Onsdagen den 15 juni 2016

EU-nämndens uppteckningar 2015/16:48

§ 1  Ekonomiska och finansiella frågor

Finansminister Magdalena Andersson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 25 maj 2016

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 17 juni 2016

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Vi välkomnar finansministern, statssekreterare och övriga medarbetare till mötet. Finns det något muntligt att tillägga utöver det skriftliga från mötet den 25 maj?

Anf.  2  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Nej.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Då går vi direkt till dagordningspunkt 3, Direktivet mot skatteflykt.

Anf.  4  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Direktivet var som bekant uppe också på det förra Ekofinmötet. Då nåddes ingen överenskommelse. Även inför detta möte finns en del både tekniska och politiska utestående frågor, bland annat vad gäller tillämpningen av CFC-reglerna, kriterierna för CFC-beskattning och switch-over-regeln. En del medlemsstater har fortfarande problem med ränteavdragsbegränsningsregeln, framför allt hur man utformar övergångsbestämmelsen. Detta kan det bli en diskussion om.

I likhet med vad jag har sagt tidigare är vår bedömning att vi kan stödja förslagen om ränteavdragsbegränsningsregeln, utflyttningsbeskattningsregeln, hybridregeln och den generella antimissbruksregeln. Vi är även positiva till CFC-regeln, så som den är utformad i direktivet.

Däremot är switch-over-regeln fortfarande kvar inom hakparentes. Vår bedömning är att den inte bör ingå i direktivet då detta skulle påverka våra regler om näringsbetingade andelar. Samtidigt är det viktigt att påpeka att regeln har mjukats upp betydligt under de förhandlingar som har skett. Bland annat omfattas inte inkomster från länder med skatteavtal av regeln, och inkomster från fast driftställe har strukits liksom inkomster från aktiv näringsverksamhet.

Som det ser ut nu är det många medlemsstater som kan acceptera regeln, men det är fortfarande flera medlemsstater, däribland Sverige, som inte vill att den ska vara kvar i direktivet. Frågan kommer att bli föremål för diskussion på Ekofin på samma sätt som den var förra gången.

Flera frågor kommer att diskuteras, men ordförandeskapet har förhoppningar om att man ska kunna nå en överenskommelse.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Vi behandlar frågan den 20 maj.

Anf.  6  HELENA BOUVENG (M):

Herr ordförande! Precis som finansministern sa när vi senast möttes i denna fråga kan vi konstatera att vi oavsett politisk färg jobbar emot skatteflykt och aggressiv skatteplanering.

Det är fortfarande ett rasande tempo. Vi har svårt att se att det finns riktiga beslutsunderlag och konsekvensanalyser för alla förslag som går utöver OECD och BEPS.

När jag läser återrapporten från det senaste Ekofinmötet ser jag att den svenska regeringen säger att Sverige inte köper switch-over-regeln därför att det inte finns någon konsekvensanalys. Vi stöder den. Men detta gäller även CFC, antimissbruksregeln och utflyttningsregeln, som också går utöver OECD och BEPS.

Regeringen har sagt att man har gjort egna analyser. Jag och många andra har svårt att finna det, och även Riksrevisionen har svårt att se att det finns ett bra beslutsunderlag och en konsekvensanalys för detta.

Jag vill fråga: Känner regeringen ingen oro för att man ställer sig bakom kommissionens förslag, som går längre än OECD och BEPS? Finns det en risk för att OECD och BEPS inte implementeras om man går längre? Hur ser det ut när det gäller framför allt utflyttningsreglerna? Hur blir det med Sveriges och EU:s företags konkurrenskraft? Har tanken om den fria rörligheten övergivits?

Anf.  7  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag inväntar gärna svaren på frågorna innan jag yttrar mig.

Anf.  8  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Som vi har sagt tidigare har vi efterfrågat en konsekvensanalys från kommissionen, men i brist på den har regeringen gjort en konsekvensanalys av förslagen. Vår bedömning är att paketet sammantaget kommer att stärka svenska företags konkurrenskraft och även attraktiviteten när det gäller att dra till sig investeringar till Sverige.

Sverige är ett av de länder i EU som har tuffast lagstiftning när det gäller möjligheterna till aggressiv skatteplanering och skatteundandragande. Om standarden för vilka regler man ska ha höjs för andra EU-länder blir det en jämnare spelplan inom EU på ett sätt som kommer att gagna Sverige som land men också svenska företag.

Vad gäller förhållandet gentemot EU och övriga världen har vi tittat närmare på hur vi bedömer att Sveriges konkurrenskraft kommer att stå sig >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen som är en viktig handelspartner. Vår bedömning är att den inte kommer att påverkas i någon nämnvärd omfattning. Däremot är det nya regler, och även om man gör en analys finns det naturligtvis alltid en osäkerhet. Så är det alltid när ny lagstiftning kommer.

När det gäller utflyttningsbeskattningen och om den gör att vi inte har någon fri rörlighet längre är regeringens bedömning att det inte är så. Det finns möjligheter till uppskov, och i förhållande till de regler som vi har i Sverige i dag är det femåriga uppskov. Samtidigt utvidgas den krets av företag som kan få uppskov.

Anf.  9  JOHNNY SKALIN (SD):

Vi gör inte samma bedömning som regeringen. Det är möjligt att vi har fel. Det skulle kanske underlätta om vi förlängde processen så att vi får in ny information som eventuellt kan ändra vår uppfattning. I det nuvarande läget står vi fast vid den avvikande mening som vi anmälde vid föregående möte och som handlade om samma sak.

Anf.  10  HELENA BOUVENG (M):

Jag kan bara konstatera att det är viss skillnad jämfört med den lagstiftning vi har i dag. Om direktivet skulle gå igenom innebär det att man får skatta för något som inte ens har realiserats. Det är ganska stor skillnad.

För protokollet vill Alliansen göra följande medskick: Arbetet mot skatteflykt och aggressiv skatteplanering är prioriterat. Den grundläggande tanken bakom den ekonomiska unionen med en inre marknad är den fria rörligheten. Alliansen anser att en utflyttningsbeskattning hindrar den fria rörligheten. Utflyttningsbeskattningsreglerna borde därför hamna utanför direktivförslaget. Därutöver saknas konsekvensanalys och beslutsunderlag, vilket är anmärkningsvärt.

Anf.  11  ORDFÖRANDEN:

Sammanfattningsvis finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt samt att Sverigedemokraterna har anmält en avvikande mening.

Vi går vidare till dagordningspunkt 4, Det fördjupade samarbetet på området för skatt på finansiella transaktioner.

Anf.  12  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det nederländska ordförandeskapet kommer att ge en lägesbeskrivning av hur arbetet fortskrider. En sak man kommer att berätta är att Estland inte längre deltar i samarbetet och att förhandlingar fortfarande pågår.

Sverige har medverkat i diskussionerna och har då verkat för att de negativa konsekvenserna för icke deltagande medlemsstater ska minimeras. Det som har hänt under det senaste halvåret är att man har fortsatt att diskutera omfattningen och konsekvenserna av skatten.

Anf.  13  ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Tack för redovisningen, statsrådet!

Den gången vi diskuterade denna frågeställning fanns det en följdmening avseende regeringens ställningstagande som vi enades om, men nu är den inte med. Den handlar om jobb och tillväxt. Min undran är: Varför finns tilläggsmeningen inte med vid detta tillfälle?

Anf.  14  AMINEH KAKABAVEH (V):

Jag vill lyfta upp den avvikande mening som vi haft i skatteutskottet gällande att EU:s linje ska införas för att komma åt de bolag som inte be­skattas någonstans och att Sverige ska arbeta för införandet av en transak­tions­­skatt. Så tror jag att själva formuleringen var.

Anf.  15  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Om det har fallit bort en mening som vi var eniga om förra gången är det en ren lapsus från vår sida. Den ska självklart in. Vi hade ett tillägg som vi var eniga om när vi pratade om detta förra gången. Om något har fallit bort ska det in. Vi kan väl komma överens om att vi är överens om det som vi var överens om senast?

Anf.  16  ORDFÖRANDEN:

Om jag minns rätt var det i slutet. Jag tror att det fortsatte med skatten och dess effekter på sysselsättning eller jobb och tillväxt, när nämnden beslutade senast. Det var en mening som lades till av EU-nämnden; regeringens position fick detta tillägg här. Jag tror att det stod: och dess negativa effekter på sysselsättning och tillväxt.

Regeringen är alltså villig att acceptera tillägget under förutsättning att det var vad nämnden var överens om senast.

Anf.  17  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jag tycker samma sak som senast; jag ändrar mig inte.

Anf.  18  MARIE GRANLUND (S):

Det som vi bestämde förra gången ska vara kvar nu.

Anf.  19  ORDFÖRANDEN:

Jag förstår att nämnden gör detta tillägg, även om jag – senast det var uppe – försvarade regeringens ursprungliga position. Men jag är medveten om den demokratiska processen och accepterar utfallet av majoritetens beslut.

Anf.  20  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag vill, för historieskrivningen och så att den som läser protokollet i framtiden ska förstå vad vi tycker, att någon ska läsa upp vad vi faktiskt är överens om. Rätt ska vara rätt.

Anf.  21  ORDFÖRANDEN:

Har finansministern hittat texten?

Anf.  22  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Ja. ”Sverige kommer dock inte att delta i samarbetet och är alltjämt kritiskt till konceptet att inrätta en skatt på finansiella transaktioner. Det kommer att slå mot jobb och tillväxt.”

Anf.  23  ORDFÖRANDEN:

Perfekt! Då är detta nämndens beslut, med en avvikande mening anmäld från Vänsterpartiet.

Vi går vidare till dagordningspunkt 5, Förstärkning av bankunionen.

Anf.  24  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det handlar om den gemensamma insättningsgarantin i bankunionen. Samtidigt som kommissionen föreslog detta kom ett meddelande om ett antal riskreducerande åtgärder i banksektorn. Sedan detta kom i slutet av förra året har förhandlingar pågått i en särskild rådsarbetsgrupp, som samtliga medlemsstater deltar i. Tanken nu är att Ekofin ska anta slutsatser som sammanfattar vad man har kommit fram till hittills och också hur arbetet ska fortsätta framöver.

Den gemensamma insättningsgarantin är inte något som Sverige kommer att omfattas av i nuläget, men vi är ändå aktiva i diskussionerna. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen Uppfattningarna varierar mellan medlemsstaterna. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

Det pågår fortfarande en diskussion om den rättsliga grund som kommissionen har för förslaget och om man i stället ska inrätta ett mellanstatligt avtal.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen Detta är något som har diskuterats i rådsarbetsgruppen. Man har klarlagt en del pågående åtgärder och även lagt till några ytterligare.

I det utkast till slutsatser som vi har fått gällande insättningsgaranti står det i huvudsak att arbetet ska fortsätta. Vad gäller de riskreducerande åtgärderna tas ett antal målsättningar upp, bland annat en revision av kapitaltäckningsreglerna – att bankerna har tillräckligt med förlustabsorberande kapital. Det finns en del olika uppfattningar, vilket gör att det kan bli en ganska lång diskussion i Ekofin.

De frågor som vi tänker oss från svensk sida att vi ska bevaka är att verka för att medlemsstaterna ges inflytande i de beslut som fattas, likabehandling mellan medlemsstater oavsett om de är med i eurosamarbetet eller inte och vidare att regelverket inte utesluter ett eventuellt framtida svenskt deltagande.

Det är viktigt för en trovärdig konstruktion med en sund incitamentsstruktur som inte leder till ökat risktagande. Det är också viktigt att de länder som inte är med i den gemensamma insättningsgarantin inte påverkas negativt av det nya regelverket, till exempel genom att EU-budgeten belastas med några kostnader. Vi har också uppfattningen att ett mellanstatligt avtal bör reglera insamling av medel till den gemensamma insättningsgarantifonden – inte artikel 114. Skillnaden är om det är fråga om enhällighet eller kvalificerad majoritet.

När man överväger riskminskande åtgärder för banksektorn bör utgångspunkten vara alla medlemsstater.

Anf.  25  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag har några frågor om diskussionen om EU­-28. Det här ligger dikt an till den brittiska folkomröstningen. Det finns vissa faror i hur diskussionen går. Vilken bedömning gör regeringen i det avseendet för att beakta inflytandet från EU-28?

Jag skulle vilja höra lite mer om hur diskussionen går om EU:s budget så att den inte belastas med extra kostnader.

Anf.  26  JOHNNY SKALIN (SD):

Herr ordförande! Sverigedemokraterna har från början varit kritiskt inställda till bankunionen. Det har väl i princip hela riksdagen också varit. Det fanns tidigare ett system som fungerade. Jag tycker att vi kan köra vidare på det i stället för detta.

Jag anmäler att vår avvikande mening kvarstår.

Anf.  27  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Om jag har förstått rätt har det inte varit uppe till diskussion om att bankunionen ska belasta EU-budgeten, men det är viktigt för oss att tidigt i processen säga att det självklart inte kan vara så. Jag kan också påminna om den process och diskussion som fanns förra sommaren – som vi alla minns. Det är viktigt.

Sedan var det frågan om ins och outs. Det är bara spekulationer. Vi vet inte än hur det ska gå i folkomröstningen. Det kan vara så att de senaste dagarnas opinionsmätningar gör att folk går och röstar – att det var det som krävdes för ett bremain. Vad vet jag.

Outs-kretsen har i dag inte en blockerande minoritet. Så är det redan i dag. Men det är klart att det blir färre röster vid bordet om man tappar en tung medlem. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

Anf.  28  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt med en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till dagordningspunkt 6. Där kommer det att vara ett skriftligt samråd.

Vi går direkt in på dagordningspunkt 7, Penningmarknadsfonder.

Anf.  29  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det handlar om förordningsförslag om penningmarknadsfonder. Förhandlingarna har pågått ett tag, men nu finns ett kompromissförslag som många länder verkar tycka är bra. Vi förväntar oss ingen längre diskussion om detta på Ekofin.

Det förslag som ligger på bordet innebär särskilda regler för penningmarknadsfonder som införs utöver de generella regler som finns för värdepappersfonder och fonder för alternativa investeringar. I det här förslaget finns särskilda krav på tillstånd, regler för fondernas förvaltning, värdering och information till investerare och tillsynsmyndigheter. Bakgrunden till dessa regler för penningmarknadsfonder var att det uppstod problem i samband med den finansiella krisen. Syftet här är att stärka motståndskraften i fonderna.

Regeringen bedömer att vi kan stödja förslaget till reglering som ordförandeskapet har lagt fram och tycker att det är angeläget att det finns en särskild reglering för fonderna.

Anf.  30  JOHNNY SKALIN (SD):

Herr ordförande! Det här är väl egentligen något vi i sak kan vara för, men i fråga om placeringsbegränsningar – jag tror att det handlar om 7 triljoner i fonden – är det fråga om en federalistisk union med en icke-vald EU-kommission som givetvis skulle kunna använda denna till något av sina egna syften. Vi känner oss tveksamt inställda till om förslaget ska genomföras på det sättet. Vi är inte helt säkra på att den kommer att utnyttjas på det sätt som sägs. Det har funnits många exempel tidigare på att det inte blir riktigt som är sagt. Man kliver ett steg framåt och sedan ytterligare ett steg framåt. Vips kontrollerar man saker och ting man inte ska kontrollera.

Tanken är god, men vi är kritiskt inställda. Vi tror att det vore ett bättre avvägt beslut att säga nej. Vi anmäler avvikande mening.

Anf.  31  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt samt en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Finns det någon övrig fråga under dagordningspunkt 8 angående lagstiftning som beräknas komma upp?

Anf.  32  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Nej.

Anf.  33  ORDFÖRANDEN:

Vi går vidare till dagordningspunkt 10, Genomförande av bank­unionen.

Anf.  34  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det är samma punkt som alltid där vi får skämmas om vi inte har genomfört krishanteringsdirektivet och insättningsgarantidirektivet. Här kommer Sverige att från den 1 juli att vara grönt – på röd-orange-grön-skämslistan.

Anf.  35  ORDFÖRANDEN:

Grönt låter bra! Grön, röd, blå, orange och alla andra färger-samarbete innebär att vi slipper problem.

Vi går vidare till dagordningspunkt 11, Kampen mot finansiering av terrorism.

Anf.  36  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Kommissionen presenterade en åtgärdsplan i februari som innehåller åtgärder på både kort och lång sikt. Vid Ekofinmötet i februari antog vi rådsslutsatser för att stödja ansatsen. Vid Ekofinmötet väntas kommis­sionen komma med en uppdatering av det arbete som pågår.

En viktig del av den åtgärdsplan som kom i februari var att kommis­sionen sa att man under andra kvartalet i år tänkte lämna lagstiftnings­förslag i form av tillägg till det fjärde penningtvättsdirektivet, som bland annat skulle handla om att reglera virtuella valutor och förstärka kraven på kundkännedom kopplade till transaktioner. Kommissionen har ännu inte kommit med ett sådant lagförslag, och jag tror inte att det kommer före Ekofinmötet. Det kommer säkert att komma frågor.

Jag tror inte att det blir någon längre diskussion, men det är en viktig fråga och bra med en lägesuppdatering.

Anf.  37  AMINEH KAKABAVEH (V):

Vi har tidigare haft en avvikande mening när det gäller kommissionens åtgärdsplan. Jag vill lyfta fram den.

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

I enlighet med den ni anmälde den 10 februari?

Anf.  39  AMINEH KAKABAVEH (V):

Ja.

Anf.  40  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag ser i ståndpunkten att regeringen avser att återkomma till riksdagen när förslagen blir mer preciserade. Jag utgår från det.

Det saknas en hel del i kommissionens förslag så att det ska bli effektivt. Har regeringen gjort någon bedömning så långt förslaget har kommit hur effektivt det kommer att vara i att bekämpa inflödet av kapital till terrorism? Vad mer skulle Sverige och regeringen önska?

Anf.  41  BÖRJE VESTLUND (S):

Bankerna har diskuterat en egen bitcoin. Finns den frågan med i diskussionen inför förslaget? Bitcoindiskussionen kan påverka penningtvättsdelen och finansieringen av terrorism. Har den frågan diskuterats i förslaget?

Anf.  42  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag har ett minne av att Sverigedemokraterna har anmält avvikande mening i frågan tidigare. Stämmer det?

Anf.  43  ORDFÖRANDEN:

Inte i protokollet från den 10 februari, men du har full frihet att göra vad du vill i dag.

Anf.  44  JOHNNY SKALIN (SD):

Vi vill se en fördjupad analys av hur förslaget kan påverka den personliga integriteten innan vi är beredda att ställa oss bakom förslaget. Jag vill åtminstone föra fram det som en synpunkt.

Anf.  45  ORDFÖRANDEN:

Även i regeringens skriftliga ståndpunkt framgår att ”noggranna överväganden behöver göras beträffande hur ett sådant register förhåller sig till motstående intressen om dataskydd och personlig integritet”. Det är något regeringen självklart kommer att ta tag i under diskussionen.

Anf.  46  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Bitcoin är tydligen med. Konsekvensanalys kommer med förslaget från kommissionen. Då kan regeringen naturligtvis göra en analys utifrån den analysen.

Anf.  47  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Det är väl bra att ni avvaktar med en analys av analysen. Man måste väl ändå ha en uppfattning om vad man vill, hur effektivt förslaget är och vad man annars vill göra med vad som inte finns med. Jag befarar att frågan dras i en otroligt lång långbänk. Besluten borde redan vara fattade. EU borde redan ha fattat detta beslut. Det är en skyldighet att stoppa inflödet av kapital som finansierar terrorism.

Det är lätt att stå på torg och prata om vikten av att stoppa terrorismen, men i verkligheten sker lite. Jag vill veta vad regeringen har för agenda. Vad vill man göra? Har man en plan?

Anf.  48  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Den åtgärdsplan som kom i februari tycker vi är bra. Vi tycker att den är balanserad, och vi kan stödja det som finns i den planen. Vi tycker att den är välbalanserad, och vi har inte lagt in några förslag utöver vad som finns i planen.

Det kommer att komma konkreta förslag på bordet. Det är aviserat att det ska komma förslag från kommissionen den 5 juli om det fjärde penningtvättsdirektivet. Därutöver ligger bland annat åtgärdsplanen som ska komma något senare om att stödja en kontantbegränsning, alltså hur höga belopp som får betalas i kontanter. Det är också något som regeringen har tyckt är bra.

Sammanfattningsvis har regeringen tyckt att den åtgärdsplan som kommissionen lade fram var bra och välbalanserad. Kommissionen ska sedan göra en bedömning av hur stora effekter planen får. Efter det får vi se om det behövs ytterligare åtgärder.

Anf.  49  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag måste tacka för svaret. Det var bra att vi tog lite tid för att få fram ett svar om vad regeringen vill för att stoppa inflödet av kapital till terrorism.

Om regeringen anser att förslaget är välbalanserat och att Sverige inte har några egna förslag hoppas jag att regeringen också driver på. Besluten borde redan ha fattats. Förslaget dras i långbänk. Ni får visa musklerna. Sverige borde gå i främsta ledet.

Anf.  50  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning med en avvikande mening anmäld från Vänsterpartiet.

Vi går vidare till dagordningspunkt 12, Mervärdesskattesatser. Här kan jag meddela att frågan om mervärdesskatten har omvandlats från en beslutspunkt till en diskussionspunkt – om jag har förstått saken rätt.

Anf.  51  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här ska kommissionen presentera en analys av omvänd skattskyldighet för moms. Det handlar om under vilka förutsättningar man ska kunna använda omvänd skattskyldighet.

Omvänd skattskyldighet innebär att det är köparen snarare än säljaren som är skattskyldig. Det är några medlemsstater, >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen som vill att medlemsstaterna ska få utökade möjligheter att använda omvänd skattskyldighet.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen vill kunna ha ett pilotprojekt för att ha omvänd skattskyldighet på alla transaktioner som överstiger 10 000 euro. Men i den analys som kommissionen har gjort har man kommit fram till att det krävs ändringar i momsdirektivet för att man ska kunna göra ett sådant pilotprojekt. Det är en bedömning som regeringen delar.

Det är självklart viktigt att vi kan motverka momsbedrägerier. Omvänd skattskyldighet kan vara en åtgärd – där det är lämpligt. I Sverige har vi det till exempel på byggtjänster. Däremot är vi tveksamma till en generell omvänd skattskyldighet eftersom det kan öka företagens administrativa börda. Det är en avvägning mellan ökad administrativ börda för företagen och minskade möjligheter till skattefusk.

Det finns ju, vilket är viktigt att påpeka, andra åtgärder för att minska momsbedrägerier än just omvänd skattskyldighet, bland annat ökade kontroller och informationsutbyten. Därför är vi tveksamma till en utvidgning.

Vi är också tveksamma till ett pilotprojekt eftersom det inte är uppenbart att man kan dra så många slutsatser av ett pilotprojekt som finns i ett enda land eftersom det finns risk att momsbedrägerierna bara flyttar till ett annat land.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

Anf.  52  ORDFÖRANDEN:

Ja, ganska tydligt, till och med.

Kan finansministern också bekräfta vad jag sa om att det här blir en diskussionspunkt på detta möte? Eller blir det en beslutspunkt?

Anf.  53  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det blir en diskussionspunkt.

Anf.  54  TINA ACKETOFT (L):

Finansministern räknar upp alla de olika negativa effekter som denna åtgärd skulle kunna medföra och poängterar att det finns andra åtgärder för att komma åt momsbedrägeriet, som vi alla är överens om att vi vill komma åt.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen Är det därför den svenska ståndpunkten säger att regeringen av dessa skäl är tveksam till ett pilotprojekt? För mig är det ganska uppenbart att den svenska regeringen borde motsätta sig ett sådant pilotprojekt. Skillnaden i valör mellan ”tveksam” och ”motsätta sig” är ganska stor. Jag skulle vilja höra finansministerns åsikt om detta.

Anf.  55  ORDFÖRANDEN:

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

Anf.  56  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag hade faktiskt tänkt ställa samma fråga som Tina. Men jag vill också deklarera att vi är inte bara tveksamma till utan helt emot det här. Vi anmäler avvikande mening och tycker att man från regeringens sida redan nu ska vara tydlig och inte bara tveksam i frågeställningarna, som man säger att man är skeptisk till.

Anf.  57  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

Anf.  58  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Vi håller med Liberalerna – det borde egentligen stå att man motsätter sig. Jag skulle gärna vilja höra regeringens ståndpunkt i detta.

Anf.  59  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Vi har aldrig på något sätt uttalat oss positivt om detta i Ekofinkretsen, utan när vi har sagt någonting har vi påpekat att vi tycker att det finns många andra sätt och att vi inte ser poängen med den typen av pilotprojekt.

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

Anf.  60  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Den linjen stöder vi. Den verkar rimlig.

Anf.  61  ORDFÖRANDEN:

Jag ser nickanden från Liberalerna, Socialdemokraterna och Vänstern, och jag nickar själv.

Då finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning. Men jag tolkar det som en avvikande mening från Sverigedemokraterna. Johnny? Var det en avvikande mening ni hade?

Anf.  62  JOHNNY SKALIN (SD):

Ja.

Anf.  63  ORDFÖRANDEN:

Dagordningspunkterna 13, 14 och 15 har antingen omvandlats till A-punkter eller strukits, så vi kan gå rakt in på dagordningspunkt 16. Här ska det ha kommit in tre dokument i dag, alldeles nyss.

Anf.  64  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Är vi på punkten Genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten?

Anf.  65  ORDFÖRANDEN:

Alldeles korrekt.

Anf.  66  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Härligt! Det handlar alltså om rådsbeslut inom ramen för stabilitets- och tillväxtpaktens korrigerande del. Utifrån den senaste prognosen har kommissionen gjort nya bedömningar av de offentliga finanserna i EU:s medlemsstater. De visar att det är betydligt bättre offentliga finanser i såväl Cypern som Irland och Slovenien. Kommissionen rekommenderar därför att man ska upphäva förfarandet vid alltför stora underskott för de här tre länderna.

Det är naturligtvis bra att det är bättre offentliga finanser i de här länderna. Sverige röstar dock inte i detta eftersom det bara är de länder som har euro som valuta som har rösträtt.

Anf.  67  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen. Vi går vidare till dagordningspunkt 17, Europeiska revisionsrättens rapport om förfarande vid alltför stora underskott.

Anf.  68  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här ska vi anta slutsatser om en rapport från Europeiska revisionsrätten där man har skrivit om förbättringar för en effektiv implementering av processen för alltför stora underskott.

Rapporten gör en utvärdering av effektivitet och kvalitet i insamlingen av data och en utvärdering av kommissionens analyser och bedömningar av hur medlemsstaterna uppfyller de här kraven. Revisionsrätten framhåller särskilt vikten av att kommissionen noga följer skuldutvecklingen och att kommissionens metoder och bedömningar är transparenta.

Det här är slutsatser som regeringen välkomnar med värme och kan ställa sig bakom. De är i linje med vad regeringen tidigare framfört om behovet av transparens och förutsägbarhet för att kunna ha ett väl fungerande finanspolitiskt ramverk.

Anf.  69  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 18, Bidrag till Europeiska rådets möte den 28–29 juni 2016. Den har flera underdelar. Vill finansministern kanske ta del för del?

Då tar vi dagordningspunkt 18 a, Rådets rekommendationer om 2016 års nationella reformprogram för varje medlemsstat.

Anf.  70  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Vi ska alltså diskutera saker som vi sedan ska skicka vidare till Europeiska rådet.

För det första ska vi diskutera och ställa oss bakom årets landsspecifika rekommendationer för att de ska godkännas i juni. Ylva Johansson var ju här i fredags i samråd om de sysselsättningsrelaterade delarna.

Om vi tittar på rekommendationerna ser vi att det finns betydande behov i Europa för att hantera obalanser. Vi ser också strukturella hinder för tillväxt. Den europeiska terminen ger oss en samlad gemensam överblick av vilka utmaningar vi står inför. Samtidigt är det ett system som tydliggör att den politik medlemsstaterna för i sina länder är deras eget ansvar.

Som ni vet fick Sverige, i likhet med förra året, bara en rekommendation. Man tycker att vi ska vidta åtgärder för att komma till rätta med hushållens skuldsättning och för att öka utbudet av bostäder. Regeringen anser att det finns viktiga utmaningar att hantera inom de här områdena.

Som vi konstaterat tidigare är rekommendationerna inte bindanande, utan det är parlamenten i varje medlemsstat som beslutar om utformningen av den nationella ekonomiska politiken. Mot den bakgrunden föreslår vi att Sverige på rådsmötet ställer sig bakom de landsspecifika rekommendationerna.

Anf.  71  JOHNNY SKALIN (SD):

Herr ordförande! Vi brukar anmäla avvikande mening vad gäller de här rekommendationerna. Det gör vi även i dag, och det kommer vi att göra även i morgon.

Bara en fråga till finansministern: Är inte de här rekommendationerna tvingande för krisande medlemsländer i EMU?

Anf.  72  AMINEH KAKABAVEH (V):

Vi hade en avvikande mening i finansutskottet gällande de fem ordförandenas rapport. Jag tänkte anmäla det även här.

Anf.  73  ORDFÖRANDEN:

Vi tar punkt för punkt. Vi är på a just nu.

Anf.  74  AMINEH KAKABAVEH (V):

Ja, det är punkt b. Förlåt!

Anf.  75  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Nej, de är inte tvingande, utan det är de nationella parlamenten som fattar beslut i de enskilda länderna.

Anf.  76  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt med en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Då kommer vi in på dagordningspunkt 18 b, Förslag till rådets rekommendation om inrättande av nationella konkurrenskrafts- och produktivitetsnämnder inom euroområdet.

Anf.  77  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det här är de gamla konkurrensnämnderna, som numera kallas produktivitetsnämnder. De har sin bakgrund i de fem ordförandenas rapport.

Det finns en text till rådsrekommendation som många länder verkar tycka är acceptabel. Ekofin ska ha en diskussion och sedan lämna rekommendationen vidare.

Det är bara euroländerna som har rösträtt om rekommendationen, men Sverige har deltagit aktivt i förhandlingarna.

Det har varit ganska stora förändringar i förhållande till det ursprungliga förslaget. Mandatet är bredare, och produktiviteten har kommit i förgrunden. Kommissionens roll är mindre än tidigare och begränsas till att underlätta diskussionen mellan de nationella nämnderna och föra dialog med respektive nämnd. Det är också tydligt att länderna kan bygga på existerande organ där det finns några.

Vår bedömning är att det här är ett bättre förslag ur ett svenskt perspektiv och att vi har fått gehör för många av våra ståndpunkter. Inte minst finns det starka skrivningar om arbetsmarknadens parter, och det nationella ägarskapet har befästs tydligare.

Vår bedömning är att rekommendationen har fått en tillfredsställande utformning. Den är dock riktad till euroländerna, men det är möjligt för andra medlemsstater att delta på frivillig basis.

Det här är viktiga frågor för hela EU, så vi ser positivt på ökat samarbete i dem. Det är bra att det finns möjlighet för alla medlemsstater att delta. Det är vår principiella inställning när det uppkommer nya samarbeten att det är viktigt att det är frivilligt även för icke-euroländerna att delta. Om det skulle bli aktuellt med ett svenskt deltagande kommer naturligtvis den frågan att tas upp med riksdagen.

Anf.  78  ORDFÖRANDEN:

Jag vill tacka för att vi ser ett tydligt avtryck av det beslut vi fattade den 15 november och den kritik som fanns då. Vi har faktiskt lyckats åtgärda flera saker sedan dess, och det tackar jag för.

Anf.  79  AMINEH KAKABAVEH (V):

Vi hade ett särskilt yttrande i finansutskottet gällande den så kallade fem ordförandenas rapport. Det vill jag lyfta fram.

Anf.  80  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning samt ett medskick från Vänsterpartiet. Eller är det en avvikande mening?

Anf.  81  AMINEH KAKABAVEH (V):

Nej, det är ett särskilt yttrande.

Anf.  82  ORDFÖRANDEN:

Det brukar vi inte ha här. Du får välja nu.

Anf.  83  AMINEH KAKABAVEH (V):

Det är ett medskick.

Anf.  84  ORDFÖRANDEN:

Vi går vidare till dagordningspunkt 18 c, Framsteg mot en effektivare ekonomisk och finanspolitisk styrning.

Anf.  85  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här bad Europeiska rådet vid sitt möte i december att man skulle påskynda arbetet med kommissionens uppföljandeförslag, alltså det fortsätta arbetet med de fem ordförandenas rapport.

Här ryms många frågor. De handlar om den europeiska terminen, effektivisering av det makroekonomiska obalansförfarandet, eventuella förenklingar av stabilitets- och tillväxtpakten och inrättandet av ett rådgivande europeiskt finanspolitiskt råd. Det är frågor som har varit uppe i den här nämnden tidigare.

Vi ser generellt sett positivt på effektiviseringar och förenklingar, inte minst av den ekonomiska och finanspolitiska styrningen. Samtidigt är det viktigt att styrningen inte urvattnas. Jag tror inte att det kommer att bli någon längre diskussion om den här frågan.

Anf.  86  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 18 d, Framsteg i fråga om euroområdets representation utåt. Här vill jag påminna nämnden om att ni i dag har fått ett nytt dokument i detta ärende.

Anf.  87  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här ska Ekofin diskutera en lägesrapport om vilka framsteg som har gjorts och om kommande arbete med att stärka EU och euroområdets repre­sentation i olika internationella institutioner. Rapporten består av två delar.

Den första delen tar upp initiativ för att stärka koordineringen av EU:s och euroområdets positioner i IMF:s styrelse. Det här är någonting som regeringen stöder, och det tror vi att andra medlemsstater också kommer att göra. Om vi koordinerar oss bättre förbättrar det ju förutsättningarna att få genomslag för europeiska positioner.

Den andra delen behandlar kommissionens förslag från i höstas om att samla euroländerna i en valkrets i IMF. Det är ett förslag som har fått ett blandat mottagande – minst sagt. Det finns några länder som tycker att det är en bra idé, men många tycker att det fungerar bra som det är i dag. Det tycker regeringen också. Vi tycker att den nordisk-baltiska valkretsen fungerar väl och att man borde kunna fortsätta arbeta i den som man gör i dag.

Anf.  88  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag måste fråga om valkretsarna. Vad blir konsekvensen av att vi väljer några på EU-mandat och några på euromandat? Talar man samma språk och med samma tunga?

Anf.  89  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jag tror att detta är orsaken till att så många är skeptiska, för då ska alla euroländer ha en stol. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

Anf.  90  ORDFÖRANDEN:

Det är trevligt att se att vi har diplomater här i dag.

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 18 e, Andra frågor i samband med Europeiska rådets möte.

Anf.  91  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det här är tre olika frågor i ett. Det första handlar om kommissionens meddelande om en lägesbedömning av investeringsplanen. Det andra är EIB:s initiativ för att öka sin verksamhet på västra Balkan och i det södra grannskapet. Det tredje är kommissionens meddelande om den externa migrationsagendan.

Jag börjar med investeringsplanen. Vi har tidigare välkomnat att EU arbetar med en investeringsplan i syfte att öka investeringarna.

I lägesrapporten från kommissionen pekar man på att det finns tecken på att investeringarna ökar, men de är fortfarande under den historiska trenden. I rapporten är man ganska positiv vad gäller genomförandet av investeringsplanen och särskilt det uppnådda resultatet för investeringsfonden Efsi.

Mot denna bakgrund vill kommissionen redan nu söka stöd för förlängning av Efsi och aviserar att man kommer att lägga fram ett sådant förslag under hösten.

Under förhandlingarna om Efsi var både regeringen och riksdagen tydliga med vikten av att garanti och finansiering beviljas på både transparenta och objektiva grunder. Sverige har även lyft fram utvärdering som en central del.

Vi kommer att verka för att de tidigare prioriteringarna fortsätter att beaktas i arbetet med Efsi och investeringsplanen, även i diskussioner om en eventuell förlängning. Vi kommer att lyfta upp frågor om finansiering, behov av utvärdering och att det är ett högt mervärde.

Det andra är EIB:s initiativ för att stödja hållbar tillväxt, infrastruktur och social sammanhållning på västra Balkan och i det södra grannskapet enligt ett uppdrag från Europeiska rådet i mars.

EIB visade prov på ledarskap när man i samband med flyktingkrisen snabbt funderade igenom på vilket sätt man kan använda de resurser man har för att stödja i den situation som råder i Europa just nu.

Med detta sagt är det givetvis viktigt att EIB använder sina resurser på de områden där de har expertis och mervärde.

Det tredje är EU:s ramverk för EU:s partnerskap och förstärkt samarbete med tredjeländer inom migrationsagendan. Det är ett meddelande som nyligen har presenterats. Regeringen bereder nu ståndpunkter om detta meddelande, och vi återkommer med en ståndpunkt i denna fråga till Europeiska rådet.

Alla dessa initiativ riskerar att få effekt på såväl EU-budget som na­tionella budgetar. Jag kommer därför att lyfta fram att det finns många prioriteringar som diskuteras och som potentiellt belastar EU-budgeten. Jag kommer att understryka att finansiering av nya initiativ ska ske genom omprioriteringar av beslutad budget och inom den fleråriga budgetramen.

Anf.  92  FREDRIK SCHULTE (M):

Jag vill bara meddela att vi står fast vid vår avvikande mening från den 24 juni 2015 angående Efsi.

Anf.  93  ORDFÖRANDEN:

M hade en avvikande mening och även C. Står C fast vid den? Ja.

Anf.  94  TINA ACKETOFT (L):

Jag tackar för redogörelsen av detta ganska stora paket, och jag fick svar på vissa av mina frågor.

Man skriver i ståndpunkten att regeringen kommer att verka för att finansieringen av nya initiativ sker genom omprioriteringar. Betyder det att man kommer att släppa frågan om man inte lyckas? Eller kan man tänka sig att en förutsättning för regeringen är att eventuella nya initiativ finansieras genom omprioriteringar? Det var egentligen vad finansministern sa.

Anf.  95  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det finns inget konkret förslag än. Det här är en första diskussion. Men även i den första diskussionen är det viktigt att det är tydligt att vi står för budgetrestriktivitet och att man håller sig inom de ramar man har beslutat.

Anf.  96  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Är det möjligt att få lite mer skriftlig information och underlag i detta?

Anf.  97  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det kommer fakta-PM om lägesbedömningen av investeringsplanen.

Anf.  98  ORDFÖRANDEN:

Vi ser fram emot fortsatt informationsflöde.

Anf.  99  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jag vill påminna om att det stora skattepaketet kommer upp och att det kan ske förändringar. Det kan vara bra att ha telefonerna tillgängliga på fredag. Jag hoppas att det inte behövs, men det kan vara bra.

Anf.  100  ORDFÖRANDEN:

Då inväntar vi regeringens bedömning av om det är nödvändigt att kalla in EU-nämnden. Vårt motto är: Alltid redo!

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Därmed är vi klara med dagordningen. Finns det någon övrig fråga som planeras att tas upp på mötet? Nej.

Vi tackar för samrådet och önskar lycka till på mötet.

Avtackning

Anf.  101  ORDFÖRANDEN:

Detta var mitt sista möte med EU-nämnden. Jag kommer att lämna EU-nämnden efter beslut i riksdagen i dag kl. 16.00.

Jag tackar så mycket. Jag tycker att vi har hittat både en väl fungerande arbetsmetod och konstruktiva lösningar när vi har kunnat. Vi har haft en lagom, ordentlig och rejäl opposition när det har behövts.

Jag tackar alla ledamöter för samarbetet. Det har varit kul att jobba med er under denna tid. Vi kommer att synas i riksdagen, så vi ska inte göra allt för stor dramatik av detta.

Tack för gott samarbete!

Anf.  102  ESKIL ERLANDSSON (C):

Herr ordförande! Jag vill som representant för i första hand Alliansens ledamöter – men jag tror att jag kan göra mig till tolk för alla ledamöter i nämnden – tacka dig för det ordförandeskap du har utövat. Det är inte så lätt att hålla reda på denna församling, men jag tycker att du har gjort det med bravur. En del av det ligger i att du har en gedigen kunskap om hur EU-systemet fungerar.

Vi tycker att du ska göra som tjuren Ferdinand och lukta på lite blommor, så vi har skramlat ihop till en bukett.

(Applåder)

Anf.  103  ORDFÖRANDEN:

Tack för de orden, Eskil!

Anf.  104  Kanslichef MARGARETA LJUNGGREN HJORTH:

Kansliet instämmer givetvis i denna kör. Tack för gott samarbete!

Anf.  105  MARIE GRANLUND (S):

Också de socialdemokratiska ledamöterna tackar för dessa två år.

Anf.  106  AMINEH KAKABAVEH (V):

Jag tycker att du har varit den bästa ordföranden, i alla fall under min tid i riksdagen. Tack så jättemycket! Det har varit helt fantastiskt att samarbeta med dig och ha dig som kollega och vän. Vi ses!

Anf.  107  ORDFÖRANDEN:

Tack så hjärtligt!

Anf.  108  JOHNNY SKALIN (SD):

Du har varit trevlig, kunnig, ibland lite besvärlig men på samma gång medgörlig. Jag håller med Amineh om att du har varit den bästa ordföranden under min tid.

Det är tråkigt att du lämnar nämnden. Men allt har ett slut, och det är bara att bryta ihop och gå vidare – höll jag på att säga. Men jag tror inte att du kommer att bryta ihop, för du är en glad och trevlig prick som tar det som det kommer! Jag tackar för din tid här.

Anf.  109  ORDFÖRANDEN:

Tack så jättemycket för dessa värmande ord!

Med nästa ordförande – om ni väljer vårt förslag Åsa Romson – kommer EU-nämndens arbete säkert att höjas ytterligare ett snäpp.

Tack så mycket!

Innehållsförteckning

§ 1  Ekonomiska och finansiella frågor 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  4  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 1

Anf.  5  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  6  HELENA BOUVENG (M) 2

Anf.  7  JOHNNY SKALIN (SD) 2

Anf.  8  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 2

Anf.  9  JOHNNY SKALIN (SD) 3

Anf.  10  HELENA BOUVENG (M) 3

Anf.  11  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  12  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 3

Anf.  13  ESKIL ERLANDSSON (C) 3

Anf.  14  AMINEH KAKABAVEH (V) 4

Anf.  15  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 4

Anf.  16  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  17  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 4

Anf.  18  MARIE GRANLUND (S) 4

Anf.  19  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  20  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 4

Anf.  21  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  22  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 4

Anf.  23  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  24  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 5

Anf.  25  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 5

Anf.  26  JOHNNY SKALIN (SD) 6

Anf.  27  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 6

Anf.  28  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  29  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 6

Anf.  30  JOHNNY SKALIN (SD) 7

Anf.  31  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  32  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 7

Anf.  33  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  34  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 7

Anf.  35  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  36  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 7

Anf.  37  AMINEH KAKABAVEH (V) 8

Anf.  38  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  39  AMINEH KAKABAVEH (V) 8

Anf.  40  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 8

Anf.  41  BÖRJE VESTLUND (S) 8

Anf.  42  JOHNNY SKALIN (SD) 8

Anf.  43  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  44  JOHNNY SKALIN (SD) 8

Anf.  45  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  46  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 9

Anf.  47  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 9

Anf.  48  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 9

Anf.  49  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 9

Anf.  50  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  51  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 10

Anf.  52  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  53  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 10

Anf.  54  TINA ACKETOFT (L) 10

Anf.  55  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  56  JOHNNY SKALIN (SD) 11

Anf.  57  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 11

Anf.  58  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 11

Anf.  59  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 11

Anf.  60  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 11

Anf.  61  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  62  JOHNNY SKALIN (SD) 11

Anf.  63  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  64  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 11

Anf.  65  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  66  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 12

Anf.  67  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  68  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 12

Anf.  69  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  70  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 12

Anf.  71  JOHNNY SKALIN (SD) 13

Anf.  72  AMINEH KAKABAVEH (V) 13

Anf.  73  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  74  AMINEH KAKABAVEH (V) 13

Anf.  75  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 13

Anf.  76  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  77  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 13

Anf.  78  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  79  AMINEH KAKABAVEH (V) 14

Anf.  80  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  81  AMINEH KAKABAVEH (V) 14

Anf.  82  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  83  AMINEH KAKABAVEH (V) 14

Anf.  84  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  85  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 15

Anf.  86  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  87  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 15

Anf.  88  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 15

Anf.  89  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 15

Anf.  90  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  91  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 16

Anf.  92  FREDRIK SCHULTE (M) 16

Anf.  93  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  94  TINA ACKETOFT (L) 17

Anf.  95  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 17

Anf.  96  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 17

Anf.  97  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 17

Anf.  98  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  99  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 17

Anf.  100  ORDFÖRANDEN 17

Avtackning 18

Anf.  101  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  102  ESKIL ERLANDSSON (C) 18

Anf.  103  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  104  Kanslichef MARGARETA LJUNGGREN HJORTH 18

Anf.  105  MARIE GRANLUND (S) 18

Anf.  106  AMINEH KAKABAVEH (V) 18

Anf.  107  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  108  JOHNNY SKALIN (SD) 18

Anf.  109  ORDFÖRANDEN 19