Måndagen den 30 mars

EU-nämndens uppteckningar 2019/20:37

§ 1  Information om EU:s åtgärder för att hantera coronavirusets spridning och dess effekter

Statsrådet Hans Dahlgren

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Vi öppnar dagens möte.

Vi hörde här tidigare att Hans Dahlgren anslöt, så vi går in på dagordningen och lämnar ordet till statsrådet Hans Dahlgren.

Anf.  2  Statsrådet HANS DAHLGREN (S):

Fru ordförande! Jag ska som i förra veckan försöka ge nämndens ledamöter en uppdatering av läget och arbetet inom Europeiska unionen med anledning av coronapandemin.

Först vill jag säga några ord om arbetsformerna under den här krisen. Det är nu uppenbart att coronapandemin präglar EU-arbetet. Allt fokus är på att hantera den pågående krisen. I praktiken har därmed en hel del EU-arbete lagts åt sidan för en tid medan samarbeten på andra områden förstås har intensifierats betydligt.

Kommissionen har till exempel regelbundna avstämningar på videolänk mellan både inrikesministrarna och hälsoministrarna. I veckan som gick ägde möten rum för att diskutera sådant som genomförande av gränskontroller, begränsning av smittspridning och att säkra tillgången till medicinsk utrustning.

Det som gäller nu är att samtliga ordinarie rådsmöten har ställts in från och med den 23 mars och en månad framåt. Videomöten i kretsen av rådsmedlemmar kan komma att hållas för diskussion om förslag till beslut. Men eftersom de här mötena är informella har rådets arbetsformer justerats tillfälligt, som jag nämnde i förra veckan, för att underlätta att beslut i stället kan fattas genom skriftligt förfarande.

När det handlar om den här typen av videomöten, som alltså kommer att äga rum som en följd av och endast under den pågående krisen, kommer regeringen att upprätthålla kontinuitet i förhållande till nämnden. Samråd kommer alltså att kallas till inför sådana videokonferenser.

Jag deltog själv i mitt första videomöte med ministrarna i allmänna rådet förra måndagen. Där var utvidgningen den enda formella punkten på dagordningen, men coronasituationen berördes också. Behovet av nära samordning och att den inre marknaden fungerar betonades förstås.

Fru ordförande! I torsdags eftermiddag och kväll träffades också stats- och regeringscheferna för tredje gången i ett videomöte. Statsministern kommer att ge sin rapport från mötet under torsdagens muntliga frågestund i riksdagen.

Men låt mig ändå redan här i korthet nämna att diskussionen i torsdags och det gemensamma uttalandet från mötet berörde de fem arbetsspår som tidigare definierats, alltså att begränsa smittspridningen, att säkra tillgång till medicinsk utrustning, att stötta forskning som är coronarelaterad, att hantera de socioekonomiska konsekvenserna av krisen och att bistå de EU-medborgare som har strandsatts i länder utanför EU.

Jag kan säga att större delen av diskussionen i torsdags ägnades åt de ekonomiska frågorna och åt att hindra en recession. Debatten kretsade mycket kring kraven från vissa medlemsstater på att EU behöver göra mer och med nya metoder. De som vill förfäkta att man ska införa så kallade corona bonds hörs tydligt vid ett sådant möte.

Det som hände på slutet var att eurogruppen efter en lång diskussion fick i uppdrag att inom två veckor återkomma med förslag till ytterligare insatser på EU-nivå.

Nu några ord om vad som redan har gjorts på EU-nivå. Kommissionen fortsätter att stödja arbetet mot smittspridningen, att säkra tillgången till läkemedel och medicinsk utrustning och också att försöka stävja de ekonomiska effekterna av krisen. Det har nu inletts gemensamma upphandlingar för att säkerställa tillgång till medicinsk utrustning. Det handlar om personlig skyddsutrustning, det handlar om respiratorer och det handlar om test- och laboratorieutrustning. Sverige deltar i alla de här tre upphandlingarna.

Det har också gjorts en hel del insatser och initiativ för att stötta coronarelaterad forskning och samarbete inom EU och globalt för att få fram ett vaccin, men där är som bekant tidsperspektivet längre än de här mer akuta insatserna.

Det har redan mobiliserats 140 miljoner euro för 17 olika projekt som rör forskning om vaccin och läkemedel och även diagnostiska tester och epidemiologi. Fyra av de 17 projekten koordineras för övrigt från Sverige: tre på Karolinska institutet och ett vid Stockholms universitet. Det finns också flera EU-finansierade forskningsprojekt som har ändrat inriktning för att svara upp mot pandemin.

Ett annat uppdrag som kommissionen försöker att utöva aktivt är att upprätthålla den fria rörligheten på den inre marknaden. Det gäller särskilt för varuhandeln som är känslig. I förra veckan publicerade kommissionen riktlinjer för gränsförvaltning för att underlätta godstransporter med införande av så kallade gröna korridorer. Med det menas att medlemsstaterna uppmanas att se till att gränsövergångarna hålls öppna för all godstransport och att ingen gränspassage med gods ska behöva ta mer än 15 minuter.

Kommissionen förbereder också beslut om tull- och skattebefrielser för sådana varor som är avsedda för katastrofoffer och som importeras av statliga organisationer eller andra engagerade organisationer. Regeringsbeslut som ger kommissionen möjlighet att fatta de här besluten togs den 26 mars.

Vi har som bekant haft bekymmer med exportbegränsningar också inom unionen när det gäller medicinsk-teknisk utrustning, alltså sådant som har införts mellan EU-länder. De kvarstår fortfarande på några håll. De länder där detta finns är Frankrike, Italien, Slovakien, Rumänien, Spanien, Tjeckien och Polen. Det är de länder som anses ha de mest problematiska hindren för den fria rörligheten i och med att de har väldigt tydliga exportrestriktioner.

Kommissionen trycker på för att medlemsstaterna ska släppa de här hindren. Det var också det gemensamma budskapet i uttalandet från stats- och regeringscheferna i torsdags. Utvecklingen går åt rätt håll. Till exempel lyfte Tyskland och Bulgarien sina regler i förra veckan.

När det gäller exportrestriktioner av kritisk medicinsk skyddsutrustning som EU införde förra lördagen gentemot tredjeland, alltså utanför EU, har kommissionen bett medlemsstaterna att rösta om beslutet och har fått stöd. Regeringen har stöttat det här bland annat för att det ska leda till att kvarvarande hinder inom EU ska kunna tas bort. Även vi har drabbats av sådana. Både jag själv och flera kollegor i regeringen har försökt arbeta så gott vi kunnat för att alla nu ska följa Tyskland och ta bort de här exporthindren. Det är helt centralt för att den livsnödvändiga utrustningen verkligen ska komma fram.

Ordförande! Det har varit mycket fokus den senaste veckan på de ekonomiska åtgärderna och konsekvenserna av krisen. Ekofinministrarna hade ett videomöte i måndags, och eurogruppen möttes på samma sätt i tisdags. Frågorna fick, som jag sa, stort utrymme också vid stats- och regeringschefernas konferens i torsdags.

Det handlar om att hantera den akuta krisen men att samtidigt undvika att det här i sig leder till ohanterliga och oöverblickbara ekonomiska konsekvenser på lång sikt.

Vad som har hänt är att medlemsstaterna har ställt sig bakom kommis­sionens uttryckliga inriktning att man ska kunna nyttja flexibiliteten i EU-regelverket vad gäller statsstöd till företag och vad gäller stabilitets- och tillväxtpaktens bestämmelser om offentliga finanser. Men självklart, och det har vi framfört tydligt från svensk sida, ska den här flexibiliteten fasas ut när den inte längre är nödvändig.

Man har också fattat beslut om det som kallas Corona Response Investment Initiative, och det var ett skriftligt samråd med EU-nämnden om det i förra veckan. Det är ett initiativ som innebär att det finns investeringar och projekt till ett värde av 37 miljarder euro som kan riktas mot hälso- och sjukvården och mot små och medelstora företag. Det kan finansiera arbetsmarknadsinsatser och riktas också mot andra sårbara delar av våra ekonomier. Svenska myndigheter undersöker nu vilka åtgärder inom ramen för det här initiativet som kan bli aktuella här i Sverige.

Beslut har också nu fattats vad gäller en mer flexibel tillämpning av flygbolagens användning av så kallade slottider. Vi hade ett skriftligt samråd med EU-nämnden om det också i förra veckan.

En diskussion som förs inom främst eurogruppen handlar om sätt att använda euroländernas krisfond, alltså den europeiska stabilitets­mekanismen ESM. Det var någonting som också diskuterades utförligt, kan jag säga, vid stats- och regeringschefernas möte. Ett element i den diskussionen är hur strikta villkor man ska ställa på en medlemsstat som vill låna pengar från den här ESM-mekanismen. Där skiljer sig upp­fattningarna en del.

Det kommer att bli en fortsatt diskussion mellan stats- och regeringscheferna inför deras nästa möte om vad som ytterligare kan göras. Som jag sa ska eurogruppen återkomma med förslag inom de här två veckorna, men det är knappast så att det finns någon enighet om att införa så kallade corona bonds, alltså coronaobligationer. Det verkar inte ligga i korten.

Inom Europeiska investeringsbanken, EIB, har det redan beslutats om betydande insatser för främst små och medelstora företag, och genom olika finansiella konstruktioner ska 40 miljarder euro kunna lösgöras för att användas av drabbade företag och sektorer.

Fru ordförande! Till sist några ord om ansträngningarna för att de EU-medborgare som sitter fast i länder utanför EU ska kunna komma hem. Det har blivit en mer aktuell fråga, och den berördes också i det gemensamma uttalandet från stats- och regeringscheferna i torsdags. Det är omöjligt att ge några exakta siffror på hur många svenskar som befinner sig utomlands och som är i behov av assistans. Det är inte heller alla som hör av sig till UD, men uppskattningsvis är det nu omkring 40000 svenskar som befinner sig i länder utanför EU, USA och Kanada och som inte är stadigvarande boende i de länderna. Men det är förstås viktigt att komma ihåg att alla de inte är i behov av någon assistans.

Utrikesdepartementet hade med hjälp av sina ambassader fram till i går bistått ungefär 1000 svenskar att lämna de länder som de befann sig i och kunna ta sig hem till Sverige. EU:s civilskyddsmekanism har använts för ett antal evakueringar av EU-medborgare och assisterade utresor av sådana från tredjeland. Det är klart att den mekanismen blir aktuell först när de kommersiella möjligheterna är uttömda. Till exempel är det just genom den här mekanismen som Sverige i dag kan flyga hem ca40 svenskar från Peru.

Sverige följer förstås den här utvecklingen noga, och vi samarbetar nära både andra EU-länder och våra nordiska grannar.

Detta, fru ordförande, var läget i några olika delar av coronafrågan i dag. Det här är som bekant rörlig materia, och jag ska naturligtvis återkomma till nämnden med mer information vid samma tid nästa måndag.

Nu är jag beredd att svara på eventuella frågor.

Anf.  3  JESSIKA ROSWALL (M):

Ordförande! Jag har tre frågor till statsrådet. Den första handlar om Corona Response Investment Initiative och 37 miljarder euro. Finns det någonting att säga om tidsperspektivet? Om jag förstod det hela rätt är det svenska myndigheter som nu ser över vilka som kan använda detta hos oss. Finns det något tidsperspektiv på det?

Min andra fundering handlar om att jag flera gånger har ställt frågor om arbetsformer och beslutsförhet och att jag har haft en liten oro rörande att det är bra om det finns ett skriftligt förfarande och så vidare. Men enligt den nyhetsrapportering som kom förra veckan från de olika mötena och som fortsatte i helgen råder det inte direkt konsensus på de här mötena. Min oro känns fortfarande lite aktuell. Jag tycker att det har varit mer av konflikt än av att gemensamt försöka använda fördelen som vi har i och med EU. En reflektion kring det vore jag tacksam över.

Den sista frågan jag har utgår från den nyhetsrapportering jag har läst om von der Leyen som jag tyckte var väldigt tydlig i förra veckan om att EU har en stor och viktig uppgift – precis som vi tog upp med statsministern i förra veckan. Von der Leyen tog upp långtidsbudgeten och MFF:en och talade om stimulanspaket med anledning av corona, och så kommer det förmodligen att bli. Det är viktigt i det perspektivet att man fortfarande håller fast vid den svenska linjen om att budgeten även fortsättningsvis behöver vara stram. Vi kommer förmodligen att ha stora utmaningar även på hemmaplan, och det gäller väl alla andra länder också.

Anf.  4  ORDFÖRANDEN:

Jag har satt upp mig själv på talarlistan.

Jag undrade bara om Sverige har ställt om sitt arbete med fonderna som nu ska användas till andra saker än det var tänkt. Har vi någon tanke med hur vi skulle kunna nyttja de pengarna på ett snabbt sätt i vårt eget arbete med corona? Det kanske inte riktigt är statsrådets ansvar, men om det finns något att säga om det skulle det kunna vara intressant.

Anf.  5  JAN ERICSON (M):

Jag känner en mycket stor oro för vad som händer i södra Europa just nu. Man konstaterar att de länder som har de allra största påfrestningarna av corona är också de länder som gick in i detta med de kanske svagaste statsfinanserna och största statsskulderna. Samtidigt aviserar de enorma stimulanspaket, till exempel Italien.

Finns det någon diskussion inom EU-länderna? Statsrådet nämnde att man diskuterade med ECB, eurogruppen, och så vidare, lite grann. Detta kan sluta med en riktigt allvarlig kris för ett flertal länder inom EU. Finns det någon beredskap för hur man ska hantera detta? Vi har ju knappt kommit igenom den förra krisen.

Anf.  6  ILONA SZATMARI WALDAU (V):

Jag har två frågor. Den första är om det pratas någonting om situationen på de grekiska öarna och vad som händer om smittan får fäste där.

Min andra fråga är egentligen den motsatta. Vi jobbar med att få hem svenskar och EU-medborgare från länder utanför EU. Hur ser det ut inom EU med medborgare från tredjeland som är fast inom EU och behöver komma härifrån? Finns det någon kunskap om det och samarbete med de berörda länderna?

Anf.  7  JOHAN HULTBERG (M):

Tack, statsrådet, för föredragningen här!

Jag har frågor om upphandlingen av först och främst medicinteknisk utrustning och då närmast skyddsutrustningen. Där kom det ett positivt besked från kommissionen i tisdags i förra veckan, vill jag minnas, om att man har fått anbud som har uppfyllt vad EU har efterfrågat och i vissa fall till och med varit mer omfattande än vad som har efterfrågats.

Nu sägs det att leveranserna skulle kunna komma igång om ungefär två veckor från det att avtalet undertecknats. Den första frågan jag har är: Har avtalet undertecknats, och finns det något mer precis beräknat första leveransdatum?

Min nästa fråga handlar om fördelningen av skyddsmaterielen mellan länderna. Är det så att varje land som deltar i upphandlingen har gjort sitt äskande av vilken volym man behöver och att varje land kommer att få den volymen? Hur fördelas de volymer som upphandlas gemensamt på EU-nivå? Jag tror jag stannar där, fru ordförande.

Anf.  8  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Fru ordförande! Tack, statsrådet, för genomgången!

Jag hade samma fråga som Johan Hultberg när det gällde utrustningen. Det har stått i medier att alla kommer att få det de behöver. Det lät ju väldigt positivt. I sådana fall skulle det vara på gång den här veckan. Det skulle vara intressant att höra om statsrådet vet någonting mer om det.

Sedan har jag lite funderingar. Jag kommer inte ihåg att vi diskuterade så mycket om corona bonds innan statsministern åkte ned på mötet. Vad jag förstår är det att man vill kunna ta billigare lån genom att göra obliga­tioner med euron som säkerhet. Vad jag förstått har Tyskland och Neder­länderna sagt nej. Berör det oss bara indirekt? Har Sverige över huvud taget något att säga till om i detta? Det är lite min fråga.

Anf.  9  ANNIKA QARLSSON (C):

Tack för uppdateringen av vad som händer och sker.

Min fråga rör sig lite grand om de gröna korridorerna. Är de enbart för material som rör medicinsk utrustning eller andra typer av varor som rör den? Eller är det andra varor som också har möjligheten att nyttja dem? Hur går diskussionerna om att säkerställa att den fria rörligheten återupprättas igen så att inte andra typer av transporter hindras som också behöver göras?

Ilona Szatmari Waldau tog upp frågan om de grekiska öarna. Jag förstod det som att det förra veckan bekräftades coronafall där. Pågår det några diskussioner om hur man ska hantera den situationen där nere i nuläget?

Anf.  10  AMANDA PALMSTIERNA (MP):

Jag läste precis på Europaportalen att Tjeckien gör utspel om att skippa klimatmål och att satsa på corona i stället. Jag vill gärna ha en kommentar om det och hur diskussionen går i det större.

Anf.  11  Statsrådet HANS DAHLGREN (S):

Fru ordförande! Jag ska försöka svara på de frågor som jag har någon kännedom om. Det är flera som jag nog inte kan kommentera. Jag har flera medarbetare med från Regeringskansliet som jag ber fylla i det som är blankt när jag har gjort genomgången.

Först gäller det Jessica Roswalls frågor om tidsperspektiv. Jag har inte uppfattat någon deadline. Det finns över huvud taget ingen möjlighet att se någon deadline för den här enorma krisen vi är inne i. Jag ser inte att det finns något slutdatum när initiativet ska användas.

När det gäller frågan om arbetsformer är det helt riktigt att referatet från mötet med de europeiska ledarna i torsdags kväll handlade mycket om en oenighet om hur man skulle använda olika finansiella resurser och vilka villkor som skulle ställas snarare än omfattningen.

Jag vill nog ändå säga att i alla de övriga frågorna, och i betoningen av det gemensamma ansvaret att försöka lösa den här krisen, var det splittring utan snarare enighet som utmärkte diskussionen. Det vill jag nog säga. Det är mer samarbete än konflikter man kunde skönja. Det finns gamla konflikthärdar och konfliktytor i diskussionerna mellan olika euroländer om vilka instrument inom eurozonen som ska användas.

Jessica Roswalls tredje fråga handlar om MFF. Det är en diskussion som kommer ganska snart om hur man ska hantera förhandlingen om den nya sjuåriga långtidsbudgeten. Det finns ingen anledning för Sverige att byta uppfattning från den vi har haft tidigare.

Det är klart att omständigheterna blir annorlunda och att siffrorna blir annorlunda. Vi har helt andra prognoser för hur bruttonationalinkomsten i våra länder kommer att utvecklas de närmaste åren än vad vi hade när vi diskuterade det senast.

Désirée Pethrus frågade, liksom Johan Hultberg, om avtalet om skyddsutrustning. Jag kan inte svara på om avtalet är undertecknat eller inte. Jag kan heller inte ge något exakt datum när leveranserna kommer att ske. Jag ska be medarbetarna från Regeringskansliet att fylla i det efteråt.

Vad jag kan säga är att jag också har uppfattat det som att det var en mycket stark respons på det gemensamma upphandlingsinitiativet. Det var, som flera av er sa, så fullödigt att alla borde kunna få det de har äskat i den här omgången. Sedan kan behoven komma att justeras beroende på hur krisen utvecklar sig. Men så långt har jag uppfattat det.

Ilona Szatmari Waldau frågor om de grekiska öarna. Det gjorde också någon annan som yttrade sig. Jag har också tidigare fått frågan från Jan Ericson vid förra genomgången. Jag har förstått att det i varje fall i början på förra veckan inte var någon överhängande risk. Men sedan har det kommit andra signaler. Jag vet att både UNHCR och IOM är engagerade för att försöka biträda de grekiska myndigheterna på bästa möjliga sätt här.

När det gäller medborgare från tredjeland som ska ta sig ifrån EU, som Ilona Szatmari Waldau frågade om, vet jag inte. Jag är inte säker på att vi från EU:s sida har någon särskild mekanism för att hjälpa medborgare från andra länder utanför Europa att ta sig härifrån. Är det någon av mina medarbetare som känner till något om det får de gärna ta till ordet sedan.

Annika Qarlsson frågar som gröna korridorer. Jag blev lite osäker där. Jag har uppfattat det som att det finns en bestämd önskan om att de korridorerna verkligen ska fungera för all form av nödvändig materiel. Det gäller alltså inte bara sjukvårdsutrustning utan livsmedel och annat. Jag får be Jan Olsson eller någon annan att kommentera det efteråt om jag har missuppfattat detta.

När det gäller ordförandens egen fråga om hur vi har tänkt utnyttja olika fonder och för vilka ändamål i Sverige vet jag faktiskt inte svaret. Det är möjligt att någon av medarbetarna på regeringssamordningen vet det. Annars kan vi få ta med oss den frågan och se hur den bereds i övriga departement som har närmare bekantskap med detta.

Jan Ericson ställer en viktig fråga om diskussionen i de länder som kanske inte haft lika starka statsfinanser som vi själva har i vårt land och som nu är särskilt drabbade. Det gäller framför allt Italien och Spanien. Det är klart att det förs en diskussion om detta.

Jag vet att kommissionens ordförande tillsammans med Europeiska rådets ordförande fick ett alldeles särskilt uppdrag från de europeiska ledarna i torsdags kväll att komma tillbaka med en plan för hur man på ett klokt sätt ska kunna återuppliva de europeiska ekonomierna på ett samlat sätt efter krisen. Det är ett gigantiskt och svårt uppdrag och ingenting som man löser på några dagar. Men att det finns en beredskap att diskutera detta och ta problemen på största allvar kan jag bekräfta.

Till sist kommer jag till Miljöpartiets företrädares fråga om Tjeckien som har gjort ett uttalande om att man nu skulle kunna skippa klimatmålen. Jag kan inte se att det är någon linje som EU kan ta. Det är lika mycket en existentiell fråga som någonsin den kris vi är inne i. Man kan inte bortse från den ena bara för att den andra gör sig mer gällande. Jag vill absolut inte gå in på den linjen.

Det var mina försök till svar på några av frågorna. Jag får höra om Jan Olsson eller någon annan på Regeringskansliet kan komplettera de svar som jag inte har kunnat lämna.

Anf.  12  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Jag vill bara komma in med en kort kommentar. Jag fick inte svar på min fråga om corona bonds. Eftersom jag inte fick svar kanske statsrådet kan svara på det innan han lämnar över till de övriga. Det gäller om det bara är eurogruppen som kommer att diskutera detta eller om alla kommer att diskutera frågan om corona bonds.

Anf.  13  Statsrådet HANS DAHLGREN (S):

Tack, Désirée Pethrus, jag ber om ursäkt! Jag glömde den frågan.

Det är ingenting som berör oss direkt. Det är någonting som eurogruppen har att diskutera och komma med ett förslag om så småningom. Det är ingenting som berör oss direkt. Självfallet är hela den europeiska ekonomins sätt att överleva den här krisen en fråga som berör alla länder. Men det är ingenting som vi är direkt engagerade i.

Anf.  14  ORDFÖRANDEN:

Vi får se om det är någon från Statsrådsberedningen som vill fylla i.

Anf.  15  Departementsrådet JAN OLSSON:

När det gäller beslutet om flexibilitet som påverkar pågående sammanhållningspolitik träder det beslutet i princip i kraft omedelbart. När vi kan se att det kommer pengar in ytterligare i svenska projekt kan vi inte säga i dag. Men det går naturligtvis framåt i svenska myndigheter med stor prioritet.

När det gäller de gröna korridorerna är det som statsrådet sa att det omfattar all godstrafik, som då ska kunna passera med max 15 minuters väntetid.

Jag kan inte heller säga om det är så att man har skrivit under detta avtal. Däremot var den signal som lämnades från kommissionen efter upphandling att det i princip skulle täcka de behov som var aktualiserade från medlemsstaternas sida. Har Carolina något att tillägga?

Anf.  16  Kanslirådet CAROLINA BJUGGREN GLANVILLE:

Nej, jag har inget ytterligare. Vi får återkomma vad gäller andra medborgare som vill ta sig hem från EU. Där har vi ingen information.

Anf.  17  Departementsrådet JAN OLSSON:

Det har jag inte heller hört nåt om. Det står inget ordnat om det. Det har dock inte rapporterats några stora sådana problem.

Anf.  18  ORDFÖRANDEN:

Då ingen mer önskar ordet tackar vi för dagens information. Vi hörs igen på måndag med samma typ av möte.


Innehållsförteckning


§1Information om EU:s åtgärder för att hantera coronavirusets spridning och dess effekter

Anf.1ORDFÖRANDEN

Anf.2Statsrådet HANS DAHLGREN(S)

Anf.3JESSIKA ROSWALL(M)

Anf.4ORDFÖRANDEN

Anf.5JAN ERICSON(M)

Anf.6ILONA SZATMARI WALDAU(V)

Anf.7JOHAN HULTBERG(M)

Anf.8DÉSIRÉE PETHRUS(KD)

Anf.9ANNIKA QARLSSON(C)

Anf.10AMANDA PALMSTIERNA(MP)

Anf.11Statsrådet HANS DAHLGREN(S)

Anf.12DÉSIRÉE PETHRUS(KD)

Anf.13Statsrådet HANS DAHLGREN(S)

Anf.14ORDFÖRANDEN

Anf.15Departementsrådet JAN OLSSON

Anf.16Kanslirådet CAROLINA BJUGGREN GLANVILLE

Anf.17Departementsrådet JAN OLSSON

Anf.18ORDFÖRANDEN

EU-nämndens uppteckningar

I EU-nämndens uppteckningar står det vad som sagts under nämndens sammanträden. Uppteckningarna publiceras ungefär två veckor efter sammanträdet.