Fredagen den 8 mars

EU-nämndens uppteckningar 2018/19:22

§ 1  Ekonomiska och finansiella frågor

Finansminister Magdalena Andersson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 12 februari 2019

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 12 mars 2019

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Välkommen hit, finansministern! Vi går direkt in på punkt1, och vi börjar med återrapporten. Finns det något att säga om den?

Anf.  2  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det är en återrapport utanför Ekofindagordningen. Vi har haft ett eurogruppsmöte i inkluderande format, återigen. Vi pratade om fördjupningen av EMU, som vi brukar, men särskilt om det nya budgetinstrumentet för euroländer och ERMII-länder. Det finns en del ingångsvärden i budgetinstrumentet efter eurotoppmötet i december. Det ska stödja konvergens och konkurrenskraft, och det ska ligga inom ramen för EU-budgeten och förhandlas inom MFF.

Diskussionen förra månaden var bred och rörde dels instrumentets mer konkreta syften och utgifter, dels styrning och finansiering. Diskussionen kommer att fortsätta under våren. Planen är att komma fram till instrumentets grundläggande delar till eurotoppmötet i juni.

I samband med det kommande Ekofin kommer ett nytt möte i inkluderande format att hållas, och då ska vi fortsätta diskussionen. Den här gången ska det vara särskilt fokus på utgiftssidan, alltså vilken typ av åtgärder som instrumentet ska stödja, hur stödet ska utformas och vilka villkor som ska gälla. Som vanligt kommer regeringens utgångspunkt att vara de ståndpunkter som är förankrade i riksdagen i dessa frågor. Särskilt relevanta är övergripande prioriteringar gällande MFF-förhandlingarna, inklusive att verka för att icke-euroländer inte ska bära kostnader för åtgärder som rör stabilisering och krishantering i euroområdet.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Vi går över till information och samråd inför möte i rådet den 12 mars, dagordningspunkt3.

Anf.  4  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jag vill börja med att säga att Coreper, som förbereder mötet, inte har haft sitt möte ännu, utan de kommer att ha det i eftermiddag. Jag samråder därför nu utifrån vad vi tror kommer att vara det mest sannolika utfallet i Coreper i eftermiddag. Om det utvecklas på så sätt att vi behöver samråda om positioner igen får jag återkomma till nämnden per telefon.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Det går bra.

Anf.  6  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Tack!

Kommissionen presenterade ett förslag om moms vid e-handel mellan företag och konsumenter i december. Det hör samman med det e-handelspaket som vi beslutade om i december 2017. Vi tror att Coreper i eftermiddag kommer att bekräfta att denna dagordningspunkt blir en A-punkt.

E-handelspaketet ska genomföras i två steg. Det första steget avser ändringar som tillämpas från och med 2019, och det andra avser saker från och med 2021. Den del som ska tillämpas från 2021 innehåller regler om det som kallas den enda kontaktpunkten för redovisning och betalning av moms – mini one-stop shop eller MOSS. Den ska kunna användas för flera tjänster, även för distansförsäljning av varor. Reglerna innehåller också en bestämmelse om att när en konsument i EU köper varor från tredjeland via en elektronisk marknadsplats, en så kallad plattform, ska plattformen bli skyldig att betala moms på varorna.

Det förslag som vi diskuterar nu kompletterar de ändringar som träder i kraft den 1 januari 2021. Det kommer bland annat att klargöras i vilka specifika fall som plattformarna ska vara skattskyldiga för moms. Det föreslås också bestämmelser för att de redan beslutade ändringarna av MOSS-systemet ska kunna fungera i praktiken, till exempel när det gäller rättelser av deklarationer och vilka uppgifter som plattformen ska spara.

Det har hållits flera möten på rådsarbetsgruppsnivå, och medlemsstaterna är nu överens om texten. På mötet ska medlemsstaterna enas om en allmän inriktning.

Från regeringens sida kan vi välkomna förslaget. Det är viktigt att arbeta aktivt för att främja gränsöverskridande handel och att företag har möjlighet att konkurrera på lika villkor. Det är också viktigt att momssystemet är enkelt hantera och administrera, att skatteintäkterna säkras och att skatteuttaget är stabilt och effektivt.

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag sammanfattningsvis att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Vi går över till dagordningspunkt4.

Anf.  8  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det är tre förslag om punktskatter, och jag vill börja med att prata om a och b och sedan om c. De två första, a och b, handlar om att omarbeta ett punktskattedirektiv och om vissa följdändringar i en förordning om administrativt samarbete.

Punktskattedirektivet hanterar regler om hur man ska hantera och flytta punktskattepliktiga varor, såsom alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter, inom EU. De ändringsförslag som vi ska diskutera syftar till att minska risken för fusk genom att förbättra möjligheten att följa förflyttningar av varor mellan medlemsstater och till att täppa igen vissa luckor som finns mellan skatte- och tullförfaranden samt underlätta för företag som förflyttar punktskattepliktiga varor.

Ändringsförslagen innebär att hanteringen av de dokument som följer med varor som förflyttas ska ske genom ett datoriserat system för vissa former av förflyttningar där man i dag använder pappersdokument. Systemet används redan i dag för förflyttning av punktskattepliktiga varor där punktskatt ännu inte har betalats. För att skapa förutsättningar för myndighetskontroll är det viktigt att inga former av förflyttningar som finns i dag faller utanför de nya bestämmelserna. Detta har varit viktigt för Sverige, och i det föreliggande förslaget bedöms detta uppnås. Eftersom det är Coreper i eftermiddag finns det en viss risk att ändringar sker i denna del. Om fortsatta tekniska diskussioner om förslaget blir nödvändiga kan det bli ett nej till att rådet beslutar om en allmän inriktning i nästa vecka.

Enligt förslaget ges kommissionen vissa befogenheter att komplettera direktivet med detaljerade bestämmelser, bland annat avseende form och innehåll för de meddelanden som ska skickas i det datoriserade systemet.

Därutöver finns ett förslag från en medlemsstat som diskuterar en ändring i bestämmelsen om privatpersoners införsel av alkohol och tobak för eget bruk, alltså när man tar med sig varor själv. Syftet med förslaget är att skapa bättre förutsättningar för myndigheterna att kontrollera sådan införsel. Regeringen kan acceptera de två förslagen så som de ser ut nu. Vi anser dock, vad gäller kommersiell förflyttning av beskattade varor, att de former av förflyttningar som i dag omfattas av direktivet även fortsättningsvis bör omfattas för att skapa förutsättningar för kontroll och minska risken för skattefusk.

Det är alltid viktigt att behålla medlemsstaternas inflytande på skatteområdet, och försiktighet bör därför iakttas vad gäller delegation av befogenheter till kommissionen för att komplettera direktiv. Regeringen finner dock att det i detta fall bör kunna accepteras att kommissionen ges befogenheter genom delegerade akter så att direktivet kan kompletteras med vissa detaljerade bestämmelser.

Vi tycker att det är bra att det föreslås en ändring i bestämmelsen om införsel för eget bruk för att kunna förbättra myndigheternas möjlighet till kontroll av sådan införsel.

Anf.  9  HELENA BOUVENG (M):

Jag har inget att invända mot den svenska ståndpunkten, men jag vill understryka att jag tycker att det viktigt att regeringen är otroligt restriktiv vad gäller att ge kommissionen befogenheter. Under överläggningarna i skatteutskottet har jag dock förstått att det rör sig om detaljerade saker.

Anf.  10  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Kristdemokraterna ställer sig också bakom regeringens ståndpunkt. Samtidigt tycker vi liksom tidigare talare att det är viktigt att inte överlämna för mycket när gäller att besluta om skatter på EU-nivå. Jag fick lite förklaring här, men kan ministern säga något ytterligare om det som står i ståndpunkten och vad de detaljerade bestämmelserna egentligen kommer att innebära, konkret?

När det gäller alkoholskatterna har vi accepterat punktskatterna. Det är viktigt att även andra länder kan bestämma en annan skattesats eftersom vi själva inte vill ha för mycket skatt på EU-nivå.

Anf.  11  ORDFÖRANDEN:

Alkoholskatterna tas upp under punktc.

Anf.  12  SOLVEIG ZANDER (C):

Jag vill också fråga om de detaljerade bestämmelserna, men det har vi redan fått besvarat nu.

Jag vill också säga att vi står bakom ståndpunkterna men att det är otroligt viktigt, bland annat när det gäller alkoholskatterna, att vi får bestämma över dessa själva. Det har varit en väldig diskussion i riksdagen om hur vi hanterar alkoholen och alkoholskatterna i Sverige, så jag vill verkligen poängtera att man uppmärksammar detta extra noga i diskussionerna.

Anf.  13  ERIC WESTROTH (SD):

Fru ordförande! Min fråga berör de två tidigare frågorna när det gäller tillräckliga ramar för befogenheten att ge kommissionen behörighet. Kan vi ett förtydligande om det?

Anf.  14  ORDFÖRANDEN:

Eventuellt kan vi spara kommentaren om alkoholskatterna till nästa punkt så blir det struktur i protokollet och uppteckningarna.

Anf.  15  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jag delar uppfattningen att det är viktigt att vi är restriktiva när det gäller att ge kommissionen den typen av befogenheter. Den delegering som nu föreslås omfattar formen för och innehållet i de elektroniska dokument som ska utbytas i systemet. Det handlar alltså om tämligen detaljerade saker.

Därutöver handlar det om detaljerade bestämmelser om en gemensam gräns för partiella förluster.

Anf.  16  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt4c om punktskatter på alkohol och alkoholdrycker.

Anf.  17  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Detta handlar om alkoholskattedirektivet. Ändringar görs på flera områden, och jag tänker fokusera på det som kan påverka Sverige.

I dag finns det möjlighet att tillämpa nedsatt skattesats för alkoholsvag öl. I ändringsförslaget föreslås en frivillig ökning av gränsen från 2,8 till 3,5, men det är alltså möjligt att ha kvar det som det är i dag. För dem som vill är det möjligt att ha det på ett annat sätt. Sverige kan välja att ha det på ett annat sätt, men vi behöver inte.

Därutöver finns det i dag frivilliga möjligheter att tillämpa nedsatt skatt öl och sprit för oberoende små producenter. Dessa möjligheter förslås utvidgas till alla typer av alkoholdrycker. Det finns också ett förslag om krav på att medlemsstater ska utfärda certifikat till sina oberoende små alkoholproducenter som ska användas om producenterna vill sälja sina små produkter i andra medlemsstater. Denna skyldighet ska även gälla länder som inte tillämpar nedsatta skattesatser, till exempel Sverige.

Enligt förslaget finns frivilliga möjligheter för medlemsstaterna att medge skatteundantag eller skattenedsättning för sprit som en privatperson har producerat från sin egen frukt, antingen själv eller genom ett litet destilleri. Regeln innehåller flera begränsningar, bland annat en regel om att spriten inte får säljas och en gräns för hur mycket som får produceras. De exakta gränserna kommer att diskuteras på Coreper i eftermiddag.

Därutöver finns det regler om att alkohol som blivit uppblandad med ämnen som försvårar eller förhindrar förtäring, så kallad denaturerad alkohol, är undantagen från skatt. Här föreslås vissa tekniska förändringar och förtydliganden av reglerna, och regeringen har verkat för att få genomslag för att den administrativa bördan för företag och myndigheter till följd av förändringen inte ska få bli för stor.

Därutöver finns ett förslag från en medlemsstat om en frivillig möjlighet att beskatta vin och andra jästa drycker och mellanklassprodukter på samma sätt som öl och sprit, det vill säga direkt efter alkoholhalt där skattenivån följer hur mycket alkohol som är i produkten. Förslaget innebär en starkare koppling till folkhälsan, och regeringen menar därför att det är positivt. Men det är osäkert om det är möjligt att nå enighet om ett sådant förslag.

Regeringen anser att det är viktigt att utformningen av reglerna särskilt avseende delvis denaturerad inte innebär någon oskälig administrativ börda för svenska myndigheter eller företag. Möjlighet till skattebefrielse eller skattenedsättning för etylalkohol som produceras för eget bruk måste vara kraftigt begränsad vad gäller mängden alkohol för att undvika bedrägerier och gränsöverskridande effekter. Om övriga begränsningar kan förstärkas kan vi å andra sidan acceptera något högre mängd.

Sverige kan stödja det tillkommande förslaget att vin och andra jästa drycker och mellanklassprodukter kan beskattas proportionerligt efter alkoholhalt. Sammanfattningsvis kan vi stödja förslagen under förutsättning att begränsningen av mängden etylalkohol som produceras för eget bruk tillsammans med övriga begränsningar är tillräckligt för att undvika bedrägerier och gränsöverskridande effekter. Annars kommer vi att behöva säga nej till förslaget.

Anf.  18  ILONA SZATMARI WALDAU (V):

Jag måste erkänna att som relativt ny i nämnden hängde jag inte riktigt med när vi diskuterade a, b och nu c och förhållandet mellan vad EU bestämmer när det gäller skatter och vad vi själva kan bestämma över. Det gäller till exempel punkten om att man ska kunna ha lägre skatt om det är lägre alkoholstyrka på öl. Jag skulle önska att få en liten genomgång av det. Sedan har jag lite frågor som jag kan vänta med. Förlåt att jag ber om en utbildning mitt i allt här på nämndens sammanträde.

Anf.  19  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

EU bestämmer mycket när det gäller alkoholskatter. I dag finns det möjlighet att ha en nedsatt skattesats för alkoholsvag öl. EU bestämmer vilken gräns på alkohol som finns för när man ska ha den nedsatta skattesatsen. Om man vill ändra den gränsen till 3,5 procent ska det vara möjligt att göra detta, men det är frivilligt. Man behöver inte göra det. Det är en ökad frihet för länderna att bestämma själva.

Jag fick sist frågor om skattesatser. Men jag kommer inte ihåg frågan.

Anf.  20  ORDFÖRANDEN:

Var det inte så att ni frågade allmänt om att vi ville ha kvar nationellt självbestämmande?

Anf.  21  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Ja, det kommer vi att ha. Det nationella självbestämmandet blir kanske snarare större. Möjligheterna till landanpassade procentsatser ökar och därmed friheten.

Anf.  22  ILONA SZATMARI WALDAU (V):

Tack för svaret!

Statsrådet nämnde folkhälsan, även om det inte står någonting om det i förslaget till den svenska ståndpunkten: ”Det kan dock ifrågasättas om förslaget om möjlighet till nedsatt skatt för öl med lägre alkoholstyrka är ändamålsenligt.”

Jag skulle gärna se att vi skärper den ståndpunkten till att vi menar att det av folkhälsoskäl inte är tillrådligt med en höjd gräns. Det skulle jag vilja införa kanske som en avvikande mening, eller om jag kan få stöd för det.

Jag funderar också på att nedsatt skatt för oberoende och små ölbryggerier och spritdestillerier ska gälla alla typer av alkoholdrycker. Jag undrar hur statsrådet ser på det utifrån ett folkhälsoperspektiv. Jag förstår att vi i Sverige än så länge inte har så många vinodlingar. Men vem vet, det kan komma med klimatförändringarna.

Anf.  23  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Att kunna ha nedsatt skatt eller skattebefrielse för små lokala producenter är inget krav utan en frivillig regel. Det är inte någonting som Sverige tillämpar. Jag ser kanske inte framför mig att det är något som Sverige kommer att tillämpa. Nu vet man aldrig hur riksdagsmajoriteter kan förändras. Men det är ingenting som vi tillämpar i dag. Det är inte en förändring som skulle påverka Sverige.

Vad gäller ölen är det någonting som vi har fört fram. Men det finns inget annat land som ser på den saken på samma sätt som Sverige.

Anf.  24  ORDFÖRANDEN:

Jag antar att det har att göra med vilken öl man brukar konsumera i respektive medlemsstat och vilken alkoholhalt den har när det gäller hur man ser på den frågan.

Ilona Szatmari Waldau vill ha en avvikande mening när det gäller alkoholhalten för öl. Är det rätt uppfattat? Bra.

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt med en avvikande mening från Vänsterpartiet.

Vi är på dagordningspunkten 5, Skatt på digitala tjänster.

Anf.  25  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här är tanken att man ska nå en politisk överenskommelse om skatt på digitala tjänster. Jag har varit här och redogjort för detta flera gånger tidigare och senast i december, tror jag. Då fanns ett förslag om skatt på intäkter från vissa digitala tjänster, det man kallar för DST.

Enligt det förslaget ska företag över en viss storlek betala skatt på intäkter av tre olika digitala tjänster. Det handlar om riktad digital reklam, digitala plattformar som förmedlar varor och tjänster samt försäljning av användaruppgifter. Den skattskyldigheten skulle föreligga oavsett om företaget går med vinst eller inte.

Det skulle tas upp för beslut i december. Men dagen före mötet kom Frankrike och Tyskland med en gemensam deklaration där man föreslog att skatten skulle begränsas till att enbart omfatta digital reklam. Därför fattades inget beslut i december.

Därefter togs ett kompromissförslag fram av ordförandeskapet. Det har diskuterats på teknisk nivå. I linje med vad Frankrike och Tyskland föreslog är kompromissförslaget begränsat till digital reklam och har därför bytt namn från DST till DAT, Digital Advertising Tax. På Ekofin i nästa vecka ska det mer begränsade förslaget tas upp för beslut.

Som vi alla känner till har Sverige varit negativt till DST-förslaget eftersom det innebär avsteg från grundläggande principer för internationell beskattning av företag. Enligt förslaget ska skattskyldigheten ligga på företaget oavsett om det går med vinst eller inte. Det ska också vara så att beskattningen sker i det land där kunderna finns och inte i det land där produkten eller tjänsten har tagits fram och utvecklats.

Vår mening är att principerna för digital beskattning är en global fråga och kräver global samsyn. Därför menar regeringen att frågan bör diskuteras inom OECD, vilket man för övrigt också gör. Regeringen är visserligen positiv till att förslaget har fått en mer begränsad skattebas och endast omfattar reklam. Men de principiella skälen som fanns mot DST är fortfarande desamma.

Eftersom de principiella problemen inte har förändrats är regeringen fortfarande negativ och kan inte ställa sig bakom kompromissförslaget. När diskussionen i OECD är avslutad får vi återkomma i frågan om ett eventuellt agerande från EU. Här kan jag säga att det har varit väldigt starka politiska påtryckningar för att få igenom det här förslaget.

Anf.  26  ERIC WESTROTH (SD):

Fru ordförande! När det gäller dagordningspunkten 5, Skatter på digitala tjänster, är vi helt överens med regeringen. Det verkar även finnas en bred samsyn mellan partierna. Givetvis är vi också emot aggressiv skatteplanering och skatteundandraganden. Som policy i dokumenten är Sverige aktivt i detta arbete.

När det gäller företagsbeskattning är vi också av den åsikten att företagen ska beskattas där värdeskapandet sker. Precis som finansministern säger är frågan större än vad EU har möjlighet att besluta om. Att avvakta färdigställandet av OECD:s arbete tycker även vi är av yttersta vikt innan man går vidare fram med beslut.

Anf.  27  HELENA BOUVENG (M):

Jag vill ge en eloge till finansministern för att hon har hanterat den här frågan ytterst väl. Jag vill understryka att man står fast vid det principiella i hur man tar ut beskattning.

Efter några dagar i OECD kunde jag konstatera att det sker starka påtryckningar. Jag blev något förvånad över när den franska representanten från OECD önskar oss lycka till vid förhandlingsbordet. Man driver den här frågan på ett oförskämt och nedlåtande sätt.

Jag vill understryka att det finns ett starkt stöd för finansministerns agerande. Hon har ett starkt stöd från oss i den här frågan.

Anf.  28  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Vi kristdemokrater stöder också den ståndpunkt som regeringen föreslår. Det finns flera skäl att säga nej.

För det första finns det, precis som regeringen också konstaterar, ingen analys som stöder att det finns en avvikelse mellan var värdeskapande i företagen sker och var företagen beskattas.

För det andra är det mycket viktigt att detta arbete sker globalt eftersom marknaden är global. Om förutsättningar förändras i en del av världen riskerar det att innebära försämrad konkurrenskraft för denna del av världen. Det är viktigt att fortsätta att arbete inom OECD med dessa frågor och inte ensidigt ta egna initiativ.

För det tredje anser vi att den föreslagna utformningen av skatten är negativ. En omsättningsbaserad skatt är inte rätt väg att gå. Det gäller oavsett på vilken nivå och vem denna skatt skulle införas av. Vi stöder därför den ståndpunkt som regeringen föreslagit.

Anf.  29  ALICE BAH KUHNKE (MP):

Jag skulle gärna vilja höra något om vilka nationella intressen som ligger bakom Tysklands respektive Frankrikes drivna politik i den här frågan.

Anf.  30  ILONA SZATMARI WALDAU (V):

Tack, statsrådet, för föredragningen!

Från Vänsterpartiets sida instämmer vi i förslaget till svensk ståndpunkt. Jag vill ändå skicka med att det är viktigt att vi löser problemet med skatteplanering och att dessa företag inte riktigt beskattas ordentligt. Det gäller att vi kommer framåt så att det inte blir en lång blockering och en långbänk av detta.

Anf.  31  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Tack för stödet!

Det är några få länder som kommer att stoppa detta. Det är klart att det kommer att ske till ett politiskt pris. Det ska vi vara medvetna om. Men vår bedömning är att det är värt det.

Varför är det några länder som driver detta så starkt? I grunden finns en berättigad ilska över att stora globala företag som är framgångsrika och tjänar mycket pengar inte betalar skatt någonstans. Det tror jag vi alla tycker är helt fel. Frågan är hur man ska lösa detta.

Ska man börja lösa detta enskilt i en del av världen i Europa, eller ska man försöka lösa det på en global nivå? Vår bedömning är att detta är ett globalt problem som behöver lösas på en global nivå. Det är en principiell utgångspunkt.

En annan principiell utgångspunkt är att det förslag som ligger på bordet inte följer de principer som är viktiga för ett exportberoende land som Sverige. Det är att beskattning av varor och tjänster ska ske där de utvecklas och produceras snarare än där de konsumeras.

Detta är någonting som är viktigt för Sverige. Men det är klart att länder som har stora hemmamarknader i förhållande till hur mycket produktion de har ser naturligtvis mindre problem med en sådan förändring, >>> Hemlig enligt 15kap.1§ offentlighets- och sekretesslagen Det handlar om ekonomiska intressen i olika länder.

Därutöver menar Sverige att om man skulle ändra principen till att ha mer av beskattning där konsumtionen sker snarare än där produktion och utveckling sker skulle det kunna vara negativt för den globala tillväxten. Det blir då mindre anledning för länder att skapa goda innovativa företagsklimat i sina egna länder. Då kan man ligga på soffan och konsumera och ändå få skatteintäkter snarare än att utveckla och producera.

När det gäller Vänsterpartiets synpunkt behöver vi lösa problemet.

Anf.  32  TINA ACKETOFT (L):

Eftersom statsrådet sa att det kommer att ske till ett politiskt pris för Sverige vill jag bara understryka att Liberalerna står bakom den svenska ståndpunkten. Det kan vara viktigt att föra till protokollet.

Precis som här förtjänstfullt har beskrivits blir också beskattning på omsättning ett problem för de nya växande företag som vi här i Sverige vill se bli en stor del av den nya industrin. Också därför är det viktigt att vara emot detta.

Anf.  33  TOMAS TOBÉ (M):

Jag kan bara understryka det som har framförts från Moderaterna tidigare, att det är mycket välkommet att regeringen har landat här, särskilt med tanke på att regeringspartiernas företrädare i Europaparlamentet har haft ett något annorlunda agerande. Det kan inte finansministern ta ansvar för, eftersom hon då inte skulle få göra mycket annat. Men detta är mycket välkommet.

Jag förstår såklart också att när man nu landar i denna yttersta nej-röst får det ett politiskt pris. Men det beror också lite grann på hur många länder som till slut kommer att deklarera ett nej till detta.

Om det är möjligt skulle det i detta sammanhang ändå vara intressant om finansministern kan redogöra för vilka länder som vi nu ser framför oss som skulle kunna landa i samma slutsats som Sverige. Det kan möjligen något dämpa det politiska priset för Sverige.

Anf.  34  HELENA BOUVENG (M):

I och med USA:s skattereform blir man inte helt obeskattad. Det får vi faktiskt inte glömma bort, även om skatten är hyfsat låg.

Jag vill fråga finansministern om hon har någon uppfattning om hur OECD resonerar med tanke på utfallet när det gäller denna person nere i Paris. Om jag har förstått det hela rätt tittar man inte på omsättningsbaserad skatt. Men man tittar faktiskt på möjligheterna att göra avdrag för de kostnader som man faktiskt har haft för att få fram dessa digitala tjänster.

Anf.  35  JAN ERICSON (M):

Jag har samma fråga som Tomas Tobé, om vilka andra länder som kan tänkas stödja vår linje.

Anf.  36  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Vi bedömer att Danmark, Irland och troligen Finland kommer att hamna på samma position som vi gör. Sedan kan det vara så att andra länder är emot detta för att de tycker att det är en för smal skattebas. Vi tycker att det är för mycket, men det är möjligt att andra kommer att vara emot det för att de tycker att det är för lite.

I OECD diskuteras tre olika förslag nu: ett amerikanskt förslag, ett brittiskt förslag och ett tysk-franskt förslag. Det brittiska och det amerikanska är lite olika varianter på vad man ska beskatta. Amerikanerna har det som de kallar för market intangibles. Britterna har något annat, som jag inte kommer ihåg. Leif Jakobsson kanske kan förklara om ni är intresserade. Sedan finns det tysk-franska förslaget som i praktiken innebär en minibeskattning. Detta kan vi vid tillfälle kanske ha en djupare genomgång av i lämpligt forum.

Anf.  37  ORDFÖRANDEN:

Önskar statssekreterare Leif Jakobsson ordet?

Anf.  38  Statssekreterare LEIF JAKOBSSON:

Nej, det är nog bättre att vi tar en diskussion i skatteutskottet om hur OECD jobbar.

Anf.  39  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 6, InvestEU – placeringen av investeringskommitténs sekretariat. Det är en riktlinjedebatt.

Anf.  40  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Vi ska diskutera en utestående fråga om InvestEU, nämligen var investeringskommitténs sekretariat ska placeras.

Jag kommer att återkomma till denna fråga, men jag kan säga något om förslaget i dess helhet. Det togs upp i Ekofin i januari. Sedan har det pågått förhandlingar på teknisk nivå. I februari antog Coreper förhandlingsmandatet för att kunna börja med trilogförhandlingar med Europaparlamentet. Ordförandeskapet har som ambition att kunna avsluta dessa förhandlingar före valen till Europaparlamentet i vår.

Förhandlingsmandatet täcker alla delar av förordningen, förutom de delar som hanteras inom ramförhandlingen för MFF, det vill säga storleken på InvestEU. Detta är alltså inte en del av den förhandlingen.

I det förhandlingsmandat som finns har vi fått gehör för många frågor. Bland annat har modellen för styrning och riskhantering förbättrats genom att Europeiska investeringsbanken har fått en tydligare roll i bankrelaterade aspekter. Vi har också fått gehör för att stärka kraven på att tydligt visa mervärdet av InvestEU i förhållande till annan finansiering som finns. Kraven har också skärpts på att utvärdera klimat- och miljökonsekvenserna av olika projekt.

Sedan finns det en utestående fråga som ska diskuteras bland ministrarna. Att en fråga har utelämnats beror på att man inte har nått konsensus. Frågan rör var investeringskommitténs sekretariat ska placeras – i EIB eller i kommissionen.

Detta sekretariat ska utgöra ett administrativt stöd till den oberoende kommittén som har i uppgift att bedöma om projekt ska få ta del av InvestEU eller inte.

Efsi, Europeiska fonden för strategiska investeringar, är det nuvarande instrument som har en styrstruktur som är mest lik den som föreslås för InvestEU. Sekretariatet för Efsi är placerat i EIB. Eftersom det är ett välfungerande system som företagen är trygga med menar EIB att sekretariatet för Invest EU bör placeras hos dem, medan kommissionen är skeptisk till det och menar att det finns en risk för intressekonflikt mellan EIB och övriga implementerade parter. Kommissionen tycker därför att sekretariatet bör placeras hos dem.

Regeringen bedömer inte att frågan om sekretariatets placering är av någon avgörande betydelse för Sverige. Det viktiga är att hitta ett kostnadseffektivt upplägg där det finns system för att hantera intressekonflikter. Vi tycker att en överenskommelse borde kunna slutas mellan de två institutionerna för att undvika onödiga spänningar när programmet ska genomföras.

Just nu verkar det som att EIB och kommissionen kommer att lyckas hitta en kompromiss som går ut på att placera sekretariatet hos kommis­sionen men att EIB:s it-system ska användas. Detta bedömer vi vara en acceptabel lösning. Men om det ytterst inte går att hitta en kompromiss mellan institutionerna föredrar regeringen att man i stor utsträckning bygger på det nuvarande systemet för Efsi och därför placerar sekretariatet hos EIB.

Anf.  41  ERIC WESTROTH (SD):

Precis som regeringen säger är det viktigt att sekretariatet för investeringskommittén blir just oberoende gentemot kommissionen. Därför anser vi att det är av yttersta vikt att det inte förläggs inom kommissionen utan inom Europeiska investeringsbanken för att bygga på redan existerande strukturer för Europeiska fonden för strategiska investeringar.

Vi tycker kanske att detta är lite viktigare än vad regeringen tycker. Vi kan ställa oss bakom regeringens förslag till svensk ståndpunkt under förutsättning att man stryker den sista meningen, där man så att säga kan acceptera att sekretariatet ändå förläggs inom kommissionen om det krävs för att nå en överenskommelse. Om man inte kan tänka sig att stryka den kommer Sverigedemokraterna att anmäla en avvikande mening.

Anf.  42  SOLVEIG ZANDER (C):

Det har inte varit någon hemlighet att vi från Centerpartiet tycker att sekretariatet ska förläggas inom kommissionen. Det är naturligtvis inte en oerhört prioriterad fråga för oss. Men det är någonting som vi har förordat och fortsätter att göra.

Anf.  43  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jag vill bara tydliggöra att det inte handlar om investeringskommittén utan om sekretariatet. Investeringskommittén kommer att bestå av oberoende utomstående experter. Detta handlar om vilka som ska jobba med underlag till denna kommitté. Men jag tror att regeringen står fast vid sin ståndpunkt.

Anf.  44  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning med avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till dagordningspunkt 7, Övriga frågor – aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.

Anf.  45  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Ordförandeskapet kommer, som man gör till och från, att informera om hur det går med aktuella lagförslag om finansiella tjänster.

Anf.  46  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för denna information.

Vi går vidare till dagordningspunkt 8, Den europeiska planeringsterminen. Det är en informationspunkt. Vi börjar med dagordningspunkt 8 a, Landsrapporter och fördjupade granskningar 2019.

Anf.  47  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Landsrapporterna publicerades den 27 februari. Detta är en informa­tionspunkt på Ekofinrådet, där vi kommer att få en presentation om dessa landsrapporter och de djupgranskningar som har genomförts för 13 länder inom det makroekonomiska obalansförfarandet.

När det gäller Sverige lyfter kommissionen fram att bnp-tillväxten fortfarande är stabil och att de offentliga finanserna är starka. Man berömmer det höga arbetskraftsdeltagandet, men pekar på fortsatta utmaningar med att integrera lågutbildade och nyanlända.

Kommissionen konstaterar också att obalanser kvarstår i form av hushållens höga skuldsättning och fortsatt höga bostadspriser. Där ser man ett fortsatt behov av åtgärder.

Dessa rapporter är kommissionens analytiska grund för de landsspecifika rekommendationer som kommer att presenteras senare i vår. När dessa rekommendationer ska diskuteras i rådet återkommer jag naturligtvis till nämnden.

Anf.  48  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för denna information från finansministern.

Vi går vidare till dagordningspunkt 8b, Genomförande av landsspecifika rekommendationer med fokus på investeringar.

Anf.  49  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Vi ska diskutera förra årets landsspecifika rekommendationer. Detta görs varje år.

Diskussionen planeras fokusera på de delar av rekommendationerna som handlar om investeringar, bland annat investeringar i offentlig förvaltning och utbildning, tillgång till finansiering och investeringar i sektorsspecifika områden som energi, transporter och bostäder.

Regeringen välkomnar diskussionen om investeringar och olika medlemsstaters erfarenheter på detta område. Vi tycker att det är viktigt att främja investeringar som bidrar till ökad produktivitetstillväxt och långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt.

Anf.  50  TINA ACKETOFT (L):

Det är skönt att regeringen välkomnar diskussionen om investeringar. Men i ljuset av just tidigare punkt, där Sverige åter får på fingrarna för de makroekonomiska förhållandena när det gäller just hushållens skuldsättning, vore det kanske på sin plats att regeringen tar upp den tråden också i diskussionen. Det har varit en stående punkt under ett flertal år att hushållen är för skuldsatta. Tack vare januariavtalet kommer vi i alla fall få upp de tyngsta surdegarna på bordet, det vill säga fri hyressättning i nyproduktion, avskaffad flyttskatt och så vidare. Men avser finans­ministern att på något sätt beröra denna makroekonomiska struktur också?

Anf.  51  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det beror helt på hur mötet utvecklas och var jag bedömer att det är viktigast att Sverige går in. Det är inte säkert att det är på denna punkt, givet att vi talade om digital skatt tidigare.

Anf.  52  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 9, Slutsatser om den reviderade EU-förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet. Den är utdelad till alla och ligger på bordet bakom ett rött papper. Det är sekretess på den, och den kommer därför att samlas in efter mötet.

Anf.  53  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det handlar alltså om en uppdatering av den svarta listan.

I december 2017 antog Ekofin rådsslutsatser som innehöll en förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner. De jurisdiktioner som hade gjort det som man kallar för meningsfulla åtaganden på hög politisk nivå – att åtgärda identifierade problem – placerades i en särskild bilaga. Dessa åtaganden har utvärderats och följts upp i enlighet med de riktlinjer som Ekofin beslutade om när listan upprättades.

De rådsslutsatser som nu ska antas innehåller dels en uppdatering av själva förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner, dels den särskilda bilagan.

De jurisdiktioner som fullgjort sina åtaganden kommer helt att tas bort från bilagan. De som har åtgärdat samtliga identifierade problem behöver därför inte längre övervakas.

De jurisdiktioner som inte fullföljt sina åtaganden helt eller delvis kommer i stället att tas upp på förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner, alltså den svarta listan.

Regeringen kan ställa sig bakom slutsatserna.

När det gäller den reviderade listan finns det ett förslag som tas upp på Coreper som äger rum i dag. Enighet har uppnåtts i uppförandekodgruppen när det gäller listningen av de flesta jurisdiktioner. Men det finns fortfarande reservationer avseende andra. De kvarstående frågorna ska diskuteras på dagens Coreper.

De utestående jurisdiktionerna är sådana där det pågår diskussioner. Det kan till exempel ha skett en konkret utveckling i dessa jurisdiktioner innan Coreper äger rum. En sådan utveckling kan det vara rimligt att beakta för att undvika listan över jurisdiktioner som redan har gjort allt de kan för att lösa sina problem. Ett annat tillvägagångssätt skulle nämligen kunna leda till ett absurt beslut, det vill säga listning av en jurisdiktion i mars för att därefter omedelbart avlista jurisdiktionen i april.

Anf.  54  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Ordförande! Jag tackar statsrådet för föredragningen. Vi har här på bordet nu fått ett hemligt dokument.

Jag lyssnade på radion i går kvart i fem. Då nämndes lite grann om detta. Uppfattade jag det rätt att Barbados, Bermuda och Förenade Arab­emiraten ska tas bort från denna lista, eller vad är det som finansministern bedömer är kontroversiellt?

Anf.  55  HELENA BOUVENG (M):

Vi hade detta uppe också på skatteutskottet, och jag ställde frågan om hur man gör bedömningar om vilka effekter den här listan de facto har. Sedan har jag också en fråga om motåtgärder. Ifall åtgärder bör vidtas på skatteområdet är det viktigt att medlemsstaterna ges ett visst mått av flexibilitet, står det. Jag blir lite orolig. Ska vi inte behålla vår egen skattelagstiftning här? Ska EU komma och tala om för oss vad vi ska göra?

Anf.  56  ERIC WESTROTH (SD):

Precis som Helena sa hade vi detta uppe på skatteutskottet. Jag ställde en fråga då som jag kanske inte riktigt fick svar på. Vi ser att de här ställena har tydliga historiska kopplingar till EU-länder. I vilken utsträckning arbetar de här EU-länderna för att få de ställena att anpassa sin lagstiftning? Eller arbetar de snarare för att de ändå inte ska vara med på listan?

Anf.  57  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Barbados, Bermuda och Förenade Arabemiraten diskuteras på Coreper i eftermiddag.

När det gäller Bouvengs fråga om formuleringen om ett visst mått av flexibilitet är det här ingenting som ändras i dag. Det är beslutat sedan tidigare.

Hur enskilda EU-stater agerar mot andra stater har jag inte någon insyn i. Men när vi satte upp kriterierna för den här listan, alltså för om man skulle var på eller utanför listan eller på kanskelistan jobbade vi hårt för att det skulle vara objektiva kriterier så att det skulle vara lätt att besluta om länder skulle vara på eller inte på listan.

Anf.  58  HELENA BOUVENG (M):

Och vilka effekter har listan?

Anf.  59  ORDFÖRANDEN:

Det kom alltså också en fråga om effekten av listan. Påverkar listan någonting, eller vad är upplevelsen?

Anf.  60  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det är ju flera länder som lyfts av från listan nu, så det tyder väl på att listan har haft effekt, för då har länderna vidtagit åtgärder som jag gissar att de inte skulle ha vidtagit annars. Det tycks som att länder inte vill vara på den här listan utan vidtar åtgärder för att slippa vara det, och det är precis det som är syftet. Det här visar på det allra bästa med EU-samarbetet. Om enskilda EU-länder hade satt upp en lista, om vi i Sverige skulle ha satt upp en lista, skulle ingen människa ha brytt sig om den. Men när vi gör det tillsammans i EU har det verkligen effekt. Det tycks som att många länder inte vill vara på den här svarta listan, och därför förbättrar de sin skattelagstiftning. Toppen!

Anf.  61  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Ordförande! Jag vill bara ha ett förtydligande. Det är möjligt att vi har fattat beslut på någon A-punkt om att gå på Corepers linje när det gäller att ta bort de här länderna från listan. Jag undrar alltså vad Sveriges ställning är i Coreper när det gäller detta.

Anf.  62  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Vår bedömning är att vi kan acceptera båda utfallen, alltså både att de är kvar och att de inte är det.

Frågan är alltså inte: Ska de avfärdas? Frågan är: Ska de hamna på den svarta listan eller vara kvar på under-bevakning-listan som ibland kallas för den grå listan?

Anf.  63  ORDFÖRANDEN:

När det gäller funderingen om vi har tagit något beslut tror jag att det var någon diskussion förra året – jag var inte med då – om huruvida länder skulle på eller av listan via en A-punkt. Vi antar ju inga A-punkter inför Coreper, utan det är ju innan rådet. Alla ser ännu mer konfunderade ut, men ungefär så går det till.

Det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Då har vi kommit till dagordningspunkten Övriga frågor. Finns det något att säga om detta, finansministern?

Anf.  64  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

När det gäller aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster kommer kommissionen att informera om hur långt vi har kommit med att genomföra aktuella EU-direktiv. Det är en fråga.

Finlands finansminister och hela den finska regeringen har visst avgått, men om det finns någon finsk finansminister vid mötet – och annars kommer väl någon finne dit – informeras troligen om den finansminister­koalition för klimatsamarbete som Finland och Chile, alltså den förra finska regeringen och Chile, tagit initiativ till med stöd av Världsbanken. Den koalitionen är tänkt att sjösättas vid Världsbankens vårmöte i april. Här förväntades finansminister Orpo informera finansministrarna, men jag antar att någon annan kommer att göra det, eller inte.

Anf.  65  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen och tackar också finansministern, statssekreteraren och övriga medarbetare för i dag.


§ 2  Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 6 december 2018

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor den 15 mars 2019

Anf.  66  ORDFÖRANDEN:

Då går vi in på punkt 2 på föredragningslistan och hälsar Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson med medarbetare välkommen hit.

Jag lämnar ordet till ministern för eventuella kommentarer om återrapporten.

Anf.  67  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Jag har inga kommentarer utöver det skriftliga men svarar förstås gärna på frågor om det finns sådana.

Anf.  68  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för återrapporten.

Vi går in på rådsdagordningens punkt 3, Förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter.

Anf.  69  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

EU-kommissionen presenterade i maj förra året förslag till förordning om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter efter 2020, det som brukar kallas för globaliseringsfonden.

Förhandlingarna började i juli. Vi har en svensk ståndpunkt om globaliseringsfonden som regeringen överlade om i arbetsmarknadsutskottet den 6 november. Enligt den ståndpunkten är det viktigt att huvudansvaret för omställning på arbetsmarknaden fortsätter att ligga hos den enskilda medlemsstaten. Sverige vill därför i första hand avveckla fonden och i andra hand påverka fonden i restriktiv riktning.

Sverige har tillsammans med ett fåtal likasinnade medlemsstater inte fått gehör för sina ståndpunkter i någon avgörande del när det gäller förslaget till förhandlingarna. Vi har lämnat egna ändringsförslag och vi har lämnat ändringsförslag tillsammans med likasinnade länder, men de har fått lite gehör.

Nu på Epsco den 15 mars ska ordförandeskapets kompromissförslag till förordning upp för partiell allmän inriktning. Vår bedömning är att förslaget kommer att ligga nära det ursprungliga förslaget från kommis­sionen. Det enda vi i princip har fått igenom är en bortre tidsgräns för förordningens giltighet. När det gäller det föreslagna användningsområdet, tröskelvärdet och medfinansieringsgraden från EU har det inte blivit mer restriktivt. Givet att det i princip inte har förändrats och givet också att vi har en restriktiv linje i förhandlingen om nästa fleråriga budgetram är mitt förslag att Sverige inte ställer sig bakom den partiella allmänna inriktningen.

Anf.  70  ALICE BAH KUHNKE (MP):

Tack, statsrådet, för föredragningen! Vilka andra länder tror statsrådet inte kommer att ställa sig bakom detta?

Anf.  71  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Jag tror att det bara blir vi och Nederländerna som inte gör det.

Anf.  72  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Vi går vidare till punkt 4 på rådsdagordningen, EU:s sociala dimension efter 2020.

Anf.  73  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Fru ordförande! Här väntas rådet föra en diskussion om den sociala dimensionen av Europa efter 2020. Det är en tidig diskussion, får man säga, och detta kommer säkert att påverkas mycket när det kommer en ny kommission på plats. Det här är inför detta.

Arbetsmarknadsutskottet har jag informerat om den här frågan för en vecka sedan när jag informerade om rådsmötets dagordning. Jag avser att lyfta fram att EU har en viktig roll i att bidra till ökad sysselsättning och förbättra den sociala utvecklingen och att möten om sociala utmaningar är viktigt för hela EU:s sammanhållning och för den inre marknaden.

Sysselsättningsstrategin, som ju är fördragsfäst, bör också fortsättningsvis ha en hög ambitionsnivå inom ramen för den europeiska planeringsterminen, och jämställdhet måste vara en integrerad del i samarbetet.

Att kunna bemöta framtidens arbetsmarknad, digitaliseringen och den demografiska utvecklingen ställer krav på omställning och är av största vikt liksom en väl fungerande social dialog.

En viktig utgångspunkt i samarbetet är att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna samt de nationella systemen avseende social trygghet och arbetsmarknad inklusive arbetsmarknadens parters autonomi respekteras.

Det är vad jag har för avsikt att säga, och det har ni också fått skriftligt.

Anf.  74  TOMAS TOBÉ (M):

Ordförande! Tack så mycket, statsrådet, för föredragningen!

Det finns ju mycket att säga i den här frågan, men låt oss spara den breda diskussionen om historien kring den sociala pelaren och framtiden och vad detta kan betyda. Vi tycker i grunden att regeringens ståndpunkt är bra, men vi har också ett konkret förslag på kompletteringar som vi skulle vilja göra i ståndpunkten. Jag tänker att jag ska läsa upp det så att det blir tydligt för protokollet vad vi föreslår.

Det är alltså ett förslag från Moderaterna och Kristdemokraterna och innebär att vi skulle stå fast vid det första stycket, men i det andra skulle vi vilja lägga till en komplettering som skulle lyda som följer: ”En förutsättning för att uppnå bättre sociala villkor är en konkurrenskraftig ekonomi, som tillhandahåller en stabil tillväxt där människor får möjlighet att ta sig från utanförskap och bidrag till arbete. Det kräver sunda offentliga finanser och genomförande av strukturreformer på nationell nivå. Vidare är ett effektivt EU en viktig faktor för att medlemsstaternas ekonomier ska kunna vara konkurrenskraftiga på en global marknad. Därför behöver den inre marknaden fördjupas och effektiviseras.”

Det är ett förslag till komplettering. En ytterligare komplettering är att vi skulle vilja avsluta den svenska ståndpunkten med: ”Det är viktigt att den sociala pelaren inte leder till lagstiftning som skulle undergräva den svenska partsmodellen eller medföra kostnadsökningar i EU:s nästa fleråriga budgetram.” Det är våra förslag till kompletteringar.

Anf.  75  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Ordförande! Tack, statsrådet, för föredragningen!

Vi hade ju som sagt frågan uppe som informationspunkt i arbetsmarknadsutskottet. Eftersom det inte var en beslutspunkt fick jag ändå då avisera att vi här kanske skulle ha en avvikande mening. Vi har ju haft olika syn på den sociala pelaren. Precis som Tomas Tobé säger är det en lång historia, och nu finns den sociala pelaren där, så den kan vi inte sitta och säga nej till.

I ordförandeskapets papper som har skickats ut inför den här punkten framgår dock att man kommer att vilja använda lagstiftning, ekonomisk policykoordinering och financial support, det vill säga olika fonder. Då börjar vi som svenskar, tror jag, att tänka: Okej, vad kommer det här att kosta, och vad är det för pengar som ska till? Därför har vi från Moderaternas och Kristdemokraternas sida som sagt kommit fram till en gemensam skrivning, som vi hoppas ska få gehör.

Anf.  76  MARTIN KINNUNEN (SD):

Ordförande! Från Sverigedemokraternas sida önskar vi också tydligare skrivningar rörande just nationellt självbestämmande och även att den sociala pelaren inte ska leda till den här typen av lagstiftning. Vi vill därför anmäla avvikande mening på det området.

Anf.  77  ILONA SZATMARI WALDAU (V):

Tack för föredragningen, statsrådet!

Jag har en fråga gällande det andra stycket i regeringens förslag till ståndpunkt. Där står det lite grann om den fördragsfästa samordningen av medlemmarnas sysselsättningspolitik och att den ska ha en fortsatt central plats i EU-samarbetet. Jag skulle vilja veta lite mer om vad regeringen menar med den formuleringen.

Jag skulle också vilja veta huruvida euron diskuteras i dessa sammanhang, det vill säga att vi har lite olika villkor beroende på om vi är med i det ekonomiska samarbetet eller inte.

Anf.  78  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Jag vet inte om jag förstod den sista frågan.

Anf.  79  ILONA SZATMARI WALDAU (V):

Den sista frågan gällde EMU. Har man när det gäller den sociala pelaren diskuterat hur det fungerar med tanke på att vi har olika valutor?

Anf.  80  SOLVEIG ZANDER (C):

Den sociala pelaren är viktig, och vi vet att det finns stora orättvisor i Europa när det gäller just möjligheten att ha ett arbete och få en inkomst.

Från Centerpartiets sida vill vi naturligtvis inte heller att det ska lagstiftas om detta, och vi har varit emot att den sociala pelaren ska bli mer lagfäst. Men det viktiga i sammanhanget är att man driver på från EU så att länder där personer inte har möjlighet att komma in på arbetsmarknaden faktiskt blir bättre – bland annat så att de slipper åka hit till Sverige och sitta och tigga. Det är en viktig uppgift för EU att arbeta med, och jag måste säga att jag verkligen ställer mig bakom de tillägg som KD och Moderaterna har föreslagit. Detta är nämligen en mycket viktig uppgift som EU borde få ett ännu tydligare uppdrag att arbeta med.

Anf.  81  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Jag tycker att det är kloka synpunkter som har förts fram. Jag tror att vi har en stor enighet i detta.

Frågan om EMU har inte diskuterats i det här sammanhanget och finns inte med i den svenska ståndpunkten i förhandlingen. Mellan euroländerna har det funnits en diskussion om gemensamma a-kassor och sådant, men den är inte aktuell i det här sammanhanget. Det har alltså mer handlat om stabiliseringsfaktorer inom eurosamarbetet, vilket inte är aktuellt i det här sammanhanget.

Sysselsättningsstrategin är viktig just av de skäl vi har tagit upp. Det viktigaste sättet att få goda sociala villkor för människor i ett land är ju att människor har arbete, kan försörja sig genom arbete och har goda arbetsvillkor. Därför är det viktigt för Sverige att man fortsätter ha fokus på att öka sysselsättningen och även få med grupper som har svagare sysselsättning. Vi ligger ju högst i EU, men vi behöver fortsätta att göra detta även i vårt land. Andra länder, särskilt i vissa grupper, ligger väsentligt sämre till. Det är därför vi vill fortsätta ha fokus på sysselsättningsstrategin. Vi vill att det ska fortsätta följas upp i den europeiska planeringsterminen så som görs nu. Vi tycker att det är ett bra instrument.

De tillägg som Tomas Tobé läste upp har jag inga problem med. Dem kan jag acceptera.

Anf.  82  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning, med en avvikande mening anmäld från SD.

Anf.  83  MARTIN KINNUNEN (SD):

I och med de tillägg som beslutats kan vi dra tillbaka vår avvikande mening.

Anf.  84  ILONA SZATMARI WALDAU (V):

Skulle Tomas Tobé kunna upprepa det första tillägget? Jag tyckte att det andra tillägget var bra, men det första skulle jag vilja höra en gång till.

Anf.  85  TOMAS TOBÉ (M):

Då ska jag försöka läsa det så insmickrande som jag bara kan!

Tillägget lyder: ”En förutsättning för att uppnå bättre sociala villkor är en konkurrenskraftig ekonomi, som tillhandahåller en stabil tillväxt där människor får möjlighet att ta sig från utanförskap och bidrag till arbete. Det kräver sunda offentliga finanser och genomförande av strukturreformer på nationell nivå. Vidare är ett effektivt EU en viktig faktor för att medlemsstaternas ekonomier ska kunna vara konkurrenskraftiga på en global marknad. Därför behöver den inre marknaden fördjupas och effektiviseras.”

Anf.  86  ILONA SZATMARI WALDAU (V):

Jag tycker att en hel del i det föreslagna tillägget var bra, men det fanns en del som jag inte riktigt känner att jag vill ställa mig bakom. Jag anmäler alltså avvikande gällande att tillägget ska göras.

Anf.  87  ORDFÖRANDEN:

Då kan jag konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning, med en avvikande mening anmäld från Vänsterpartiet.

Vi går vidare till dagordningspunkt 5 om den europeiska planeringsterminen. Där är det en svensk ståndpunkt under de inledande fraserna, på diskussionspunkten – ska vi ta den först, statsrådet, så att vi kan klubba av den?

Anf.  88  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Ja, det gäller alltså den europeiska terminen, som kommer upp varje år. Det är en diskussionspunkt och två underpunkter.

Den riktlinjediskussion om den europeiska terminen som förväntas föras ska baseras titta på de dokument som behandlas i underpunkterna a och b. Om jag deltar i diskussionen avser jag att välkomna rådsslutsatserna om årets tillväxtöversikt och betona vikten av att kvinnors arbetskraftsdeltagande ökar, liksom vikten av att ha utbildning och kompetens för att möta framtidens arbetsmarknad.

Anf.  89  TINA ACKETOFT (L):

Vi ställer oss naturligtvis bakom detta, men precis som statsrådet säger är det en återkommande punkt på dagordningen. Vi brukar lyfta fram att man också ska se till de äldres deltagande på arbetsmarknaden och den potential det utgör.

Anf.  90  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Jag kommer inte att anmäla avvikande mening, men man kan konstatera att den sociala pelaren ofta lyfts fram som en viktig faktor i planeringsterminerna. Där gäller samma sak som under tidigare punkt, det vill säga att vi inte vill se mer lagstiftning på det området.

Anf.  91  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Jag tar självklart med mig det Tina Acketoft föreslår.

Anf.  92  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 5a om prioriterade åtgärder för områdena för sysselsättnings- och socialpolitik.

Anf.  93  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Fru ordförande! Detta är en beslutspunkt och gäller antagande av rådsslutsatser om den årliga tillväxtöversikten och gemensamma sysselsättningsrapporten samt antagande av själva sysselsättningsrapporten.

Enligt fördraget ska kommission och råd varje år anta en rapport om sysselsättningsläget i unionen. Årets rapport visade att sysselsättningen i EU ökar och att den sociala situationen fortsätter att förbättras. Om nuvarande trend fortsätter kan Europa 2020-strategins mål om en sysselsättningsgrad på 75 procent till år 2020 vara nåbart. I rapporten faller Sverige relativt väl ut i ett jämförandeperspektiv. Rådet antar även varje år rådsslutsatser på basis av den årliga tillväxtöversikten och gemensamma sysselsättningsrapporten, vilket blir en politisk vägledning för medlemsstaterna.

Jag informerade arbetsmarknadsutskottet om ett utkast till rådsslutsatser den 5 februari. Även socialutskottet och socialförsäkringsutskottet har informerats. Regeringen välkomnar årets tillväxtöversikt och ställer sig på ett övergripande plan bakom de prioriteringar som kommissionen föreslår för den ekonomiska politiken de kommande 12 månaderna. Vi menar att rådsslutsatserna speglar årets tillväxtöversikt väl, och regeringen anser mot bakgrund av det att rådsslutsatserna är väl utformade. Jag föreslår att Sverige på rådsmötet ställer sig bakom att slutsatserna och rapporten antas.

Anf.  94  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 5b, Landsrapporter 2019.

Anf.  95  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Det är en informationspunkt. Landsrapporterna publiceras den 27 februari, och kommissionen kommer att presentera dem. Landsrapporterna utgör kommissionens analys av medlemsstaternas ekonomi och de huvudsakliga utmaningar som finns i respektive land. Analysen ligger till grund för kommissionens förslag till de landsspecifika rekommendationer som kommer senare i år.

Vad gäller landsrapporten för Sverige konstaterar kommissionen att Sveriges gynnsamma ekonomiska förutsättningar bidrar till en stark arbetsmarknad och att Sverige faller väl ut i den så kallade sociala resultattavlan. Dock har vi utmaningar, som vi vet. Till exempel pekar man på att också lågutbildade personer och migranter från länder utanför EU måste integreras på arbetsmarknaden. Kommissionen konstaterar också att arbetskraftsbristen inom vissa branscher och regioner ökar och att en utmaning som består är att säkra kvalificerad arbetskraft.

Landsrapporterna kommer även att presenteras på Ekofin nästa vecka.

Anf.  96  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Då går vi vidare till dagordningspunkten Övriga frågor. Finns det något att säga om dessa?

Anf.  97  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Nej, egentligen inte. Det kommer att vara lägesrapporter om många förhandlingar som pågår, och jag har informerat arbetsmarknadsutskottet om läget i de pågående förhandlingarna. Jag svarar förstås gärna på frågor om det finns några.

Anf.  98  ORDFÖRANDEN:

Det verkar det inte göra. Då tackar vi för det!

I och med det tackar vi statsrådet och medarbetare för i dag och önskar trevlig helg, när den kommer!

Anf.  99  Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON (S):

Tack så mycket!


Innehållsförteckning


§1Ekonomiska och finansiella frågor

Anf.1ORDFÖRANDEN

Anf.2Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.3ORDFÖRANDEN

Anf.4Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.5ORDFÖRANDEN

Anf.6Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.7ORDFÖRANDEN

Anf.8Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.9HELENA BOUVENG(M)

Anf.10DÉSIRÉE PETHRUS(KD)

Anf.11ORDFÖRANDEN

Anf.12SOLVEIG ZANDER(C)

Anf.13ERIC WESTROTH(SD)

Anf.14ORDFÖRANDEN

Anf.15Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.16ORDFÖRANDEN

Anf.17Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.18ILONA SZATMARI WALDAU(V)

Anf.19Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.20ORDFÖRANDEN

Anf.21Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.22ILONA SZATMARI WALDAU(V)

Anf.23Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.24ORDFÖRANDEN

Anf.25Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.26ERIC WESTROTH(SD)

Anf.27HELENA BOUVENG(M)

Anf.28DÉSIRÉE PETHRUS(KD)

Anf.29ALICE BAH KUHNKE(MP)

Anf.30ILONA SZATMARI WALDAU(V)

Anf.31Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.32TINA ACKETOFT(L)

Anf.33TOMAS TOBÉ(M)

Anf.34HELENA BOUVENG(M)

Anf.35JAN ERICSON(M)

Anf.36Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.37ORDFÖRANDEN

Anf.38Statssekreterare LEIF JAKOBSSON

Anf.39ORDFÖRANDEN

Anf.40Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.41ERIC WESTROTH(SD)

Anf.42SOLVEIG ZANDER(C)

Anf.43Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.44ORDFÖRANDEN

Anf.45Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.46ORDFÖRANDEN

Anf.47Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.48ORDFÖRANDEN

Anf.49Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.50TINA ACKETOFT(L)

Anf.51Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.52ORDFÖRANDEN

Anf.53Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.54DÉSIRÉE PETHRUS(KD)

Anf.55HELENA BOUVENG(M)

Anf.56ERIC WESTROTH(SD)

Anf.57Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.58HELENA BOUVENG(M)

Anf.59ORDFÖRANDEN

Anf.60Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.61DÉSIRÉE PETHRUS(KD)

Anf.62Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.63ORDFÖRANDEN

Anf.64Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.65ORDFÖRANDEN

§2Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor

Anf.66ORDFÖRANDEN

Anf.67Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON(S)

Anf.68ORDFÖRANDEN

Anf.69Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON(S)

Anf.70ALICE BAH KUHNKE(MP)

Anf.71Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON(S)

Anf.72ORDFÖRANDEN

Anf.73Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON(S)

Anf.74TOMAS TOBÉ(M)

Anf.75DÉSIRÉE PETHRUS(KD)

Anf.76MARTIN KINNUNEN(SD)

Anf.77ILONA SZATMARI WALDAU(V)

Anf.78Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON(S)

Anf.79ILONA SZATMARI WALDAU(V)

Anf.80SOLVEIG ZANDER(C)

Anf.81Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON(S)

Anf.82ORDFÖRANDEN

Anf.83MARTIN KINNUNEN(SD)

Anf.84ILONA SZATMARI WALDAU(V)

Anf.85TOMAS TOBÉ(M)

Anf.86ILONA SZATMARI WALDAU(V)

Anf.87ORDFÖRANDEN

Anf.88Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON(S)

Anf.89TINA ACKETOFT(L)

Anf.90DÉSIRÉE PETHRUS(KD)

Anf.91Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON(S)

Anf.92ORDFÖRANDEN

Anf.93Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON(S)

Anf.94ORDFÖRANDEN

Anf.95Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON(S)

Anf.96ORDFÖRANDEN

Anf.97Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON(S)

Anf.98ORDFÖRANDEN

Anf.99Arbetsmarknadsminister YLVA JOHANSSON(S)