Fredagen den 8 juli 2016

EU-nämndens uppteckningar 2015/16:53

§ 1  Ekonomiska och finansiella frågor

Finansminister Magdalena Andersson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 17 juni 2016

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 12 juli 2016

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

God morgon! Vi välkomnar Magdalena Andersson till EU-nämnden.

Finansministern får börja med en återrapport från det förra mötet.

Anf.  2  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jag har inget särskilt att kommentera från det förra mötet.

Eftersom detta är en lite öppnare punkt tänkte jag säga någonting om brexit. Brexit kommer inte att tas upp på detta möte i Ekofin. Men jag antar att om Osborne kommer dit kommer han att få kommentera någonting, eventuellt vid frukosten. Men jag vet ingenting om det.

Utfallet av omröstningen blev inte alls det som vi hade önskat. Jag är mycket tacksam för de kontakter som vi har haft mellan regeringen och oppositionen under dessa dagar. Jag har haft möte med finansutskottet, och statsministern har träffat alliansledarna. Det tycker jag har visat hur bra det kan fungera i svensk politik när det är lite osäkra tider. Det har varit ett stort ansvarstagande från oppositionen i dessa frågor.

Detta folkomröstningsresultat har återspeglats i ganska kraftig volatilitet på finansmarknaden, och det kommer att fortsätta att se ut så under en period. Då är det viktigt att vi kan ta ett gemensamt ansvar i svensk politik.

Som det ser ut kommer det att dröja ett tag innan Storbritannien inleder artikel 50-förfarandet. Det är klart att det är viktigt att det kan bli konstruktiva och bra diskussioner om detta.

Från svensk sida är det naturligtvis viktigt att vi kan fortsätta ha en bra handel med Storbritannien. Men det måste naturligtvis få konsekvenser för ett land om man väljer att lämna EU. Man kan inte fritt välja på vilket sätt man vill ha tillgång till den inre marknaden.

Detta är säkert någonting som vi kommer att få möjlighet att återkomma till i nämnden vid ett stort antal tillfällen när jag och andra företrädare för regeringen kommer hit.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för återrapporten, i den mån det var en återrapport. Återrapporten kommer även skriftligt till nämnden.

Vi går in på information och samråd inför Ekofin den 12 juli. Vi börjar med dagordningspunkt 3, Bekämpning av penningtvätt.

Anf.  4  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

När det gäller bekämpning av penningtvätt handlar det om en revidering av det fjärde penningtvättsdirektivet, som har varit efterfrågat under en längre tid. Det aviserades i handlingsplanen från kommissionen i februari.

På Ekofin i nästa vecka kommer kommissionen att presentera detta förslag. Därefter väntas det bli en inledande diskussion. Revideringen tar sikte på sju områden. Dessa sju områden beskrivs mer detaljerat i den kommenterade dagordningen.

Från regeringens sida är vi positivt inställda till att det vidtas ytterligare åtgärder på området och välkomnar därför kommissionens förslag på ett rent allmänt plan. Men självklart behöver vi ha en mer fördjupad analys av dessa förslag. Denna analys har vi ännu inte hunnit göra. Men vi ställer oss preliminärt positiva till den allmänna inriktningen i denna revidering.

För förhandlingarna framöver är det viktigt att säkerställa att utformningen av dessa regler å ena sidan är förenliga med de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som finns, men å andra sidan inte i onödan försvårar tillgång till finansiella tjänster för olika grupper i samhället. Därför är principen om proportionalitet i regelverket viktig.

Det finns också förslag om att medlemsstater ska införa automatiska mekanismer för att säkerställa tillgång till information om bank- och betal­kontoinnehavare. Precis som vi tidigare har angett här i EU-nämnden krävs det en fördjupad analys av integritets- och dataskyddsaspekterna avseende detta.

Regeringen kommer att återkomma till riksdagen framöver för överläggningar beträffande de konkreta förslagen.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att informationen och bakgrunden har varit helt tillfredsställande och att det finns stöd för regeringens redovisade inriktning på denna dagordningspunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 4, Övriga frågor. Det handlar om lagstiftningsförslag. Jag tror att det finns någon information där.

Anf.  6  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Man kommer att informera om hur arbetet går med aktuella lagförslag om finansiella tjänster.

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Det kom en lista, så att man fick lite bättre överblick över var olika processer ligger i pipeline så att säga. Det kan vara bra för nämndens ledamöter att känna till.

Vi går vidare till dagordningspunkt 5, Presentation av det slovakiska ordförandeskapets arbetsprogram. Det är en diskussionspunkt.

Anf.  8  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det handlar alltså om det slovakiska ordförandeskapets arbetsprogram. Vid inledningen av ett nytt ordförandeskap brukar man presentera inriktningen av sitt program. Det brukar sedan inte föranleda någon större diskussion.

Detta är första gången som Slovakien är ordförande i EU. Vi väntar oss att man kommer att lägga fokus på de frågor som tidigare har stått på agendan men även att man kommer att hantera en del av de frågor som nu uppstår med anledning av Storbritanniens folkomröstning.

Slovakien skriver i programmet att man ser behov av självreflektion och har som övergripande målsättning att leverera resultat inom fyra områden. Det första är ett ekonomiskt starkt Europa, det andra är en modernisering av den inre marknaden, det tredje är en hållbar migrations- och asylpolitik och det fjärde är ett globalt engagerat Europa.

När det gäller särskilt Ekofins arbete kommer man att fokusera på bankunionen, kapitalmarknadsunionen och arbetet med att förhindra finansiering av terrorism. Man vill också ta arbetet med en fördjupning av EMU vidare. Det handlar bland annat om det arbete som redan har påbörjats med att förenkla stabilitets- och tillväxtpakten och utvärdera de förändringar som har gjorts inom den europeiska terminen. Men man vill också ta sig an de mer långsiktiga förslag som finns i de fem ordförandenas rapport.

På skatteområdet kommer arbetet för att förhindra skatteflykt och skatteundandragande samt arbetet för ökad transparens att fortsätta vara prioriterat. Man vill också fortsätta arbetet med att modernisera momssystemet.

Sammanfattningsvis kan regeringen välkomna arbetsprogrammet och ser fram emot att arbeta med Slovakien.

Anf.  9  SOLVEIG ZANDER (C):

Det är mycket intressant med ett nytt ordförandeskap – det är ett vitt papper. Man ser att det handlar om att utveckla den inre marknaden. Är det något speciellt som regeringen skulle vilja se? Kan finansministern konkretisera lite mer vad regeringen skulle vilja medverka till och så vidare?

Finansministern började med att ta upp brexit och folkomröstningen i Storbritannien. Detta oroar, vilket också står i texten. Då undrar jag: Har regeringen någon uppfattning om vad Slovakien har för synpunkter på det, hur de kommer att ställa sig till detta och på vilket sätt de kommer att agera? Har regeringen fått någon inblick i det, eller har man någon känsla när det gäller det?

Anf.  10  MARIA PLASS (M):

Jag har en fråga om asyl- och flyktingsituationen och huruvida regeringen kommer att agera. Vi har talat mycket om fördelningen i Europa. Slovakien har kanske inte exakt samma synpunkter som vi har. Hur kommer regeringen att agera i denna fråga?

Anf.  11  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Något som är särskilt aktuellt bland finansministrarna när det gäller den inre marknaden är kapitalmarknadsunionen. Slovakien avser att fortsätta arbeta med kapitalmarknadsunionen. Med en kapitalmarknadsunion ökar möjligheterna för att ha en väl fungerande inre marknad också när det gäller finansiella tjänster.

Hur Slovakien tänker kring brexit tror jag att de eventuellt kommer att säga någonting om när de presenterar detta program. Men vi har inte fått någon särskild information om detta.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen . Nu är det inte en fråga för Ekofin. Hur Slovakien tänker agera i fråga om detta i de råd där detta är aktuellt har jag ingen information om, men det har säkert andra ministrar och statsministern.

Anf.  12  PAVEL GAMOV (SD):

Fru ordförande! Jag tackar statsrådet för föredragningen. Jag har en kort reflektion från Sverigedemokraterna. Tyvärr kan vi konstatera att det slovakiska ordförandeskapet fortsätter på den inslagna linjen att federalisera ännu mer när det gäller den ekonomiska politiken. Det stakas ut ganska tydligt i det arbetsprogram som presenteras här. Man vill fördjupa till exempel bankunionen och kapitalmarknadsunionen. Det är ingenting som vi från vårt parti välkomnar. Därför vill jag anmäla avvikande mening när det gäller den delen.

Samma sak gäller brexit. Vi delar inte regeringens och övriga partiers inställning till det brittiska folkomröstningsresultatet, utan vi välkomnar det i allra högsta grad och ser fram emot en svensk folkomröstning i framtiden.

De ekonomiska effekterna har varit kraftigt överdrivna. Vi ser även en stabilisering av till exempel börserna i Europa. Det blir intressant att följa den utvecklingen det kommande halvåret under det slovakiska ordförandeskapet.

Med detta sagt anmäler jag, som sagt, avvikande mening.

Anf.  13  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jag har inget mer att tillägga.

Anf.  14  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns stöd för regeringens redovisade inriktning på denna punkt. En avvikande mening är anmäld från Sverigedemokraterna.

Under dagordningspunkt 6 finns inget att ta upp.

Vi går vidare till dagordningspunkt 7, Genomförande av bankunionen.

Anf.  15  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Som en favorit i repris kommer kommissionen att informera om hur medlemsstaterna har genomfört krishanteringsdirektivet och insättningsgarantidirektivet. Även i Sverige är nu insättningsgarantidirektivet infört från och med den 1 juli tack vare en föredömligt snabb hantering i riksdagen.

Anf.  16  SOLVEIG ZANDER (C):

Jag måste ställa en fråga till ministern. Vi är snabba och gör det vi ska. Men det står i texten att det fortfarande är stater som inte har genomfört detta. Vet ministern vilka dessa stater är och varför de inte är lika snabba som Sverige är?

Anf.  17  TINA ACKETOFT (L):

Jag tackar finansministern för detta. Jag vill gärna få föra till protokollet att Liberalerna fortfarande står bakom sin idé om att Sverige borde ingå i denna bankunion, speciellt nu när Storbritannien – det utgår vi från efter utslaget i folkomröstningen – tyvärr kommer att lämna EU. Då står Sverige ensamt kvar som enda nation i EU utanför bankunionen. Det är mer en information till protokollet än att jag tror att finansministern kommer att vända i denna fråga här och nu.

Anf.  18  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det är Belgien, Slovenien och Polen som inte fullt ut har genomfört krishanteringsdirektivet. Och det är Belgien och Polen som delvis inte har genomfört insättningsgarantidirektivet.

Anf.  19  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar finansministern för informationen på dagordningspunkten.

Vi går vidare till dagordningspunkt 8, Europeiska planeringsterminen.

Anf.  20  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här ska man slutligt anta de landsspecifika rekommendationerna i årets europeiska termin. De har diskuterats i Ekofin, Epsco, allmänna rådet och Europeiska rådets möten i juni. Det har varit uppe i Ekofin vid flera tillfällen.

I de rekommendationer som vi nu ska anta är det två förändringar som har skett sedan förra Ekofin. Det gäller rekommendationerna till Spanien och Portugal. I de tidigare versionerna i dessa två länders rekom­mendationer stod om vilka tidsfrister länderna skulle få för att korrigera sina underskott enligt förförandet av alltför stora underskott. Kommis­sionen hade föreslagit ändrade tidsfrister för detta. Det var en nyordning som har ifrågasatts. Efter ett utlåtande från rådets rättstjänst är nyord­ningen med tidsfrister inte längre med utan nu endast hänvisningar till beslut och rekommendationer inom pakten utan någon hänvisning till årtal som det var i den tidigare versionen.

Vad sedan gäller beslut för Spanien och Portugal inom underskottsförfarandet är det en egen punkt på dagordningen som jag kommer till i nästa punkt. Nu ser rekommendationerna ut som de brukar göra och är inte annorlunda. Som vi konstaterat tidigare är rekommendationerna inte bindande utan det är upp till varje parlament i varje medlemsstat att besluta om utformningen av den nationella ekonomiska politiken. Mot den bakgrunden föreslår jag att Sverige på rådsmötet kan ställa sig bakom det slutgiltiga antagandet av de landsspecifika rekommendationerna.

Anf.  21  ORDFÖRANDEN:

Jag förmodar eftersom punkten har varit uppe flera gånger förut och partier har haft avvikande meningar att det är samma avvikande meningar som ni avser att flagga för nu. Om det är något annat, så tydliggör det.

Anf.  22  SOLVEIG ZANDER (C):

Det är samma, men jag behöver inte säga det.

Anf.  23  PAVEL GAMOV (SD):

Fru ordförande! Jag vill ansluta mig till det vi tidigare sagt om landsspecifika rekommendationer. Vi vänder oss emot det som princip, och det gör vi även i dag.

Anf.  24  ORDFÖRANDEN:

Det finns stöd regeringens ståndpunkt med instämmanden i de sedan tidigare avlämnade oliklydande avvikande meningarna.

Vi kommer till dagordningspunkt 9, Genomförande av stabilitets- och tillväxtpakten, som delvis hängde ihop med det här, om jag förstod det rätt.

Anf.  25  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Nu gäller det rådsbeslut om Spanien och Portugal inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten. Det gäller om de har vidtagit tillräckliga åtgärder för att korrigera sina alltför stora underskott.

Tillväxt- och stabilitetspakten är ett regelverk som innehåller flera steg. Eftersom detta nu gäller två euroländer har Sverige inte rösträtt på mötet. Men jag tänkte att jag ändå skulle berätta vad som nu kommer att hända. Det har varit en del uppmärksamhet kring detta.

Kommissionen presenterade i går sina förslag till rådsbeslut vad gäller Spanien och Portugal. Nu är det möjlighet för medlemsstaterna att ge sin syn på detta och genomföra förberedelserna i kommittéer för rådsbeslut på tisdag. Vi vet inte utkomsten av det, men jag tänkte berätta vad kommis­sionen har föreslagit.

Besluten ser lite olika ut och har lite olika tidsfrister. Andemeningen är densamma, nämligen att Spanien och Portugal inte anses ha genomfört tillräckliga åtgärder för att korrigera sina alltför stora underskott. Det är första gången som kommissionen bedömer att två euroländer inte har gjort detta sedan de nya regelverken kom på plats 2013.

Det leder till nya steg i underskottsförfarandet för båda länderna. Kommissionen föreslår att rådet ska fatta beslut om att Spanien och Portugal inte har genomfört de åtgärder som rekommenderats av rådet. Det är det beslut som föreslås att rådet ska fatta på tisdag, och där har bara euroländerna rösträtt.

Efter det följer flera ytterligare steg som i slutändan, om de inte vidtar tillräckliga åtgärder, kan resultera i olika former av ekonomiska sanktioner som böter eller att strukturfondsmedel inte förnyas. Men det är ytterligare steg innan vi är där.

Rådet kan behöva fatta ytterligare beslut, eventuellt redan i slutet av juli. Vi vet inte i vilken form det kommer att ske. Om det är så att rådet kommer att fatta något beslut där Sverige har rösträtt kommer vi naturligtvis att återkomma till nämnden.

Anf.  26  ORDFÖRANDEN:

Nämnden tackar för den informationen. Vi får säkert anledning att återkomma till den ekonomiska situationen i flera euroländer.

Dagordningspunkt 10 är struken.

Vi går vidare till dagordningspunkt 11, Tredje pelaren i investeringsplanen för Europa.

Anf.  27  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här har Slovakien tagit initiativ till en diskussion om hur hinder för investeringar i EU kan minskas. Det är kopplat till Junckers investeringsplan, den tredje pelaren, som vi får svensk sida lyft fram flera gånger. Det handlar om att förbättra investeringsklimatet bland annat genom att förenkla regleringar, öka tillgången till långsiktig finansiering och stärka den inre marknaden. Det finns en del tecken på att investeringarna i EU har ökat de senaste åren. Men de ligger fortfarande under den historiska trenden. Det är angeläget att man lyfter upp diskussionerna om ökade investeringar.

Att minska investeringshinder kan naturligtvis leda till ökade investeringar i EU. Som ni vet har vi från svensk sida ofta understrukit behovet av att få upp de privata investeringarna. Här krävs ansträngningar både på EU-nivå och inte minst i medlemsstaterna för att införa beslutade åtgärder och identifiera nya områden.

Här är det viktigt att det görs ett arbete på EU-nivå. Men det är väl så viktigt och kanske viktigare att man har goda ansträngningar på nationell nivå både för att implementera de åtgärder som man har kommit överens om och för att genomföra nationella, strukturella reformer som kan öka investeringar i jobb och tillväxt.

Regeringen stöder ambitionen att förbättra investeringsklimatet och välkomnar att ordförandeskapet har tagit initiativ till en diskussion på mötet.

Anf.  28  MARIA PLASS (M):

Frågan har varit uppe tidigare både i EU-nämnden och i andra utskott. Nu ska man diskutera hur man ska ta bort eventuella hinder och kanske inte investeringsplanen i sig, som jag har förstått det. På olika ställen säger man att det har gett ett bra resultat hittills med Efsi. Det framgår inte riktigt om det är kvalitativt eller kvantitativt goda resultat och egentligen ingenting mer än att det är bra. Om det är utgångspunkten vore det intressant att veta: Vad är det för typ av resultat man ser?

Man har tidigare diskuterat finansieringen av och omfördelningen av medel till Efsi. Man tog pengar från andra projekt, till exempel Horizon. Jag vet inte om det kommer att diskuteras under mötet över huvud taget. Min sista fråga är: När man säger borttagande av hinder, vad är det egentligen man talar om?

Anf.  29  SOLVEIG ZANDER (C):

Jag har också frågor lite åt det hållet, ministern. När man lyssnar på vad ministern säger kan man undra: Vad ser ministern och regeringen som de största hindren för att lyckas med att förbättra det ekonomiska klimatet och tillväxten i EU? Är det något specifikt eller konkret som man skulle kunna nämna?

Sedan undrar jag också om vilka nya områden det är. Är det vad ministern skulle kunna ta fasta på när ni säger att det borde vara nya områden och att man ska titta på det? Vilka är de nya områdena? Finns det någon idé från regeringen om det?

Anf.  30  ORDFÖRANDEN:

Jag skulle vilja skicka med en egen synpunkt och tacka ministern för föredragningen på en punkt om investeringsklimatet i EU, som är väldigt viktigt. En fråga som är uppe och aktuell för Sverige är frågan om det finns partnerländer som har likartade problem med investeringar. Att få upp investeringsviljan är en viktig framtidsfråga.

I Sverige ser vi tyvärr hur vi har fortsatta problem med investeringar i forskning och utveckling inom den privata sektorn. Det är någonting som har varit oerhört viktigt för den utveckling vi har haft hittills och som jag vet att flera EU-länder ser som oerhört strategiskt.

Här är frågan om det inom ramen för att diskutera investeringsklimat också finns någonting som skulle kunna hjälpa Sverige att förbättra investeringsklimatet i forskning och utveckling i den sektorn. Det skulle vara någonting som är oerhört värdefullt för att öka den totala forskningsviljan och framstegsviljan i Sverige.

Anf.  31  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Junckers investeringsplan hade tre ben. Efsi var en del av den. Sedan är det listan på investeringar, den decentraliserade rådgivnings-hub:en som blev kompromissen. Det tredje benet var det generella investeringsklimatet. Det är det tredje benet som ska diskuteras här.

Vi har från svensk sida flera gånger lyft upp att vi kan ha en lista på investeringar, rådgivnings-hub och Efsi. Det kan säkert finnas poänger med det. Men det viktigaste är att diskutera det generella investeringsklimatet i EU.

Från svensk sida är det bra att slovakerna vill lyfta fram just den delen. Jag förväntar mig inte att det är specifikt Efsi som kommer upp på tisdag utan att det handlar om den tredje delen.

Vad är det viktigt från svensk sida i ett sådant sammanhang? I grunden handlar det om att problemet just nu inte är ränteläget. Frågan är snarare: Varför ser vi inte mer investeringar givet det låga ränteläget?

Där finns några saker som är viktiga. I vissa länder är det fortfarande problem i banksystemen. Det finns banker som kanske sitter med en del dåliga lån, vilket drar ned utlåningen i en del länder. Tillgången på kapital kan i en del europeiska länder vara ett problem.

Det är naturligtvis viktigt att vi har en väl fungerande kapitalmarknad, och i det är kapitalmarknadsunion är ett viktigt instrument. En annan del kan vara att man i vissa länder tycker att det ser skakigt ut på grund av statsfinanserna inte riktigt är i det skick man skulle önska.

Där är det viktigt att länderna håller sig till de regler som vi har satt upp gemensamt. Det handlar om i vilken utsträckning företag tror att det finns en tillväxtpotential i Europa. Det gäller att visa att det finns goda möjligheter att tjäna pengar i Europa.

Det kan vi visa genom att ha ordning och reda i statsfinanserna, väl fungerande institutioner, satsa på skola och utbildning, forskning och utveckling och att ha bra regler. Det är viktiga instrument.

Om man tittar på europeiska planet är kapitalmarknadsunionen viktig men också den digitala inre marknaden. Det är två frågor som vi från regeringen har lyft upp som viktiga för att göra Europa mer intressant för investeringar.

Vad gäller specifikt forskning och utveckling är det, som ordföranden påpekar, av oerhörd vikt för det svenska näringslivets utveckling att vi har god nivå och rimlig omfattning på forskning och utveckling i Sverige. Det är viktigt med det man gör från statens sida men också viktigt med den privata forskningen och utvecklingen och de investeringar man gör från privat sida.

Här kommer regeringen med en forsknings- och innovationsproposition i höst där vi drar upp riktlinjerna för de kommande tio årens forskningspolitik.

Anf.  32  MARIA PLASS (M):

Tack så mycket för svaret. Jag vill ändå trycka på att regelförenklingar är oerhört viktigt för att vi över huvud taget ska kunna få fler investeringar och mer tillväxt. Det är ett medskick.

Anf.  33  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jag delar helt den uppfattningen.

Anf.  34  ORDFÖRANDEN:

Vi kan i god ordning sammanfatta. Vi konstaterar att det finns stöd för regeringens redovisade inriktning. Vi önskar ministern lycka till i den diskussionen. Den är viktig inte bara för Sverige utan också för andra EU-länder.

Vi går vidare till dagordningspunkt 12, Förberedelser inför finansministermötet inom G20.

Anf.  35  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Under denna punkt behandlas förberedelser inför G20-mötet för finansministrar och centralbankschefer som äger rum den 23–24 juli i Chengdu.

De riktlinjer som föreslås från EU fokuserar på åtgärder för att motverka risker i den globala ekonomin och öka chanserna för en stabil tillväxt. Viktiga åtgärder innefattar arbetet med att implementera medlemsländernas tillväxtstrategier samt tidigare beslutade reformer på finansmarknads- och skatteområdet. Utfallet i den brittiska folkomröstningen kommer naturligtvis också att prägla diskussionerna på mötet, kan jag föreställa mig.

Från regeringens sida menar vi att budskapet ligger väl i linje med vad EU bör lyfta fram, med fokus på tillväxtskapande reformer och åtgärder för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism samt betydelsen av att beslutade finansmarknads- och skatteregleringar genomförs.

Anf.  36  ORDFÖRANDEN:

Vi kan konstatera att det finns stöd för regeringens ståndpunkt under denna dagordningspunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 13, Konvergensrapporter.

Anf.  37  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Kommissionen och ECB har presenterat varsin konvergensrapport som ska diskuteras. Rapporterna presenteras minst vartannat år och behandlar hur de medlemsstater som inte har infört euron som valuta uppfyller de så kallade konvergenskriterierna. Nu är det inget land som deklarerat att det vill införa euron, så jag tror inte att det blir någon längre diskussion på den här dagordningspunkten.

Kriterierna som analyseras i rapporterna är prisstabilitet, sunda offentliga finanser, växelkursstabilitet och den långa räntan. Därutöver bedöms om medlemsstaternas nationella lagstiftning för centralbanken överensstämmer med EU-rätten. Vi omfattas alltså av granskningen vartannat år.

Sverige uppfyller kriterierna för sunda offentliga finanser och den långa räntan. Däremot uppfyller Sverige inte kriterierna för prisstabilitet eftersom prisstabilitet räknas som ett genomsnitt av inflationen i de tre länder som har lägst inflation. Vi har högre inflation. Man bedömer dock att Sverige inom de närmaste månaderna kommer att återgå till att uppfylla prisstabilitetskriteriet.

Vi uppfyller inte kriteriet för växelkursstabilitet, vilket beror på att vi inte har anslutit oss till ERM II. Den svenska centralbankslagstiftningen bedöms inte heller överensstämma med EU-rätten, vilket är samma bedömning som man har gjort tidigare.

Vi har inga invändningar mot rapporten.

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Det finns därmed stöd för regeringens redovisade inriktning i frågan.

Vi går vidare till dagordningspunkt 14, Läget vad gäller slutförandet av Baselkommitténs agenda för bankreform efter krisen.

Anf.  39  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här ska Ekofin anta rådsslutsatser om genomförande av reviderade kapitaltäckningskrav för banker inom EU. Det handlar om kommande justeringar av det globala regelverk för banktillsyn som just nu håller på att tas fram av Baselkommittén.

Enligt Baselregelverket får banker beräkna sina kapitaltäckningskrav antingen med standardmetoder eller med interna modeller. De reformer man tittar på handlar om att öka riskkänsligheten i standardmetoder som används för att beräkna kapitaltäckningskrav för kreditrisk, marknadsrisk och operativ risk. Samtidigt vill man begränsa möjligheterna att beräkna kapitaltäckningskrav med hjälp av interna modeller i stället för standardmetoder.

De kapitaltäckningskrav som beräknas med interna modeller är oftast lägre – ibland också betydligt lägre – än de kapitalkrav som ges av standardmetoder. Därför ska man också undersöka om det finns behov av att verka för att sådana krav inte blir alltför låga när interna modeller används. Ett sätt att hantera detta kan vara att införa en gräns för hur pass låga kraven kan bli förhållande till de krav som ges i standardmetoder, alltså någon form av golv som förhindrar att kraven sjunker för lågt.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

När Baselkommittén har kommit överens ska reformerna sedan förhandlas och implementeras i EU. Vi är positiva till Baselkommitténs arbete. Det är viktigt att stärka motståndskraften hos bankerna, och vi kan ställa oss bakom utkastet till rådsslutsatser. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

Anf.  40  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för tydligheten så att nämnden förstår vilken förhandlingssituation ministern kommer att hamna i. Jag har en fråga>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen Det kan vara bra information för nämnden att ha.

Anf.  41  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

Anf.  42  ORDFÖRANDEN:

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

Anf.  43  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen .

Anf.  44  ORDFÖRANDEN:

Kommer man ändå att ha en diskussion om att föra in regler för hur svaga de interna modellerna skulle kunna vara i förhållande till standardmodeller>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen Ja, då har jag förstått det rätt.

Anf.  45  SOLVEIG ZANDER (C):

Jag hade precis samma fråga.

Anf.  46  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jag ber att få lämna över ordet till min mycket kunniga statssekreterare.

Anf.  47  Statssekreterare KAROLINA EKHOLM:

Förslaget till rådsslutsatser indikerar bara att man i och för sig välkomnar den revidering som håller på att ske inom Baselkommittén för att slutföra arbetet med att rulla ut ett nytt regelverk för banker, alltså det som kallas Basel III. Det finns dock vissa skrivningar om vad man från EU:s sida tycker är viktigt.

Bland annat noterar man att man inte förväntar sig att revideringen leder till signifikant ökade kapitalkrav på den europeiska banksektorn sett som en helhet. Man förväntar sig i stället att det kan påverka enskilda banker, i första hand sådana som använder sig av interna riskmodeller. Det kan alltså slå ganska mycket på enskilda banker men inte generellt på banksektorn som sådan.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

Anf.  48  ORDFÖRANDEN:

Tack för den, även för mig, klargörande informationen! Även andra nämndledamöter verkar uppskatta den.

Med det konstaterar jag att regeringen har stöd för sin ståndpunkt>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen .

Vi går till dagordningspunkt 15, Meddelande om ytterligare åtgärder för att öka insynen och bekämpning av skatteundandragande och skatteflykt.

Anf.  49  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här kommer kommissionen att presentera sitt meddelande från den 5 juli om ytterligare åtgärder för insyn i och bekämpning av skatteundandragande och skatteflykt. Det blir också möjlighet till en första diskussion.

I meddelandet redogör kommissionen för förslag till ändringar i direktivet om administrativt samarbete på skatteområdet. I förslaget vill kommissionen att det ska bli obligatoriskt för alla medlemsstater att ge sina skattemyndigheter tillgång till bland annat uppgifter om verkliga ägare i bolag och truster, vilka inhämtas med stöd i reglerna om penningtvätt. Man aviserar också att man i ett andra steg ska lämna förslag om att uppgifterna ska kunna utbytas mellan medlemsstaterna.

Ytterligare åtgärder kommissionen överväger är informationsskyldighet för skatterådgivare och förbättrat skydd för så kallade visselblåsare. Kommissionen understryker också vikten av att EU på global nivå verkar för hög standard för god förvaltning på skatteområdet. Man framhåller även att det pågår ett arbete med att ta fram en EU-gemensam lista över icke samarbetsvilliga stater.

Från regeringens sida är det en hög politisk prioritering att motverka skatteflykt och skatteundandragande, samtidigt som nyttan av ett gemensamt agerande naturligtvis måste vägas mot medlemsstaternas befogenheter på skatteområdet och i relation till tredjeländer. Regeringen avser alltså att analysera kommissionens förslag och återkomma till riksdagen.

Anf.  50  HELENA BOUVENG (M):

Vi har haft frågan uppe tidigare, och jag vill bara understryka att även Moderaterna tycker att frågor om skatteflykt och skatteundandragande bör ha en hög politisk prioritering. Samtidigt måste dock ett gemensamt agerande alltid vägas mot medlemsstaternas befogenheter på skatteområdet och relationer till tredjeländer.

Jag har en fråga om kommissionens tankar om informationsskyldigheten för skatterådgivare. Hur skulle den se ut? Vilken nivå talar vi om?

Anf.  51  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det är uppenbart ett arbete som befinner sig i ett mycket tidigt skede i kommissionen. Det vi vet är att man kommer att försöka få input i frågan genom ett offentligt förfrågningsförfarande under hösten 2016. Jag antar att vi kommer att kunna få lite mer information efter det. Det har dock inspirerats av det som finns i BEPS Action 12. Exakt vad som står i den har jag dock inte i huvudet, men det finns alltså mer information i BEPS Action 12 för den som är intresserad. Det är nog den information som finns nu.

Efter förfrågningsförfarandet i höst kommer vi nog att ha bättre koll på hur EU tänker sig att detta skulle kunna konkretiseras i EU.

Anf.  52  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens redovisade inriktning på den diskussionspunkt som kommer att hållas.

Vad jag vet finns det ingenting att nämna under Övriga frågor. Vill finansministern nämna något? Nej. Då tackar vi finansministern för ett trevligt möte och önskar en glad sommar!

Anf.  53  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jag önskar också nämnden en glad sommar. Jag hoppas att vi inte hörs!

§ 2  Ekonomiska och finansiella frågor – budget

Statssekreterare Max Elger

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor – budget den 13 november 2015

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor – budget den 22 juli 2016

Anf.  54  ORDFÖRANDEN:

Vi ska nu samråda med statssekreterare Max Elger om EU:s budget. Denna med regelbundenhet återkommande punkt har jag förstått innebär visning av power point-bilder.

Anf.  55  Statssekreterare MAX ELGER:

Jag börjar med återrapporten från den senaste årsbudgeten. Vi återkommer med en skriftlig återrapportering från mötet i november och en annotering rörande den slutliga överenskommelsen. Därmed betraktar vi den frågan som hanterad.

Jag övergår till diskussionerna om nästa års årsbudget.

Anf.  56  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för återrapporten.

Anf.  57  Statssekreterare MAX ELGER:

Jag är alltså statssekreterare i Finansdepartementet och ansvarar för budgetfrågorna. Det är trevligt att få vara här! Det är andra gången jag är här så här års. Och det handlar nu om årsbudgetförslaget för 2017 från kommissionen.

Låt mig först gå igenom lite om processen och tidsplanen. Det som har hänt är att kommissionen har presenterat sitt förslag till budget för 2017. Det ägde rum för en vecka sedan. Just nu pågår diskussioner i ministerrådet om hur rådet ska förhålla sig till denna materia. Den förväntas antas den 22 juli vid Ekofin – budgetmötet. Därnäst vidtar Europaparlamentets läsning, och mot slutet av oktober har de sammanställt sitt förslag.

Vid månadsskiftet oktober/november börjar förlikningskommitténs arbete, det vill säga de tre institutionerna kommissionen, rådet och parlamentet, att tala sig samman om ett gemensamt förslag till årsbudget. Slutförhandlingen äger rum i mitten av november. Det är tidsplanen.

Låt mig nu säga något om kommissionens budgetförslag.

Det man föreslår är åtaganden om 157,7 miljarder euro med en liten marginal om 800 miljoner euro. Man föreslår betalningar om 134,9 miljarder euro med en marginal på 8 miljarder euro. Det innebär sammantaget att man ökar åtagandena med knappt 2 procent och minskar betalningarna med 6 procent. På ett mycket övergripande plan kan sägas; att betalningarna minskar mest är en funktion av att man helt enkelt inte hunnit komma igång med implementeringen av programmen och således inte emotser några större betalningar som man gjorde tidigare under nästa år. Det kan också sägas att betalningsmarginalen på 8 miljarder euro är i förhållande till förra året stor, men vi tycker naturligtvis att den kan bli större.

Om man går in på enskildheter kan man konstatera att det ligger ett förslag om att öka åtagandena på rubriken ”Konkurrenskraft”, det vill säga det som berör forskning och innovation, infrastruktur med mera. Det är en något mindre ökning när det gäller 1 b, det vill säga strukturfonderna och sammanhållningspolitiken.

Man ser framför sig en liten minskning för jordbrukspolitiken, vilket återspeglar att man inte ser framför sig att betalningar kommer igång i den utsträckning man hade sett framför sig tidigare.

En rätt kraftig ökning av betalningar och åtaganden för ”Säkerhet och medborgarskap” är den rubrik som hanterar migration och asylärenden, inklusive arbetet mot terrorism med mera.

Det är en ökning av åtagandena under rubriken ”Europa i världen”, det vill säga EU:s gemensamma utrikespolitik och bistånds- och utvecklingsverksamhet med mera, dock något av en minskning på betalningarna. Återigen är det för att man helt enkelt inte har fått igång programmen i den takt man har förutsett.

Administrationen föreslås öka med 4 procent både vad avser åtaganden och vad avser betalningar.

Summa summarum är betalningsmarginalen större än tidigare år, men det är en rätt modest åtagandemarginal i innevarande förslag.

Vad tycker vi om detta? Budskapet är exakt detsamma som tidigare gånger jag har suttit här. Vi tycker att man ska jobba i enlighet med strikt budgetdisciplin och att de fleråriga budgetramarna ska respekteras, vilket detta förslag förvisso gör. I detta sammanhang tycker vi att det går att ha större marginaler på både åtaganden och betalningar.

Är det tillräckliga marginaler? Framför allt åtagandemarginalen tycker vi är snål. Den måste öka. Betalningsmarginalen är stor. Vi tycker likafullt att den kan bli lite större eftersom vi inte emotser så stora betalningar som kommissionen gör. Därutöver är det i det här sammanhanget viktigt att poängtera att vi vill undvika att särskilda instrument som ligger utanför taken mobiliseras eftersom de på sikt riskerar att öka den svenska EU-avgiften.

Är det realistiska prognoser? Ett av de argument vi anför när vi vill trycka ned både betalningar och åtaganden är att vi har en annan hållning – uppfattning – om hur implementeringen ser ut på åtaganden och betalningar under de kommande åren. Vi brukar göra en vad vi anser vara mer realistisk bedömning som brukar hamna lite lägre än vad kommissionen och andra entiteter brukar se framför sig.

Är det så att man vill ta nya initiativ tycker vi att det finns goda möjligheter att finansiera sådana genom omprioriteringar snarare än genom att ta på sig nya åtaganden och betalningar.

När vi går vidare kommer vi, förutom att verka för återhållsamhet och budgetdisciplin, att göra det i sällskap av likasinnade medlemsländer såsom brukligt är. Då vinner vi större inflytande och lyckas knuffa budgeten i något mer gynnsam riktning för svensk räkning.

Anf.  58  SOLVEIG ZANDER (C):

Det är viktiga frågor som tas upp när det gäller ekonomin och finansieringen den närmaste tiden i EU.

Statssekreteraren nämnde att det är svårt att säga vad tillräckliga marginaler är. Ser regeringen att det finns problem på området? Vilka är de problemen? Finns det någonting som kan göras för att förhindra att det inte blir tillräckliga marginaler?

Anf.  59  PAVEL GAMOV (SD):

Fru ordförande! Tack, statssekreteraren, för föredragningen!

Det är samråd inför Ekofin – budget återkommande halvårsvis. Sverigedemokraterna har tidigare välkomnat regeringens hållning när det gäller synen på budgetdisciplin och restriktivitet. Det är en uppfattning vi delar även vid det här samrådet. Vi tycker att det är positivt att regeringen har den inställningen.

Dock skulle vi önska ännu mer restriktivitet. Vi vänder oss mot stora delar av EU:s budget. Jag vet att regeringen inte delar den hållningen, men från Sverigedemokraternas sida är vi negativa till exempelvis strukturfonder, den gemensamma jordbrukspolitiken och även andra områden. Vi tycker också att det är beklagligt att Sverige som medlemsland är största nettogivare per capita i unionen.

Vi anser att budgetförslaget från kommissionen innebär att EU:s budget ökar. Vi anser att marginalerna för åtaganden är små. Vi har även tidigare diskuterat att det har varit små marginaler.

I och med detta vill jag ändå anmäla avvikande mening och även hänvisa till det vi har anmält tidigare vad gäller samråden.

Jag har också en fråga till statssekreteraren – måhända en mer långsiktig fråga. Storbritannien har varit en viktig allierad för Sverige i olika EU-frågor. Nu kommer Storbritannien förhoppningsvis att lämna unionen inom en inte alltför lång framtid. Hur kommer det långsiktigt att påverka dels EU:s budget, dels de likasinnade länder som Sverige brukar göra gemensam sak med, inte minst i de här förhandlingarna? Är det något som statssekreteraren kan kommentera?

Anf.  60  ORDFÖRANDEN:

Jag har en fråga om ett förtydligande.

Om jag förstod föredragningen rätt när det gäller kommissionens förslag är regeringen inte särskilt förvånad över förslagets ändringar. Det uttrycktes framför allt ståndpunkter när det gäller budgeteringsmarginalerna. Jag undrar om statssekreteraren har något att tillägga. Att inte utöka jordbruksbudgeten antar jag att regeringen ser positivt på. Däremot ökningar när det gäller säkerhet och medborgarskap är kanske något som är väntat. Finns det något där i materialet som statssekreteraren vill lägga till? Var det ett väntat förslag från kommissionen? Finns det någon preliminär analys från regeringen om åt vilket håll de stora dragkamperna och fajterna kommer att gå i budgeten?

Anf.  61  MARIA PLASS (M):

Det kanske blir en upprepning. Storbritanniens utträde, brexit, är olyckligt. Hur kan det eventuellt påverka medlemsavgifterna för oss som är kvar i EU?

Anf.  62  Statssekreterare MAX ELGER:

Jag vänder mig först till Solveig Zander, som undrar vad vi ser för problem med marginalerna.

Det är olyckligt att inte ha hyggliga marginaler när man börjar året. Det händer oförutsedda saker. De kommer att behöva hanteras under budgetåret. Går man in med små marginaler är det större risk att man försöker aktivera instrument som ligger utanför ramarna. Det är väl huvudmotivet för att vilja se större marginaler, framför allt på åtagandesidan, än vad vi ser i dag. Det är för att hantera den oförutsägbarhet som alltid föreligger när man går in i ett år. Vi har tidigare år haft större marginaler än det här förslaget. Det tycker vi är lämpligt och rimligt. Med små marginaler kommer andra instrument att föreslås från olika entiteter. Det tycker vi är olyckligt.

Vad vill vi göra åt detta? Tekniskt sett ser vi möjligheter att dra ned på de flesta områden. Det finns inget alexanderhugg i det. Vi har analyserat alla rubrikerna och vad vi tror om framtida utbetalningar och framtida åtaganden. Vi tror att det finns lite att ta på för alla rubriker. Det är vad vi kommer att driva i den fortsatta diskussionen.

Vi är eniga, Pavel Gamov, om att vara restriktiva. Det är bra.

Det är riktigt att när Storbritannien – om det sker och i vilken takt etcetera, de har ännu inte aktiverat artikel 50 – lämnar samarbetet förlorar vi en viktig partner. Det är inget att orda om i sammanhanget. Vad det har för långsiktig påverkan vet jag inte om jag är rätt person att spekulera om. Här och nu diskuterar vi årsbudgeten för 2017, och då är Storbritannien alltjämt medlem i EU. En eventuell påverkan av ett sådant skeende kommer att ske om ytterligare några år.

Men det är klart att Storbritannien är en viktig partner som vi ofta har varit samsynta med i budgetfrågor som lämnar EU. Det är olyckligt.

Ordförande Romson undrar om något är oväntat i förslaget. Inte som vi ser det i egentlig mening. Det är ingenting vi har studsat till på. Däremot har Sverige en mer återhållsam hållning på de flesta områden. Det förklaras naturligtvis av att Sverige är en stor nettobetalare.

Jag passar på frågan om brexit och hur det kan påverka medlemsavgiften. Det är en senare fråga. Storbritannien har som sagt ännu inte aktiverat artikel 50. Det kommer inte att påverka medlemsavgiften under nästa eller innevarande år.

Anf.  63  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt gällande den här punkten och inför det möte där statssekreteraren företräder Sverige – som alltså inte är Ekofin den 12 juli utan den 22 juli.

Om det inte kommer upp många nya saker, för då blir det även ett skriftligt samråd, är det här det samråd som nämnden kan ha i detta ärende.

En avvikande mening från Sverigedemokraterna är också anmäld. Jag förstod att den är likalydande med tidigare anmäld avvikande mening gällande EU-budgetpunkter.

Vi tackar statssekreteraren och önskar honom en glad och god sommar!

Innehållsförteckning

§ 1  Ekonomiska och finansiella frågor 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  4  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 2

Anf.  5  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  6  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 2

Anf.  7  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  8  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 3

Anf.  9  SOLVEIG ZANDER (C) 3

Anf.  10  MARIA PLASS (M) 3

Anf.  11  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 3

Anf.  12  PAVEL GAMOV (SD) 4

Anf.  13  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 4

Anf.  14  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  15  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 4

Anf.  16  SOLVEIG ZANDER (C) 5

Anf.  17  TINA ACKETOFT (L) 5

Anf.  18  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 5

Anf.  19  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  20  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 5

Anf.  21  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  22  SOLVEIG ZANDER (C) 6

Anf.  23  PAVEL GAMOV (SD) 6

Anf.  24  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  25  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 6

Anf.  26  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  27  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 7

Anf.  28  MARIA PLASS (M) 7

Anf.  29  SOLVEIG ZANDER (C) 7

Anf.  30  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  31  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 8

Anf.  32  MARIA PLASS (M) 9

Anf.  33  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 9

Anf.  34  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  35  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 9

Anf.  36  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  37  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 10

Anf.  38  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  39  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 10

Anf.  40  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  41  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 11

Anf.  42  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  43  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 11

Anf.  44  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  45  SOLVEIG ZANDER (C) 11

Anf.  46  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 12

Anf.  47  Statssekreterare KAROLINA EKHOLM 12

Anf.  48  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  49  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 12

Anf.  50  HELENA BOUVENG (M) 13

Anf.  51  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 13

Anf.  52  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  53  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 13

§ 2  Ekonomiska och finansiella frågor – budget 14

Anf.  54  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  55  Statssekreterare MAX ELGER 14

Anf.  56  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  57  Statssekreterare MAX ELGER 14

Anf.  58  SOLVEIG ZANDER (C) 15

Anf.  59  PAVEL GAMOV (SD) 16

Anf.  60  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  61  MARIA PLASS (M) 16

Anf.  62  Statssekreterare MAX ELGER 16

Anf.  63  ORDFÖRANDEN 17