Lördagen den 23 juni 2007

EU-nämndens uppteckningar 2006/07:35

1 §  Europeiska rådet

Statsrådet Cecilia Malmström

Information och samråd under Europeiska rådets möte den 23 juni 2007

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Här i gamla sessionssalen sitter jag, kansliet, Sven Gunnar och troligtvis snart även Carl B Hamilton som är i bilen under trapphuset eller så just nu. Jag gör som jag gjorde i eftermiddags. Jag ropar upp ordinarie ledamöter. Sedan lyssnar vi in vilka suppleanter som är online. Sedan ska vi prata med Europaministern om det senaste förslaget till draft IGC mandate som faxades respektive mejlades ut alldeles nyss och som får betecknas som något slags första och förhoppningsvis även sista skarpa förslag efter dagens och kvällens aktiviteter i Bryssel.

Jag börjar ropa upp, och tar uppifrån och ned på min lilla lapp. Max Andersson, Jacob Johnson, Kenneth G Forslund, Carina Ohlsson, Sonia Karlsson, Susanne Eberstein. Jag är här, och Sven Gunnar Persson är här. Carl B Hamilton är på väg någonstans. Peder Wachtmeister, Bengt-Anders Johansson, Björn Hamilton, Hillevi Larsson. Fler suppleanter på vänsterkanten som jag inte har ropat upp än? Är det någon mer? Nej. Alla ordinarie har jag ropat upp. Suppleanter på högerkanten: Fredrick Federley, Gustav Blix, Karl Sigfrid, Kerstin Lundgren och Göran Lennmarker.

Välkomna! Då ska jag återigen förklara sammanträdet öppnat. Det här känns lite bisarrt. Sven Gunnar Persson tror inte att vi har några jordgubbar här på kansliet. Det vill jag gärna säga att vi har haft, och vi har varit ute och ätit pizza i Gamla stan och varit lite bittra över att ni har haft så mysigt hela sommarnatten.

Samtidigt har man arbetat jättehårt i Bryssel. Det har ni säkert följt på tv-nyheter och sådant. Vi ska när som helst ha Europaministern med oss på tråden. Välkommen!

Det har kommit på fax, mejl eller vad ni nu har ett draft IGC mandate version 2 plus ett annex för dem som verkligen vill fördjupa sig. Vi har hunnit dra igenom det här på kansliet och jämfört det med KUU-betänk­andet och tidigare hållna samråd som vi hade i eftermiddags och i onsdags.

Det är eventuella skillnader mellan dessa och läget inför slutförhandlingar som vi ska samråda med Europaministern om här närmast. Så jag vill be henne att ge sig rakt på kommentarer till det här. Jag inser också att alla kanske inte har hunnit sitta och läsa som jag och kanslichefen har gjort. Men alla har hunnit få det lite snabbt i alla fall.

Malmström kan väl då ge sig på det viktigaste i det här. Det handlar om det viktigaste som ligger framför er och de viktigaste eventuella rörelser som du ser kan komma att behöva göras utifrån huvudbetänkandet, om några.

Anf.  2  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Det gläder mig att nämndens ledamöter låter så alerta. Vi har haft en ganska turbulent dag, eftermiddag och kväll här. Det är inte över på något sätt. Det har säkert nått er som har följt det att det har varit otroligt många olika samtal fram och tillbaka hit och dit på alla nivåer och otroligt mycket ryktesspridning. Nu sitter stats- och regeringscheferna i förhandlingar med utgångspunkt från det papper som ni har fått.

Som jag sade senast har Polen, Storbritannien och Nederländerna varit de svåra länderna. Det kan mycket väl vara så att hela havet kan börja storma igen. Även om vi tror att vi har kommit en bra bit framåt är inte allting löst än. Det här får bli en delrapport. De sitter därinne och samtalar med varandra.

I några frågor tycker vi, om vi tittar på den här rapporten, att vi har nått framsteg och att vi har fått våra saker tillgodosedda. Köpenhamnskriterierna är inte nämnda i fördraget. Ni har sett den skrivning som är här. Den har föranletts av otroligt mycket förhandlingar fram och tillbaka. De från nederländsk sida är inte helt nöjda, men de har sagt att de kan leva med detta. Som ni ser på s. 13 under artikel 49 är det en kombination av artikel 49 och den nya artikel 58. Där hänvisas bara till villkor för medlemskap, och conditions of eligibility är precis samma ord som står i det konstitutionella fördragets artikel 58 på engelska. Det är det som står i rubriken. Så det är inte starkare på något sätt. Och så står det: shall be taken into account. Det finns inget juridiskt i det, utan det är en bedömning. Vi känner att det är en viktig seger.

Man har inte lagt till olaglig invandring. Det institutionella kapitlet har inte öppnats, som det ser ut nu i alla fall, utom på en punkt där de nationella parlamentens roll ytterligare har stärkts utifrån det första förslag som fanns. Parlamenten har fått två veckor till på sig att granska lagstiftningsförslag, och kommissionen måste noga motivera om man vidhåller förslaget trots invändningar. Så är det en granskningsprocedur som inleds som kan leda till att lagstiftningsförslaget dras tillbaka. Det är en förstärkning som jag tror att det svenska parlamentet inte har något emot.

Man har också en referens – om Max Andersson är med, vi har pratat mycket om detta – till kampen mot klimatförändringar som förs in i miljöbestämningen. Det är, som sagt, en referens, men vi tycker att det är ett politiskt uttryck som är viktigt.

Det som vi diskuterade tidigare i dag med anledning av artikeln i Financial Times om huruvida den inre marknaden skulle undermineras har tagits om hand genom ett protokoll som förtydligar att konkurrensen inte ska snedvridas.

Det är väl de förändringar som vi har sett. Det är några små detaljer: Stadgarna är bindande. Det är också klart, även om det finns undantag för britterna. Men det är bindande. Det har kommit in.

Det finns en förklaring som förtydligar relationen mellan unionen och medlemsstaterna inom utrikespolitiken. Man döper om unionens utrikes­minister till high representative of the Union for foreign affairs and security policy. Den frågan kan fortfarande diskuteras där nere, men det ser ut att vara det.

Det har gått rykten fram och tillbaka om att polackerna skulle vara utanför förhandlingarna. De är nu inne i förhandlingarna igen. Vi vet inte riktigt vad det leder till, men det finns en diskussion om röster som har att göra med förlängningar, undantag och så vidare. Jag känner inte till några detaljer. Men de diskuterar i alla fall om röstningsfrågan. Därför är de med i förhandlingarna igen. Det som verkar vara utgångspunkten är att det ska träda i kraft 2014. Det är det som finns i dag, men det ska inte träda i kraft förrän 2014 ungefär. Det är det som man diskuterar. Men det är inte heller riktigt löst ännu. De är i alla fall med i förhandlingarna, för tyskarna inledde med att föreslå att man ska gå vidare utan dem.

Det är så långt som vi har kommit. Jag vet att det har funnits ett stort intresse från nämndens sida inte minst när det gäller Köpenhamnskriterierna. Där känner vi att vi har nått en stor framgång.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Jag vill gärna understryka att det ser mycket bra ut, tillräckligt bra i alla fall, vad gäller Köpenhamnskriterierna. Vi har suttit och vridit och vänt på ord här på kansliet, även i KUU-betänkandet där det just står att vi vill slippa att det blir juridiskt bindande. Det har synts tydligt i texten. Vi tackar för det här förtydligandet om uttrycket take into account.

När det gäller nationella parlament står det i KUU-betänkandet att vi inte vill urholka de nationella parlamentens ställning. Nu vill man i stället förstärka dem ytterligare lite genom att ge även the legislator möjlighet att checka subsidiaritet. Det är väl bara att konstatera att det ligger inom ramen för det mandat som riksdagen givit.

Jag vill fråga om de publika offentliga tjänsterna, eller vad man nu ska kalla dem. Det är på s. 7 i det här senaste dokumentet, punkt i: On the issue of services of general economic interest a protocol will be annexed. Sedan är det en not som är hur lång som helst, där jag antar att Max gamla fråga om allmännyttan ingår. Men jag skulle vilja be statsrådet kommentera hur vi ska tolka den, framför allt om det skulle vara en inskränkning i konkurrens och sådant.

På s. 7 står det också en liten snutt, k, om de nationella parlamenten och family law. Jag undrar vad det är för något, framför allt om det är något problem av något slag.

På s. 7 finns också en ny brittisk halv punkt l. Andra halvan ser väldigt typiskt brittisk ut. Den vill jag höra en liten kommentar till. Där står det verkligen explicit att just UK skulle få undantag vad gäller RIF-frågor.

Det är mina frågor. Sedan tar vi några från Sven Gunnar Persson också, och Carl B Hamilton. Sedan kommer jag att ropa ut i etern efter er andra.

Anf.  4  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

I de stora frågorna verkar det som att vi har bevakat våra intressen. Det är bara att gratulera till det. Det är fint jobbat.

Jag har några frågor. När jag jämför de här dokumenten hittar jag inte det nya på s. 7 i det gamla riktigt. Men det är säkert bara så att jag inte har klarat av att läsa det här tillräckligt snabbt. Jag hade samma fråga som Anna när det gäller s.7 punkt k om passereller när det gäller family law.

På m står det om artikel 100 och solidariteten: in the supply of certain product. Det är bara en fråga om vad detta innebär, så att det inte är ett förtydligande av Euratom som dyker in där så att vi ska börja bryta uran i Närkeslätten med hjälp av EU. Det vore sorgligt.

Anf.  5  CARL B HAMILTON (fp):

Jag skulle vilja be dig att reda ut det som gäller Ioanninakompromissen och 2014, hur det är tänkt, så jag förstår det. Jag blev inte riktigt klar över det. Det är det ena.

Det andra gäller det tjeckiska. Är det increase or reduce the competences conferred upon the Union? Är det det som de har fått? Eller har de fått något annat också?

Nederländerna har fått förstärkning av de nationella parlamentens ställning, men de har inte nått ända fram beträffande Köpenhamnskriterierna, om jag fattar det rätt.

Storbritannien har fått så många undantag och särskilda skrivningar så de måste väl ha fått sitt tillfredsställt. Eller? Min fråga blir: Vad återstår för knäckfrågor förutom den polska röstviktsfrågan? Är allt annat mer eller mindre avklarat?

Anf.  6  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Fru ordförande! Jag ska försöka svara så gott jag kan. När det gäller tjänster i allmänhetens intresse var det en fråga som holländarna var angelägna om också. Det förtydligar villkor, men de definierar inte tjänsterna. Vi bedömer inte att det har någon annan juridisk betydelse. Det är mera ett politiskt förtydligande. Vi har inte gjort den bedömningen att det skulle få någon annan skrivning.

När det gäller energiskrivningarna i artikel 100 på m, som det frågades efter, så handlar det om solidaritet. Men den skrivningen finns redan i dag. Man lyfter fram den för att förtydliga.

Anf.  7  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Även när det står certain product? Den formuleringen finns med alltså?

Anf.  8  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Certain product. Jag tittar i det svenska. Ja, vi tror att det är artikel 3-180. Vi bedömer att det är samma artikel där, att det inte är någon skillnad där. Man ska inte alls tolka det som att det skulle handla om uran. Det är politiskt att lyfta fram den som en eftergift.

Tjeckerna verkar ha fått det som frågades efter. Man förtydligar parlamentens roll och subsidiariteten. De verkar ha nöjt sig med det.

Nederländerna har också fått det som handlar om parlamentens roll, subsidiaritet och skrivningen om tjänster i allmänhetens intresse. De har förlorat när det gäller Köpenhamnskriterierna. För dem var det viktigt att ha in ordet kriterier, och det var viktigt att ta in det i fördraget. De är inte nöjda med den här skrivningen, men de har bestämt sig för att inte bråka om den. Vi har ändå lyckats ganska bra i den frågan, eftersom det inte är något nytt utan som sagt en hänvisning till artikel 58.

När det gäller Storbritannien har de fått väldigt mycket undantag. Så är det. Jag tror vi var inne på det när vi talades vid tidigare >>> Hemlig enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen Så de har fått väldigt mycket undantag. Det stämmer, både opt ins och opt outs. Det påverkar inte oss andra på något sätt, men det påverkar dem.

När det gäller röstviktningen är som vi förstår Ioanninakompromissen borta, men man sitter fortfarande i samtal. Det som man har erbjudit polackerna och det som känns att de ändå är beredda att acceptera är det nuvarande förslaget med dubbel röstviktning, det som gäller i dag, men att det inte träder i kraft förrän 2014. Det är den diskussion som finns. Det är ingen ändring, utan det är en förskjutning. Även om detta skulle träda i kraft 2009 träder det i kraft senare.

Ingenting är löst förrän allt är löst, som man brukar säga. Eftersom det har varit mycket diskussioner fram och tillbaka har det skapats rykten och irritation. Så det finns ett behov hos alla att samtala ordentligt igen och på nytt göra tydligt sina preferenser. Jag kan inte garantera att det inte kommer upp ytterligare saker. Men det här är det som vi vet i dagsläget och där vi inte bedömer att det kommer att bli några ändringar. Jag tror att jag svarade på alla frågor.

Anf.  9  ORDFÖRANDEN:

Kunde du kommentera familjebiten?

Anf.  10  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Ja, just det, passerellen.

Anf.  11  ORDFÖRANDEN:

Det är k på s. 7: Civil matters will be modified so as to give a role to national parliaments in the passerelle clause on family law.

Anf.  12  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Det finns tydligen en passerell redan där, och då talar man om att det är nationella parlament som har den här rollen när det gäller just familjelag.

Anf.  13  ORDFÖRANDEN:

Så det skulle vara ett förtydligande av subsidiaritetsfrågan om det?

Anf.  14  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Ja, och det kan då medge en övergång till majoritetsröstning om de nationella parlamenten vill det. Det är också bara ett förtydligande, och det är en förbättring för vår del, ser vi det som.

Anf.  15  ORDFÖRANDEN:

Det kan jag hålla med om. Bra. Då ska vi ropa ut i etern efter frågeställare. Får jag säga först när det gäller Köpenhamnskriterierna att vi kanske är rätt nördiga allihop som sitter här just nu och gör det här. Having said that ägnade jag en timme eller så åt att läsa den holländska parlamentsdebatten om toppmötet där de pratar om Köpenhamnskriterierna. Det var tydligt att de ville ha dem, att det syftade på Turkiet, men det var också tydligt att de inte ställer ultimata juridiska krav själva. Det kan vara bra att ha med sig när man går vidare och kommenterar det här, kanske.

Då hör vi ute i etern om det är några som är med på länkar och vill ställa frågor.

Anf.  16  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd):

Désirée är också med på telefon.

Anf.  17  ORDFÖRANDEN:

Hej! Vill du också ställa en fråga eller kommentera?

Anf.  18  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd):

Nej, jag kom precis in.

Anf.  19  ORDFÖRANDEN:

Då bockar jag av dig så länge.

Anf.  20  LEIF PAGROTSKY (s):

Jag vill också ställa en fråga.

Anf.  21  ORDFÖRANDEN:

Jag vill först säga att vi kör en runda med allmänna kommentarer, synpunkter och frågor. Det taktiska och vad som händer närmast tänkte jag att vi återkommer till på slutet, så klart. Det ska vi reda ut då så att vi sammanfattar ordentligt och vet vad som händer sedan.

Vi börjar med den allmänna rundan.

Anf.  22  JACOB JOHNSON (v):

Jag har några frågor ytterligare runt Storbritanniens position. De verkar få som de vill med alla möjliga undantag. Hur resonerar övriga länder och Sverige? Varför ställer ni inte motkrav, till exempel svenska undantag?

Anf.  23  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m):

Jag har bara en kompletterande fråga när det gäller stadgan, om vi har fått vår vilja fram där. Och när det gäller Polen, innebär det att röstviktningen enligt Polens förslag skulle gälla från 2014?

Anf.  24  SUSANNE EBERSTEIN (s):

Jag säger lite som Jacob. När Storbritannien har fått så många undantag kunde vi också åtminstone kasta in i den här smeten våra problem med alkoholmonopolet och sådana saker. Det jag vill försäkra mig om, som inte har sett de här papperena, är om det verkligen handlar om så små förändringar med tanke på hur heta diskussioner det har varit. Nu får vi höra här att det är så oerhört små förändringar så det har ingen betydelse över huvud taget för de svenska positionerna. Det skulle jag vilja ha lite utvecklat.

Anf.  25  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Det finns en viss irritation bland andra medlemsländer om Storbritannien. De hade ju en mycket lång lista med undantag som har vuxit hela tiden. De har väl inte fått allt de har begärt. Alkoholmonopolet har över huvud taget inte diskuterats i det här konstitutionella sammanhanget. Det är redan fördragsfäst. Det har inte lyfts fram. Men det är riktigt att de har fått en del undantag. De sitter i samtal om det också.

När det gäller Polen ska det konstitutionella fördraget som ligger på bordet gälla 2014. Det är bara datumet som man har förskjutit. Det är det förslag som man diskuterar med Polen just nu.

När det gäller de små förändringarna försökte jag vara tydlig och förklara de förändringar som vi har identifierat. Jag vet att man från EU-nämndens kansli har suttit och försökt analysera detta. Jag försökte peka på de viktigaste förändringarna som vi ser det. Men det har varit väldigt många diskussioner hela tiden. Sedan kokar det ned till att trots allt vill de flesta länder inte ha några tillägg eller förändringar. Därför blir det inte så många som överlever, men det är de som jag har försökt att identifiera och redogöra för nämnden så gott vi kan här på den här korta och turbulenta tid när det kommer papper som plötsligt landar och som vi ska försöka analysera precis som ni gör.

Anf.  26  ORDFÖRANDEN:

Innan jag går vidare i rundan ska jag säga till er som kom in lite senare att vi befinner oss nu rent taktiskt där vi har KUU-betänkandet, riksdagsbeslutet, statsministersamrådet och samrådet i eftermiddags i ryggen. Sedan har det kommit det nya draft IGC mandate version 2 som det i sin tur är slutförhandlingar om i talande stund. Där är vi, och det är det vi ska förhålla oss till och samråder kring nu. Det är det som vi sedan ska sammanfatta inför slutslutförhandlingarna.

Anf.  27  FREDRICK FEDERLEY (c):

Jag tycker att regeringen har gjort ett väldigt bra jobb så här långt. Jag ger dem mitt största förtroende för det fortsatta arbetet.

Det jag kan känna är att det är bra att man inte har fastnat för mycket i migrationsfrågorna. Även om ingen har lyft upp det hittills finns det alltid en risk att det är just de frågorna man fastnar i. Det gäller särskilt med anledning av svaret inledningsvis.

Jag önskar Cecilia Malmström och Fredrik Reinfeldt all lycka i de fortsatta förhandlingarna.

Anf.  28  ORDFÖRANDEN:

Får jag lägga till en fråga till statsrådet? Finns det någon risk att någon kommer att vilja lyfta in illegal immigration igen, vilket nu inte har skett? Jag slänger in det.

Anf.  29  LEIF PAGROTSKY (s):

Jag vill be om ett förtydligande på svaret på den fråga som Sven Gunnar Persson ställde om uranbrytning på Närkeslätten. Jag förstod inte riktigt Cecilia Malmströms svar.

Det var inte någon särskild vara. Jag förstod inte riktigt. Det avsåg i första hand energi och gällde inte särskilt uran. Jag uppfattar Sven Gunnars fråga som: Kan det komma att omfatta uran så att vi blir tvungna att bryta uran på Närkeslätten?

Det är inte om det särskilt syftar på det, utan om det kan komma att innebära det.

Anf.  30  ORDFÖRANDEN:

Jag antar att den frågan gäller den nya m-punkten på s. 7, measures in case of severe difficulties in the supply of certain products. Är det den som avses?

Anf.  31  LEIF PAGROTSKY (s):

Ja, det är det. Den om solidaritet vad gäller energiförsörjningen.

Anf.  32  KERSTIN LUNDGREN (c):

Jag har också bara snabbt tittat igenom och försökt jämföra med de tidigare papperen. Jag ser att det har kommit till en del när det gäller de yttre förbindelserna. Det är inte bara fråga om utrikesministerns namn, placeringar och den typen av frågor.

Det står också en del i protokollshänseende. Det gäller inte minst hur unionen kan delta och verka i internationella organ. Det ser ut som att det finns med en signal här att man fredar medlemsstaternas medlemskap i till exempel säkerhetsrådet.

Jag undrar rent allmänt om kommentarerna runt de nya skrivningar som finns på utrikesområdet. Det är ett område där vi inte haft så mycket att säga från riksdagens sida tidigare. Det skulle jag gärna vilja ha lite kommentarer om.

Anf.  33  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

När det gäller illegal migration har det varit på förslag flera gånger att det ska komma med. Vi har lyckats hålla borta det. Jag tror inte att det kommer upp igen. Vi kan inte vara hundraprocentigt säkra. Men jag har inga indikationer på att det kommer upp igen. Jag bedömer att den frågan är avförd.

När det gäller det som Leif Pagrotsky frågar om var jag kanske otydlig när jag tidigare svarade. Den paragrafen är helt identisk med det som står i dagens fördrag. Det är bara det att man har lagt till ordet solidaritet.

Det betyder att uranbrytning på Närkeslätten eller någon annanstans inte på något sätt kan förknippas till detta. Det är en fråga som varje medlemsland avgör på egen hand. Det finns inget som EU skulle kunna påverka där, utan det avgör varje medlemsland. Det har inte alls med den saken att göra. Det enda som har lagts till från den ursprungliga paragrafen är ordet solidaritet.

När det gäller frågorna om utrikespolitiken är det riktigt. Vi bedömer att det i huvudsak är förtydliganden. Det har funnits en brittisk oro i en massa frågor. Det är därför det ser ut som att britterna har fått flera undantag än vad de verkligen har fått.

De har haft en oro på en del punkter där det är förtydliganden utifrån det som redan gäller. Det har aldrig varit aktuellt att EU skulle ha en plats i säkerhetsrådet. Det har diskuterats politiskt sett men det har aldrig diskuterats i institutionella och konstitutionella sammanhang. Det förtydligar man så att det inte skulle kunna ske.

Det är mycket vad det handlar om. Det är förtydligande av det som redan gäller. Vi har märkt under diskussionerna att det är vad det handlar om i många av frågorna. Det finns en oklarhet i textens original. Man har försökt att förtydliga den för att lugna en del oro som har funnits.

Anf.  34  ORDFÖRANDEN:

Är det någon mer därute som vill ställa en fråga? Vill till exempel Göran Lennmarker kanske kommentera utrikes- och säkerhetspolitiska förändringar?

Anf.  35  GÖRAN LENNMARKER (m):

Jag har inte sett texten, så det vill jag kanske inte göra så gärna.

Jag vill ställa en kontrollfråga när det gäller Köpenhamnskriterierna. Det skulle alltså innebära att man inte på något sätt går utöver de kriterier som vi redan har lagt fast. Man bara refererar till dem. Man för inte in det som något juridiskt moment.

Den andra frågan är: Om detta går i hamn, skulle det innebära att regeringskonferensen därmed bara har att kodifiera detta, denna politiska överenskommelse, och inte ges utrymme för att förhandla substans mer? Det är möjligtvis en fråga som hör till nästa avdelning.

Anf.  36  ORDFÖRANDEN:

Det är himla bra att den kommer nu. Är det någon mer som vill ställa frågor?

Anf.  37  KENNETH G FORSLUND (s):

Det knyter an till det som Göran Lennmarker tar upp om Köpenhamnskriterierna. På s. 5 del 15, eller vad vi nu ska kalla det, tredje sista raden står en referens om att ta i beaktande valbarheten. Vad avses egentligen med det?

Jag kanske ska vara tydlig och inte bara använda en bristfällig översättning utan att det handlar om meningen: And the reference to take into account the conditions of eligibility agreed upon by the European Council.

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Till både Göran och statsrådet vill jag förtydliga. Liksom när det gäller det Kerstin tar upp vill jag be er titta på noten på s. 4 om utrikes- och säkerhetspolitiken. Där står: It stresses that the EU and its Member States will remain bound by the provisions of the Charter of the UN, och så vidare och lite om säkerhetsrådet. Jag är också nyfiken på förtydligande om just den delen.

Anf.  39  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Först vill jag bara bekräfta det som Göran Lennmarker säger. Det är absolut också vår tolkning. Precis så är det. Det är ett förtydligande. Det är inga juridiska implikationer. Det står take into account. Det är ingen förstärkning på något sätt.

Därmed svarar jag också på Kenneth G Forslunds fråga. Eligibility översattes i de svenska fördragen tidigare som just villkor för medlemskap. Det är exakt den formuleringen som har använts tidigare. Det är ingen förändring. Det ordet används också som villkor. Det är en översättningsfråga.

Det var detta med FN. Det är nog bara ett förtydligande. Det är helt enkelt en deklaration. En deklaration kan man lägga till själva det juridiska dokumentet. Det kan ibland vara ett enskilt land som lägger till en deklaration eller alla länderna lägger till det som ett slags förtydligande av den rent juridiska texten. Vi är alla bundna av stadgan som FN har och säkerhetsrådet. Det är ett förtydligande. Vi har inte bedömt det på något annat sätt.

Om detta nu går i hamn såsom vi har talat om här är tanken att det ska vara en kodifiering av det mandat man kommer överens om i dag och ingenting annat.

Man är överens med Polen om en överenskommelse som innebär följande, fru ordförande. Dubbel majoritet ska börja gälla år 2014. Parallellt med den består Nicefördraget. Det kan de åberopa till år 2017 då man går över till bara dubbel majoritet.

Blockerande minoritet måste gälla minst fem länder i stället som tidigare fyra. Här kommer Ioanninaproceduren tillbaka. Tröskeln för att skicka det vidare sänks från 75 procent till 55 procent, och Ioanninaproceduren blir en del av fördraget.

Det är en kombination av det jag nyss nämnde och det som vi talade om tidigare i dag. Men det är ingen röstviktningsförändring och annat, utan förskjutningar, förtydligande och Ioanninaproceduren. Det är ett slags konsensusförsök att man skriver in den i fördraget helt enkelt. Det kommer precis nu att man har kommit överens om detta.

Anf.  40  ORDFÖRANDEN:

Kan jag be statsrådet spontankommentera det? Det sistnämnda om den nya Ioanninavarianten gick det ett rykte om att polackerna hade nobbat bara för en timme eller två sedan. Är de alltså med på det nu? Fråga två: Är vi okej med det?

Anf.  41  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Det kommer rykten därnerifrån hela tiden. Alla länder brukar säga att ingenting är klart förrän allt är klart. Men det verkar ändå som att det är ungefär kring de diskussionerna som det nu kretsar. Det har varit det hela tiden mer eller mindre.

Jag tror att det kommer att landa ungefär på det sättet. Jag tror inte att vi har några problem med det. Det förändrar inte den institutionella balansen annat än att man oftare kommer att kunna åberopa frågan om man har kört fast i rådet och kan gå vidare till konsensusmekanismen. Det tror jag inte att vi har några problem med.

Den har i realiteten inte använts särskilt ofta. Den polska frågan skulle därigenom kunna lösas med något som skulle kunna likna detta. Exakt om man har kommit överens om varje årtal här kan de inte riktigt bekräfta här.

Anf.  42  KERSTIN LUNDGREN (c):

Jag har en fråga. Jag tittar på frågan om Köpenhamnskriterierna. Det finns ett litet aber i den skrivning som är. Det man har tagit bort från den artikel som det hänvisas till är att villkoren och de närmare bestämmelserna för att upptas som medlem ska fastställas i ett avtal mellan medlemsstaterna och kandidatstaten. Det ska sedan ratificeras, och så vidare. Men just avtalsbiten har varit en viktig sak för att säkra att det inte är en juridisk process. Jag skulle gärna vilja ha en kommentar i den delen.

Anf.  43  CARL B HAMILTON (fp):

Jag skulle vilja fråga om kompromissen för polackerna. Det är möjligt att det är en medveten oklarhet i skrivningen. Som jag fattar det, Cecilia, kvarstår Nicefördraget till år 2014. Sedan är det två fördrag som gäller mellan år 2014 och 2017. Efter år 2017 gäller det nya. Det blir lite konstigt med tre år där det är dubbla fördrag. Jag fattar inte det.

Anf.  44  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

För att återgå till Köpenhamnskriterierna finns i det förslag som ni har fått er tillfaxat paragraf 9 på s. 13. Den andra paragrafen som Kerstin Lundgren hänvisar till är helt intakt. Den kvarstår precis som tidigare. Det är bara den första som är ändrad. Dina synpunkter bör vara tillgodosedda där.

Återigen när det gäller den polska överenskommelsen – om den nu är helt i hamn, vilket vi inte är riktigt säkra på än – kan man åberopa. Parallellt består Nicefördraget. Man kan åberopa det fram till år 2017. Olika beräkningar visar att det i praktiken kommer att göra väldigt lite skillnad att man kan åberopa det innan man går över till bara dubbel majoritet.

Anf.  45  ORDFÖRANDEN:

Om man ska börja runda ihop det kan jag konstatera att kanslichefen och jag suttit och gått igenom det utskickade och jämfört med KUU1. Vi har ställt upp några frågor. I varje fall alla de vi hade har besvarats och ett antal till. Totalt sett ser det ut som att regeringen har förhandlat framgångsrikt inom ramen för det hittills givna mandatet.

Är det någon som ytterligare vill fråga någonting i sak? Annars ska vi ge oss på att sammanfatta. Klockan är ändå tjugo i två.

Anf.  46  GÖRAN LENNMARKER (m):

Det är fråga om kompromissen med Polen. Vad innebär det för nya medlemmar från tiden nu fram till år 2017? Innebär det för Kroatiens del en möjlighet att komma in? Innebär det att ett turkiskt medlemskap, om det nu är möjligt, skulle kunna komma först år 2017? Vad gör ni för bedömning av kompromissens effekt i den delen?

Anf.  47  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Vi kan inte bedöma det. Vi har inte den polska överenskommelsen på papper ännu såsom den ser ut. Därför kan vi inte riktigt bedöma alla konsekvenser av detta.

Det är varken polackernas avsikt eller vår att på något sätt försena utvidgningen. Det är inte därför den har kommit till. Det är ett sätt att försöka få med Polen på banan igen. Polen har all anledning…

Anf.  48  GÖRAN LENNMARKER (m):

Man får inte hamna i en situation som man inte avser men likväl får den konsekvensen.

Anf.  49  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Naturligtvis. Vi har alla rättstjänster som sitter här och jobbar, analyserar, slår och skriver i huset. Vi får förutsätta att det inte kommer att påverka det på något sätt. Vi har ingen överenskommelse på papper ännu. Vi kan inte analysera den. Vi kan naturligtvis förse nämnden med det så fort det finns en.

Anf.  50  SVEN GUNNAR PERSSON (kd):

Det är nog i trötthetens tecken att jag var ouppmärksam när Cecilia Malmström talade om Englands undantag och stadgan om mänskliga rättigheter.

Har jag fattat det rätt att själva giltigheten av stadgan om de grundläggande rättigheterna inte på något sätt har försvagats i sin giltighet? Bara så att jag är säker på den punkten.

Anf.  51  GÖRAN LENNMARKER (m):

Får jag bara göra en kommentar om stadgan. Stadgan gäller EU. Vi binder EU de facto till Europarådets standard. Jag förstår inte vad ett brittiskt undantag betyder.

Om EU ska uppfylla Europarådets nivåer, det är vad stadgan handlar om, kan väl inte Storbritannien vara ett undantag för EU:s egen lagstiftning? Jag förstår inte hur det går till.

Storbritannien självt är för övrigt bundet av detta inte genom EU utan direkt via Europarådet. Vad innebär det brittiska undantaget?

Anf.  52  ORDFÖRANDEN:

På s. 3 står det en referens till charter on fundamental rights och att man inte ska skriva in det i the treaty. Det är väl Sven Gunnar Perssons fråga. Det skulle väl vara okej. Statsrådet har tidigare under diskussionen sagt att det skulle uppfattas som rättsligt bindande. KUU-betänkandet säger ”rättsligt bindande karaktär” men kommenterar det inte.

Anf.  53  GÖRAN LENNMARKER (m):

För EU, ja.

Anf.  54  ORDFÖRANDEN:

Det står inget om något brittiskt undantag från det i papperen. Det står senare på själva RIF-samarbetet.

Anf.  55  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Vi har uppfattat det så att stadgan för de grundläggande rättigheterna blir någon form av annex och tillägg, såsom jag har redogjort för tidigare. Men den är bindande när EU-rätten utövas. Undantaget är inte från den utan för den nationella lagstiftningen i Storbritannien.

Anf.  56  ORDFÖRANDEN:

Är Göran Lennmarker nöjd med det svaret?

Anf.  57  GÖRAN LENNMARKER (m):

Det är ett tomt undantag. Det är ändå bundet bakvägen direkt via Europarådet.

Anf.  58  ORDFÖRANDEN:

Det är inget vi behöver säga till britterna just nu.

Anf.  59  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Vi har inte funnit skäl att påpeka det för britterna.

Anf.  60  GÖRAN LENNMARKER (m):

Nej, precis. Det innebär att det inte är något undantag.

Anf.  61  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Nej, precis.

Anf.  62  ORDFÖRANDEN:

Är det någon mer som vill ställa en fråga därute i etern?

Anf.  63  GÖRAN LENNMARKER (m):

Får jag bara påpeka vikten av att man noggrant analyserar effekterna på kommande utvidgningar. Jag förstår att det är svårt att göra direkt, precis som statsrådet säger. Innan man har den definitiva texten kan det vara svårt att göra det. Det är väl där the devil in the detail kan ligga.

Anf.  64  KERSTIN LUNDGREN (c):

Jag vill också understryka den kommentaren från Göran Lennmarker.

Anf.  65  ORDFÖRANDEN:

Vi är väl ganska brett eniga om att utvidgning inte ska försvåras genom detta. För er som inte var med i eftermiddags har vi nu samråd. Jag tror till och med att det spelas in.

Det spelas in, stenograferas och allting. Allt vi säger här i det muntliga samrådet ingår i medskicket.

Jag ska först fråga statsrådet vad hon tror händer nu? Det jag avser att göra är att knyta ihop allt detta med att sammanfatta en tydlig position. Sedan tänker vi i princip fråga om inte vi kan gå hem och sova en stund och önska lycka till.

Innan jag gör det lämnar jag ordet till statsrådet för en bedömning av vad som händer närmast framöver rent taktiskt.

Anf.  66  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Fru ordförande. Låt mig säga till Göran Lennmarker att vi inte kan analysera en text som vi inte har framför oss. Vi har precis samma intresse som Göran Lennmarker och resten av nämnden att inte på något sätt försvåra utvidgningen. Vi kommer att bevaka detta.

Får jag också tacka nämnden så mycket. Det betyder oerhört mycket för oss att veta att vi har så starkt stöd i riksdagen för den här linjen. Statsministern hänvisar också till det flera gånger. Vi andra har också gjort det i samtal. Att vi verkligen har ett så starkt mandat från riksdagen betyder väldigt mycket. Det ger oss en mycket större styrka när vi förhandlar.

Vad som nu kommer att hända är oklart. De sitter därinne och samtalar. Det finns ingen tidsplan eller tanke på hur det kommer att gå. Det är utgångsläget. Jag kan omöjligt avgöra hur länge de håller på därinne. Skulle det dyka upp något nytt dramatiskt som på något sätt skulle strida mot nämndens och KUU:s uttalande får vi höra av oss igen. Annars hoppas jag att nämndens ledamöter kan gå hem och sova.

Anf.  67  ORDFÖRANDEN:

Tack så mycket. Jag skulle först vilja tacka för mycket gott dagsverke så här långt. Det ser ut att gå i den riktning som vi faktiskt har önskat inom de ramar som en bred riksdagsmajoritet har satt upp.

Jag vill sammanfatta samrådet med att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt.

Anf.  68  JACOB JOHNSON (v):

Jag vill anmäla avvikande mening från Vänsterpartiet.

Anf.  69  MAX ANDERSSON (mp):

Jag vill anmäla avvikande mening från Miljöpartiet.

Anf.  70  ORDFÖRANDEN:

Det finns avvikande mening från v och mp.

Jag tror att vi kan tacka nämnden för detta. Vi har ett skarpt förhandlingsmandat som gäller som är väl genomtröskat. Vi önskar lycka till i sluttimmarna, som vi hoppas inte blir så många.

Men, som statsrådet också sade själv, om det händer något överraskande nytt, kan nämnden då be berörda Brysseldelegater, statsråd, etcetera, att ringa och väcka presidiet i första hand, så får vi rådgöra om vi måste kalla in hela nämnden, till exempel? Är det okej med nämnden att vi gör så? Ja.

Anf.  71  KENNETH G FORSLUND (s):

Jag har en fråga. Jag tror att du missade en sak. Du förutskickade att du som ordförande skulle redogöra för den sammanställning som ni hade gjort på kansliet. Ni hade gått igenom KUU-betänkandet.

Anf.  72  ORDFÖRANDEN:

Jag kan kort backa dit. Jag har ställt upp det i ordningen efter draft IGC mandate.

Jag kan göra det översiktligt. De stora puckarna i den ordning de kommer i draft IGC mandate-papperet har vi på s. 2.

Det gäller benämningen av herr eller fru utrikespolitik. Där har vi i KUU-betänkandet sagt att terminologifrågan är umbärlig, så det är okej.

När det gäller rättighetsstadgan på s. 3 vill riksdagsmandatet att oavsett hur man formulerar det eller var man stoppar det att den ska ha rättsligt bindande karaktär. Det bedömer jag att vi har kommit fram till att den fortsatt har.

När det gäller de nationella parlamentens roll på s. 3 har den förstärkts något. Det strider inte mot utan är tvärtom mot KUU-betänkan­dets skrivning att de nationella parlamentens roll inte får urholkas. Då är det okej.

När det gäller utrikes- och säkerhetspolitiken på s. 4 var det också lite tydligare definition av utrikespolitikens speciella karaktär. Det har vi tidigare samrått kring, men det står inte så mycket om det i betänkandet. Det bedömer vi är okej med kända positioner hos majoritetspartierna och nästan de flesta. Det stämmer också rätt väl med reservationen.

Vad gäller utvidgningen gäller det att det står take into account the conditions of eligibility. Det har retts ut i diskussionen att det avser just take into account och inte är juridiskt bindande. Det som är viktigt i KUU-betänkandet är just att det inte är juridiskt bindande, och så vidare. Nu har jag inte formuleringen exakt framför mig. Det var den juridiska frågan som skulle prövas och som hade inneburit en förskjutning, men det slipper vi. Där har vi haft en svensk förhandlingsframgång så här långt.

När det gäller allmänna tjänster står det på s. 7. Det står inget om det i KUU-betänkandet, men det har vi haft uppe till diskussion vid samråden förut. Det var inget konstigt med det, i varje fall inte enligt den breda majoriteten.

Vad gäller rättsliga och inrikes frågor var det speciella skrivningar som UK. Det som stod i KUU-betänkandet var att det inte var i Sveriges intresse med opt in och opt out. Men är det i Storbritanniens kan vi väl acceptera det, eftersom det är i vårt intresse att få ihop ett fördrag som i sin tur är i Sveriges intresse. Jag bedömer inte att det kommer några konstiga frågor eller synpunkter i diskussionen.

När det gäller energi och klimat har vi sagt i riksdagsbeslutet att det inte är viktigt för oss. Men om många vill skriva dit något som klimat och energi på grund av till exempel folkligt tryck kan vi acceptera det. Jag bedömer att de skrivningar som finns kan accepteras.

Sedan ville vi undvika att illegal migration skrevs dit. Det har man inte gjort. Det bedömer statsrådet heller att man inte gör. Därmed är det rätt goda resultat i förhållande till riksdagsbeslutet. Var det svar på Kenneths fråga?

Anf.  73  KENNETH G FORSLUND (s):

Jag tackar för det svaret. Jag kan bara säga att jag i och för sig tycker att det är tråkigt med de undantag som Storbritannien får. Jag tycker att det hade varit renare och klarare på något vis om det hade varit det som gäller hela EU.

Jag delar ordförandens bedömning att om vi ska komma fram så får vi släppa igenom det här. Men tråkigt är det.

Anf.  74  LEIF PAGROTSKY (s):

Jag har också en kommentar. Du nämnde någonstans när det gäller just Storbritanniens opt outs och opt ins att det inte kom några frågor under vår diskussion. För tydlighetens skull vill jag säga att Susanne Eberstein och Jacob ställde frågor om den svenska reaktionen när det visade sig att det fanns tre nya opt outs och opt ins. De frågade om Sverige ställde några egna krav på sådana när nu fronten mot dessa sprack. Vi fick då ett tydligt svar att Sverige inte hade fört fram någonting.

Jag tycker att det har kommit frågor under vår diskussion om hur korten har spelats i Bryssel. Det kanske inte är helt idealiskt enligt vad alla ledamöter i nämnden tycker. Jag tycker att det var något av ett missförstånd.

Anf.  75  ORDFÖRANDEN:

Om statsrådet vill kommentera det får hon göra det.

Anf.  76  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp):

Vi har utgått från det betänkande som riksdagen har enats om med 87 procents majoritet. Där har vi inte uppfattat att vi har haft något mandat att driva några sådana undantag.

Anf.  77  ORDFÖRANDEN:

Då tror jag att vi kan sammanfatta igen. Vi har en bred majoritet för regeringens ståndpunkt. Jag noterar återigen för tydlighetens skull avvikande mening från v och mp. Där kom klubbslaget för det.

Det innebär för nämndens del att vi säger först lycka till och sedan god natt. Ni får väl ringa och väcka oss om det händer något väldigt oväntat. Då ringer ni till presidiet i första hand, så får vi rådgöra om formen. Stort lycka till inför det fortsatt viktiga arbetet. Det är imponerande jobbat så här långt!

Anf.  78  KERSTIN LUNDGREN (c):

Jag har bara en fråga. Innebär det inga nya EU-nämndssammanträden normalt?

Anf.  79  ORDFÖRANDEN:

Vi kallar inte till något samråd alls nu, utan först om det skulle hända något mycket överraskande.

För tydlighetens skull vill jag on record säga att regeringen nu har mandat att slutföra förhandlingarna inom de ramar som vi har satt upp varje dag dygnet runt nu den senaste veckan. Nu har vi förtydligat dem här en sista gång. Jag bedömer att det ska räcka för slutförhandlingarna även efter det som statsrådet har berättat nu.

Lycka till, statsrådet, och god natt, nämnden! Sammanträdet är avslutat.

Innehållsförteckning

1 §  Europeiska rådet 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 2

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  4  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 4

Anf.  5  CARL B HAMILTON (fp) 4

Anf.  6  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 4

Anf.  7  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 4

Anf.  8  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 4

Anf.  9  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  10  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 5

Anf.  11  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  12  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 5

Anf.  13  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  14  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 5

Anf.  15  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  16  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd) 6

Anf.  17  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  18  DÉSIRÉE PETHRUS ENGSTRÖM (kd) 6

Anf.  19  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  20  LEIF PAGROTSKY (s) 6

Anf.  21  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  22  JACOB JOHNSON (v) 6

Anf.  23  BENGT-ANDERS JOHANSSON (m) 6

Anf.  24  SUSANNE EBERSTEIN (s) 6

Anf.  25  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 7

Anf.  26  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  27  FREDRICK FEDERLEY (c) 7

Anf.  28  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  29  LEIF PAGROTSKY (s) 8

Anf.  30  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  31  LEIF PAGROTSKY (s) 8

Anf.  32  KERSTIN LUNDGREN (c) 8

Anf.  33  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 8

Anf.  34  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  35  GÖRAN LENNMARKER (m) 9

Anf.  36  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  37  KENNETH G FORSLUND (s) 9

Anf.  38  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  39  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 10

Anf.  40  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  41  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 10

Anf.  42  KERSTIN LUNDGREN (c) 11

Anf.  43  CARL B HAMILTON (fp) 11

Anf.  44  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 11

Anf.  45  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  46  GÖRAN LENNMARKER (m) 11

Anf.  47  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 12

Anf.  48  GÖRAN LENNMARKER (m) 12

Anf.  49  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 12

Anf.  50  SVEN GUNNAR PERSSON (kd) 12

Anf.  51  GÖRAN LENNMARKER (m) 12

Anf.  52  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  53  GÖRAN LENNMARKER (m) 12

Anf.  54  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  55  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 13

Anf.  56  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  57  GÖRAN LENNMARKER (m) 13

Anf.  58  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  59  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 13

Anf.  60  GÖRAN LENNMARKER (m) 13

Anf.  61  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 13

Anf.  62  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  63  GÖRAN LENNMARKER (m) 13

Anf.  64  KERSTIN LUNDGREN (c) 13

Anf.  65  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  66  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 14

Anf.  67  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  68  JACOB JOHNSON (v) 14

Anf.  69  MAX ANDERSSON (mp) 14

Anf.  70  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  71  KENNETH G FORSLUND (s) 14

Anf.  72  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  73  KENNETH G FORSLUND (s) 15

Anf.  74  LEIF PAGROTSKY (s) 16

Anf.  75  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  76  Statsrådet CECILIA MALMSTRÖM (fp) 16

Anf.  77  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  78  KERSTIN LUNDGREN (c) 16

Anf.  79  ORDFÖRANDEN 16