Måndagen den 24 augusti

EU-nämndens uppteckningar 2019/20:73

§ 1  Fråga om medgivande till deltagande på distans

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Vi börjar med frågan om medgivande till deltagande på distans. Kan vi medge det? Jag finner så.


§ 2  Återrapport från videomöte mellan stats- och regeringschefer

Statsrådet Hans Dahlgren (deltar per telefon)

Återrapport från videomöte mellan stats- och regeringscheferna den 19 augusti 2020

Anf.  2  ORDFÖRANDEN:

Vi går över till återrapporten från videomöte mellan stats- och reger­ingschefer, och vi har statsrådet Hans Dahlgren med oss.

Anf.  3  Statsrådet HANS DAHLGREN (S):

Fru ordförande! Innan jag går in på redovisningen av videomötet i förra veckan med Europeiska rådets medlemmar om situationen i Belarus vill jag kort säga några ord om läget just nu.

Under helgen har ett antal manifestationer ägt rum i flera belarusiska städer med särskilt omfattande demonstrationer under söndagen. Uppgifter finns om uppemot 200000 demonstranter i Minsk.

Det är tydligt att närvaron av polis och militär har ökat kraftigt, men hittills, nu under helgen, har de förhållit sig passiva. Samtidigt har Lukasjenko tydligt markerat att han avser att öka trycket mot oppositionen. Givetvis kommer regeringen här i Stockholm att fortsätta följa situationen nära och konsultera våra europeiska partner.

Det möte med Europeiska rådets medlemmar som ägde rum i förra veckan präglades av en stark samsyn om betydelsen av enighet och av ett samstämt fördömande av allt våld mot och förtryck av fredliga demonstranter, journalister och oppositionen. Det råder ingen tvekan om att det belarusiska folket inte accepterar det förfalskade valresultatet. Det var en klar slutsats från mötet att det därför inte heller får råda någon som helst tvekan om att Europeiska unionen står på det belarusiska folkets sida i dess strävan mot demokrati och rättvisa.

Statsministern uppmanade i sitt inlägg till att riktade sanktioner skyndsamt ska tas fram mot de individer som är ansvariga för våldet och ansvariga för förfalskning av valresultat. Det måste också vara tydligt att en sådan lista kommer att utökas om situationen förvärras. Han betonade att våldet måste stoppas och de politiska fångarna måste friges.

Statsministern talade också om vikten av att fördjupa vårt engagemang med det belarusiska folket och utöka stödet till civilsamhället och till självständiga medier i Belarus. Han menade att EU bör förklara sig villigt att fördjupa sitt samarbete med ett fritt och demokratiskt Belarus inom ramen för det östliga partnerskapet.

Det är naturligtvis centralt att Belarus folk får möjlighet att avgöra sin egen framtid. Statsministern betonade att alla externa aktörer måste värna och respektera Belarus suveränitet och territoriella integritet och respektera folkets vilja till förändring.

Sedan, då Sverige är inkommande ordförandeland i OSSE, redogjorde statsministern för Sveriges och den nuvarande ordföranden Albaniens erbjudande att resa till Minsk för att träffa företrädare för sittande regim och opposition. Det initiativet har också stöd hos oppositionens representanter i Belarus. Erbjudandet fick ett brett stöd vid videomötet, och många ledare betonade att OSSE verkligen skulle kunna spela en roll här.

Fru ordförande! Genom det snabbt sammankallade mötet i onsdags och genom den tydliga sammanfattning av diskussionen som Europeiska rådets ordförande Charles Michel kommunicerade direkt efteråt sände EU en kraftfull signal till såväl det belarusiska folket som till regimen om att EU inte erkänner valresultatet och att EU fördömer myndigheternas oproportionerliga och oacceptabla våld mot fredliga demonstranter. Det markerades att mänskliga rättigheter måste respekteras, att alla gripna måste släppas och att de som står ansvariga för förtryck och valfusk måste utredas och lagföras.

Det var viktigt för oss att signalerna från videokonferensen var så tydliga. Som statsministern betonade inför mötet har vad som händer i Belarus också direkt påverkan på säkerhet och stabilitet i vårt eget närområde. Vi kan nu förvänta oss att Europeiska unionen inför sanktioner mot ett antal individer som är ansvariga för våld, förtryck och förfalskning av valresultat. Sanktionerna måste vara tydligt riktade till ansvariga individer, och de ska genomföras såväl snabbt som rättssäkert.

Fru ordförande! Jag vill också nämna att vid det här videomötet togs också några andra utrikespolitiska frågor upp. Den senaste tidens oroande utveckling i Mali diskuterades kort, och budskapet efteråt var att EU betonar vikten av att rättsstatens principer respekteras och att vi stöder den regionala organisationen Ecowas i dess ansträngningar att stabilisera situationen.

Också den oroande utvecklingen i EU:s sydöstra närområde kom upp. Turkiets agerande i östra Medelhavet inom några EU-medlemsstaters exklusiva ekonomiska zon har eskalerat de senaste veckorna. De två ledare som tog upp situationen i östra Medelhavet vid videomötet framförde en vädjan om en tydlig, sammanhållen linje inom EU där förstås deeskalering måste utgöra en viktig komponent.

Nu blir det så att Turkiets agerande och den bredare Turkietrelationen kommer att bli föremål för en fördjupad diskussion inom unionen, först vid utrikesministrarnas möte i slutet av den här veckan, den 27–28 augusti, och sedan då Europeiska rådet kommer att ägna situationen i östra Medelhavet särskild uppmärksamhet vid sitt extra möte den 24–25 september.

Detta, fru ordförande, var min återrapport från förra veckans videomöte.

Anf.  4  HANS ROTHENBERG (M):

Tack för återrapporten! Det här är en situation i vårt närområde, och den berör oss alla. Precis som statsrådet sa kan den komma att beröra Sverige än mer beroende på hur situationen eskalerar.

Det är bra att vi tillsammans i EU har lyckats nå enighet i förhållningssättet till Belarus och upprätthåller ett starkt engagemang utifrån våra grundläggande värderingar. Det är av stor vikt.

Att inte erkänna det valresultat som myndigheterna i Belarus har presenterat och att sätta press på de belarusiska företrädarna som bär ansvar för våld och fusk är viktiga ställningstaganden. Här ska EU stå upp för civilsamhället och folkets fri- och rättigheter.

Nu är det avgörande att vi förmår hålla och främja en öppen och konstruktiv dialog i Belarus. Det här är i linje med OSSE:s principer och dess medlemsstaters åtagande, inklusive främjande och skydd av grundläggande mänskliga fri- och rättigheter liksom respekten för suveräniteten och den territoriella integriteten som inte får kränkas.

Det finns geopolitiska aspekter i sammanhanget. Här är det ytterst betydelsefullt att följa den ryska regimens agerande gentemot Belarus i ljuset av protesterna. Här har jag en fråga. När EU samlas för att förhålla sig till en sådan här situation blir det påtagligt att det är en reaktiv hållning, det vill säga någonting har hänt och EU behöver reagera på detta. I grunden handlar det här främst om att det har skett valfusk, det vill säga valen bör göras om enligt ordnade principer. Det har också varit demonstrationer som man har slagit ned, och det bör också beivras, vilket EU har gjort. Men sedan har vi också det här med yttre makt, det vill säga om någon annan stat blandar sig i på ett betydligt mer fysiskt och aktivt sätt än vad man har gjort hittills, och då är frågan: Vad har EU för åtgärder? Och vad har man diskuterat när det gäller att motverka eventuella försök från främst Rysslands sida att utnyttja situationen och därmed också destabilisera utvecklingen i Belarus?

Kanske talar man inte helt öppet om detta, men det måste ju självklart finnas med i medvetandet, för det här är ett scenario som man inte behöver vara alltför fantasifull för att föreställa sig att det skulle kunna bli verklighet.

Sedan har jag också en fråga om stödet till civilsamhället och medierna, vilket statsrådet tog upp. Hur är till exempel det här med stöd till medierna tänkt att hanteras? Hur ska urvalen göras, och hur ska man göra det möjligt för medierna att verka? Det är ju inte bara pengar det handlar om, utan det är också friheten att kunna uttrycka sig.

Det om det. Jag vill också kommentera våra ståndpunkter när det gäller situationen i östra Medelhavet och förbindelsen med Turkiet. Vi ser fram emot en fördjupad diskussion på det här området i september.

Alla följer också självklart händelserna i Mali. Det här är för Sveriges del mycket angeläget med tanke på det engagemang som Sverige har i fredsbevarande insatser där. Den moderata hållningen är i det här sammanhanget att vi ger vårt fulla stöd.

Jag hoppas att de två frågorna gick fram.

Anf.  5  LUDVIG ASPLING (SD):

Tack, statsrådet, för återrapporten!

Protesterna har fortsatt under helgen, och tyvärr finns det lite som tyder på att det finns någon vilja till kompromiss från regimens sida i Belarus. Vi välkomnar EU:s engagemang och hoppas att sanktionsregimen som man har beslutat om också införs och kommer att vara så tuff och bred som situationen kräver.

Vi har egentligen ingen annan ståndpunkt än regeringen angående det här och heller inga direkta synpunkter på hur det har hanterats, men jag tänkte ändå ställa en fråga. Har statsrådet någon aning om, på ett ungefär, hur många personer och organisationer det kommer att handla om när den här sanktionsregimen väl kommer på plats?

Vad gäller Turkiet är det uppenbart att Ankara steg för steg flyttar fram sina positioner. Den olagliga naturresursexploateringen är bara ett exempel på det här. Vi tycker att Turkiets agerande är oacceptabelt på flera områden och att EU i närtid bör göra en lite mer tydlig markering. Turkiet får ju till exempel en hel del bistånd från EU utanför det som går till civilsamhället och flyktinghjälp. Det är den delen av biståndet som kallas IPA. Fördelningen av det tredje steget, alltså IPA III, som ska påbörjas 2021 är inte beslutad än, men kommissionen har inte sagt någonting om att utesluta Turkiet, vilket är det land som har fått överlägset mest pengar genom det här instrumentet tidigare.

Att avsluta engagemanget i Turkiet i den här delen skulle innebära att man avbryter en hel del ganska storskaliga projekt, så det är någonting som vi skulle ha hört talas om, tror jag, om det fanns sådana planer.

Jag vill därför fråga statsrådet om han verkligen tycker att det är rimligt att fortsätta betala ut den här typen av bistånd till Turkiet inom IPA III. Det här går alltså inte till demokratisering, inte till civilsamhället och inte till flyktingar, utan det går först och främst till att stärka Turkiets ekonomi, till transportnätverk, konkurrenskraft, små- och medelstora företag, energisektorn och så vidare.

I den situation vi nu befinner oss i, där Turkiet agerar som det gör, undrar jag: Är det verkligen rimligt att fortsätta med stödet inom IPA III?

Vad gäller Mali undrar jag lite kort varför man bara benämner händelserna i Mali som just ”händelserna i Mali”. Det här är en ganska allvarlig situation. EU genomför just nu en träningsinsats i Mali som kommer att pågå till minst 2024 och som kostar en bra bit över 1 miljard kronor över fyra år.

Det som händer i Mali ser ut som en militärkupp. En junta har tagit över och tagit presidenten till fånga och kräver att en övergångsregering ska ”review the foundations of the Malian state”, enligt BBC. Detaljerna kring det här maktspelet är naturligtvis svårt att vara säker på, men jag tycker att man hade kunnat vara lite mer tydlig i slutsatserna, dels om vad som händer, dels om hur EU kommer att agera framöver. Jag vill därför fråga statsrådet hur han tycker att EU konkret ska agera i Mali framöver.

Anf.  6  ANNIKA QARLSSON (C):

Fru ordförande! Tack, statsrådet, för genomgången både av nuläget och av hur mötet utvecklade sig.

Lika glädjande eller välkommet som det är med alla de fredliga demonstrationer som man i går kunde se bilder på, lika olycklig är Lukasjenkos upptrappning och den markering han fortsätter att göra när han med klädsel och formspråk i alla fall försöker ge en bild av att han är stark och står stadigt i detta.

Vilka reaktioner har kommit tillbaka i de kontakter som har tagits för att se om man får möjlighet till en medlande roll? Vad tror statsrådet att det blir för tidsperspektiv? Det är ju här och nu det finns ett momentum. Detta får inte vara något som ger en tidsutdräkt så att Lukasjenko får mer tid, utan det måste leda till konkreta saker. Vad finns det för tidsperspektiv när det gäller det agerandet?

Anf.  7  Statsrådet HANS DAHLGREN (S):

Fru ordförande! Till Hans Rothenberg vill jag först säga att jag uppskattar omdömena om de ställningstaganden som hittills har gjorts vid videomötet och den deklaration som ordförande Charles Michel gjorde efteråt.

När det gäller risken för utländsk inblandning, speciellt i relation till Ryssland, sa jag, som ni säkert hörde, att statsministern själv i sitt inlägg tog upp att alla externa aktörer måste värna Belarus suveränitet och territoriella integritet. Detta är naturligtvis en viktig markering, och det är sådant man kan göra. Jag vet att det inte under mötet diskuterades vilka eventuella åtgärder som skulle vidtas om något stort land i grannskapet skulle bryta mot dessa principer.

Jag uppfattar att Hans Rothenberg förstod att detta kanske inte lämpar sig för en sådan öppen diskussion. Men jag vill fästa uppmärksamheten på att både ordförande Charles Michel, den tyska förbundskanslern Merkel och president Macron inför mötet hade samtal med den ryske presidenten om situationen i Belarus. Jag vet att vår egen utrikesminister i fredags hade kontakt med Rysslands utrikesminister Lavrov och talade länge om dessa saker. Det är klart att det är ett sätt att försöka påverka.

Jag är tyvärr inte förtrogen med detaljerna när det gäller det stöd till oberoende medier som har förekommit och som förutses fortsätta. Jag vet att en ganska stor del av EU-stödet går till utbildningsinsatser. Jag har sett att 3000 Erasmusstudenter har fått utbildning, varav en del kanske journalistutbildning. Men jag har för lite information just nu för att kunna ge något mer preciserat svar på den frågan från Hans Rothenberg.

Till Ludvig Aspling vill jag säga att det ännu inte finns något sagt om antalet personer eller organisationer som ska sättas upp på listan, men det står tydligt i det som Charles Michel läste upp efter mötet att det ska vara ”a substantial number of individuals”, alltså ett stort antal individer. Dessutom har det gjorts klart att det, även om listan redan från början omfattar ett stort antal individer, även kan läggas till ytterligare efteråt.

När det gäller hur man ska beskriva händelserna i Mali ägde detta möte rum i onsdags förra veckan. Det är riktigt som Ludvig Aspling säger att det av Charles Michel beskrevs med orden ”the events in Mali are of deep concern”. Det kan man ju säga, minst sagt, efter det som har förevarit efteråt. Vad jag har fäst mig vid är att den västafrikanska samarbets­organisationen Ecowas har skickat en delegation av ledare till Bamako för att värdera situationen. Jag tror att det bästa vi kan göra är att hoppas att de västafrikanska länderna själva kan få utvecklingen i Mali på rätt kurs.

Till Annika Qarlsson vill jag svara att det pågår kontakter men kanske inte med sikte på en medlande roll eftersom det inte handlar om att hitta något slags mellanläge mellan regimen i Minsk och oppositionen utan om att etablera kontakter som gör det möjligt att få en demokratisk process. Detta är något som OSSE skulle kunna göra, och såvitt vi har förstått hittills har ingen sagt direkt nej till detta. Men det har heller inte mötts med något positivt gensvar i Minsk, som bekant.

Annika Qarlsson frågade om tidsperspektiv för detta. Det finns ingen deadline. Det är naturligtvis bra att kunna göra detta så tidigt som möjligt, men att det inte just i dag föreligger någon möjlighet ska inte hindra oss från att försöka göra det i morgon eller senare.

Anf.  8  HÅKAN SVENNELING (V):

Fru ordförande! Tack, statsrådet, för föredragningen!

Jag tycker att det är intressant att höra hur regeringen lägger tyngdpunkten på huruvida detta handlar om demokrati för belarusierna eller om säkerhet i vårt närområde. Jag känner en viss oro för att man, om man lägger för stor vikt vid säkerhet i vårt närområde och i relation till Sveriges säkerhet, hamnar i det narrativ som Ryssland och Lukasjenko vill att vi ska vara i. Vi har sett att man från Lukasjenkos regims sida har mobiliserat militär vid gränsen mot Baltikum och Polen, och man talar om att det finns något slags hotbild från väst. Förstärker man hela tiden den säkerhetspolitiska dimensionen kommer man också att hamna i det narrativ som Lukasjenkoregimen vill att vi ska hamna i. Jag tror därför att det är viktigt att hela tiden tydligt peka på att detta handlar om rätten till demokratiska val och mänskliga rättigheter.

Det jag undrar gäller något som statsrådet lite var inne på i sitt svar om Rysslands position. Linde har ju haft ett telefonmöte med Lavrov, som nämndes. Vet man något mer om vad Ryssland ser framför sig? I medierna har det förekommit uppgifter om att de kan tänka sig förändringar av konstitutionen, men det är ju egentligen ingen tydlig väg framåt för att Lukasjenkos regim ska avgå och demokratiska val hållas.

Min andra fundering handlar om att Lukasjenko inte har gett något svar kring OSSE:s roll. Så länge han inte svarar, eller inte säger ja, vilken roll kan OSSE då fylla?

Sedan är den stora frågan hur man ska hantera Lukasjenkos vålds­kapital, som han nu under den senaste veckan försökt få till stånd. När man tittar på de filmer som kommer ut från regimen ser det mer och mer ut som ett motorcykelgäng som försöker bygga upp sitt våldskapital mot om­världen. Här tror jag att det är viktigt att markera till stöd för det bela­rusiska folket och mot regimens eventuella våldsanvändning.

Som också har nämnts av flera andra är det viktigt att reagera på den stängning av medier som skedde framför allt under helgen, då 40 mediestationer stängdes.

Anf.  9  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Ordförande! Tack, statsrådet, för återrapporten! Jag vill börja med att säga att det var väldigt bra att rådets ordförande – han skriver ”vi”, så han menar nog alla EU-ledare – tydligt uttalade att man inte anser att presidentvalet den 9 augusti var rättvist.

Situationen i Belarus är ju allvarlig. Lukasjenko hotar sin egen befolkning som fredligt demonstrerar för naturliga demokratiska rättighet och mänskliga rättigheter. Våldet måste förstås få ett slut, och diktatorn måste avgå.

Jag undrar om statsrådet har några tankar om vad hoten från Lukasjenko om att inga demonstrationer får äga rum efter helgen kommer att innebära. EU måste nu vara på tå och snabbt kunna agera. Frågan är vilken beredskap EU har för det som kan uppstå från regimens sida.

Det står i slutsatserna att EU inom kort kommer att införa sanktioner. Det dröjer fortfarande, så frågan är hur lång tid det kommer att dröja innan vi har sanktioner på plats.

När det gäller den demokratiska dialogen är frågan om man kommer att lyssna på det särskilda rådet och om OSSE kan vara med och bidra för att göra framsteg i dialogen mellan regimen och befolkningens representanter och oppositionen.

Sedan har jag ett par slutliga frågor: Hur många anser man fortfarande vara fängslade? Har statsrådet några uppgifter om detta?

Anf.  10  TINA ACKETOFT (L):

Tack så mycket för redogörelsen, statsrådet! Liberalerna har tidigare beklagat det något fladdriga agerandet från EU när det gäller just Belarus, där man genom att lyfta bort de tidigare sanktionerna i själva verket har premierat Lukasjenkos regim trots att vi inte såg några förbättringar. Därför är det väl ett steg i rätt riktning att man nu diskuterar riktade sanktioner igen. Vi har också lyft upp frågan om att de inte enbart kan gälla de så kallade direkt ansvariga utan även måste gälla dem som har varit dessa behjälpliga så att vi får våldet att stoppas och kommer till rätta med de mänskliga rättigheterna och så vidare.

Jag har en fråga. Politiska fångar ska släppas, säger statsrådet. Vi har diskuterat detta tidigare. Gäller detta krav alla politiska fångar eller bara dem som nu har blivit arresterade i den senaste svängen? Jag skulle vilja ha det tydliggjort.

Jag noterar också att man inte längre säger ”president Lukasjenko”. Detta var en diskussion vi hade inför videomötet, och statsministern tyckte inte att det var så viktigt vilket språk man använder medan vi andra sa att det är otroligt viktigt att vi är glasklara med vilka signaler vi nu sänder. Jag tackar för statsrådets tydliga markering i detta, trots att han inte uttryckligen använder ordet diktator, vilket jag naturligtvis gärna hade sett.

Jag tackar också för svaret när det gäller den medlande rollen; den ställde jag mig väldigt frågande till. Vad är det exakt vi ska medla i detta? Det kan inte vara något som folk frångår i den tydliga ställning som jag tycker att EU faktiskt har tagit. Statsrådet sa ju också att det inte är någon medlande roll utan att det handlar om kontaktskapande, så där fick jag ett tydligt svar.

Mali utgår jag från är en fråga som vi kommer att komma tillbaka till och som följs. Det är en känslig och viktig fråga även för svenska medborgare.

Anf.  11  AMANDA PALMSTIERNA (MP):

Fru ordförande! Tack, statsrådet, för redogörelsen!

Det var stora demonstrationer i går – vi fick uppgiften 200000 personer. Demonstranterna är tydliga med att de vill ha slut på våldet, vill att det ska gå fredligt till och kräver demokrati. Det finns också uppgifter om att det finns sköldar och vattenkanoner vid demonstrationerna och att det råder full stridsberedskap vid landets gränser. Regimen visar ännu inga tecken på att möta demonstranternas krav.

Jag vill understryka att det var tydliga och bra punkter i rådets slutsatser: att det inte var ett fritt och rättvist val och att sanktioner skynd­samt ska införas. Det är också mycket bra med stöd till civilsamhälle och oberoende medier.

Jag vill ta fasta på två punkter i slutsatserna. Den ena är att ”ytterligare försämringar av situationen kommer att påverka våra förbindelser och få negativa konsekvenser”. Det är väldigt viktigt att man följer upp detta och att det inte drar ut på tiden.

Den andra punkten är: ”Endast en fredlig och demokratisk process som understöds av oberoende och fria medier och ett starkt civilsamhälle kan ge hållbara lösningar.” Detta är oerhört viktigt för att få en långsiktigt hållbar utveckling i området och stabilitet också när allt har lugnat ned sig, så att säga.

Jag skulle gärna vilja höra mer om dessa två punkter och om hur statsrådet ser på utvecklingen framöver.

Anf.  12  Statsrådet HANS DAHLGREN (S):

Fru ordförande! Jag börjar med Håkan Svennelings resonemang kring demokratikravet respektive omsorgen om säkerhet för vårt närområde. Jag ser ingen motsättning mellan dessa; det är inte fråga om det ena eller det andra eller att balansera mellan det ena och det andra. Den europeiska säkerhetsordningen bygger på rättsstatlighet och demokrati, och demokra­tiska stater i vårt närområde främjar också vår säkerhet. Vi värnar vår säkerhet genom att vi har demokratier i vår omvärld och i vårt närområde.

Det är ingen tvekan om att det är ett kategoriskt krav på att de demokratiska principerna ska respekteras i Belarus. Det finns i statsministerns inlägg och i uttalandet som Charles Michel gjorde efteråt.

Det finns ingen motsättning i att också vara varse om att situationen kan urarta på ett sätt som kan hota säkerheten också i vårt närområde.

Till Désirée Pethrus vill jag säga att det är svårt att säga exakt hur lång tid det kommer att ta innan sanktionerna är på plats. Det är rimligt att man utformar dem på ett sätt som är träffsäkert så att de gör den insats de är tänkta att göra, nämligen kännas ordentligt och få den effekt man önskar hos de personer det gäller.

Jag har uppfattat att EU:s utrikeschef Josep Borrell har sagt att detta bör vara färdigt till dess att utrikesrådet, alltså utrikesministrarnas möte i FAC, träffas i september. Det är inte omöjligt att fatta ett beslut också innan dess, om det är möjligt, så någon tidsangivelse finns det nog inte.

Jag har ingen uppgift om hur många fängslade som finns just nu, så det kan jag inte svara på.

Till Tina Acketoft kan jag säga, apropå kravet att de politiska fångarna ska släppas, att jag har uppfattat att det är alla politiska fångar som ska släppas. Jag läser texten där Charles Michel säger: All those unlawfully detained must be immediately and unconditionally released. Det uppfattar jag som att det inte bara gäller dem som fängslats nu utan alla politiska fångar.

Det är också riktigt att säga att det inte ska vara bara de direkt ansvariga utan också de som har varit behjälpliga för att iscensätta detta valfusk och den våldsapparat som har använts i Belarus.

Till sist, till Amanda Palmstierna: Detta med att det kommer att få negativa konsekvenser för relationen mellan EU och Belarus kan man se på olika sätt. Men ett viktigt område för vårt samarbete som skulle kunna utvecklas är inom östliga partnerskapet. Möjligheten att göra det på ett positivt sätt är givetvis beroende av hur utvecklingen blir, och det är en av de saker man syftar på i det uttalandet.

Anf.  13  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar statsrådet för informationen och återrapporten.

Därmed avslutar vi dagens möte.


Innehållsförteckning


§1Fråga om medgivande till deltagande på distans

Anf.1ORDFÖRANDEN

§2Återrapport från videomöte mellan stats- och regeringschefer

Anf.2ORDFÖRANDEN

Anf.3Statsrådet HANS DAHLGREN(S)

Anf.4HANS ROTHENBERG(M)

Anf.5LUDVIG ASPLING(SD)

Anf.6ANNIKA QARLSSON(C)

Anf.7Statsrådet HANS DAHLGREN(S)

Anf.8HÅKAN SVENNELING(V)

Anf.9DÉSIRÉE PETHRUS(KD)

Anf.10TINA ACKETOFT(L)

Anf.11AMANDA PALMSTIERNA(MP)

Anf.12Statsrådet HANS DAHLGREN(S)

Anf.13ORDFÖRANDEN

EU-nämndens uppteckningar

I EU-nämndens uppteckningar står det vad som sagts under nämndens sammanträden. Uppteckningarna publiceras ungefär två veckor efter sammanträdet.