Onsdagen den 16 maj 2007

EU-nämndens uppteckningar 2006/07:27

1 §  Konkurrenskraft

Statssekreterare Jöran Hägglund

Återrapport från ministerrådsmöte den 19 februari 2007

Återrapport från informellt ministermöte den 26-28 april 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 21 och 22 maj 2007

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Vi kommer först att titta på återrapporter från ministerrådsmötena den 19 februari och 26–28 april. Dessa är utsända så ni som vill ställa frågor om dem kan ha dem framför er.

Välkommen statssekreterare Hägglund!

Nu har jag sagt till nämndens ledamöter att statssekreteraren kan föredra alla frågor utom konkurrens, inre marknad och konsument och hoppas att så är fallet. Annars får ni naturligtvis säga ifrån. Hittar vi någon punkt på slutet som inte någon föredrog får vi väl till slut samråda skriftligt. Det ordnar sig säkert.

Då vill jag ge ordet till statssekreterare Jöran Hägglund och hälsar honom och hans medarbetare välkomna. Vi kommer att börja med återrapporter, först från ministerrådsmötet den 19 februari 2007. Det är utsänt till nämndens ledamöter. Är det något statssekreteraren vill tillägga där?

Anf.  2  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND:

Fru ordförande, ärade ledamöter! Jag ska inleda som jag har brukat göra när jag har varit här med ytterligare en liten kort, muntlig återrapport från både det senaste formella konkurrenskraftsrådet, som var i februari, och det informella, som var i slutet av april.

I februari var det en framgång när vi lyckades fastställa mål för en minskning av den administrativa bördan på EU-nivå med 25 procent till 2012. Samma målsättning på det nationella planet, det vill säga att alla medlemsländer skulle åta sig att nationellt också fastställa egna mål, stötte på stort motstånd. Den slutliga kompromissen blev att medlemsstaterna ska fastställa sina egna ambitiösa mål till 2008 och återkomma och redovisa dem. Vad det kan innebära mer konkret fanns det vid det konkurrenskraftsrådet tyvärr inga förutsättningar att enas kring.

När det gäller CARS 21 kommer diskussionen att fortsätta den här gången då rådsslutsatser ska antas när det gäller industrimeddelandet. Sedan kommer de formella besluten om de stora delarna, inte minst det som handlar om CO2-utsläppen, att troligen tas om ungefär ett år. Vi har från svensk sida redan framfört behov av konkurrensneutrala incitament för att alla biltillverkare ska vara lika angelägna om att bidra till att minska utsläppen.

Lunchdiskussionen handlade om en ambitiös klimatpolitik och hur man med en sådan också upprätthåller en fortsatt god konkurrenskraft. Där framförde jag att Sveriges ståndpunkt är att just en ambitiös klimatpolitik har all potential att stärka konkurrenskraften men att det självfallet är angeläget att man kommer överens om gemensamma normer både inom EU och globalt.

Lunchtemat på måndag kommer att vara den ekonomiska situationen i EU och jobbstrategin, där utgångspunkten är Lissabonstrategin. Och lunchtemat på tisdag kommer att vara europeisk forskningsinfrastruktur.

Vid konkurrenskraftsrådet i Würzburg i slutet av april var jag ansvarig för diskussionen om statsstöd. Där kan jag säga att jag i korthet framförde att regeringen stöder kommissionens ambitioner om mindre och bättre riktat statligt stöd. Statsstöd ska alltid användas med försiktighet då det är ofrånkomligt med påverkan på konkurrensen. Det leder till en påverkan av konkurrenskraften och därmed på tillväxt och välfärd.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Är det någon som vill ställa frågor om någon av återrapporterna?

Kan vi då lägga dem till handlingarna? Svaret är ja.

Vi går nu in på information och samråd inför ministerrådsmötet den 21 och 22 maj. Då är det på det viset, i alla fall om jag är rätt underrättad, att statssekreterare Hägglund bland annat ansvarar för punkt 3 på agendan, Bättre lagstiftning etcetera. Godkännande av A-punktslistan tar vi som vanligt på slutet.

Den här frågan har varit uppe i EU-nämnden förut. Nu är det en lägesrapport, det vill säga information för oss. Finns det något nytt att säga där?

Anf.  4  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND:

Egentligen inte, fru ordförande, annat än det jag nyss återrapporterade. Vi är överens om en långsiktig målsättning. Vi har också diskuterat olika metoder för att jobba mer aktivt för att nå en regelförenkling i form av att använda samma typ av mätfunktion som vi gör i Sverige med standardkostnadsmodeller, att hitta ytterligare stöd internt i EU-arbetet när det gäller att pröva konsekvensanalyser och att ha bättre underlag för besluten. Det arbetet rullar i gång med full kraft. Vi får väl anledning att återkomma.

Anf.  5  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Regelförenklingar är viktiga frågor, inte minst utifrån ett företagarperspektiv. Det får vi höra med jämna mellanrum. Samtidigt upplever vi att det är väldigt lätt att säga och någonting annat att genomföra. Det var väl lite det som statssekreteraren var inne på också, inte minst vad det gäller analyser.

Med anledning av det kan man kanske fundera lite grann över uppföljningen mellan de olika instanserna inom EU ur perspektivet regelförenklingar. Finns det med när man pratar om analyser utifrån att verkligen mena allvar med att minska regelbördorna?

Sedan undrar jag konkret vad som har hänt med de omkring 25 förslag till regelförenklingar som den socialdemokratiska regeringen skickade in från Sverige för några år sedan. Vad har hänt med de förslagen? Det kan ändå vara intressant att ha ett hum om de frågorna utifrån det här perspektivet.

Anf.  6  KARIN GRANBOM (fp):

Det är oerhört viktigt att Sverige driver på för höga ambitioner. Att sätta upp mål är enkelt men att genomföra dem är svårt. Därför tänkte jag ställa en fråga om systematiken.

När man ska göra de här mätningarna behövs det någon form av tidsplan, att vid den tidpunkten ska det vara klart och sedan går man vidare i nästa steg och så vidare. Finns det någon tidsplan för hur man ska dra i gång det här arbetet?

Anf.  7  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND:

Låt mig säga att jag helt delar uppfattningen att det är lätt att säga och svårare att göra. Vi har i Sverige till exempel haft ett arbete med Simplexgrupp och annat som har haft vällovliga ambitioner men där det ibland kanske inte har lett till direkt tydliga resultat. Det är också därför som vi på EU-nivå nu gör precis som nationellt, det vill säga tydliggör i beskrivningar, författningar eller förordningar för konsekvensanalysarbetet vilken typ av konsekvenser som man ska beakta. Där finns det både på EU-nivån och i Sverige tre huvudsakliga områden.

Det ena är ur företagarsynpunkt, det vill säga regelbörda ur företagarnas synpunkt, det andra är miljökonsekvens och det tredje är sociala konsekvenser. Ska det här få fullt genomslag när det gäller företagarsynpunkten är det viktigt att den administrativa bördan också får väga tungt i ett sådant konsekvensanalysarbete. Det jobbas det med.

Jag kan, kort sammanfattat, när det gäller frågan om vad som har hänt med de svenska förslagen säga att de finns med i den process som nu drar i gång. Det har pågått ett jobb, precis som vi har gjort i Sverige, med att fastställa organisation och systematik – just det du frågade om – för att på ett tydligt och klart sätt klara av det här. Man diskuterar också inom EU en typ av regelråd eller oberoende instans som är med och bedömer konsekvensanalyserna för att ge ytterligare input när det gäller vilka effekter det här har.

Sedan finns det alltid de, det ska man inte sticka under stol med, som i de här debatterna tycker att den allra största förenklingen skulle vara mer övernationella beslut, att det är bättre med en lagstiftning än med 27. Det kan också vara ett förhållningssätt.

För vår del är det viktigt att se att hela kedjan från EU:s lagstiftningsbeslut till tillämpningen här hemma i en berörd kommun, eller vad det kan vara, blir så kostnadseffektiv som möjligt ur företagarsynpunkt. Därför kommer vi också ur svensk synvinkel att lägga stor vikt vid att vi också blandar in kommunerna och Sveriges Kommuner och Landsting i det arbetet för att hela kedjan ska bli bra.

Anf.  8  ORDFÖRANDEN:

Nämnden tackar för den här informationen så länge. Det är en lägesrapport.

Om mina anteckningar stämmer går vi nu vidare till punkt 6 om industripolitik. Den har ett antal underpunkter som framgår av agendan. Utkast till rådsslutsatser är utsända i utskick två. Det här är alltså en beslutspunkt.

Anf.  9  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND (s):

På Coreper i måndags förbereddes och godkändes tre frågor om industripolitiken som kommer att diskuteras på det här konkurrenskraftsrådet. Den första är av så kallad horisontell karaktär och handlar om vår syn på resultaten och framstegen efter det att industrimeddelandet presenterades i oktober 2005 och om våra förväntningar på halvtidsöversynen av EU:s industripolitik. De övriga två frågorna gäller CARS 21 som jag återkommer till.

Industrimeddelandet i sig tar avstamp i de ambitioner som uttrycks i Lissabonstrategin. EU ska vara ett attraktivt område för investeringar och sysselsättning. Det industripolitiska meddelandet utgör ett integrerat ramverk som för första gången betonar sektorsspecifika initiativ inom en lång rad områden. År 2005 var det sju sektorer, och nu är det uppe i tio sektorer. I en rapport från mars i år som tar upp framstegen inom ramen för industrimeddelandet betonas att huvudrollen för EU:s näringspolitik är att skapa de rätta ramarna för företagsutveckling och innovation.

Ett generellt ställningstagande som på sikt behöver redas ut är om EU:s näringspolitik, som bygger på artikel 157 i EG-fördraget, ska fortsätta att utvecklas mot en sektorspolitik i nuvarande utsträckning eller om det är lämpligare att på EU-nivån fokusera på ett generellt förbättrat näringsklimat. Det finns inom gränsöverskridande områden, som till exempel miljö och regelförbättring, skäl att arbeta med sektorsinitiativ, men det är min uppfattning att vi från svensk sida på EU-nivå bör eftersträva en tydligare och mer generellt inriktad näringspolitik för att främja företagande och tillväxt inom alla områden. Jag säger det därför att när man går ned i sektorspolitiken finns det i vissa fall tendenser till att man alltför lätt håller fast vid gamla strukturer. Det kan vara textil- eller varvsindustrin eller annat som vi har egna erfarenheter av från svensk horisont.

Vid det informella ministerrådsmötet i april diskuterades Ernst & Youngs enkätundersökning från 2007 där man hade frågat drygt 800 företagsledare om synen på viktiga kriterier för att etablera och driva verksamhet i olika länder. Man kan konstatera att när det gäller val av plats för investeringar har till exempel infrastruktur, tillgång till kompetent arbetskraft, möjligheter till produktivitetsförbättringar, politisk stabilitet och ett öppet samhälle stor betydelse samtidigt som möjligheten till statsstöd och andra stöd från samhället har mycket mindre betydelse. I själva verket var det så att statsstödskriteriet var det 16:e av 19 olika kriterier. Det låg alltså väldigt långt ned på listan.

Jag anser att de här slutsatserna bör vara vägledande i samband med att man nu gör en översyn av det industripolitiska meddelandet.

Det andra jag vill ta upp är att rådsslutsatser kopplar till slutsatserna från Europeiska rådet den 8 och 9 mars i år och uppmuntrar kommissionen att fortsätta att arbeta integrerat med industripolitiken. Sverige kan anta de horisontella delarna av rådsslutsatserna som har behandlats i rådsarbetsgruppen vid ett flertal tillfällen. De utestående frågor som finns gäller nu i all huvudsak de här sektorsdelarna som till exempel CO2-frågan inom CARS 21. Det är en typisk sådan sektorsfråga.

Anf.  10  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende. Detta om punkt 6.

Punkt 7 handlar om budgetplan för byrån för harmonisering inom den inre marknaden. Även detta är den beslutspunkt. Finns det något att tillägga här? Även här finns det material utsänt.

Anf.  11  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND:

Fru ordförande! Jag vill säga några saker. Systemet med gemenskapsvarumärken existerar parallellt med de nationella systemen för registrering av varumärken. Det här registreringsförfarandet är också avgiftsbelagt. Verksamheten genererar stora överskott, och budgeten ska enligt den inriktning som gäller vara i balans. Frågan behandlades i Coreper i förra veckan. Medlemsstaterna enades då om ett förslag till rådsslutsatser. De innebär i korthet att kommissionen genast ska lämna förslag om en sänkning av de här avgifterna. Avgifterna ska även i fortsättningen avgöras i ett så kallat kommittologiförfarande, men kommissionen ska utreda och föreslå specifika kriterier enligt vilka avgifterna ska bestämmas och också utreda en del andra frågor.

Vi kan från svensk sida stödja förslaget i rådsslutsatser. Vi är positiva till att näringslivets kostnader för att få rättsligt skydd för varumärken hålls på låg nivå och att det överskott som genereras i verksamheten också kommer användarna till del.

Anf.  12  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Det är kanske inte så mycket en fråga utan snarare ett påstående. Vi kommenterar detta med vikten av att mycket seriöst arbeta med en standardmodell så att prislappen inte kommer att gå upp och ned. Det kan ju slå oerhört hårt, speciellt mot dem som är lite mindre i det här perspektivet, det vill säga småföretagare som arbetar med formgivning och varumärken. En standardmodell ska användas där det viktigaste med avgiften är att den höjs eller sänks. Den får alltså inte gå upp och ned. Det är viktigt att man upplever att modellen bygger på att det är harmoni i själva systemet.

Anf.  13  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND:

Jag delar uppfattningen att det är viktigt med långsiktighet och att vi har låga och förutsägbara avgifter. Det är precis det vi också anför från svensk sida. Vi får återkomma när kommissionen kommer tillbaka och redovisar detta.

Anf.  14  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt även i detta ärende.

Punkt 10, Övriga frågor, är som bekant inte beslutsfrågor. Där är det enligt mina noteringar så att punkt 10 a delvis föredras av Jöran Hägglund. Där kan möjligtvis statssekreterare Jeppson också hoppa in så småningom. I den utsträckning detta berör Jöran Hägglund och det inte framgår vad det gäller, lämnar jag ordet till statssekreteraren. Det är för all del omnämnt, så Jöran Hägglund måste inte lägga till något om han inte vill.

Anf.  15  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND:

Då behöver jag inte lägga till något.

Anf.  16  ORDFÖRANDEN:

Punkt 10 c handlar om förslag till direktiv om luftfartsverksamhet och utsläppsrätter. Finns det något att tillägga där?

Anf.  17  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND:

Fru ordförande! Jag kan bara konstatera att det är en fråga som framför allt behandlas av miljörådet. Vi kan väl återkomma senare.

Anf.  18  ORDFÖRANDEN:

Punkt 10 d handlar om förslag till direktiv om fastställande av bestämmelser om förpackningar och sådant. Det är en information om förhandlingar med Europaparlamentet.

Anf.  19  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND:

Under den punkten kommer ordförandeskapet att informera om att man nu har nått en överenskommelse med parlamentet som överensstämmer med den kompromiss som man tidigare har nått i rådet. Det innebär att det är bara på vin- och spritområdet som det ska finnas reglerat förpackningsstorlek som gäller i alla länder.

Anf.  20  ORDFÖRANDEN:

Punkt 10 f handlar om fjärde europeiska konferensen om hantverk.

Anf.  21  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND:

Fru ordförande! I april hölls en konferens om hantverksbranschen och små företag i Stuttgart. Där lyfte man fram vikten av de här företagen för att skapa tillväxt och jobb. Bland annat diskuterades hur man ska främja och stärka hantverkssektorn samt små företag som en drivkraft för ekonomin som helhet. Sverige följer noga den här utvecklingen. Vi arbetar själva aktivt för att skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag.

Anf.  22  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Det är mycket bra att man arbetar med hantverksföretagen. Jag har en fråga. Har man lyft fram kvinnligt företagande? Det är inte helt ovanligt att just kvinnor driver hantverksföretag på olika nivåer. Ibland har jag upplevt att det kan upplevas som att – är det riktigt företagande?

Anf.  23  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND:

Fru ordförande! Under den här konferensen deltog inte Sverige i just den här delen. Däremot beskriver vi, både i de kontakter vi har med kommissionen och i samband med rådsmötena, det arbete vi gör när det gäller just kvinnors företagande och behovet av att sätta tydligare mål och underlätta på de särskilda sätt som behövs när det gäller finansiering och annat för att just stimulera kvinnors företagande. Vi får anledning att återkomma när det blir mer formella ärenden av de här bitarna.

Anf.  24  ORDFÖRANDEN:

Då lämnar vi punkt 10 f och går till 10 g om europeiska konferensen om turism.

Anf.  25  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND:

Det kommer att ges en information om den konferens om turism som är i Tyskland den 15 och 16 maj. Eftersom den inte har ägt rum finns det inte mycket mer att säga här. Vi kommer att få en rapport på rådsmötet.

Anf.  26  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Jag har egentligen en mer konkret fråga. Besöksnäringen och turism är en tillväxtbransch. Därför skulle det vara ganska intressant om vi kunde få ta del av vad som var Sveriges hållning i just den här frågan som handlar om turism och besöksnäring.

Anf.  27  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND:

Det finns väl anledning för oss att återkomma till det inför nästa konkurrenskraftsråd när denna konferens har ägt rum. Då kan vi återkomma och beskriva vad vi gör här hemma nationellt och också de resonemang som förs på Europanivå.

Anf.  28  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Ska jag tolka det så att Sverige åker dit och tar del av vad man kommer att prata om och har ingen egen uppfattning om turism?

Anf.  29  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND:

Vi har väldigt tydliga uppfattningar om turism och upplevelseindustrin i dess vidare bemärkelse. Vid den här typen av konferenser lär man av varandra och fattar inte några som helst formella beslut eller gör några ställningstaganden. Vi har dragit en lång rad slutsatser om den svenska turistnäringens arbete och framtida behov. Jag kan gärna återkomma och redovisa det.

Anf.  30  ORDFÖRANDEN:

Detta om punkt 10 g. Punkt 10 h handlar om konferens om global övervakning för miljö med mera. Även det är en information från ordförandeskapet.

Anf.  31  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND:

Detta är också en information från ordförandeskapet. På den konferens som var presenterades en roadmap för hur projektet ska realiseras för att kunna erbjuda tjänster från 2008, det vill säga ett europeiskt satellitsystem för jordobservation och säkerhet. Vi välkomnar ordförandeskapets initiativ och ställer oss bakom insatsen med en vägkarta för att få ett bra, fungerande system.

Anf.  32  ORDFÖRANDEN:

Det var punkt 10 h. Då tar vi denna statssekreterarens sista övriga fråga, vilket då skulle vara 10 l om kommissionens förslag till artikel 169-initiativet.

Anf.  33  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND:

Artikel 169 i fördraget ingår som en del av genomförandet av det sjunde ramprogrammet. Det innebär att kommissionen kan medfinansiera program som flera medlemsländer driver gemensamt.

Kommissionen har tidigare informerat om att man förbereder artikel 169-samarbeten inom fyra områden: Assisted Living med fokus på vård i hemmet, Bonus, som är ett miljöforskningsprojekt med samarbete mellan länderna kring Östersjön, Imera, som är ett samarbete inom standardiseringsområdet, och Eurostars, som är ett initiativ för att främja högteknologiska småföretags deltagande i ramprogrammet. Vi har intressen i alla de olika förslagen, så vi välkomnar detta.

Anf.  34  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen vad gäller de övriga frågorna på konkurrenskraftsrådet som föredragits av statssekreteraren. Det var punkt 10.

Vi går nu vidare till punkt 11, Europeisk rymdpolitik. Det är en beslutspunkt om antagande av en resolution. Agendan till det särskilda rymdrådet finns allra sist på den blå agendan.

Anf.  35  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND:

Enligt ett ramavtal mellan EU och det europeiska rymdorganet Esa ska det hållas gemensamma möten mellan EU:s och Esas råd på ministernivå för att föra den europeiska rymdpolitiken framåt.

I samband med konkurrenskraftsrådets möte nu hålls det fjärde mötet i det så kallade rymdrådet. I slutet av april presenterade kommissionen och Esas generaldirektör två likalydande meddelanden om europeisk rymdpolicy.

Den europeiska rymdpolicyn beskriver hur rymden erbjuder många möjligheter och verktyg för att hantera samhällets utmaningar och behov. Det gäller såväl förbättrade väderleksprognoser, navigationstjänster, jordövervakning och kommunikation som möjligheter till forskning om jorden och universum. Meddelandet behandlar också betydelsen av en konkurrenskraftig europeisk industri samt hur ansvarsfördelningen mellan EU, Esa och medlemsstaterna bör utvecklas.

Sverige välkomnar meddelandet liksom förslaget till resolution. Det är värdefullt att Esa och EU gemensamt beskriver målen för den europeiska rymdverksamheten och hur ansvarsförhållandena ska se ut. Det bidrar till ett effektivare resursutnyttjande.

Vi anser att ramavtalet mellan EU och Esa utgör en god grund för samarbetet. Sverige välkomnar en fortsatt utveckling av samarbetsformerna med detta avtal som grund.

Min uppfattning är att rymdtekniken fyller många viktiga samhällsbehov, inte minst när det gäller bidrag till miljöforskningen och för ökad kunskap om globala klimatförändringar. Den europeiska rymdverksamheten är också en viktig inspirationskälla som bör kunna utnyttjas mer än i dag för att stärka intresset hos de unga för naturvetenskap och teknik, precis den typ av initiativ som har tagits i samband med Christer Fuglesangs rymdresa.

Sverige har också intresse av det arbete som görs i Kiruna. Jag träffade Esas generaldirektör för en tid sedan. Vi pratade då om just fortsatta möjligheter för utveckling av arbetet i norra Sverige.

Sverige avser att stödja förslaget till resolution.

Anf.  36  PER BOLUND (mp):

En av de aspekter som statssekreteraren inte nämnde men som finns med i dokumentet är de militära aspekterna på rymdforskningen och rymdarbetet. Det är något som vi oroar oss mycket över. Vi tycker att det är beklagligt att det fortfarande finns med att man ska stödja även militär verksamhet när det gäller rymden. Det är särskilt oroande när man läser meningar som att Europa behöver en effektiv rymdpolitik för att kunna utöva ett globalt ledarskap. Om det ska vara militärt är det något som vi från Miljöpartiet inte kan ställa upp på. Det skulle vara intressant att höra statssekreterarens syn på detta.

Anf.  37  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND:

Det är en fråga som ständigt är under djup diskussion. Det finns flera medlemsstater som tycker att detta inte är det allra mest prioriterade. För vår del handlar det inte om att bygga upp något slags stjärnornas krig eller ett rymdförsvar på det sättet. Från svensk sida har vi sagt att det som kan vara intressant är att förbättra tekniken och kunskapen kring övervakning. Det är egentligen ingenting som i den meningen är kopplat direkt till försvarssamarbete. Jag tror att vi kommer att få en ganska lång debatt om detta på konkurrenskraftsrådet.

Anf.  38  PER BOLUND (mp):

I förslaget till ståndpunkt står det att man accepterar skrivningarna om användning av satellitteknik för försvarsändamål. Det är något som vi från Miljöpartiets sida inte kan acceptera, utan vi tycker att Sverige klart ska markera att man inte anser att EU-pengar och EU-projektet ska användas för militära ändamål.

Anf.  39  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND:

Det är klart att man kan ha olika uppfattningar om detta. Men sammantaget ställer Sverige upp på den rymdpolicy som är formulerad och den tolkning som vi och de flesta medlemsstater gör om vad man avser att nyttja kunskapen till.

Anf.  40  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende men noterar avvikande mening från Miljöpartiet och även Vänsterpartiet.

Punkt 12, Kommissionens förslag till Europeiska tekniska institutet, är en informationspunkt. Den har varit uppe i EU-nämnden två gånger tidigare. Om det har hänt något nytt lämnar jag ordet till statssekreteraren.

Anf.  41  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND:

Ordförandeskapet kommer att informera rådet om förhandlingsläget när det gäller att anta en förordning för att etablera detta europeiska tekniska forskningsinstitut. Förhandlingsläget var också uppe för diskussion vid det informella rådsmötet i Würzburg i slutet av april, som ni också fått en rapport ifrån.

Ordförandeskapet vill genomföra ett beslut om EIT i en tvåstegsprocess som innebär att det i ett första steg tillsätts en styrelse för EIT som bland annat ska ges mandat att välja ut några så kallade kunskapsgemenskaper för att pröva konceptet. Efter en prövoperiod ska man i ett andra steg kunna gå vidare med ett utökat antal kunskapsgemenskaper. Finansieringen av EIT är fortfarande oklar.

Sverige har samma uppfattning som vi har haft hela tiden. Vi tycker att det behövs en ordentlig utvärdering innan man tar ställning till om ett andra steg ska tas för etablerandet av EIT. Vi tycker också att det när det gäller finansieringen är det mindre bra att använda budgetmarginalen i EU:s budget, att det är ett finansieringssätt som ska undvikas.

Som sagt kommer den här diskussionen att fortsätta under en lång tid framöver.

Anf.  42  LEIF PAGROTSKY (s):

Jag vill påminna om vår uppfattning från socialdemokratiskt håll att detta är ett institut som inte behövs. Det är illa tänkt och är inte längre planerat på det sätt som det ursprungligen lovades, nämligen att det skulle vara efter mönster av MIT i USA, finansierat till dominerande del av näringslivet, i ett samarbete för att korta länken mellan forskning och näringsliv. När man undersökte detta visade det sig att man inte fick in en enda cent från näringslivet. Nu återstår förslaget i alla fall men nu till hundra procent finansierat med budgetmedel. Och det är inga småpengar, 20 miljarder kronor, utan att någon har kunnat visa på behovet. Vårt motstånd är principiellt.

Vi har tidigare uppfattat att regeringens linje var att man kunde vara öppen för detta om man hittade en bra finansiering. Nu framgår det av det underlag som vi har fått att den enda finansiering som står till buds är EU:s budget förutom en post som man ska låna ur EU:s egen bank, som om det skulle vara någon långsiktig lösning.

Regeringen och dess ansvarige minister, utbildningsministern, har ju kallat till sig ett globaliseringsråd för att diskutera frågor om till exempel svensk forsknings internationella förankring och hur vi ska jobba internationellt. Har globaliseringsrådet konsulterats i frågan om det är meningsfullt att svenska skattebetalares pengar läggs på detta nyskapade extra byråkratiska projekt som såvitt jag förstår inte tillför någonting till forskning?

Anf.  43  ORDFÖRANDEN:

Forskningsministern sitter här utanför och väntar på att komma hit alldeles strax. Det kan då ges tillfälle att ställa frågor också till honom, om inte annat så under övriga frågor.

Anf.  44  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND:

Vi har inte på något vis ändrat uppfattning i frågan om EIT jämfört med den linje som den svenska regeringen har drivit hela tiden, det vill säga att det ska bygga på ett nätverksbaserat arbete och att man bättre måste klara ut hur finansieringen ska se ut.

Det som kommer att hanteras på det kommande konkurrenskraftsrådet är förordningen för hur arbetet ska gå till och en möjlighet att pröva två initiativ, så det är inte en verksamhet i full skala på det sätt som det kan bli i nästa steg. Vi säger att det är viktigt att kunna dra slutsatser av det första steget för att se om detta ska fortsätta och i så fall på vilket sätt det ska ske, inklusive finansieringen.

Vi har anledning att återkomma i de löpande diskussioner som vi har med svenskt näringsliv om medfiansiering och deltagande i forskningssamarbetet även i den här frågan i takt med att vi ser vad detta faktiskt kommer att handla om. Detta kan säkert forskningsministern bättre beskriva.

Låt mig understryka att vi håller på att utveckla mycket bra strukturer för hur vi ska jobba både med det sjunde ramprogrammet och med andra gemensamma initiativ på forskningsområdet för att involvera svenskt näringsliv mer aktivt i den typen av insatser.

Anf.  45  LEIF PAGROTSKY (s):

Jöran Hägglund säger att finansieringen inte är klar. Men i det material som vi har fått utdelat står det att det kommer att kosta 20 miljarder kronor. Av detta kommer 3 miljarder kronor direkt från EU-budgeten genom användande av marginalen under taket på underrubrik 1A Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning och ca 15 miljarder kronor indirekt genom till exempel strukturfonderna, deltagande på normala villkor i det sjunde ramprogrammet – detta kommer alltså att tränga ut utgifter för riktig forskning – programmet för livslångt lärande och programmet för konkurrenskraft och innovation.

Här finns ju en preciserad finansiering. När regeringen säger att man vill avvakta med ställningstagandet tills man vet hur finansieringen ser ut förstår jag inte hur det hänger ihop. Här framgår det tydligt att detta är en verksamhet som tränger ut andra verksamheter som är viktiga för EU:s utveckling och Europas konkurrenskraft, till exempel sjunde ramprogrammets forskningsverksamhet. Jag får inte detta att gå ihop.

Dessutom tycker jag att det är under denna dagordningspunkt som vi ska förvänta oss att få höra de besked som ska ges vid mötet i Bryssel och inte under någon annan dagordningspunkt senare under vårt sammanträde.

Jag kan inte finna något annat än att vårt motstånd mot denna institution kvarstår. Det har till och med förstärkts när det nu har förtydligats att den ska finansieras fullt ut genom att tränga ut andra angelägna utgifter för Europas konkurrenskraft.

Anf.  46  KARL SIGFRID (m):

Jag tror att vi alla här är överens om att vi är skeptiska till ökande utgifter.

Är det första steget något som medför några betydande kostnader i sig?

Anf.  47  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND:

Det måste man kunna svara på när man ser den exakta utformningen av de två första gemenskapsinitiativen. Återigen är det viktigt att påminna om att den linje som den här regeringen företräder är densamma som den som den förra påbörjade med diskussionerna kring EIT. Man kan uttrycka sig på olika sätt. Vi säger samma sak som vi har sagt hela tiden, att man måste vara mer klar över hur den totala finansieringen ska gå till innan man i full skala kan bygga upp ett sådant här samarbete. Den linjen gäller fortfarande.

Vad som nu ska ske är framför allt att vi ska ta ställning till själva förordningstexten om hur denna verksamhet ska ledas och på vilket sätt man sedan ska kunna gå i gång med två typer av initiativ för att sedan utvärdera nästa steg.

Anf.  48  ORDFÖRANDEN:

Det här fråga om en information från ordförandeskapet och inte ett skarpt beslut. Eftersom det finns skiljelinjer och det är pengar inblandade kommer jag att fråga nämnden om vi kan fatta ett mjukt beslut, det vill säga om nämnden stöder regeringens uppläggning inför fortsatta förhandlingar. Det är vad vi kommer att ta ställning till i sak. Jag har noterat en möjlig kommande avvikande mening från Socialdemokraterna.

Jag lämnar nu ordet till Leif Pagrotsky en tredje gång. Varsågod.

Anf.  49  LEIF PAGROTSKY (s):

Jag tänker inte be om ursäkt för att förlänga diskussionen, men jag måste protestera mot att Jöran Hägglund i stället för att ta ansvar för regeringens bedömningar försöker gömma sig bakom den tidigare regeringen. Här råder ingen enighet. Det är inte ett fullföljande av den linje som den tidigare regeringen bedrev. Jag har aldrig på de möten där jag har representerat Sverige varit i närheten av den bedömning som Jöran Hägglund redovisar. Vid den tiden fanns det ingen klarhet av finansieringen alls. Nu framgår solklart att det är ren budgetfinansiering, och det externa bidraget är noll. I den mån det fanns oklarheter då har de nu förskingrats till förslagets nackdel.

Detta är ett extra byråkratiskt nyinfört lager i administrationen som kostar pengar som tas från forskning och annan viktig verksamhet. Det är en omfördelning av EU:s utgifter till förmån för mer administration och mindre verksamhet, och det är vi emot och har varit hela tiden. Om nu regeringen och Jöran Hägglund är för detta, ta ansvar för det själva i stället för att skylla på den tidigare regeringen.

Anf.  50  PER BOLUND (mp):

Jag vill bara säga att från Miljöpartiets sida delar vi Leif Pagrotskys och Socialdemokraternas syn och ställer oss bakom den avvikande meningen.

Anf.  51  ORDFÖRANDEN:

Jag noterar att det kommer en nickning även från Vänsterpartiet i den frågan.

Då konstaterar jag att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga. Jag noterar avvikande mening från s, v och mp. Detta om punkt 12.

Då har vi punkterna 13 och 14 kvar. 13 handlar om rådsförordning om upprättande av gemensamma Artemisföretaget. Det är en föredragning av kommissionen, det vill säga en informationspunkt. Är det något att tillägga där, statssekreteraren?

Anf.  52  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND:

Jag kan bara konstatera att Sverige ser positivt på den här typen av gemensamma teknologiinitiativ. De representerar just långsiktiga partnerskap mellan offentliga och privata aktörer. Vi kommer att vid konkurrenskraftsrådet i maj få hantera två stycken sådana initiativ. Det ena gäller samarbete inom medicinområdet och det andra Artemis inom IT-området.

Sedan i en andra omgång, som förmodligen kommer i konkurrenskraftsrådet i juni, kommer nästa två som handlar om elektronik och klinisk forskningsverksamhet. Så småningom ska två ytterligare initiativ tas upp och behandlas förmodligen under hösten.

Sveriges ståndpunkt kommer även här att vara att vi är beredda att stödja initiativen i den takt de är färdiga att sätta i gång och att de ska starta så snart som det är möjligt i takt med att respektive initiativ är färdigt för detta och att också svenska aktörer som ska vara med och finansiera ger klartecken för sitt deltagande.

Anf.  53  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen på den punkten. Vi har också en föredragning från kommissionen om det gemensamma företaget för initiativet till innovativa mediciner. Där står det JH i min fusklapp.

Anf.  54  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND:

Egentligen kan jag baka in det i det jag sade nyss. Även här tycker jag att det är ett bra initiativ. I det här fallet handlar det om hur man kan identifiera och på sikt undanröja flaskhalsar för europeisk läkemedelsutveckling. Det tycker vi är bra, där har Sverige stora intressen, så vi ställer oss bakom detta.

Anf.  55  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för även den informationen.

Då är vi klara med de punkter som föredras av statssekreterare Hägglund, om han inte har något ytterligare att säga till nämnden.

Statssekreterare Hägglund är alltså huvudansvarig för konkurrenskraftsrådet i de frågor som inte tas av de övriga som kommer i dag. Det var därför jag frågade om det var något övrigt att säga, och det är det inte.

Vi tackar statssekreteraren med medarbetare och önskar lycka till på rådsmötet.

Anf.  56  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Sent ska syndaren vakna. Jag är lite osäker på det, men jag tror att det här hänger ihop med den grönbok som handlar om forskning och utveckling, som nog är punkt 15 på dagordningen.

Anf.  57  ORDFÖRANDEN:

Det är en Leijonborgpunkt.

Anf.  58  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Men min fråga handlar om, och det är därför det här går emellan, den fortsatta beredningen av grönboken. Där ska det vara en diskussion. Vi kan utläsa i våra handlingar att det ska vara en fortsatt diskussion och konsultation med forskarvärlden. I perspektivet konkurrens vill jag skicka med ett påstående att också industrin och småföretag kommer in i diskussionen. Därför hör det kanske hemma hos statssekreteraren.

Anf.  59  ORDFÖRANDEN:

Det var ett utmärkt medskick. Statssekreteraren nickar.

Då tackar vi så mycket för i dag och önskar lycka till på rådet.

2 §  Konkurrenskraft (forskning)

Utbildningsminister Lars Leijonborg

Återrapport från ministerrådsmöte den 25 september 2006

Återrapport från informellt ministermöte den 26–28 april 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 21 och 22 maj 2007

Anf.  60  ORDFÖRANDEN:

Varmt välkommen, Lars Leijonborg, med medarbetare. Om vi är rätt underrättade ansvarar utbildnings- och forskningsministern för forskningspunkterna på konkurrensrådet. Vi ska först titta på återrapporter från ministerrådsmöten den 25 september 2006 och 26–28 april 2007. Dessa rapporter är utsända. Är det någon från nämndens ledamöter som vill ställa en fråga? Men först vill jag fråga utbildningsministern om han vill kommentera något med anledning av dessa tidigare rådsmöten.

Anf.  61  Utbildningsminister LARS LEIJONBORG (fp):

Den 25 september är väldigt länge sedan. Då hände det dessutom väldigt lite, så det är inte så mycket att säga om det.

Skulle vi ta mötet den 26–28 april också?

Anf.  62  ORDFÖRANDEN:

Den 26–28 april i den utsträckning det är forskningsfrågor och någonting som inte står i handlingarna. Statsrådet behöver inte säga något om han inte vill.

Anf.  63  Utbildningsminister LARS LEIJONBORG (fp):

Då kan jag avstå.

Anf.  64  ORDFÖRANDEN:

Då hoppar vi raskt på rådsagendan, till punkt 15. Utbildningsutskottet har fått dels skriftlig information, dels muntlig information vad gäller just punkt 15, alltså grönboken om forskning. Detta ska det vara en diskussion om på rådet. Materialet, den kommenterade dagordningen, är utsänt.

Anf.  65  Utbildningsminister LARS LEIJONBORG (fp):

Fru ordförande! Det är väl ett bra initiativ att man har kommit med grönboken. Vi har synen att innehållet bör diskuteras ordentligt i Sverige och andra medlemsländer. Därför har vi blivit lite förvånade över att det sedan har kommit fram att man är väldigt ivrig att komma till slutsatser. Jag har faktiskt skrivit ett brev till kommissionär Potočnik där jag säger att jag tycker att vi måste få tid under 2007 att debattera den. Den är intressant, och vi får helt enkelt återkomma om vilka slutsatser man ska dra när den har diskuterats.

Anf.  66  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Det här tror jag är en viktig fråga. Det är bra om vi får mer utrymme att diskutera den. Men jag vill göra ett medskick till den diskussion som kommer att förekomma, precis som jag gjorde tidigare till statssekreterare Jöran Hägglund. Det handlar om den fortsatta beredningen av ärendet. I våra handlingar är det en mycket tydlig inriktning mot forskarvärlden. I det här perspektivet spelar industrin också stor roll. Även industrin – om man säger industrivärlden finns det kapitalister som kallar sig så – och den delen av samhället måste få vara med och diskutera detta.

Anf.  67  Utbildningsminister LARS LEIJONBORG (fp):

Det är ett mycket värdefullt påpekande, och vår avsikt är att skicka ut det så att även industrins representanter uppmuntras att verkligen komma med synpunkter.

Anf.  68  AGNETA LUNDBERG (s):

När vi i utbildningsutskottet fick ta del av samrådet tog man upp tidsplanen. Statssekreterare Peter Honeth var med och informerade.

Jag skulle vilja höra, när nu ministern har skrivit brev: Vilken tidsplan har ministern föreslagit för att vi ska få diskutera frågan grundligt? Inte bara fördröjt, utan vilken tidsplan?

Anf.  69  Utbildningsminister LARS LEIJONBORG (fp):

Att återstoden av 2007 skulle få ägnas åt att diskutera igenom det. Vår erfarenhet är att om man skickar ut en sak av den här karaktären är det svårt att tänka sig att få genomarbetade synpunkter. Nu är det sommar snart, och nog behövs hösten. Det jag skrev till Potočnik var att vi i Sverige, och vi tror oss veta att också ett antal andra länder, behöver resten av 2007.

Anf.  70  ROSSANA DINAMARCA (v):

När det gäller Sverige och forskning inom industri har vi varit ganska framgångsrika. Jag skulle vilja höra hur man tänker när det gäller forskning och utvecklingsarbete inom den offentliga sektorn för att stärka också den? Det är någonting där jag skulle vilja höra vad Lars Leijonborg tycker och skicka med att det är en sak som är viktig att lyfta fram.

Anf.  71  Utbildningsminister LARS LEIJONBORG (fp):

Det kan man ha mycket reflexioner om. Kommuner och landsting bedriver en del egen forskning om sin verksamhet, och det är värdefullt. Men den första reflexion som jag får är att den medicinska forskningen i väldigt hög grad berör sjukvårdens framtid. Det är väldigt tydligt när man tittar på olika långtidsutredningar och andra bedömningar av Sveriges välfärdsframtid att det blir mycket avgörande för vår förmåga att hantera den så kallade åldringsexplosionen till exempel vilka genombrott vi får när det gäller demensforskning och sådana saker. Väldigt mycket forskning får naturligtvis konsekvenser för den offentliga verksamheten.

Om jag får frågan lite mer specifik kanske är det lättare att svara på den.

Anf.  72  ROSSANA DINAMARCA (v):

Det jag egentligen menade var att det saknas det utbyte som ni ska prata om, ganska specifikt i industrin. Jag menar på att det kanske är inom fler områden som det här forsknings- och utvecklingsarbetet och utbyte behövs internationellt och inom EU-länderna. Det är det jag tänkte på. Det är en aspekt att lyfta in så att det inte bara blir koncentration kring industrin där vi faktiskt är ganska framgångsrika ändå. Vi ligger efter på en del andra områden, bland annat offentlig sektor. Sedan kan man ta utbytet mellan små och medelstora företag och naturligtvis också med högskolan.

Anf.  73  Utbildningsminister LARS LEIJONBORG (fp):

Fru ordförande! För att ideologisera detta ett ögonblick kan jag säga att vården och utbildningen i Sverige har bedrivits i monopolform just i den offentliga sektorn. Där har det funnits ganska strikta regler för tjänsteexport som har försvårat exporten. När man säger att industrin är framgångsrik menar man ofta att den är framgångsrik som exportör. Därför är det nu ett stort fokus på hur Sverige ska klara sig i globaliseringens tid. Jo, vi ska satsa på spjutspetsforskning så att vår industri klarar sig bra. Men då är det ett väldigt riktigt påpekande att tjänstesektorn nu för tiden är väldigt stor. Därför har också tjänstesektorns möjligheter som exportmarknad eller som exportör ett väldigt stort intresse. Det påminner om att även den offentliga sektorns behov av forskning är väldigt stort. Jag håller helt med om det.

Anf.  74  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att detta är en informationspunkt så här långt. Det handlar dessutom om en grönbok i den nya tiden, vilket innebär att fortsatt ideologiserande och sakdebatt kommer att ske i utbildningsutskottet. Och sedan lär frågan komma hit igen i ett förhandlingsskede och kanske till och med för beslut. Men vi tackar för den här informationen i dag. Det var punkt 15.

Punkt 16 ska enligt mina noteringar strykas.

Då har vi kommit till punkt 17 om forskningsinfrastrukturer. Det är däremot en beslutspunkt där det ska antas rådsslutsatser. De är utsända i utskick två.

Anf.  75  Utbildningsminister LARS LEIJONBORG (fp):

Sverige har deltagit aktivt i arbetet i den här Esfrigruppen. Flera av de projekt som finns med på Esfris projektlista har intresse för svenska forskare. Ordförandeskapet har i sitt förslag till rådsslutsatser understrukit behovet av en god infrastruktur och ett nära samarbete mellan medlemsstaterna som en förutsättning för att kunna genomföra de projektförslag som finns på listan.

Vi stöder ordförandeskapets förslag till rådsslutsatser, och vi tycker att Esfrigruppen gör ett mycket bra arbete. Vi kommer naturligtvis också i fortsättningen att aktivt delta i den gruppens arbete.

Anf.  76  ORDFÖRANDEN:

Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Punkt 10 är övriga frågor. Punkt 10 k handlar om mötet med utbildnings- och forskningsministrar från Europa och Medelhavsområdet i Kairo om en dryg månad. Har utbildningsministern redan nu någonting att säga på den punkten?

Anf.  77  Utbildningsminister LARS LEIJONBORG (fp):

Jag kan avvakta och svara på eventuella frågor.

Anf.  78  ORDFÖRANDEN:

Det finns inga frågor. Då tackar vi för informationen i den frågan.

Enligt mina noteringar var det allt i detta sammanhang från utbildningsministern.

Anf.  79  ULF HOLM (mp):

Jag letar fortfarande efter listan under punkt 17 som gäller infrastruktur. Vi har väl inte fått den?

Anf.  80  ORDFÖRANDEN:

Utkast till slutsatser har vi fått i utskick två.

Anf.  81  ULF HOLM (mp):

Men det hänvisas till en lista över projekt som är viktiga. Då borde det finnas en lista. EU-nämnden har gjort ett misstag en gång genom att vi inte hade uppmärksammat en viss gasledning som fanns på en lista, ett litet annex. Jag vill inte att detta upprepas utan att nämnden faktiskt är informerad om vilka projekt som Sverige stöder.

Anf.  82  ORDFÖRANDEN:

Kan kanslichefen eller föredragande tjänsteman från kansliet svara på det?

Anf.  83  Kanslichefen INGRID LARÉN MARKLUND:

Jag har inte någon uppgift om denna lista.

Anf.  84  ORDFÖRANDEN:

Då får föredragande tjänsteman Margareta Hjorth genast springa ut och kontrollera detta. Självklart ska nämndens ledamöter få handlingarna senast vid nämndens möte. Det kan ju vara snabba puckar ibland. Men det där ska vi ordna upp.

Har utbildningsministern något mer att säga om forskningsfrågorna?

Anf.  85  Utbildningsminister LARS LEIJONBORG (fp):

Nej.

3 §  Utbildning, ungdom och kultur (utbildning)

Utbildningsminister Lars Leijonborg

Återrapport från ministerrådsmöte den 16 februari 2007

Återrapport från informellt ministermöte den 1 och 2 mars 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 24 och 25 maj 2007

Anf.  86  ORDFÖRANDEN:

Då går vi över till utbildningsfrågorna som ska behandlas på nästa rådsmöte.

Då är det beträffande utbildningsministerrådet först en återrapport från tidigare ministerrådsmöten. Vad gäller mötet den 16 februari så har det sänts ut den 2 mars.

Sedan har det varit informellt ett utbildningsministermöte den 1 och 2 mars. Finns det någonting att tillägga där?

Anf.  87  Utbildningsminister LARS LEIJONBORG (fp):

Då är vi på det som hände den 16 februari. Rapporten till Europeiska rådet antogs enhälligt utan diskussion. Sedan handlade det om det utbildningspolitiska samarbete som kallas Utbildning 2010. Ministrarna var eniga om att samarbetet kommit långt och att utbildning numera är ett centralt inslag i Lissabonprocessen.

För det framtida arbetet kunde sammanfattningsvis ett par områden pekas ut som viktiga för fördjupad diskussion på europeisk nivå, bland annat förskole- och migrationsfrågor, finansiering, flexibilitet i utbildningssystemet, forskningsresultat och globaliseringsrelaterade frågor. Det var allt.

Anf.  88  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen vad gäller de tidigare rådsmötena.

Då gäller det information och samråd inför ministerrådsmötet den 24 och 25 maj.

Punkt 5 handlar om en enhetlig ram för indikatorer och referensvärden för att mäta de framsteg som gjorts avseende Lissabonmålen för utbildning. Detta är enligt mina noteringar en falsk B-punkt. Det förväntas alltså inte så mycket debatt, men det är likafullt en beslutspunkt.

Vill utbildningsministern tillägga någonting?

Anf.  89  Utbildningsminister LARS LEIJONBORG (fp):

Jag kan säga några ord. Denna process går som sagt under namnet Utbildning 2010. Det handlar om att hitta indikatorer och benchmarks som kan användas. Nästa rapport ska lämnas våren 2008.

Den nu aktuella slutsatstexten utgör ett led i det pågående arbetet. I de tidigare rapporterna till rådet har 29 indikatorer och 5 benchmarks använts. Avsikten med den revision som slutsatserna ger vägledning om är att fokusera uppföljningen till 16 nyckelindikatorer som är relevanta att lyfta fram för att ge en tydligare och mer allomfattande bild av de framsteg som har skett.

Slutsatserna definierar också vilka behov av utveckling och anpassning av existerande indikatorer som behövs för att göra uppföljningen mer ändamålsenlig. Det är viktigt att i sammanhanget påtala att arbetet sker i nära samverkan med OECD och en del andra internationella organ.

Även om vi har varit ganska tveksamma till att göra alltför omfattande revideringar av den befintliga strukturen finns det samtidigt behov av att diskutera och försöka förbättra innehållet i det som vi rapporterar. Det är ett arbete som innebär att våra bidrag till Lissabonmålen kan bli mer relevanta och ändamålsenliga. Vi kan alltså ställa oss bakom innehållet i slutsatserna.

Anf.  90  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Punkt 6 handlar om faktabaserad uppläggning av utbildningspolitiken. Detta är en diskussionspunkt till skillnad från vad som framgick av det första utskicket med Regeringsskansliets kommenterade dagordning där det står slutsatser. Men så är det enligt mina noteringar inte. Finns det något att tillägga där?

Anf.  91  Utbildningsminister LARS LEIJONBORG (fp):

Fru ordförande! Det är ett ord som har dykt upp i den utbildningspolitiska diskussionen i Europa under de senaste åren, nämligen evidence based. Det översätts vanligen med faktabaserad. Vi har i Sverige numera också ordet evidensbaserad. Det handlar om att påminna om det som kan tyckas självklart, att både de politiska beslut som fattas och de undervisningsmetoder och övriga arbetsmetoder, till exempel metoder mot mobbning, som används i största möjliga utsträckning ska bygga på forskning och beprövad erfarenhet.

OECD har anordnat en serie konferenser och kommer före sommaren att publicera en sammanfattande analys byggd på dessa konferenser. EU-länder har också ordnat konferenser. Den senaste ägde rum i Tyskland den 28–30 mars. Vi tycker att statliga utredningar i Sverige under senare år i allt större utsträckning har lyft fram behovet av evidensbaserade arbetsmetoder. Skolminister Björklund sade helt nyligen just när det gäller arbete mot mobbing att regeringens avsikt är att stödja ett sådant arbete mer men att ett villkor för att stöd ska utgå ska vara att skolorna ska ha mobbningsplaner som just bygger på forskningsresultat.

Nu ska det sägas att detta inte är helt okontroversiellt, så det kommer säkert att bli diskussion om detta framöver. Men det är väl ett bra ämne att diskutera i den europeiska kretsen.

Anf.  92  ULF HOLM (mp):

Som utbildningsministern säger är detta en väldigt intressant diskussion, och detta har diskuterats mycket. Jag skulle vilja fråga vad Sverige kommer att svara på de frågor som kommissionen har ställt till oss. Anser vi att man kan stödja dessa tankar på EU-nivå, och i så fall på vilket sätt? Och frågan är om man kan förbättra användningen av sådan forskning. Jag har inte sett att vi har fått något svar på detta, alltså vad Sverige kommer att ha för inlägg i debatten.

Anf.  93  ROSSANA DINAMARCA (v):

Jag tycker också att det som tas upp här är väldigt intressant med tanke på vad vi har varit med om ganska nyligen här i Sverige, då regeringen delade upp lärarutbildningen i en avancerad och en grundläggande nivå, där man tar bort forskningsanknytningen för lärare med inriktning på förskolan och grundskolans tidiga år, och för modersmålslärare och yrkeslärare. Samtidigt talar ministern här om att man vill ett ha ett forskningsbaserat åtgärdsprogram när det gäller mobbning. Men man tar bort forskningsbehörigheten när det gäller mycket annan viktig utbildning för lärare.

Precis som Ulf Holm säger skulle jag vilja veta vad ministern kommer att svara på. Men jag skulle också vilja veta hur ministern ser på hur vi i Sverige agerar när det gäller forskningsbehörigheten för lärare, när de sedan ska jobba i verkligheten och saknar forskningsanknytningen.

Anf.  94  ORDFÖRANDEN:

Jag vill be både ledamöter och minister att fokusera rätt hårt på just det som kommer upp på rådsmötet. Övriga frågor får tas upp vid ett annat tillfälle.

Anf.  95  Utbildningsminister LARS LEIJONBORG (fp):

Jag kommer inte att delta själv i mötet. Men vi kommer naturligtvis att från svensk sida svara att vi tycker att detta angreppssätt är bra och att vi stöder det.

Om man tänker efter handlar Rossana Dinamarcas fråga om lärarutbildningens innehåll. Nu anser jag att hennes skildring av det som sker är helt felaktig.

Men låt oss säga att det skulle vara på det sättet att vi hade bestämt att inslag i lärarutbildningen skulle plockas bort. Eller för att göra det ännu tydligare: Handlar diskussionen om ett evidensbaserat angreppssätt – om vi ska undervisa enligt Darwins utvecklingslära eller om vi ska gå på Gamla testamentets syn på hur människan har tillkommit och utvecklats? Såvitt jag förstår handlar inte diskussionen om utbildningens innehåll, utan den handlar om hur vi ska bedriva utbildning. Hur ska vi bedriva arbete mot mobbing? Har vi ordentlig faktabakgrund när vi organiserar utbildningen?

Sveriges uppfattning är att beslut som fattas i största möjliga utsträckning ska fattas på en gedigen faktagrund och i största möjliga utsträckning baseras på forskning. Vi bejakar denna ansats på allt sätt, och ser gärna att så många länder som möjligt ansluter sig till den.

Anf.  96  ROSSANA DINAMARCA (v):

Jag är mycket väl medveten om vad det är som ska diskuteras. Men utbildningens innehåll har naturligtvis koppling till själva praxis när det gäller verksamheten. Det är det som man pratar om här – att förbättra kopplingen mellan forskning, politik och praxis. Det är det som jag inte riktigt får att hänga ihop. Hur kommer man att öka möjligheten – i det här fallet när det gäller Sverige – till forskningsanknytning för lärare som är på de grundläggande nivåerna? Där kommer ju det här med utbildningsvetenskaplig forskning in, anser jag.

Det är tråkigt att ministern inte kommer att vara med på diskussionen, för det skulle vara intressant att veta vad Sverige kommer att skicka med dit nu när man inte kommer att vara representerad själv.

Anf.  97  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Jag har samma fråga. Jag fick inget svar på mina frågor när det gäller de två frågor som kommissionen har ställt. Vilka inlägg ska Sverige göra i den debatten? Utbildningsministern sade att han inte kommer att vara närvarande själv. Då är frågan vem som ska vara närvarande och vad som ska föras fram som svar i diskussionen.

Vi har lärt oss att om man ska få igenom en åsikt i EU-politiken ska man vara ute i god tid och föra fram sina synpunkter. Detta är ett givet sådant tillfälle – att i en första diskussionsrunda försöka ge avtryck i debatten. Nu tror jag att också utbildningsministern har hittat frågan.

Anf.  98  Utbildningsminister LARS LEIJONBORG (fp):

Jag har diskuterat lärarutbildningen med Rossana Dinamarca i kammaren. Jag tror inte att vi kommer längre i den diskussionen, och jag tycker inte att den är helt relevant inför rådsmötet.

Jag tycker att jag egentligen har svarat på Ulf Holms fråga också. Men de konkreta frågorna som ställs inför mötet är: Vilka åtgärder kan medlemsstaterna vidta för att vidareutveckla kapacitet till en relevant och ändamålsenlig utbildningsforskning? Vad kan man göra för att förbättra användningen av såväl forskning som andra rön inom utbildningspolitik och praxis? Hur skulle dessa åtgärder kunna stödjas på EU-nivå?

Vi kommer att svara att vi tycker att ansatsen är viktig och riktig. Vi tycker att vi i Sverige arbetar enligt dessa principer redan nu. Vi är mycket positiva till att EU till exempel inom ramen för det sjunde ramprogrammet stöder forskning av olika slag. Vi bejakar den ansats som kommissionen här är inne på.

Anf.  99  LEIF PAGROTSKY (s):

Vi hörde att ministern inte kommer att åka till ministermötet. Det kan ju finnas goda skäl för det. Men kommer ministern att åka till ministermötet i Bolognaprocessen?

Anf.  100  Utbildningsminister LARS LEIJONBORG (fp):

Ja, om ett par timmar.

Anf.  101  ORDFÖRANDEN:

Då ska vi inte försvåra det, utan närma oss beslut i punkt 6. Det är en diskussionspunkt, och jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga.

Om inte utbildningsministern har något mer att ta upp när det gäller utbildningsrådet så kommer vi att återkomma till det rådet med statssekreterare Hallerby så småningom i ungdomsfrågor med mera.

Vi backar för ett ögonblick tillbaka till konkurrenskraftsrådets agenda, punkt 17, där det kom en fråga från Ulf Holm om ytterligare underlag. Vi har redan sammanfattat den punkten, men vi ska naturligtvis återkomma till frågan och lämna öppet för eventuella andra frågor.

Anf.  102  Kanslichefen INGRID LARÉN MARKLUND:

Vi har nu bett Regeringskansliet att skicka över infrastrukturlistan. Den kommer under dagen, och då skickar vi ut den till hela nämnden. Den har inte någon egentlig avgörande betydelse för slutsatsformuleringarna, men ni ska naturligtvis få den.

Anf.  103  ULF HOLM (mp):

Då förutsätter jag att vi har chans att höra av oss till kansliet och ordföranden om vi har några invändningar eller frågor när det gäller det här. Då behöver vi inte ta upp det mer på mötet nu.

Anf.  104  ORDFÖRANDEN:

Det ska självfallet vara möjligt. För säkerhets skull ska vi avsluta den här punkten igen. Jag finner sammanfattningsvis en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Då är vi klara med båda utbildningsministerns råd. Jag önskar lycka till.

4 §  Konkurrenskraft (konsument)

Statssekreterare Christer Hallerby

Återrapport från ministerrådsmöte

den 4 och 5 december 2006

Information och samråd inför ministerrådsmöte

den 21 och 22 maj 2007

Anf.  105  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar statssekreterare Christer Hallerby med medarbetare välkomna. Vi ska nu återgå till konkurrenskraftsrådet vad gäller konsumentfrågor. Vi kommer därefter också att återkomma till utbildnings-, ungdoms- och kulturrådet vad gäller ungdomsfrågorna.

Vi insåg just också, kanslichefen och jag, att vi har en del diverse övriga frågor kvar från utbildnings-, ungdoms- och kulturrådet som utbildningsministern inte tog upp spontant. Vi kanske kommer att ställa en del frågor till statssekreteraren även när det gäller utbildning.

Vänsterpartiet har nu bytt representant igen till Egon Frid från civilutskottet. Jag antar att det gäller konsumentfrågorna. Välkommen tillbaka till nämnden!

Då går vi in på konkurrenskraftsrådet i konsumentfrågor. Vi tar råden ämnes- och personvis i dag. Vi har redan pratat en stund om ministerrådsmötet den 4 och 5 december 2006. Det finns också tidigare utsänt material. Men finns det någonting som gäller konsumentfrågor som statssekreteraren vill kommentera från det mötet så gör det gärna nu!

Anf.  106  Statssekreterare CHRISTER HALLERBY:

Jag kan mycket kort ta upp frågan om konsumentkrediter. Det var också då en av de tunga frågorna, men den återkommer jag till inför nästa råd. Det finns ingen anledning att kommentera den ytterligare.

Ett par informationspunkter var uppe. Det handlade om översyn av konsumentskyddslagstiftningen, som jag också delvis återkommer till i och med konsumentstrategin. En gemensam referensram på avtalsrättens område var också uppe som information. Sedan handlade viss information om ett nytt direktiv om tidsdelat boende som väl kommer så småningom. Det var ungefär den rapport jag har att avlägga från det rådet.

Anf.  107  ORDFÖRANDEN:

Om det inte finns några frågor på just de här områdena så tackar vi för informationen även vad gäller detta.

Vi går nu in på information och samråd inför ministerrådsmöte den 21 och 22 maj vad gäller konsumentfrågor. Vi bläddrar framåt till punkt 8, EU-strategi för konsumentpolitiken. Det är en diskussionspunkt. Här har det varit saksamråd i civilutskottet den 17 april. Protokollet från det är utsänt. Där finns också särskilda yttranden från s, v och mp.

Eftersom ett så pass ordentligt saksamråd har skett vill jag vara lite noga och fråga om det har hänt någonting nytt efter detta saksamråd. Om det inte har det så ska vi inte orda så mycket mer om det här. Finns det något nytt i sak sedan den 17 april, statssekreteraren?

Anf.  108  Statssekreterare CHRISTER HALLERBY:

Nej, egentligen inte så mycket i sak. Jag kan bara säga att Sverige kommer att representeras på konkurrenskraftsrådet av statssekreterare Hans Jeppson. Han har därför följt med mig in här, och han ska ta upp en punkt senare.

Mycket kort om den konsumentpolitiska strategin kan jag säga att det har varit en del groll om var detta ska hanteras. Det kommer upp som en diskussion på konkurrenskraftsrådet, men antagande kommer sedan att ske i Epscorådet. Därför tänkte vi att vi tar den informationen när Nyamko Sabuni kommer hit i nästa vecka. Då tar vi upp den här punkten lite utförligare här i EU-nämnden. Men det kanske finns någon specifik fråga just nu.

Anf.  109  CHRISTINA AXELSSON (s):

Jag tänkte bara ställa en fråga. Man säger här att kommissionen anser att det är viktigt att man stöder konsumentrepresentationen och konsumentorganisationer på den europeiska nivån. Därför hoppas jag att ministern nästa vecka kommer att redogöra för att hon tycker att det är viktigt att vi får ett underlag för konsumentorganisationer också på den nationella nivån. Då kan man bygga under det hela. Man måste ju ha en underbyggnad för att man ska kunna ha en europeisk nivå. Jag hoppas att vi får höra mer om det. Det kan väl bara vara ett medskick nu.

Anf.  110  Statssekreterare CHRISTER HALLERBY:

Vi tar det som ett medskick. Nu finns det i och för sig en underbyggnad med statligt stöd till konsumentorganisationer. Men jag ska be statsrådet kommentera det specifikt i nästa vecka.

Anf.  111  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade upplägg inför fortsatta förhandlingar i denna fråga.

Jag har inte missat att statssekreterare Jeppson också sitter i lokalen redan nu. Jag hade inte tänkt välkomna honom mer formellt förrän vi kommer just till inremarknadsfrågorna, som han föredrar. Vi ska försöka klara av statssekreterare Hallerbys frågor först, och sedan återkommer vi till statssekreterare Hans Jeppsson om det inte blir nödvändigt innan dess.

Punkt 9 handlar om konsumentkreditavtal. Den frågan har varit både i civilutskottet och tidigare här i nämnden. Det har då funnits ett stöd. Det här är en beslutspunkt.

Anf.  112  Statssekreterare CHRISTER HALLERBY:

Det nya konsumentkreditdirektivet lades fram av kommissionen i oktober 2005. Sedan har det varit en rad långa och omfattande diskussioner. Förslaget innehåller bland annat regler om informationsplikt för kreditgivaren, ångerrätt när det gäller konsumentkrediter, förtidsbetalning och beräkning av den effektiva räntan.

Förslaget bygger på att det i stort sett ska bli en full harmonisering på området. Men i vissa frågor, bland annat den effektiva räntan, kan medlemsstaterna behålla och besluta om egna lösningar. Det ska förhoppningsvis gå att nå en överenskommelse om det här den 21 och 22 maj. Sverige har verkat för att en sådan överenskommelse ska kunna nås då.

När det gäller våra ståndpunkter har vi varit positivt inställda till förslaget. Vi har haft vissa framgångar i förhandlingarna. Man kan säga att förslaget inte i alla delar motsvarar vad som i dag gäller i svensk rätt. Men det är få nackdelar med det här, och de ska vägas mot de mycket stora fördelar som det innebär att reglerna harmoniseras inom hela den inre marknaden.

Vår utgångspunkt för att acceptera det här förslaget är att det ger ett mycket starkt konsumentskydd. Det ger också en hög grad av harmonisering.

Sedan gäller det nyheterna i förhållande till svensk rätt. Ja, alltså det går klart i konsumentens riktning, ska man säga. Det blir en utförlig förhandsinformation. Kreditgivaren måste lämna mer utförlig förhandsinformation än vad som gäller i svensk rätt i dag. Konsumenterna får också en ångerrätt när det gäller konsumentkredit. Det är någonting som vi inte alls har haft i svensk rätt tidigare.

Det finns en fråga kvar att lösa. Det handlar om ersättningen till kreditgivarna när man löser in ett lån i förtid. Det finns ett antal alternativ här, och det verkar som att ersättning för detta ska kunna utgå om man lägger det under ett visst tröskelvärde.

Ja, det var i stort sett den information jag hade att ge.

Anf.  113  HILLEVI LARSSON (s):

Det är ju positivt att konsumentskyddet i och med det här till och med blir högre på ett par områden. Sedan finns det dock en liten tveksamhet. Det gäller den effektiva räntan. Det hade vi också uppe innan mötet och diskuterade. Det vi ville var ju att det inte skulle vara en massa förvirrande kringinformation som man var tvungen att ge. Det är bara risk att konsumenten blir förvirrad av det.

Jag förstår inte riktigt hur jag ska utläsa de här papperen. På ett sätt står det att det har kommit en särlösning som gör att man alltid ska ange den effektiva räntan. Och på ett annat ställe står det att beräkningsgrunderna kan komma att behöva ändras, alltså beräkningsgrunderna för den effektiva räntan. Då vill jag veta: Vad innebär det här i praktiken? Innebär det att vi har nått genomslag för vår linje, eller vad betyder det?

Anf.  114  EGON FRID (v):

Det är ju svåra områden det här. Det är svårt också att ha en klar politisk linje egentligen. Det framställs ju oftast som att den här typen av harmonisering skulle skapa ett förstärkt konsumentskydd i alla delar och dessutom för de svenska konsumenterna. Samtidigt framställs det ändå, om man studerar de här frågorna närmare, som att det är den inre marknaden som ska stärkas och den inre marknadens näringsverksamhet som ska skyddas före konsumentintressen. Men man får väl ändå ha ett positivt förhållningssätt och hoppas att konsumentintressena ska stärkas och också skyddas.

Sedan är det, tycker jag, märkligt att vi ska behöva gå via en hög grad av harmonisering för att stärka det svenska konsumentskyddet när vi har traditioner av ett svenskt högt konsumentskydd. Det är den här ekvationen jag inte får att gå ihop. Därför har jag en fortsatt stark skepsis mot den här höga harmoniseringsgraden. Vänsterpartiets linje i sig i konsumentfrågor är ju att vi ska ha ett gränsöverskridande samarbete för att gynna svenska konsumenters rätt men att vi inte behöver gå med på absolut harmonisering och den höga grad av harmonisering som är i dag.

Jag anser också att Sverige har en god praxis fast vi inte har det i nationell lagstiftning på samma sätt och att Sverige via en förbättrad egen nationell lagstiftning skulle uppnå samma sak, att det skulle göras i stället för att gå via en europeisk harmonisering.

Den här frågan har ju varit uppe tidigare i samråd men inte i nya civilutskottet, så vi har inte i samråd i civilutskottet haft en avvikande mening. Men vi har en fortsatt skepsis mot det här förslaget. Jag hoppas verkligen att det i det fortsatta arbetet tydliggörs hur konsumentskyddet verkligen kan stärkas och att det är den verkliga ambitionen och inte någonting annat.

Anf.  115  ORDFÖRANDEN:

Det är alldeles riktigt att civilutskottet har informerats. Beslutsamråd sker alltså nu. Om skepsis ska uppfattas som avvikande mening säg gärna det under debatten. Annars tittar jag på er och gissar på slutet. Det underlättar om ni markerar det, ju tydligare och tidigare desto bättre.

Anf.  116  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Det här är ett gammalt förslag som har varit mycket kritiserat tidigare. Kommissionen har arbetat om det här förslaget, och det har arbetats om till det bättre. Det måste till och med jag tillstå. Det är tydligare på en del punkter, och det har gått framåt. Men precis som regeringen själv uttrycker det är kompromissen inte bara till Sveriges fördel.

När vi nu står inför en ny beslutsomgång anser vi från Miljöpartiet att det inte är tillräckligt. Det ena skälet är ideologiskt, att vi inte tycker att vi behöver full harmonisering. Vi vill ha ett bra konsumentskydd. Har man en inre marknad för företag måste också konsumenterna ha någonting att vila tillbaka på. Men vi tycker att varje medlem ska kunna ha strängare lagstiftning än den EU bestämmer. Där har vi en ideologisk skillnad. Det andra är att det i alla delar i det här inte är en fördel för svenska konsumenter. Därför har vi en avvikande mening och tycker att man borde ta en vända till.

Anf.  117  EGON FRID (v):

Jag ska sammanfatta mitt inlägg med att framföra att jag har en avvikande mening.

Anf.  118  Statssekreterare CHRISTER HALLERBY:

Det här är ju en diskussion som mycket berör hela konsumenträtten, så jag ska inte fara iväg där. Men nu ligger det ju, som vi sade, i konsumentstrategin. Det ligger också i grönboken och konsumentlagstiftningen. Regeringens tydliga inställning i alla dessa tre ärenden är att konsumenträtten ska harmoniseras på EU-nivå, och full harmonisering är vårt mål.

Skälet för detta är också mycket tydligt. Är man för de grundläggande friheterna när det gäller den inre marknaden, fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital, är det också rimligt att man har ett brett verkande konsumentskydd över hela Europa som också är gränslöst. Handlar jag på Internet från andra håll och kanter och åker jag runt i Europa och vi har ett starkt varuflöde är det också rimligt att konsumenträtten är verkande över hela Europa. Det är alltså regeringens grund för det hela, och det gäller också konsumentkrediterna.

Sedan ligger det naturligtvis i sakens natur att kompromisser inte bara blir till Sveriges fördel. I kompromissens natur ligger att man får släppa någonting. Men jag tycker totalt sett när det gäller konsumentkreditdirektivet att konsumentskyddet har stärkts, om vi ser det ur konsumentutgångspunkt. Däremot blir det en del mer byråkrati som har varit främmande i svensk konsumentlagstiftning tidigare. Det är där det är en viss informationsmängds-overload, alltså för mycket information som kommer att krävas sammantaget. Det har liksom varit främmande. Men för att få en full harmonisering tycker jag att det är ganska lätt att släppa det ifrån sig.

När det gäller den effektiva räntan har vi inte nått fram och fått igenom att detta ska gälla fullt harmoniserat över hela Europa, men det vi har nått framgång med är ju att vi får behålla det begreppet i svensk konsumentlagstiftning. Det är också regeringens intention att vi kan göra detta.

Nu viskas det i örat på mig.

Ja, vi har möjlighet att kräva detta i marknadsföring, alltså från dem som marknadsför produkter i Sverige. Där har vi den möjligheten. Därmed tycker jag också att detta är ett acceptabelt förslag.

Anf.  119  ORDFÖRANDEN:

Är nämnden redo att gå till beslut? Jag finner att så är fallet. Då finner jag sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende och noterar avvikande meningar från v och mp.

Om mina noteringar stämmer hör övriga konkurrenskraftsrådsfrågor till statssekreterare Jeppson. Är det någonting i övrigt när det gäller konkurrensfrågorna som statssekreterare Hallerby vill ta upp med oss?

Anf.  120  Statssekreterare CHRISTER HALLERBY:

Nej.

Anf.  121  ORDFÖRANDEN:

Då lämnar vi det.

5 §  Utbildning, ungdom och kultur (ungdom)

Statssekreterare Christer Hallerby

Återrapport från ministerrådsmöte

den 16 februari 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte

den 24 och 25 maj 2007

Anf.  122  ORDFÖRANDEN:

Då kastar vi oss över ungdomsdelen av utbildnings-, ungdoms- och kulturrådet. Även i det fallet är en återrapport från tidigare ministerrådsmöte utsänd, alltså från ministerrådsmötet den 16 februari. Är det någonting från det ministerrådsmötet, som berör ungdomsfrågor, som statssekreteraren vill säga något särskilt eller ytterligare om? I så fall ges det tillfället nu. Det går alldeles utmärkt att också låta bli, för det här är utsänt.

Anf.  123  Statssekreterare CHRISTER HALLERBY:

Då låter jag bli, för det är ganska tunt och innehållslöst det jag tänkte säga.

Anf.  124  ORDFÖRANDEN:

Jag tackar för det förtydligandet. Då går vi in på information och samråd inför ministerrådsmötet i ungdomsfrågorna. Vi startar med punkt 7 på den blåa agendan om att skapa lika möjligheter för alla ungdomar med mera. Det är en beslutspunkt.

Anf.  125  Statssekreterare CHRISTER HALLERBY:

Det gruppordförandeskap, alltså trojkan, som sitter nu, Tyskland, Portugal och Slovenien, har haft ungas sociala och yrkesmässiga integrering i samhället som en prioritering under den här tiden. Den utgångspunkten har också tyskarna haft under sitt ordförandeskap när det gäller att presentera en resolution om att skapa lika möjligheter för alla ungdomar och om ungas deltagande.

Det handlar om frågor om icke-diskriminering, den europeiska ungdomspakten, det vill säga frågor som rör sysselsättning, övergången mellan utbildning och arbete och ungas möjligheter att arbeta och studera utomlands. Utkastet handlar också om unga i utsatta områden, om ungdomars hälsa och om behov av bättre kunskaper om ungas levnadsvillkor. Man vill ha en tvärsektoriell ungdomspolitik med samarbete mellan olika politikområden.

Medlemsstaterna och kommissionen uppmanas och uppmuntras att dra nytta av existerande instrument och initiativ som det sjunde ramprogrammet för forskning, programmet för unga och aktiva i Europa och EU:s år för allas lika möjligheter. Lokala och regionala strategier nämns som viktiga verktyg. Kommissionen bjuds också in att tillställa rådet en analys av genomförandet av ungdomspakten i medlemsstaterna, som görs årligen.

Vi har egentligen inte haft några som helst problem att acceptera den här texten. Skulle man vara lite kritisk kan man säga att man bara lägger mer vikt vid sådant som man redan är överens om i EU. Det är alltså inga större problem att acceptera detta.

Anf.  126  LARS LILJA (s):

Min fråga rör egentligen både dagordningspunkt 7 och dagordningspunkt 8. Det handlar om det här med icke-diskriminering som vi ställer upp på. Och det är ju inte så svårt att ställa upp på flera av de slutsatser som dras här. Vi säger då till EU att vi tycker att det är bra att ungdomar icke ska diskrimineras. Samtidigt genomför vi själva i Sverige en tydlig diskriminerande åtgärd mot ungdomar, nämligen de förändringar i a-kassan som vi står inför. Det är klart och tydligt en försämring för ungdomar. De har alltså sämre möjlighet att utnyttja den försäkringen än vad äldre har.

Då blir min fråga: Om vi nu ställer upp på icke-diskriminering i EU-sammanhang, varför genomför vi då en diskriminerande åtgärd nationellt?

Anf.  127  ORDFÖRANDEN:

De nationella frågorna besvaras gärna i utskott och kammare. Här behandlar vi rådets hantering av frågan.

Anf.  128  HILLEVI LARSSON (s):

Blocken är ju lite lika varandra. Men det här första blocket avslutas med diskussionsfrågor. Det handlar om vilka åtgärder medlemsstaterna kan vidta för att uppmuntra utbildningsforskning och även förbättra användningen av sådan forskning inom utbildningspolitik och i praxis.

Då är min fråga: Hur är den svenska regeringens ståndpunkt här? Hur långt har vi kommit i vår utbildningsforskning, och hur bra använder vi den i utbildningspolitik och praxis? Det kan kanske vara en utgångspunkt för oss att vi gör så gott vi kan, om vi ska kräva att de andra också ska göra det.

Anf.  129  ULF HOLM (mp):

Jag är på punkt 7. Det är rätt, va?

Anf.  130  ORDFÖRANDEN:

Jag hoppas det.

Anf.  131  ULF HOLM (mp):

Ja, jag skulle vilja veta vad de svenska synpunkterna har varit på det här. Vilka frågor har man drivit? Det är ju ett sammelsurium av fina ord, men jag undrar vad de egentligen betyder. Jag tittar framför allt på det här med att man ska uppmana medlemsstaterna.

Jag undrar egentligen hur regeringen har tänkt uppfylla de här uppmaningarna om värderingar och ungdomsinflytande. Är de en papperstiger, eller betyder de någonting? Om det bara är en papperstiger kan ni lika gärna stryka saker och ting. För man ska inte gå ut och lova en massa saker som att man ska lyssna på ungdomar om man sedan inte gör någonting alls.

Anf.  132  ORDFÖRANDEN:

Det är mycket riktigt punkt 7. Det gäller unionsnivån.

Anf.  133  Statssekreterare CHRISTER HALLERBY:

Det är klart att EU-samarbetet ibland, med resolutionstexter och annat, är fullt av fina ord. Självfallet sker det ju dock en beredningsprocess i Regeringskansliet innan vi går med på de här sakerna. I den beredningsprocessen – och det är mitt korta svar till Ulf Holm – går vi inte med på saker som vi inte avser att uppfylla, utan det finns en tydlig intention.

När det gäller Lars Lilja och icke-diskriminering ska jag inte ta någon inrikespolitisk diskussion. Jag har inga problem med det, eftersom regeringens åtgärder handlar om att underlätta inträdet på arbetsmarknaden och skapa incitament för att så snabbt som möjligt komma in på arbetsmarknaden. Det är ju egentligen också EU:s linje när det gäller ungdomarna – att förkorta tiden mellan utbildning och arbete och göra den så effektiv som möjligt.

När det gäller utbildningsforskningen – nu känner jag att jag ger mig ut på djupt vatten, jag är inte inne på de områden som jag direkt behärskar – har det pågått en omfattande verksamhet inom utbildningsforskning av olika typer, pedagogik och annat i Sverige också. Vi ska väl göra så gott vi kan så att vi får in det i det här sammanhanget. Det är det korta svar jag kan ge. Jag kan inte precisera mig mer på den punkten just nu.

Anf.  134  ULF HOLM (mp):

Svaret från statssekreteraren var alltså: Ja, det är en massa texter men så får det vara. Men texterna måste väl betyda någonting! Titta på s. 4 där det står att ”rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar konstaterar att”, och sedan följer sex meningar om allt från att föra en sund, oberoende livsstil till ett ”bra arbete”, socialförsäkringssystemet och att delta i politiska diskussioner. Det är ju ett sammelsurium! Vad betyder det egentligen?

Kan regeringen inte föra till en väldigt snäll att-sats om vad man tänker göra för ungdomar för att uppnå ungdomspaktens mål? Man var mycket mer konkret i sina beslut när Sverige presenterade detta med andra regeringar inför vårtoppmötet, tror jag att det var, 2006 eller 2005.

Anf.  135  ORDFÖRANDEN:

Är det självklart vilken s. 4 det var som det hänvisades till, eller ska vi be Ulf Holm precisera detta?

Anf.  136  ULF HOLM (mp):

S. 24 för EU-nämnden och 4 för…

Anf.  137  ORDFÖRANDEN:

24 i stora bokstäver. Är Regeringskansliet med då?

Anf.  138  Statssekreterare CHRISTER HALLERBY:

Det mycket korta svaret även här till Ulf Holm är att jag faktiskt inte sade att det bara är fina ord. Jag sade att denna typ av texter är föremål för ett omfattande beredningsförfarande i Regeringskansliet, och vi går självfallet inte med på sådant som vi inte tycker är rimligt att uppfylla. Hur vi ska uppfylla detta och hur det ska implementeras i svensk politik och på vilket sätt återkommer vi till i de vanliga formerna i riksdagen.

Anf.  139  ORDFÖRANDEN:

Då ser det ut som att nämnden är redo att gå till beslut i punkt 7. Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Punkt 8 som handlar om framtidsperspektiv med mera har varit i EU-nämnden i februari, och då fanns det stöd för det fortsatta förhandlandet. I dag är detta en beslutspunkt. Underlag är även här utsänt, men vill statssekreteraren tillägga någonting får han gärna göra det nu.

Anf.  140  Statssekreterare CHRISTER HALLERBY:

De rådsslutsatser som ska antas nu bygger på en ganska lång diskussion. Detta har ju varit uppe för diskussion ett antal gånger. Det är väl fem huvudpunkter som ordförandeskapet har sammanfattat detta i. Man listar ett antal frågor som bedöms vara särskilt viktiga för att förbättra ungdomars levnadsvillkor. Det handlar igen om utbildning, sysselsättning, hälsa, kultur och icke-diskriminering.

Att utveckla tvärsektoriell ungdomspolitik i nära samarbete med unga själva tas upp. Man tar också upp förslag om att regelbundet ta fram en rapport om ungas levnadsvillkor i Europa, och ett annat tema är att medlemsstaterna på bästa sätt bör utnyttja gruppordförandeskapet för långsiktighet, koherens och synlighet för samarbetet. Slutligen läggs ett förslag fram om att skapa ett ramverk för erfarenhetsutbyte.

Jag ska bara avsluta med att säga att i dessa slutsatser och den här diskussionen – det som kommer att fortsätta – kan man fundera och ha synpunkter på hur detta ungdomspolitiska samarbete ska utvecklas. Detta kommer att utvärderas under 2009, och om den nuvarande tidsramen håller är det det svenska ordförandeskapet som kommer att leda den utvärderingen av ungdomspolitiken.

Anf.  141  ULF HOLM (mp):

Fru ordförande! Jag har samma synpunkter som på förra punkten. Det är väldigt mycket fina ord, men det finns ju en del politik i det om man tittar noggrant. Om man tittar på 7 a till exempel ser man att det faktiskt står att man ska förbättra ungdomars sociala integration och så vidare och sedan att när så är nödvändigt ge ungdomar en andra chans. Jag tycker att man ska ge alla människor en andra chans om så är nödvändigt! Alla ska få en chans att komma tillbaka om man har misslyckats, för att kunna komma vidare. Det borde också vara regeringens synpunkt med tanke på diskussionerna om ett livslångt lärande och kompetensutveckling, eftersom det handlar om humankapital i EU-ståndpunkten.

Det är mycket ord, och jag undrar om regeringen egentligen har läst papperna och förstått innebörden av dem.

Anf.  142  ORDFÖRANDEN:

Jag vill be er som hänvisar till sidor att nämna om siffrorna är stora eller små, för det är stundtals rörigt, så att alla hänger med och vet vad ni menar.

Anf.  143  HILLEVI LARSSON (s):

Jag ska inte hänvisa till någon sida denna gång. Jag tror att det som behövs för ungdomsfrågorna är att man gör samma sak som man har gjort inom jämställdhetspolitiken, nämligen det man kallar jämtegrering – att man försöker integrera denna politik i alla politikområden.

Det finns en risk nu att ungdomsministrarna behandlar alla dessa viktiga frågor, och att detta inte genomsyrar de politikområden där de verkliga besluten som berör ungdomar fattas. Det tror jag kan vara någonting som man ska ta med i diskussionen – att vi gör likadant som i jämställdhetspolitiken.

Det kan kanske det svenska ordförandeskapet också ta itu med och se till att de andra ministrarna också diskuterar frågorna, för ungdomsministrarna har ofta inte så mycket pengar att fördela, utan de är helt beroende av andra ministrar. Det hoppas jag man kan ta med.

Anf.  144  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Ungdomsfrågorna och ungdomars förutsättningar i framtiden är ju oerhört viktiga frågor. Det får mig att fundera lite. På s. 33, med stora siffror, förekommer det en kombination av flexibilitet och trygghet. Vad är det man egentligen avser med flexicurity och trygghet?

Anf.  145  ORDFÖRANDEN:

Till Regeringskansliet kan jag säga att 33 med stora siffror motsvaras av en liten 5:a, om det underlättar alls.

Anf.  146  Statssekreterare CHRISTER HALLERBY:

Jag ska bara ta en titt på skrivningen. När det gäller den sista frågan tycker jag att betoningen där snarare handlar om den ökade rörligheten och mycket av det som Ulf Holm var inne på om att ungdomar ska ha chanser – och förnyade chanser – att komma in i arbetslivet. Det får inte vara för stela strukturer; man ska kunna pröva på; man ska kunna börja om. Det är den typen av flexibilitet som avses.

Jag tror inte att man i detta sammanhang ska tro att detta handlar om att kopiera den danska modellen eller någonting annat, utan det är en flexibilitet mellan utbildning och arbete som avses i hög grad.

Svaret till Ulf Holm i övrigt är att vi självklart har läst igenom materialet. Jag har ingen annan synpunkt än vad du har, som jag sade nyss när det gäller att ha en flexibilitet och att ständigt förnya chanserna.

När det gäller det Hillevi Larsson sade kan jag svara ännu kortare, för jag har inte en enda avvikande mening till något av det du sade. Jag tycker att det är det som måste vara avsikten, och det är avsikten med detta att få någon sorts ungdomspolitisk integrering i övriga politikområden.

Anf.  147  ORDFÖRANDEN:

Kan nämnden då gå till beslut i punkt 8? Jag finner sammanfattningsvis att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt i detta ärende.

Vi går över till punkt 9, Övriga frågor. Vi behandlade punkterna 9 a–f förra fredagen när kulturministern var här. Vad gäller punkterna g–n får statssekreteraren gärna säga något om det är någonting särskilt. Vi behöver dock inte alls gå igenom denna punktvis, utan det här är information.

Är det någon av nämndens ledamöter som vill ställa en fråga med anledning av dessa? Jag finner inte så.

Då tackar vi för informationen vad gäller övriga frågor och ska avsluta vår behandling av utbildnings‑, ungdoms‑ och kulturministerrådet. Vi har bara en punkt kvar på den agendan, nämligen godkännande av A-punktslistan. Den är dels utsänd i omgångar, dels har det tillkommit ett par nya. Jag vill därför be statssekreteraren sitta kvar ifall det kommer några frågor på detta.

Anf.  148  Kanslichefen INGRID LARÉN MARKLUND:

För det första ska vi få information från Regeringskansliet om vad det finns för A-punkter, och helst med skriftlig notering också. Vi har inte fått någon sådan lista, men däremot fick vi en första lista. Det är som är brukligt i EU-sammanhang A-punkter som utbildnings‑, ungdoms‑ och kulturrådet ska anta men som inte alls avser utbildnings‑, ungdoms‑ och kulturfrågor. Det är GATT-frågor, det är avtal mellan EG och Brasilien om fjäderfä, det är också förslag som gäller konferensen för utrotningshotade arter av vilda djur, vilket i och för sig bara är svar på ett brev.

Sedan är det punkter för offentlig överläggning. Där handlar det om typgodkännande av motorfordon. Det har EU-nämnden haft uppe på konkurrenskraftsrådet i december. Sedan är det också en fråga om gemenskapsstatistik över utländska dotterbolags struktur och verksamhet. Vi har inte hunnit kolla det, för vi fick in detta i går. Möjligtvis har vi haft det uppe på Ekofin.

Sedan såg vi att det alldeles nyss kom ytterligare A-punkter. De handlar om avtal mellan EG och Ukraina om handel med stålprodukter, om styrelsen för institutet för jämställdhet, om offentlig debatt i en fråga som är svår att identifiera men som tydligen avser förenkling och rationalisering av rapporter om praktiskt genomförande av lagstiftning.

Det är vad vi har fått här, men vi avvaktar ytterligare information från Regeringskansliet.

Anf.  149  ORDFÖRANDEN:

Om någon vill ställa en fråga vad gäller de punkter som berör statssekreterarens beredningsområde går det att göra det nu. Det var det ingen som ville göra. I övrigt får vi be kansliet att skicka ut materialet vartefter det kommer, och så får vi samordna skriftligt om det blir nödvändigt.

Då kan vi väl med det godkänna A-punktslistan? Svaret är ja.

Då är vi klara med ungdoms‑, utbildnings‑ och kulturministerrådet, och vi tackar statssekreteraren med medarbetare så mycket för besöket i dag.

6 §   Konkurrenskraft (inre marknad)

Statssekreterare Hans Jeppson

Återrapport från ministerrådsmöte den 19 februari 2007

Återrapport från informellt ministermöte den 26–28 april 2007

Information och samråd inför ministerrådsmöte den 21 och 22 maj 2007

Anf.  150  ORDFÖRANDEN:

Vi ska i nämnden gå vidare till punkt 6 på den gula agendan, alltså återkomma till konkurrenskraftsrådet. Det är nu vi ordentligt hälsar statssekreterare Hans Jeppson välkommen. Det gäller alltså inremarknadsfrågor samt eventuella övriga frågor vid konkurrenskraftsrådet. Välkommen till nämnden!

Först och främst ska Hans Jeppson ges tillfälle att, om han så önskar, kommentera de gångna ministerrådsmötena, alltså den 19 februari och den 26–28 april. Det är inte första gången jag säger det i dag, men om det finns något som berör statssekreterarens beredningsområden vid dessa tidigare rådsmöten går det bra att kommentera det nu. Det går lika bra att även låta bli.

Anf.  151  Statssekreterare HANS JEPPSON:

Om det inte finns några specifika frågor föreslår jag att vi går vidare.

Anf.  152  ORDFÖRANDEN:

Det gör det inte. Då tackar vi för informationen.

Vi går så vidare till information och samråd inför ministerrådsmötet om inremarknadsfrågorna. Det innebär att vi backar på den blå agendan till punkt 4, Förfaranden för tillämpning av vissa nationella tekniska föreskrifter på produkter med mera. Detta är enligt mina noteringar en informationspunkt, en lägesrapport. Frågan har tidigare varit uppe i nämnden, den 16 februari. Underlag är utsänt. Om det, utöver det utsända materialet och det som sagts, finns något att tillägga får statssekreteraren gärna göra det nu.

Anf.  153  Statssekreterare HANS JEPPSON:

Som ni känner till fattades det för många år sedan ett banbrytande beslut i domstolen. Beslutet kallas Cassis de Dijon och det är den så kallade ömsesidigt erkännandeprincipen. Beslutet grundades på primärrätten, det vill säga på fördraget, och kan i korthet beskrivas så att ifall en produkt är godkänd i ett land ska den i normalfallet också kunna vara godkänd för att sättas på marknaden i andra länder. Denna rättsprincip har varit giltig hela tiden sedan 1978 och ska alltså tillämpas av myndigheter i olika länder.

Nu har man konstaterat att den fungerar dåligt och, kan man säga, rättsosäkert. I många länder, inklusive Sverige, har man inte skrivit in dessa regler i den nationella lagstiftningen. Det har alltså inte funnits tydliga sätt för ett företag att få prövat om det är adekvat att en myndighet förbjuder försäljning av en vara. Inte heller har det varit riktigt tydligt för myndigheten hur den ska hantera sådana frågor.

Det är alltså fråga om en rent rättslig sak. Avsikten är att det ska bli en förordning som rättsligt reglerar dessa förhållanden. Man kan säga att det inte ändrar möjligheterna för länderna att ha speciella skyddsbestämmelser för hälsa och miljö, men det reglerar hur det ska gå till rättsligt. Det finns tidsfrister inom vilken tid myndigheten ska underrätta företaget om förbudet, och det finns också ett system med kontaktpunkter där man kan få veta exakt vilka regler som gäller för produkter i ett medlemsland.

Vi anser att detta stärker rättssäkerheten både för företagen och för myndigheterna. Myndigheterna har tidigare kunnat råka ut för att ganska långt i efterhand ha fått ett EU-mål mot sig där man anfört ömsesidigt erkännandeprincipen, och beslutet kan då ha upphävts långt senare. Med den här förordningen skulle det bli en tydlig ordning.

Förhoppningen var att man skulle nå fram till en partiell allmän riktlinje, men det visade sig vid det senaste Corepersammanträdet att det inte fanns förutsättningar för det. Tyskarna har kört processen mycket snabbt, och det finns från olika medlemsländer en vilja att ta det lite lugnare så att man kan räkna på hur detta ska kunna inordnas i den nationella lagstiftningen.

Från svensk sida stöder vi arbetet, och vi hoppas att om det inte kommer att hinna slutföras under det tyska ordförandeskapet det i stället kan slutföras tidigt under det portugisiska ordförandeskapet.

Någon av mina medarbetare kanske har något att tillägga.

Anf.  154  ORDFÖRANDEN:

Nej. Då tackar vi för det. Givet det som statssekreteraren berättar om vad som förutspås ske vid mötet är det inte mycket annat för oss att göra än att notera detta som information. Självklart får man ställa frågor om man så vill.

Anf.  155  ULF HOLM (mp):

Från Miljöpartiets sida är vi mycket kritiska till att regeringen intar positionen att godkänna det här, att inte ha högre miljö- och konsumentkrav. Det har ju funnits en diskussion ända sedan domen i EG-domstolen för många år sedan. Från vår sida tycker vi att regeringen bör tänka igenom frågan en gång till.

Jag har inte hunnit läsa in mig tillräckligt på hur regeringen samrått om detta, men i EU-kommissionens eget underlag står det att man haft ett samråd. Där är ju konsumenterna inte särskilt väl representerade, men jag tror att man ur ett konsumentperspektiv vill att en medlemsstat ska ha möjlighet att ställa högre krav och inte per automatik behöva godkänna produkter som saluförs i ett land.

Anf.  156  ORDFÖRANDEN:

Jag vill bara notera att om det förväntas bli till exempel en riktlinjedebatt i frågan – säg gärna till i så fall, statssekreteraren – ska vi i så fall fatta ett ”mjukt” beslut. Såvitt jag förstod föredragningen var det dock en lägesrapport, och då finns det inte mycket mer att säga i dag.

Anf.  157  Statssekreterare HANS JEPPSON:

Låt mig bara nämna att jag tror att det är en missuppfattning. Det här ändrar inte på något sätt rättsläget. Rättsläget är precis detsamma som tidigare. Det är bara fråga om en ordning så att det blir tydligt hur dessa frågor prövas i den nationella rätten.

Det är säkert positivt ur alla synvinklar att frågan först prövas i de nationella domstolarna och därefter i EG-domstolen. Den tidigare ordningen har ju varit att det inte alltid funnits lagliga förutsättningar för en direkt prövning i de nationella domstolarna. Det ändrar inte förutsättningarna för Sverige eller andra medlemsländer att inom ramen för EU-rätten uppställa särskilda krav, alltså när det är tillåtet enligt EU-rätten.

Det här är bara en fråga om hur den rättsliga prövningen ska gå till. Som jag sade är det även från den reglerande myndighetens synpunkt en klar fördel att det finns en rättsordning som stipulerar hur det ska gå till.

Anf.  158  ORDFÖRANDEN:

Det är fortfarande inte mycket annat för nämnden att göra än att tacka för informationen angående lägesrapporten. Vi får säkert anledning att återkomma till frågan.

Även punkt 5, Krav för ackreditering med mera, är en lägesrapport, åtminstone enligt mina noteringar. Dokument har dels utsänts, dels kommit nu i slutet.

Anf.  159  Statssekreterare HANS JEPPSON:

Som ni vet finns den så kallade nya metoden, som vid det här laget är ganska gammal. Den bygger på att man i ett direktiv ställer generella krav. Detta detaljfästes genom en europeisk standard, och sedan kan det ibland finnas krav på att en vara provas.

För att veta vilka organ eller företag som har rätt att prova en vara måste det finnas ett ackrediteringsorgan. Denna översyn av harmoniseringen syftar bland annat till att reglera ackrediteringsorganen. Vi vill att de ska ha en så bred omfattning som möjligt. Rent formellt kan det i Sverige innebära vissa mindre förändringar genom att stadfästa att det endast finns ett ackrediteringsorgan inom en viss sektor. Som ni vet har Swedac den rollen i Sverige.

Om någon vill gå djupare in på detta besvarar vi gärna frågor.

Anf.  160  ORDFÖRANDEN:

Då ska vi för säkerhets skull fatta ett lagom mjukt beslut, det vill säga jag konstaterar sammanfattningsvis att det finns ett stöd för regeringens redovisade upplägg inför de fortsatta förhandlingarna i denna fråga.

Vi bläddrar vidare i den blå bunten, och enligt den information jag fått kan det möjligtvis finns några statssekreterare Jeppson-frågor i delar av punkt 10 a. Finns det något särskilt att säga efter det informella ministermötet om konkurrens? Den frågan har ställts tidigare, men den återkommer alltså under 10 a. Det går också bra att inte kommentera den vidare.

Anf.  161  Statssekreterare HANS JEPPSON:

Vad jag förstått av min minister var det en intressant och givande diskussion om globaliseringen. Det fanns också möjlighet till en dialog med kommissionär Kroes. Där fanns även tillresta gäster, bland andra Peter Sutherland, som pratade om globaliseringen. Jag tror att man tog ett bra steg framåt genom att diskutera hur man binder ihop synen på globalisering. Det gäller både förbättringen av konkurrenskraften i Europa och hur den inre marknaden kan bidra till den.

Anf.  162  ORDFÖRANDEN:

Det står statssekreterare Jeppson även på 10 b, e, i och j under Övriga frågor. Är det någon som vill fråga något särskilt om dem?

Anf.  163  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Det gäller b-punkten och prövning vid offentlig upphandling. Det är säkert ett steg i rätt riktning, men min fråga handlar egentligen om konsekvenser och konsekvensanalyser. Har man i det perspektivet tagit med frågan om småföretagen?

Anf.  164  Statssekreterare HANS JEPPSON:

Det är en viktig fråga, inte minst ur det perspektivet.

Detta ändrar inte upphandlingsreglerna. Det är ett så kallat rättsmedelsdirektiv och avser att komma till rätta med en del av de avarter som vissa upphandlande organ ägnat sig åt. De har rusat i väg och snabbt slutit ett avtal, vilket i realiteten gjort det mycket svårt eller omöjligt för en i upphandlingen förfördelad part att klaga. Nu skapas tidsfrister för detta, vilket alltså innebär möjligheter för företagen att överklaga.

Man kan under vissa omständigheter gå vid sidan av kravet på en utannonserad upphandling. Om exempelvis en damm håller på att rasa kan en kommun eller en stat naturligtvis omedelbart ta in en entreprenör och sätta i gång arbetet. Sedan finns det regler för hur sådana omedelbara upphandlingar ska redovisas så att man i efterhand kan kontrollera att det inte gått fel till.

Vi tycker att det är steg i rätt riktning. De avviker inte i speciellt stor utsträckning från de svenska reglerna, men de innebär dock en förbättring även i Sverige – i den utsträckning de kommer att se ut som det har föreslagits. Vi bedömer att det är positivt för mindre företag. Det är på många europeiska marknader viktigt att nya konkurrenter kan komma in i den offentliga upphandlingen. Vi har länder där gamla leverantörer fortfarande får en mycket stor andel av kontrakten.

Anf.  165  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Det var just med tanke på tidsfristen och småföretagens möjligheter som jag ställde frågan. Det handlar om den kompetens och kunskap som företagen av ekonomiska skäl har möjlighet att ha. I det perspektivet har vi från svensk sida, enligt vad jag kan utläsa av handlingarna, gjort en ekonomisk konsekvensanalys. Det var lite grann det jag efterlyste. Man har dock inte gjort det speciellt ur ett småföretagsperspektiv, och därför kan man kanske skicka med att även titta på frågan specifikt utifrån ett småföretagsperspektiv.

Anf.  166  Rättssakkunniga MARGARETA PALMSTIERNA:

Vad gäller tidsfristen har vi redan i dag enligt LOU en så kallad tiodagarsregel där man har en viss tid på sig att begära överprövning. Den föreslagna tidsfristen är en minimifrist, alltså att medlemsstaterna ska ha minst en viss tid på sig. Det är en skarpare tidsfrist. Man får inte ens sluta avtal under tidsfristen. Syftet är att göra domstolsprövningen till en reell möjlighet, vilket rimligen också bör gagna småföretagen.

Det är ingenting som hindrar att medlemsstaterna inför en längre frist om man så vill, bara man inte går under de tio dagarna. Det får man ta ställning till på hemmaplan när reglerna sedan ska genomföras.

Anf.  167  ORDFÖRANDEN:

Finns det några övriga frågor om Övriga frågor på denna agenda? Jag finner att så inte är fallet. Vi tackar för informationen under punkt 10, Övriga frågor.

Statssekreterare Jeppson är sist ut för att samråda med nämnden om konkurrenskraftsrådet. Vill någon fråga något om den utsända A-punktslistan? Den har sänts ut via mejl. Jag finner att så inte är fallet. Vi godkänner även den.

Då är vi klara med behandlingen av konkurrenskraftsrådet och tackar statssekreterare Jeppson med medarbetare så mycket för i dag.

Innehållsförteckning

1 §  Konkurrenskraft 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  4  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND 2

Anf.  5  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 2

Anf.  6  KARIN GRANBOM (fp) 3

Anf.  7  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND 3

Anf.  8  ORDFÖRANDEN 4

Anf.  9  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND (s) 4

Anf.  10  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  11  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND 5

Anf.  12  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 5

Anf.  13  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND 5

Anf.  14  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  15  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND 6

Anf.  16  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  17  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND 6

Anf.  18  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  19  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND 6

Anf.  20  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  21  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND 6

Anf.  22  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 6

Anf.  23  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND 7

Anf.  24  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  25  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND 7

Anf.  26  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 7

Anf.  27  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND 7

Anf.  28  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 7

Anf.  29  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND 7

Anf.  30  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  31  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND 7

Anf.  32  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  33  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND 8

Anf.  34  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  35  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND 8

Anf.  36  PER BOLUND (mp) 9

Anf.  37  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND 9

Anf.  38  PER BOLUND (mp) 9

Anf.  39  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND 9

Anf.  40  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  41  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND 10

Anf.  42  LEIF PAGROTSKY (s) 10

Anf.  43  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  44  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND 11

Anf.  45  LEIF PAGROTSKY (s) 11

Anf.  46  KARL SIGFRID (m) 12

Anf.  47  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND 12

Anf.  48  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  49  LEIF PAGROTSKY (s) 12

Anf.  50  PER BOLUND (mp) 13

Anf.  51  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  52  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND 13

Anf.  53  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  54  Statssekreterare JÖRAN HÄGGLUND 13

Anf.  55  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  56  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 14

Anf.  57  ORDFÖRANDEN 14

Anf.  58  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 14

Anf.  59  ORDFÖRANDEN 14

2 §  Konkurrenskraft (forskning) 15

Anf.  60  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  61  Utbildningsminister LARS LEIJONBORG (fp) 15

Anf.  62  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  63  Utbildningsminister LARS LEIJONBORG (fp) 15

Anf.  64  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  65  Utbildningsminister LARS LEIJONBORG (fp) 15

Anf.  66  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 15

Anf.  67  Utbildningsminister LARS LEIJONBORG (fp) 16

Anf.  68  AGNETA LUNDBERG (s) 16

Anf.  69  Utbildningsminister LARS LEIJONBORG (fp) 16

Anf.  70  ROSSANA DINAMARCA (v) 16

Anf.  71  Utbildningsminister LARS LEIJONBORG (fp) 16

Anf.  72  ROSSANA DINAMARCA (v) 16

Anf.  73  Utbildningsminister LARS LEIJONBORG (fp) 17

Anf.  74  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  75  Utbildningsminister LARS LEIJONBORG (fp) 17

Anf.  76  ORDFÖRANDEN 17

Anf.  77  Utbildningsminister LARS LEIJONBORG (fp) 18

Anf.  78  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  79  ULF HOLM (mp) 18

Anf.  80  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  81  ULF HOLM (mp) 18

Anf.  82  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  83  Kanslichefen INGRID LARÉN MARKLUND 18

Anf.  84  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  85  Utbildningsminister LARS LEIJONBORG (fp) 18

3 §  Utbildning, ungdom och kultur (utbildning) 19

Anf.  86  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  87  Utbildningsminister LARS LEIJONBORG (fp) 19

Anf.  88  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  89  Utbildningsminister LARS LEIJONBORG (fp) 19

Anf.  90  ORDFÖRANDEN 20

Anf.  91  Utbildningsminister LARS LEIJONBORG (fp) 20

Anf.  92  ULF HOLM (mp) 20

Anf.  93  ROSSANA DINAMARCA (v) 21

Anf.  94  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  95  Utbildningsminister LARS LEIJONBORG (fp) 21

Anf.  96  ROSSANA DINAMARCA (v) 21

Anf.  97  ULF HOLM (mp) 22

Anf.  98  Utbildningsminister LARS LEIJONBORG (fp) 22

Anf.  99  LEIF PAGROTSKY (s) 22

Anf.  100  Utbildningsminister LARS LEIJONBORG (fp) 22

Anf.  101  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  102  Kanslichefen INGRID LARÉN MARKLUND 23

Anf.  103  ULF HOLM (mp) 23

Anf.  104  ORDFÖRANDEN 23

4 §  Konkurrenskraft (konsument) 24

Anf.  105  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  106  Statssekreterare CHRISTER HALLERBY 24

Anf.  107  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  108  Statssekreterare CHRISTER HALLERBY 25

Anf.  109  CHRISTINA AXELSSON (s) 25

Anf.  110  Statssekreterare CHRISTER HALLERBY 25

Anf.  111  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  112  Statssekreterare CHRISTER HALLERBY 25

Anf.  113  HILLEVI LARSSON (s) 26

Anf.  114  EGON FRID (v) 26

Anf.  115  ORDFÖRANDEN 27

Anf.  116  ULF HOLM (mp) 27

Anf.  117  EGON FRID (v) 27

Anf.  118  Statssekreterare CHRISTER HALLERBY 27

Anf.  119  ORDFÖRANDEN 28

Anf.  120  Statssekreterare CHRISTER HALLERBY 28

Anf.  121  ORDFÖRANDEN 28

5 §  Utbildning, ungdom och kultur (ungdom) 29

Anf.  122  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  123  Statssekreterare CHRISTER HALLERBY 29

Anf.  124  ORDFÖRANDEN 29

Anf.  125  Statssekreterare CHRISTER HALLERBY 29

Anf.  126  LARS LILJA (s) 30

Anf.  127  ORDFÖRANDEN 30

Anf.  128  HILLEVI LARSSON (s) 30

Anf.  129  ULF HOLM (mp) 30

Anf.  130  ORDFÖRANDEN 30

Anf.  131  ULF HOLM (mp) 30

Anf.  132  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  133  Statssekreterare CHRISTER HALLERBY 31

Anf.  134  ULF HOLM (mp) 31

Anf.  135  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  136  ULF HOLM (mp) 31

Anf.  137  ORDFÖRANDEN 31

Anf.  138  Statssekreterare CHRISTER HALLERBY 31

Anf.  139  ORDFÖRANDEN 32

Anf.  140  Statssekreterare CHRISTER HALLERBY 32

Anf.  141  ULF HOLM (mp) 32

Anf.  142  ORDFÖRANDEN 33

Anf.  143  HILLEVI LARSSON (s) 33

Anf.  144  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 33

Anf.  145  ORDFÖRANDEN 33

Anf.  146  Statssekreterare CHRISTER HALLERBY 33

Anf.  147  ORDFÖRANDEN 34

Anf.  148  Kanslichefen INGRID LARÉN MARKLUND 34

Anf.  149  ORDFÖRANDEN 34

6 §   Konkurrenskraft (inre marknad) 35

Anf.  150  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  151  Statssekreterare HANS JEPPSON 35

Anf.  152  ORDFÖRANDEN 35

Anf.  153  Statssekreterare HANS JEPPSON 35

Anf.  154  ORDFÖRANDEN 36

Anf.  155  ULF HOLM (mp) 36

Anf.  156  ORDFÖRANDEN 36

Anf.  157  Statssekreterare HANS JEPPSON 37

Anf.  158  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  159  Statssekreterare HANS JEPPSON 37

Anf.  160  ORDFÖRANDEN 37

Anf.  161  Statssekreterare HANS JEPPSON 38

Anf.  162  ORDFÖRANDEN 38

Anf.  163  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 38

Anf.  164  Statssekreterare HANS JEPPSON 38

Anf.  165  CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s) 38

Anf.  166  Rättssakkunniga MARGARETA PALMSTIERNA 39

Anf.  167  ORDFÖRANDEN 39

EU-nämndens uppteckningar

I EU-nämndens uppteckningar står det vad som sagts under nämndens sammanträden. Uppteckningarna publiceras ungefär två veckor efter sammanträdet.