Onsdagen den 15 maj

EU-nämndens uppteckningar 2018/19:31

§ 1  Ekonomiska och finansiella frågor

Finansminister Magdalena Andersson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 12 mars 2019

Återrapport från informellt möte i rådet den 5–6 april 2019

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 17 maj 2019

Anf.  1 FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Jag hälsar alla välkomna till dagens sammanträde i EU-nämnden och förklarar mötet öppnat. Vi hälsar även finansminister Magdalena Andersson med medarbetare välkomna hit!

Vi börjar med återrapport från mötet i rådet den 12 mars och från det informella mötet i rådet den 5–6 april.

Anf.  1  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Vi börjar alltså med återrapportering. Det rör både ett informellt möte i Bukarest, då det även var möte med Eurogruppen, och Ekofinmötet i mars. Detta hölls i ett inkluderande format. Syftet var att diskutera fördjupningen av EMU och specifikt frågan om det nya budgetinstrumentet för euroländerna och länderna i ERMII.

Det finns en del ingångsvärden för detta instrument, vilket bestämdes på eurotoppmötet i december. Det ska inriktas på att stödja konvergens och konkurrenskraft, ligga inom ramen för EU-budgeten och förhandlas inom MFF. Samtidigt är det euroländerna som ska kunna ge strategisk vägledning om hur man ska använda instrumentet, för det är ju de som ska ha det. Diskussionen vid dessa möten handlade dels om vilken typ av åtgärder instrumentet ska kunna stödja, dels hur instrumentet ska kunna styras.

Vad gäller utgifterna finns det en samsyn om att instrumentet bör stödja reformer och investeringar, vilket är ett ganska brett begrepp. Gällande styrningen handlar det om att försöka förena ambitionen att så långt som möjligt hålla instrumentet inom existerande EU-strukturer och processer samtidigt som euroländerna själva ska ha ett särskilt inflytande över hur instrumentet ska användas, eftersom det är dem instrumentet berör.

I samband med Ekofin på fredag blir det ett nytt möte i Eurogruppen, i inkluderande format. Avsikten är att fortsätta diskussionen, den här gången med särskilt fokus på intäktssidan, det vill säga hur man ska finansiera instrumentet. Det kommer att röra om finansiering ska ske med EU:s egna medel eller om det ska kombineras med särskilda externa resurser via någon form av mellanstatligt avtal. Här blir det säkert en diskussion om var vi står i arbetet och hur långt vi har kommit gällande de olika delarna av instrumentet – såväl utgifter som styrning och finansiering.

Målet med den diskussion som har varit under våren är att man ska komma överens om vissa grundläggande element för det här instrumentet inför det eurotoppmöte som hålls i juni. Efter mötet i juni förväntas ett mer konkret förslag från kommissionen. När det gäller volymerna för detta kommer det att förhandlas inom ramen för MFF. Jag tänkte nämna att vi i den här frågan samarbetar nära med Hansaländerna – det vill säga den nya Hansagruppen, som inkluderar även icke-euroländer. Här har vi framfört en del gemensamma ingångsvärden i frågan hur man ska kunna strukturera och finansiera instrumentet.

På detta möte, liksom på de möten som ägt rum tidigare, har vår utgångspunkt som vanligt varit de ståndpunkter som är förankrade i riksdagen i dessa frågor. Särskild relevans har givetvis regeringens övergripande prioriteringar vad gäller MFF-förhandlingen och regeringens ståndpunkt vad gäller EMU-relaterade förslag inom MFF, till exempel att verka för att icke-euroländer inte ska bära kostnader för eurospecifika åtgärder.

Anf.  2  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för återrapporterna.

Vi går över till information och samråd inför mötet i rådet den 17 maj, och vi börjar med dagordningspunkt 3, Punktskatter.

Anf.  3  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Innan jag går in på det ska jag nämna att Coreper, som ju förbereder dessa möten, har ett möte i eftermiddag. Vi vet därför inte om det blir några förändringar jämfört med det jag säger nu, som ett resultat av eftermiddagens möte. Men om det utvecklas på ett sådant sätt att vi behöver förändra några av våra positioner får vi återkomma till EU-nämnden via telefon.

När det gäller punktskatter tänkte jag börja med den första delen, som handlar om punktskatter på alkohol och alkoholdrycker. Det brukar alltid röna stort intresse från alla länder, och så även denna gång.

Direktivet rör ändringar på flera områden, och sist jag var här gick jag igenom de ändringar som påverkar Sverige. Det gäller bland annat justering av möjligheter till nedsatt skattesats för alkoholsvag öl, utökade möjligheter att tillämpa nedsatt skatt för oberoende, små alkoholproducenter, certifikat till sådana producenter samt en del förändringar av reglerna för så kallad denaturerad alkohol. På dessa områden är diskussionen i princip avslutad.

Däremot finns det två områden där medlemsländerna är oense. Det ena är beskattning av sprit producerad för eget bruk  – i andra länder är det tillåtet att producera sprit för eget bruk – och det andra är beskattning av vissa produkter efter alkoholhalt. Jag kommer att återkomma till detta senare.

I linje med tidigare överlagd ståndpunkt kan Sverige acceptera de föreslagna ändringarna. Det viktiga är att utformningen av reglerna, särskilt avseende delvis denaturerad alkohol, inte innebär någon oskälig administrativ börda för svenska myndigheter eller företag. Den utgångspunkten gäller naturligtvis fortfarande. Vi kan acceptera idéerna bakom förslagen, men som jag strax kommer till finns det vissa problem med utformningen. Det gäller dock inte administration, för där har Sverige fått igenom flera justeringar för att minska den administrativa bördan.

Det första området där man är oense rör möjligheten till skattebefrielse eller skattenedsättning för produktion av etylalkohol för egen konsumtion, alltså hembränning. Skattebefrielsen är frivillig, och Sveriges inställning är att förslaget kan accepteras men att det måste vara kraftigt begränsande vad gäller mängden alkohol. Det handlar om att undvika bedrägerier och gränsöverskridande effekter. Om övriga begränsningar kan förstärkas kan något högre mängd accepteras. I det senaste förslaget har gränsen sänkts till 50 liter sprit per hushåll och år, förutom för två medlemsstater där gränsen nu är 100 liter per hushåll och år.

Det finns fortfarande en del problem med detta, både ur ett skatteperspektiv och ur ett folkhälsoperspektiv. Eftersom regeln är tillämplig på sprit som konsumeras av producenten och dennes familj och gäster kan det möjligen tyckas motsägelsefullt att ha gränser som ligger långt över vad i alla fall många skulle betrakta som privat konsumtion. Det kan uppmuntra till försäljning av spriten och därmed skattebedrägeri. Det är också problematiskt ur ett folkhälsoperspektiv att ett EU-direktiv skulle antyda att 50 liter sprit – eller till och med 100 liter sprit – skulle vara en årlig hushållskonsumtion i vissa länder. Det är uppenbart att sådana nivåer skulle medföra hälsorisker.

Det andra området där man är oense rör möjligheten att beskatta vin och andra jästa drycker och mellanklassprodukter direkt efter alkoholhalt. Vi har varit positiva till förslaget, för det innebär en tydligare koppling till folkhälsan – skatt och folkhälsa får liksom en tydligare koppling. Enligt ståndpunkten kan vi stödja detta, men i det senaste förslaget har man justerat så att det enbart är tillämpligt på kategorin ”andra jästa drycker”, vilket mest är cider. Detta begränsar tillämpbarheten och kopplingen till folkhälsan, vilket gör förslaget något mindre positivt. Det hade kunnat påverka även vin, men då skulle vitt vin bli lite lägre beskattat än rött vin, vilket andra tycker är jättedåligt.

Utöver detta har en medlemsstat inkommit med ett nytt förslag om att ge kraftig skattenedsättning till småskalig kommersiell produktion i vissa fall, det vill säga i den medlemsstaten.

Sammantaget är jag inte helt nöjd med förslaget som det ser ut nu, främst då med anledning av att förslaget om hembränning inte är tillräckligt begränsande vad gäller mängden alkohol som får produceras. Även om det har skett en del förbättringar hade jag hoppats på större framsteg. Jag kommer naturligtvis att försöka få med mig andra medlemsstater i att säga nej till förslaget i dess nuvarande lydelse, men om det inte skulle lyckas är vår bedömning att de kvarvarande frågorna inte är tillräckligt problematiska för att Sverige ensamt skulle blockera förslaget.

Anf.  4  JENS HOLM (V):

Jag tycker att det är bra att ni tar strid mot hembränningen och driver det så långt det går.

Vi har tidigare anmält avvikande mening gällande att gränsen för alkoholsvag öl ska höjas till 3,5 procent. Vi tycker att det är olyckligt, och jag tycker fortfarande att Sverige borde driva att det ska vara max 2,8 procent. Detta kan annars äventyra folkhälsan, så vår avvikande mening kvarstår.

Anf.  5  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Sammanfattningsvis finner jag att det finns stöd och en majoritet för regeringens ståndpunkt, med en avvikande mening anmäld från Vänsterpartiet.

Vi går vidare till dagordningspunkterna 3 b och c, som jag tror tas gemensamt. Det gäller ytterligare direktiv om allmänna regler för punktskatt och förordningen om administrativt samarbete vad gäller innehållet i elektroniska register.

Anf.  6  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här är avsikten att nå en politisk överenskommelse om direktivet och följdändringen. Punktskattedirektivet innehåller regler för hantering och flyttning av punktskattepliktiga alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter inom EU. Förslagen till förändringar har till syfte att minska risken för fusk genom att förbättra möjligheten att följa varor som flyttas mellan medlemsstaterna, täppa igen en del luckor mellan skatte- och tullförfaranden och underlätta för företag som förflyttar punktskattepliktiga varor.

Medlemsstaterna är i huvudsak överens om de förslag som har lämnats av kommissionen, men man diskuterar fortfarande ett förslag från Frankrike om en ändring i den bestämmelse som gäller privatpersoners införsel av alkohol och tobak för eget bruk. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för myndigheters kontroll av sådan införsel. Sverige har uttalat sitt stöd för det förslaget, men det finns några medlemsstater som är fortsatt negativa. Det är därför inte säkert att det förslaget kommer att bli kvar.
Regeringen kan acceptera de två förslagen.

Vad gäller bestämmelserna om kommersiella förflyttningar av beskattade varor anser vi att de former av förflyttningar som i dag omfattas av direktivet även fortsättningsvis bör omfattas. Det skapar förutsättningar för kontroll och minskar risken för skattefusk. Vi tycker att det är viktigt att behålla medlemsstaternas inflytande på skatteområdet, och därför behöver man vara försiktig med att delegera befogenheter till kommissionen att komplettera direktiv. I det här fallet bör vi dock kunna acceptera att kommissionen ges befogenhet att genom de delegerade akterna komplettera direktivet med en del detaljerade bestämmelser.

Vi tycker att det är bra att föreslå en ändring i bestämmelsen om införsel för eget bruk. Det skulle förbättra myndigheternas – i Sverige tullens – möjlighet till kontroll av sådan införsel på ett sätt som skulle vara bra.

Anf.  7  SVEN-OLOF SÄLLSTRÖM (SD):

Just den skrivningen i regeringens ståndpunkt – att man i detta fall bör kunna acceptera att kommissionen ges befogenhet att genom detaljerade akter komplettera direktivet med vissa detaljerade bestämmelser – är precis vad vi vänder oss emot. Jag anmäler avvikande mening där. SD kan inte godkänna förslaget till svensk ståndpunkt. Sverige bör inte godta att EU-kommissionen ges befogenhet i ett antal delegerade akter på skatteområdet.

Anf.  8  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Delegeringen omfattar form och innehåll i de elektroniska dokument som ska finnas på det här området. Regeringens bedömning är att det är något som kommissionen kan bestämma och kanske inget som vi ska sitta och förhandla ministrarna emellan.

Anf.  9  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Sammanfattningsvis finner jag att det finns stöd och en majoritet för regeringens ståndpunkt, med en avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till dagordningspunkt 4, Kommissionens förslag om EMU:s struktur: det fortsatta arbetet.

Anf.  10  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här ska vi diskutera fördjupningen av EMU och mer specifikt kommissionens förslag inom MFF om ett program för stöd till strukturreformer.

Förslagets syfte är att tillhandahålla både finansiellt och tekniskt stöd till medlemsstaterna för att kunna genomföra strukturreformer. Kommis­sionen föreslår att programmet ska uppgå till 25miljarder euro för perio­den 2021–2027.

Enligt förslaget ska stödet tillhandahållas med hjälp av tre olika instrument. För det första ett reformverktyg för finansiella incitament till medlemsstaternas genomförande av strukturreformer. För det andra ett instrument för tekniskt stöd för att stärka den administrativa kapaciteten i länderna. För det tredje en konvergensmekanism för att tillhandahålla finansiellt och tekniskt stöd till medlemsstater som är på väg att gå med i eurosamarbetet. Enligt förslaget ska det vara frivilligt att söka dessa stöd.

Det finns kopplingar mellan instrumentet och den diskussion som också pågår om instrumentet för konvergens och konkurrenskraft för euroländer och ERMII-länder, som vi diskuterar i eurogruppen. Den del av reformstödsprogrammet som avser finansiella incitament, det så kallade reformverktyget, väntas också utgöra den huvudsakliga inspirationen för euroinstrumentet. Diskussionen vid Ekofin tror vi därför i första hand kommer att fokusera på de andra delarna av reformstödsprogrammet som är det mer rent tekniska stödet och konvergensmekanismen.

Enligt den senaste informationen från ordförandeskapet är det dock inte säkert att frågan kommer att kvarstå på rådsdagordningen på fredag.

På ett generellt plan välkomnar regeringen att fokus läggs på genomförande av strukturreformer. Tekniskt stöd kan bidra positivt till detta. Vi är däremot mer skeptiska till mervärdet och effektiviteten i det finansiella stödet som föreslås. Det finns utestående frågor som behöver diskuteras i det avseendet. En viktig utgångspunkt i det fortsatta arbetet är naturligtvis våra prioriteringar avseende den fleråriga budgetramen, däribland målet att begränsa ramens omfattning och en önskan att kommissionen lägger fram lika många pigga besparingsförslag som den lägger fram nya utgiftsförslag.

Anf.  11  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Det regeringen har skrivit om sunda incitament i arbetet är bra. Det handlar fortfarande om ett ägarskap och ett nationellt ansvar i arbetet. Vi från Kristdemokraterna anser att Sverige ska verka för att EU-budgetens ram krymper, inte minst till följd av Storbritanniens utträde. Vi delar uppfattningen att krav måste ställas om uppfyllandet av våra gemensamma värden, vilket finns i beslutspunkten, för att kunna ta del av finansieringen från EU. Det handlar till exempel om behandlingen av minoriteter inom EU:s stater och demokratiska fri- och rättigheter.

Jag önskar skicka detta vidare i arbetet.

Anf.  12  JAN ERICSON (M):

Den första funderingen jag får när jag läser detta är vilka strukturreformer man syftar på. Det vore intressant att höra om finansministern har några exempel på vad det kunde vara. Det är lite luddigt.

Jag funderar över en sak till. Man pratar om att tillhandahålla finansiellt och tekniskt stöd till medlemsstater som är på väg att gå med i eurosamarbetet. Var går gränsen mellan vad den stora EU-budgeten ska användas till när det gäller sådant som har koppling till euron och de länder som finns inom eurosamarbetet? Jag vet inte om frågan är tydlig. Om hela EU:s budget kan användas till eurokopplade saker eller om det är de länderna som finns inom eurosamarbetet som ska bekosta den delen – var finns den relationen?

Anf.  13  TINA ACKETOFT (L):

Tack för redogörelsen, statsrådet!

Som vanligt har Liberalerna en stående reservation. Självändamålet att begränsa budgeten ser inte Liberalerna. Vi kommer att stå inför stora utmaningar där vi behöver göra investeringar. Därmed inte sagt att det är ett självändamål att öka budgeten. Att låsa sig fast är olyckligt, men det är inte ett nytt ställningstagande.

Det finns utestående frågor och oklarheter med förslaget till finansiellt stöd. Hur avser statsrådet att arbeta vidare med dessa frågor? Om det finns oklarheter, och detta är det svenska ställningstagandet under rådande kunskapsnivå, hur arbetar man vidare? Är det detta som kvarstår till dess att vi vet något annat eller är det så här det kommer att landa – med oklarheterna inkluderade? Har vi någon möjlighet att gå vidare så att det blir bättre tydlighet i vad förslaget egentligen säger?

Anf.  14  SVEN-OLOF SÄLLSTRÖM (SD):

Vi ställer oss bakom regeringens förslag när det gäller att instrumentet, som avser enbart euroländer, också ska bära kostnaden. Däremot tycker vi att skrivningen när det gäller att EU:s budget ska begränsas är något vag. Vi hade velat att det ska stå ”minska” i stället. Vi kommer därför att anmäla en avvikande mening.

Vi är sedan tidigare emot ett fördjupat EMU-samarbete. Vi tycker att skrivningen ”att det ställs krav på att uppfylla EU:s gemensamma värden för att ta del av EU-finansiering” är något luddig. Vi vill ha det mer specificerat vad som exakt ingår i de gemensamma värden som man har förbundit sig till när man till exempel gick med i unionen. Vi anser att den skrivningen är alldeles för luddig, och den uppfattningen ingår i vår avvikande mening.

Anf.  15  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Désirée Pethrus hade ingen direkt fråga? Nej.

Vad är strukturreformer? Det ligger nog i betraktarens öga – om jag ska vara ärlig! Arbetsmarknadsreformer, innovation och förbättrad produktivitet är säkert sådant som många tänker på när man pratar om strukturreformer. Själv skulle jag tänka på reformer för att öka kvinnors arbetskraftsutbud. Det skulle vara viktiga strukturreformer i ett Europa med en åldrande befolkning.

Ska icke-euroländer betala för stöd till länder som vill gå med i eurosamarbetet? Det är en bra fråga. Det finns nu ett förslag från kommissionen att stödet ska ingå i EU-budgeten som helhet. Vi är lite skeptiska till detta instrument. Vi har över huvud taget en avvaktande inställning till detta i och med att vi tycker att budgeten som helhet ska krympa. Vi har därför en avvaktande inställning till helheten.

Om detta blir verklighet i EU-budgeten kommer förhandlingarna att bli mycket tydligare om vad som menas på riktigt.

Ingår gemensamma värden? I den process som nu råder mot Ungern utgår man från något som finns på riktigt, inte en allmän formulering om värden. Det finns någonting man utgår från. Expertisen om vad man utgår från finns i en annan del av Regeringskansliet än den som sitter här.

Anf.  16  SVEN-OLOF SÄLLSTRÖM (SD):

Vår generella inställning är att om man inte lever upp till demokratiska principer, rättsstaten och så vidare och på så sätt bryter mot direktiv som man har undertecknat i och med medlemskapet i Europeiska unionen ska man inte vara medlem. Om man däremot inte bryter mot något på ett allvarligt sätt ska man vara fullt ut medlem.

Det man försöker göra nu är att till exempel lägga på saker som man inte har förhandlat om tidigare, till exempel migration och annat. Länder som intagit en motsatt ställning om till exempel omfördelning av migranter ska straffas för detta. Det vänder vi oss starkt emot.

Anf.  17  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Vår uppfattning är att man ska leva upp till de beslut som har fattats gemensamt.

Anf.  18  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Låt mig först kontrollera om Liberalerna anmälde en avvikande mening eller om det var något som skulle föras till protokollet?

Anf.  19  TINA ACKETOFT (L):

Vi vill få det fört till protokollet eftersom en avvikande mening inte är relevant här. Men vi har haft en återkommande avvikande mening.

Anf.  20  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Däremot har Sverigedemokraterna en avvikande mening? Ja.

Då konstaterar jag att det finns stöd och en majoritet för regeringens här redovisade inriktning med en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till dagordningspunkt 5, Övriga frågor, om aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.

Anf.  21  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Ordförandeskapet informerar om hur det går med lagstiftningsarbetet om finansiella tjänster. Det infördes när många länder låg efter, och en score chart i färgerna rött, gult och grönt används. Den har blivit grönare och grönare.

Informationspunkten röner mindre intresse.

Anf.  22  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Då är det dagordningspunkt 6, Internationella möten.

Anf.  23  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Jag börjar med G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer. Det globala ekonomiska läget diskuterades och de mer dämpade tillväxtutsikterna. Man konstaterade att det finns en ökad osäkerhet i världsekonomin, och det finns en ökad risk för en sämre ekonomisk utveckling än väntat. Nedåtriskerna är större än uppåtriskerna.

Sverige är som bekant inte medlem i G20, men vi företräds av kommissionen och ordförandeskapet på dessa möten.

Vad gäller IMF:s vårmöte var även där det globala konjunkturläget en huvudfråga. Men en annan viktig fråga är översynen av IMF:s resurser för utlåning. Den diskussionen väntas avslutas i samband med mötena i höst i oktober. Här har IMF en central roll i det globala finansiella skyddsnätet och behöver ha tillräckliga resurser för att kunna hantera potentiella kriser. Här finns en del tillfälliga arrangemang som snart kommer att gå ut, vilket skulle riskera att minska IMF:s möjligheter att agera.

Inom EU och vår nordisk-baltiska valkrets finns hållningen att IMF:s resurser för utlåning inte bör minska. Det är en position som regeringen och Riksbanken har drivit inom IMF.

På Världsbankens vårmöte diskuterades bland annat genomförande av kapitalhöjningspaketet i IBRD och i IFC, det internationella finansieringsbolaget, och även Världsbankens strategi för verksamhet på medellång sikt.

I utvecklingskommittén diskuterade man vilka roll tekniker kan spela i länders utveckling.

Anf.  24  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Vi tackar finansministern för informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 6b, Mandat inför G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer i juni 2019.

Anf.  25  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Ekofinrådet ska godkänna att det är EFK, Ekonomiska och finansiella kommittén, som ska slutbehandla EU:s gemensamma positioner inför mötet.

Inför alla mötena förbereds gemensamma positioner. Det är ett arbete som sker i Ekonomiska och finansiella kommittén. Inför mötet den 8–9juni kommer det inte att vara något Ekofinrådsmöte, och därför kan vi ställa oss bakom att slutbehandlingen av positionerna som EU ska inta sker i Ekonomiska och finansiella kommittén.

Som vanligt tycker vi att det är viktigt att verka för betydelsen av multilateralt samarbete för frihandel och inkluderande och hållbar tillväxt samt att det ska återspeglas i EU:s gemensamma positioner.

Anf.  26  JENS HOLM (V):

Kommer vi i EU-nämnden att få ta del av positionen när den är klar? Annars känns det som att vi inte riktigt vet vad EU:s position blir eftersom den inte är färdig just nu. Det kanske behandlas som en A-punkt? Hur är det tänkt att frågan ska behandlas?

Anf.  27  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det var inte tänkt så. Det brukar vara föga kontroversiellt. I och med att det är 28 medlemsstater som ska komma överens brukar det sällan vara något omvälvande. Men om det är ett krav så är det naturligtvis fullt möjligt.

Anf.  28  Kanslichef JOHANNA MÖLLERBERG NORDFORS:

När frågan senast vara uppe vet jag inte om mandatet faktiskt fanns inför Ekofinrådet. Nej, det fanns inte då heller. Då måste nämnden ha givit ett öppet mandat. Jag kommer inte ihåg att vi har haft något skriftligt samråd. Det beror på vad nämnden anser att vi ska göra i dag.

Det går att ni skickar över frågan för kännedom.

Jordbrukskommittén jobbar ibland så, det vill säga att nämnden ger kommittén mandat.

Anf.  29  JENS HOLM (V):

Det här är ju inte superviktigt för oss. Det är säkert som finansministern säger att det inte är några kontroversiella saker. Jag är mer intresserad av formfrågan, eftersom vi ju ska ge ett mandat för regeringens ståndpunkt inte bara i form utan också i innehåll. Nu ger vi det i form, men vi vet faktiskt inte vad innehållet är.

Anf.  30  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Det har varit så här många gånger. Som sagt brukar det inte vara något kontroversiellt. Om det skulle rulla i väg till något som vi bedömer som annorlunda, kontroversiellt eller något som EU inte brukar tycka – kan vi i så fall höra av oss till nämnden? Jag vet inte om man kan göra så. Kan man överlämna till regeringen att göra en bedömning om det behövs? Ni får väl bli arga på mig efteråt om jag missbrukar det förtroendet.

Anf.  31  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Då säger vi att om det är något som regeringen bedömer sticker ut i ärendet så återkommer ni med ett skriftligt samråd i den här frågan.

Då konstaterar jag att det finns stöd och majoritet för regeringens ståndpunkt i den här frågan.

Vi går vidare till 6c Beskattning av den digitala ekonomin internatio­nellt.

Anf.  32  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Detta är en diskussion som förs i OECD. Kommissionen förordar att man ska ha en koordinerad EU-position i den här frågan, både inom G20 och inom OECD. Detta är något som har diskuterats internationellt under ett antal år. Det handlar om de utmaningar som digitalisering innebär för beskattningen. Det är särskilt intensivt just nu.

Arbetet pågår inom G20 och OECD inom det som man kallar för Inclusive Framework on BEPS, alltså arbetet med base erosion profit shifting, som höll på i flera år och betytt mycket. Det har verkligen varit väldigt framgångsrikt. Det är för närvarande 129 länder som är med i detta och diskuterar en rad olika frågor.

De exakta detaljerna i förslagen kommer att diskuteras i Inclusive Framework under 2019 och 2020. Det finns just nu ingen global samsyn i de här frågorna.

Vad det handlar om nu är om man ska ha en gemensam koordinerad EU-position för att påverka de internationella diskussionerna. Där har kommissionen skickat ett brev till ministrarna inför mötet. Där föreslår man att man ska diskutera medlemsstaternas syn på den internationella debatten.

Kommissionen har lämnat ett icke-papper om en eventuell reform av företagsbeskattningen med särskilt fokus på att det behövs en koordinering inom EU för att kunna påverka arbetet inom Inclusive Framework.

I det dokument som vi har fått från kommissionen målar man upp en väldigt negativ bild av hur det nuvarande skattesystemet fungerar. Det är en bild som regeringen inte delar, vare sig den negativa bilden av hur skattesystemet fungerar eller synen att det finns ett behov av en koordinerad position i EU.

I går informerades skatteutskottet om de förslag som diskuteras. Där hölls även en överläggning om den svenska ståndpunkten vad gäller koordinerad EU-position. Regeringen är generellt sett inte positiv till att koordinera en EU-position i det internationella skattearbetet. Det beror på att den direkta beskattningen ligger inom medlemsstaternas egen befogenhet. Därför tycker vi inte att det är lämpligt.

Vi tycker också att det bör vara möjligt för varje medlemsstat att självständigt uttrycka sina åsikter och bevaka sina intressen i det internationella arbetet.

Skattepolitiken är ett område där det finns poänger med att man utformar det hela på nationell nivå. Olika länder har olika förhållanden, både politiskt och ekonomiskt. Näringslivet ser också olika ut i olika medlemsstater.

Här bör man också beakta små, öppna och exportberoende ekonomiers intressen. Det behöver finnas ett utrymme att utforma skattepolitiken utifrån de nationella förutsättningarna. Därför anser regeringen att koordinering riskerar att leda till att den mångfald och tillväxtpotential som finns bland EU:s medlemsstater inte skulle tas till vara på bästa möjliga sätt.

Anf.  33  HELENA BOUVENG (M):

Vi hade en bra diskussion i skatteutskottet i går. Moderaterna har inget att invända mot den föreslagna ståndpunkten. Det är bra att regeringen är tydlig med att skattepolitiken när det gäller direkt beskattning hör hemma på nationell nivå. Därför blir det också självklart att en koordinerad EU-position inom direkt beskattning inte är görlig.

Det är viktigt att regeringen för en tydlig talan i detta, dels av principiella skäl, dels för vårt land, som är ett litet och exportberoende land. Jag understryker alltså vikten av att regeringen är tydlig i sin talan.

Sedan måste jag ställa en kunskapsfråga. Vi googlade lite här. Vad är ett icke-papper? Här står det att det kanske är de allra intressantaste papperen, vilket gör mig ännu mer nyfiken.

Anf.  34  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Jag vill också instämma i att skattesystemet ska utformas på nationell nivå. Men min fråga är: Vad är finansministerns bedömning av diskus­sionen här? Hur lär man landa i frågan, och är det fler länder som delar den syn som Sverige har?

Anf.  35  JENS HOLM (V):

Rent principiellt håller vi med ministern om att skattekompetens ligger på medlemsstatsnivå. Men det här är också en global fråga. Det finns stora tech-bolag som inte betalar skatt i något land, och de har en omsättning som ofta är större än hela länders bnp. Det kan inte vara så att de fortsätter att vara det skattefrälse som de i dag är.

Nog tycker jag att man borde kunna hitta en balans mellan, å ena sidan, att EU säger att detta är ett problem och att medlemsländerna måste vidta åtgärder för att beskatta digital handel, digitala tjänster och de stora tech-bolagen och, å andra sidan, att medlemsstaterna fortfarande är de som tar in skatten.

Jag tycker att den svenska positionen är att dra detta principiellt lite för långt. Vi kanske gör det goda till det bästas fiende i den här frågan. Det finns en risk för att EU inte kommer att spela någon roll alls och vara helt irrelevant i dessa otroligt viktiga diskussioner. Situationen kan ju inte riktigt fortsätta som i dag, tycker vi.

Anf.  36  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Vad är ett icke-papper? Jo, det är ett informellt papper som inte behöver vara kopplat till dagordningen. Det är kanske därför de är som allra intressantast. Det är väl där man kan komma med helt nya inspel.

Är det fler länder som delar Sveriges bild? Det är många länder som är öppna för att diskutera koordinering, men det finns väldigt många olika synpunkter bland länderna i EU. Det är inte säkert att ens de som är beredda att diskutera koordinering ser framför sig att man ska kunna koordinera sig.

Det finns diametralt motsatta ståndpunkter. Det finns en del som tycker att arbetet i OECD leder helt rätt. Det handlar mycket om var beskattningen ska ske. Hur mycket av beskattningen ska ske där varan konsumeras och där marknaden är, och hur mycket ska vara där varan eller tjänsten produceras? Lite beroende på hur landet ser ut har man lite olika ingångar.

I EU finns det länder som driver på kraftigt för att mer av beskattningen ska ske där marknaden är. >>> Hemlig enligt 15kap.1§ offentlighets- och sekretesslagen Men länder som har framgångsrika exportföretag är lite mer intresserade av att beskattningen ska ske där värdet skapas, alltså där saken har hittats på och där produktionen är, till exempel Sverige.

En del av diskussionen handlar om var värdet i digitala företag skapas. En del länder med många konsumenter tycker att värdet skapas där tjänsten konsumeras snarare än där den produceras. Sverige är ju ett av de mest framgångsrika länderna i den digitala ekonomin, vilket ger en hint om hur vi ser på detta.

Jens Holm talar om digitala jättar. Absolut, jag är den förste att tycka att det är helt orimligt hur dessa stora bolag kan tjäna stora pengar och betala väldigt lite i skatt. Det innebär inte nödvändigtvis att det är rätt att beskattningen ska ske där varan konsumeras och där användaren är, utan beskattningen kan lika gärna ske där varan och tjänsten produceras och uppfinns. >>> Hemlig enligt 15kap.1§ offentlighets- och sekretesslagen

>>> Hemlig enligt 15kap.1§ offentlighets- och sekretesslagen

Anf.  37  JENS HOLM (V):

Finansministern får se det som ett medskick från Vänsterpartiet att kanske vara lite mindre ideologisk i den här frågan. Vi är mycket för ideologi i många frågor, men i just den här frågan tycker jag att det måste vara lite mer av pragmatism och lite större fokus på problemet i sig. Det behöver inte nödvändigtvis vara ett problem om EU har en position som skulle kunna uttryckas i form av att medlemsstaterna måste agera mycket kraftfullare och kunna lägga fram en palett av lösningar. Ungefär så skulle vi vilja att positionen var. Detta är alltså ett medskick till ministern.

Anf.  38  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Pragmatism från Vänsterpartiet uppskattas alltid.

Anf.  39  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Då konstaterar jag att det finns stöd och majoritet för regeringens här redovisade inriktning.

Då går vi till 6d, Första mötet i finansministrarnas koalition för klimatåtgärder.

Anf.  40  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Detta är en informationspunkt där Finland kommer att berätta om lanseringen av finansministerkoalitionen för klimatåtgärder som skedde i samband med Världsbankens vårmöte i Washington och hur koalitionen ska fortsätta arbeta. Syftet är att involvera finansministrar mer i klimatarbetet och öka erfarenhetsutbytet om effektiva klimatåtgärder, baserat på ett antal principer.

Vid mötet i Washington deltog ett femtiotal länder och organisationer. 26 länder har hittills ställt sig bakom koalitionen och principerna. Sverige är ett av dem som redan har spelat och avser att fortsätta spela en aktiv roll, inte minst vad gäller principen om koldioxidprissättning.

Arbetet inom koalitionen kommer att fortsätta med diskussioner och erfarenhetsutbyte redan måndagen efter Europaparlamentsvalet. Återrapportering sker vid Världsbankens vårmöte om ett år.

Anf.  41  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Då är vi på dagordningspunkt 7, Den europeiska planeringsterminen 2019.

Anf.  42  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här ska vi anta slutsatser om kommissionens fördjupade granskningar. De har skett av 13 medlemsstater inom förfarandet för makroekonomiska obalanser. Det handlar också om hur vi har genomfört förra årets landsspecifika rekommendationer. Det här ingår i de landrapporter som kommissionen tar fram varje år.

En presentation av årets rapporter gavs vid Ekofin i mars. Då informerade jag också om rapporterna här i nämnden.

Landrapporterna är kommissionens analytiska grund för innevarande års landsspecifika rekommendationer, som kommissionen sedan väntas presentera i juni. Då återkommer jag närmare till nämnden om de rekommendationerna.

I det aktuella arbetet ställer sig Ekofinrådet bakom kommissionens övergripande bedömningar och djupgranskningar, liksom genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna. I slutsatserna framhålls vikten av att i rådande ekonomiska läge och med tanke på ökade globala risker säkra sunda offentliga finanser och fortsätta med reformer. Man noterar även att obalanser kvarstår och att omfattningen av genomförandet av landspecifika rekommendationer varierar mellan länderna.

Regeringen välkomnar djupgranskningarna och kan ställa sig bakom utkastet till rådsslutsatser.

Anf.  43  SVEN-OLOF SÄLLSTRÖM (SD):

Vi har tidigare alltid varit emot de europeiska planeringsterminerna och framför allt de fördjupade granskningarna av landsspecifika rekommendationer. Vi fortsätter också nu att ha en avvikande mening om detta.

Anf.  44  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Då finner jag sammanfattningsvis att det finns stöd och en majoritet för regeringens ståndpunkt och en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Då går vi vidare till dagordningspunkt 8, Övriga frågor – Prioriteringar inför nästa institutionella cykel på området för ekonomiska och finansiella frågor.

Anf.  45  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här ska ordförandeskapet informera hur man avser att följa upp en diskussion som vi hade vid informella Ekofin i april om vilka prioriteringar på Ekofinområdet som man bör ha inför nästa institutionella cykel, det vill säga nästa mandatperiod med nytt Europaparlament och ny kommission.

I Bukarest hölls en framåtblickande diskussion om prioriteringarna. Den var ganska kortfattad, men bland annat framhölls att det är viktigt att färdigställa bankunionen och att fortsätta med arbetet med kapitalmarknadsunionen. Även arbetet med den europeiska terminen kommer att vara en viktig del av arbetet framöver.

Ordförandeskapet planerar att skicka ett brev till Europeiska rådets ordförande inför toppmötet i juni för att informera om den här diskus­sionen.

Anf.  46  FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen och klubbar den punkten.

Vi tackar finansminister Magdalena Andersson med medarbetare för dagens övningar.


Innehållsförteckning


§1Ekonomiska och finansiella frågor

Anf.1 FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.1Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.2FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.3Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.4JENS HOLM(V)

Anf.5FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.6Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.7SVEN-OLOF SÄLLSTRÖM(SD)

Anf.8Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.9FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.10Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.11DÉSIRÉE PETHRUS(KD)

Anf.12JAN ERICSON(M)

Anf.13TINA ACKETOFT(L)

Anf.14SVEN-OLOF SÄLLSTRÖM(SD)

Anf.15Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.16SVEN-OLOF SÄLLSTRÖM(SD)

Anf.17Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.18FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.19TINA ACKETOFT(L)

Anf.20FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.21Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.22FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.23Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.24FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.25Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.26JENS HOLM(V)

Anf.27Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.28Kanslichef JOHANNA MÖLLERBERG NORDFORS

Anf.29JENS HOLM(V)

Anf.30Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.31FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.32Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.33HELENA BOUVENG(M)

Anf.34DÉSIRÉE PETHRUS(KD)

Anf.35JENS HOLM(V)

Anf.36Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.37JENS HOLM(V)

Anf.38Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.39FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.40Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.41FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.42Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.43SVEN-OLOF SÄLLSTRÖM(SD)

Anf.44FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN

Anf.45Finansminister MAGDALENA ANDERSSON(S)

Anf.46FÖRSTE VICE ORDFÖRANDEN