Onsdagen den 17 juni

EU-nämndens uppteckningar 2019/20:58

§ 1  Miljö

Statssekreterare Gunvor Ericson (deltar per telefon)

Statssekreterare Eva Svedling (deltar per telefon)

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för miljö den 5 mars 2020

Information och samråd inför videomöte den 23 juni 2020

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Då inleder vi mötet. Vi går först in på återrapporten, om det finns något att säga.

Anf.  2  Statssekreterare EVA SVEDLING:

Vi håller oss till den skriftliga redogörelsen och har inget att tillägga.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för det.

Vi går in på information och samråd inför videomötet den 23 juni och miljöpolitikens bidrag till grön återhämtning efter covid-19.

Anf.  4  Statssekreterare EVA SVEDLING:

Fru ordförande! Jag börjar med klimatdelen, och sedan lämnar jag över till min kollega Gunvor Ericson för det resterande.

Regeringen anser att ambitiösa klimatåtgärder kommer att vara en oerhört viktig komponent i EU:s återhämtning. Vi behöver säkerställa att återhämtningen präglas av gröna investeringar och klimatsmarta åtgärder. Detta kommer att inte bara underlätta utan även påskynda den omställning som krävs för att uppnå målet om klimatneutralitet till 2050.

I detta avseende spelar EU:s klimatlag en avgörande roll, och Sverige driver på för att skärpa utsläppsmålet till 2030 till att omfatta utsläpps­minskningar på minst 55 procent jämfört med 1990. Därtill ska klimatneutralitetsmålet till 2050 även gälla alla medlemsstater, det vill säga vara verkningsfullt på nationell nivå. Genom att anta en ambitiös klimatlag säkerställer vi att vi är på rätt väg för att nå klimat­neutralitetsmålet. Våra investeringar måste riktas mot en klimatneutral framtid, inte mot ett fossilberoende förflutet.

Regeringen välkomnar också att den gröna given och målet om klimatneutralitet till 2050 har fått vägledande roller för EU:s återhämtningspaket. Vi måste nu se till att dessa målsättningar omsätts i konkreta och konsekventa återhämtningsåtgärder.

Regeringen avser också att fortsätta arbetet med att skärpa klimat­integreringen av EU:s budgetram för att säkerställa att budgeten bidrar till omställningen till ett fossilfritt samhälle och att inga EU-medel går till fossil energi. Sverige driver redan att minst 25 procent av den totala budgetramen ska gå till klimatinvesteringar. Det har vi gjort sedan MFF-förslaget presenterades, och det är en position som sedan tidigare förankrats i riksdagen.

Anf.  5  Statssekreterare GUNVOR ERICSON:

En resurseffektiv cirkulär och giftfri ekonomi är en central komponent i den gröna omställningen. I mars presenterade EU-kommissionen en handlingsplan för cirkulär ekonomi som en del av den gröna given. Handlingsplanen ska bidra till att klimatmålen kan uppnås och samtidigt bidra till en långsiktig konkurrenskraft. Genomförandet av de åtgärder som aviseras i handlingsplanen kan bli en viktig del i en grön omställning och bidra till EU:s långsiktiga konkurrenskraft. Även genomförandet av EU:s handlingsplan för bioekonomi är en angelägen del i att åstadkomma ökad cirkularitet.

EU:s kommande kemikaliestrategi är också en viktig del i den gröna återhämtningen eftersom målet om en giftfri miljö inte får prioriteras ned i arbetet med återhämtningen. Om vi glömmer dessa aspekter nu måste vi betala priset i form av försämrad hälsa och miljöförstöring i framtiden.

För regeringen är biologisk mångfald och ekosystemtjänster en del av basen i återhämtningen från covid-19-krisen. När våra samhällen ska återhämta sig är det nödvändigt att beakta både skydd och nyttjande av naturen – detta också för att stärka motståndskraften inför framtida kriser. De tjänster naturen ger oss kommer att hjälpa oss att komma åter efter krisen, särskilt om vi samtidigt ser till att ta vara på dem utan att förstöra dem. Detta uppnår vi genom naturbaserade lösningar.

Ekosystemtjänster är direkt nödvändiga för livsmedelsproduktionen. Det är därför positivt att kommissionens nya strategier för biologisk mångfald och livsmedel hänger ihop och att vikt läggs vid att integrera hänsynen till biologisk mångfald i livsmedelssektorn.

Rådet kommer inte vid detta tillfälle att diskutera skogliga frågor. Regeringen kan dock försäkra EU-nämnden om att vi vid förhandlingarna inom EU har med oss den svenska ståndpunkten att EU:s skogsstrategi måste värna skogens klimatnytta och att det är av avgörande betydelse att skogsstrategin inte underordnas strategin för biologisk mångfald.

Anf.  6  JESSICA ROSENCRANTZ (M):

Tack, statssekreterarna, för en bra föredragning! Jag vill också tacka för en bra diskussion i går på miljö- och jordbruksutskottets sammanträde, där det förvisso bara var en information men där vi ändå hade en bra dialog om de olika partiernas ställningstaganden i relation till regeringens ståndpunkt.

Jag vill också välkomna att regeringen har gjort vissa tillägg i ståndpunkten inför dagens möte, och jag välkomnar bland annat omnämnandet både i skrift och nu muntligt om vikten av handlingsplanen för bioekonomi som en angelägen del för att nå den cirkulära ekonomin. Tack för detta tillägg!

Moderaterna hade ett antal ytterligare delar som vi lyfte fram vid miljö- och jordbruksutskottets sammanträde i går, och jag tänkte återupprepa dem.

Det första handlar just om skogen, som statssekreteraren nämnde, under strategin för biologisk mångfald. Vi ser i den svenska ståndpunkten att man lyfter upp synergierna mellan strategin för biologisk mångfald och strategin vad gäller jordbruksområdet, från jord till bord.

Vi tycker att det finns all anledning att påpeka från Sveriges sida att det finns beröringspunkter också med EU:s skogsstrategi. Precis som statssekreteraren sa nu muntligt behöver det klargöras att vi ser att strategierna för skogen och för den biologiska mångfalden behöver vara jämbördiga och att skogsstrategin inte underordnas strategin om biologisk mångfald. Det är en känd position som vi har fattat beslut om här i EU-nämnden tidigare.

Vi skulle vilja upprepa att det är bra att Sverige framför detta. Det handlar om s. 4, i slutet av det första stycket. Man kan lägga till en sådan del där.

Låt mig gå vidare till stycke två, också på s. 4 i den svenska ståndpunkten. Det handlar om siffersatta mål. I enlighet med den avvikande mening som vi hade i samband med jordbruksrådet häromveckan här i nämnden vill vi återupprepa att vi tycker att den svenska ståndpunkten borde innehålla följande formulering:

Regeringen stöder en inriktning om att minska överanvändningen av växtskyddsmedel och växtnäring i de medlemsländer där förbrukningen är hög och effektiviteten låg. Regeringen ställer sig inte bakom den föreslagna styrningen av markanvändningen vad gäller ekologisk produktion eller obligatoriska krav på avsättning av jordbruksmark.

Jag går slutligen vidare till klimatområdet. Jag upplever egentligen inte att regeringen och vi tycker olika där, men jag saknar två delar som regeringen brukar framföra.

Det ena handlar om att regeringen anser att medlemsstaterna fortsatt bör vara delaktiga i avgörande beslut som rör utsläppsminskningar inom ramen för EU:s ordinarie lagstiftningsförfarande. Det kopplar till att kommissionen föreslår att man genom delegerade akter ska kunna fastställa en gradvis skärpt utsläppsbana. Där borde vi framföra att medlemsstaterna i fortsättningen ska vara delaktiga i avgörande beslut.

Till sist: När man nämner att klimatneutralitet i första hand ska uppnås genom minskade växthusgasutsläpp inom unionen och så vidare står vi helt bakom detta. Men vi uppfattar också att regeringen i andra samman­hang när vi har haft överläggningar har framfört att även när det sker utsläppsminskningar i tredjeland bör man i enlighet med artikel 6 i Paris­avtalet kunna använda dessa som kompletterande åtgärder som ska kunna tillgodoräknas unionen och respektive medlemsstat. Sådana åtgärder ska dock inte leda till minskade ansträngningar för att minska utsläppen inom unionen.

Vi tycker att det vore bra om Sverige framför detta också i det här sammanhanget, det vill säga att primärt sänka utsläppen inom unionen men också kunna använda kompletterande åtgärder.

Anf.  7  ANNIKA QARLSSON (C):

Fru ordförande! Tack, statssekreterarna, för genomgång av ståndpunkten inför förhandlingarna!

Jag har också fått rapport från utskottet om att det var bra diskussioner, att det tillfördes ytterligare saker och att ytterligare saker förtydligades.

Vi kan se i den första delen att hållbara affärsmodeller för grönt företagande och innovation är helt avgörande för att leverera hållbara produkter. Det skapar mervärden för att återvinna material och att kunna driva utveckling mot en mer cirkulär framtid.

Jag förstod på svaret i går att det var sådant som redan fanns inledningsvis i det material som är anledningen till behandlingen, men jag skulle gärna vilja höra statssekreterarnas syn på just dessa frågor.

Vi hade gärna velat se att man under klimatlagen innefattade bindande mål för minskning. Det ska ju också i nästa steg vara en förutsättning för att man ska kunna tilldelas medel från fonden. Jag skulle gärna vilja höra hur statssekreterarna ser på det.

Det kommer också att behövas kontrollstationer för att se att den utveckling man förespeglar när man får medel också är det som händer och sker runt omkring.

Vi skulle också gärna vilja se att subventionerade fossila drivmedel fasas ut. Jag har förstått det som att det finns i underlaget inför mötet, men jag skulle gärna vilja höra statssekreterarnas syn på detta.

Vad gäller skogen har vi det senaste året haft många diskussioner, och vi har i alla olika frågor varit oerhört tydliga med att skogen måste vara en nationell kompetens. Den typen av frågor får inte föras över. Men det får inte heller vara dubbla måttstockar när det gäller vilka mål man sätter upp på skogsägare. Här finns en del som Jessika lyfte fram väldigt klokt, så jag instämmer i det hon säger i dessa frågor.

Anf.  8  KJELL-ARNE OTTOSSON (KD):

Ordförande! Tack till statssekreterarna för föredragningen! Det är glädjande med tillägg från gårdagens möte. Det gillas, det vi ser både kring bioekonomi och kring skogen.

Det var också ett tillägg just när det gäller budgeten, och det har vi – vad jag har förstått av min kollega Désirée Pethrus – ställt oss bakom tidigare. Vi står vid det fortfarande, men jag vill ändå klargöra att ingenting med budgeten är klart förrän allt är klart. Vi förbehåller oss förstås rätten att återkomma i frågan i förhandlingar i finansutskottet när det gäller budgeten totalt.

Men det här är som sagt någonting som vi har ställt oss bakom tidigare, och vi ser ingen anledning nu att ha någon annan åsikt. Vi förbehåller oss dock den rätten när vi ser slutprodukten.

I övrigt ställer jag mig, precis som i gårdagens MJU, helt bakom den punkt som Jessika Rosencrantz tog upp. Det var bra med det muntliga tillägg som kom nu när det gäller skogen. Men vi ser ändå att tilläggen kring skogen med de siffersatta målen, och med den avvikande mening som ligger med sedan tidigare när det gäller detta, och de två delar kring klimatet som moderaten nämnde gör att vi ställer oss helt bakom detta och tycker att det absolut bör tas in.

Anf.  9  JENS HOLM (V):

Tack för redogörelsen! Vi i Vänsterpartiet välkomnar att regeringen vill driva en högre nivå för utsläppsminskningar, men vi tycker inte att det räcker. Jag vill påminna om att den ansvariga rapportören Jytte Guteland har föreslagit ett mål om minst 65 procent i utsläppsminskningar till 2030. Vi i Vänsterpartiet har för vår del föreslagit minst 70 procent.

Jag skulle vilja veta vad regeringen anser om EU-parlamentets rappor­törs förslag om minst 65 procent och om man är beredd att höja sin ambition.

Jag har också en fråga när Eva säger att inga EU-medel ska gå till fossil energi. Jag undrar om det innebär att regeringen aktivt kommer att driva positionen att alla miljöskadliga subventioner ska fasas ut. Jag skulle önska att regeringen sa att de miljöskadliga subventionerna ska fasas ut, för det är en tydligare position än det som har redogjorts för här.

Vi tycker att det är bra att regeringen vill öronmärka klimatinvesteringar i långtidsbudgeten, men 25 procent räcker inte. Jag noterar att den europeiska miljörörelsen vill ha en målsättning på minst 50 procents öronmärkning för både miljömässiga och klimatmässiga ändamål i budgeten.

Jag undrar om regeringen är beredd att höja ambitionen från 25 procent till något som är högre än så.

Vad gäller resonemanget om skogen beklagar vi i Vänsterpartiet mycket att regeringen nu anser att kortsiktiga näringsintressen inom skogsindustrin ska jämställas med våra målsättningar om biologisk mångfald. För oss i Vänsterpartiet är det fundamentalt att biologisk mångfald är grunden för allt liv. Självklart måste det vara någonting som är överordnat skogsstrategin. Detta känns som en olycklig förskjutning.

Anf.  10  NINA LUNDSTRÖM (L):

Tack till statssekreterarna för föredragningen! Vi hade en bra diskus­sion i miljö- och jordbruksutskottet, och den har fångats upp väl inför dagens sammanträde.

Jag har egentligen bara en fråga utifrån klimatlagen för EU. Det gäller formuleringarna kring att klimatneutralitet i första hand ska uppnås genom minskade växthusgasutsläpp inom unionen. Min fråga gäller vad det här innebär sett till ståndpunkterna kring negativa utsläpp. Hur ser det ut i den frågan? Vad betyder detta för de negativa utsläppen?

Anf.  11  MARTIN KINNUNEN (SD):

Från Sverigedemokraternas sida står vi fast vid tidigare avvikande meningar rörande klimatet där vi motsätter oss förändringar av 2030-målet.

Vi anser också att det inte bör ha någon betydelse hur utsläppen minskar utan snarare att de minskar. Därmed bör man inte låsa sig fast vid vad som ska minska.

Beträffande EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi anser vi att regeringen bör understryka den viktiga roll nordiskt skogsbruk och nordisk skogsindustri har för utvecklingen av uthållig ekonomi. Beträffande strategin för biologisk mångfald noterar vi att regeringen underströk att sociala och ekonomiska aspekter måste beaktas.

Kommissionens förslag är dock så uppenbart entydigt och så uppenbart i avsaknad av konsekvensanalyser att vi vill att regeringen begär att det dras tillbaka och att ett nytt förslag ska utarbetas i samverkan med olika berörda samhällssektorer och dessutom parallellt med den planerade skogsstrategin.

Anf.  12  Statssekreterare EVA SVEDLING:

Tack så mycket för frågor och kommentarer! Jag ska försöka hantera dem i den ordning de kom gällande klimatdelarna.

Jag börjar således med Jessica Rosencrantz gällande de delegerade akterna för utsläppsbanan. Vi kan notera att det inte finns något stöd över huvud taget för kommissionens förslag om delegerade akter. Det tycker vi är bra, och vår syn är att frågan om utsläppsbanor ska hanteras inom ramen för ordinarie lagstiftningsförfarandet. Där är vi alltså inte oeniga på något sätt.

Gällande frågan om verifierade utsläppsminskningar finns det i Fakta-PM. Vår ståndpunkt framgår där, och den är i linje med det som sades. Vi ser inte att detta behöver framföras i det här skedet, men det finns inga meningsskiljaktigheter.

När det gäller fonden för den rättvisa omställningen stämmer det helt överens med regeringens ståndpunkt att det ska vara villkorat mot både 2030- och 2050-målen. Detta är uppe i de pågående förhandlingarna.

Jag går över till frågan från Jens Holm gällande rapportören och Europaparlamentet. Där ser regeringen att det är positivt att Europa­parlamentet, precis som Sverige, driver på och vill ha en ambitiös klimatlag. Det återstår att se vad den slutgiltiga ståndpunkten blir, men vi hoppas på att det ska vara en fortsatt ambitiös riktning när det gäller detta.

Ståndpunkten gällande fossilt är, som också framgår, att det inte ska ske några ytterligare investeringar i fossil energi. Minst 25 procent är ståndpunkten – det är minst så mycket som ska gå till miljö- och klimat­investeringar.

Det ställdes också en fråga om vad det här betyder för negativa utsläpp. Tack så mycket för den frågan! Vi är fortfarande i ett skede där vi sitter och gör analyser, men det är viktigt att det finns och kommer att finnas tydliga bokföringsregler för detta. Men det är för tidigt att säga någonting ytterligare om det.

Jag hoppade vidare lite för snabbt, för det var också en fråga från Centerpartiet om kontrollstation. Där handlar det naturligtvis om att hitta en så effektiv process som möjligt för att säkerställa att vi når nettonoll till 2050. En utgångspunkt är att klimatlagen måste anpassas till Parisavtalets ambitionscykel och att man i den processen börjar möjliggöra för en återkommande översyn av ambitioner. Det är vart femte år genom det här ordinarie lagstiftningsförfarandet. Vi anser också att en sådan process bör möjliggöra att vi kan anta kompletterande delmål.

Med de svaren tror jag att jag har hanterat de direkta frågor som kom.

Anf.  13  Statssekreterare GUNVOR ERICSON:

Jag ska försöka svara på de andra delarna.

Vi gjorde, som mycket riktigt noterades, tillägg om bioekonomi. Som jag nämnde kommer inte rådet vid det här tillfället att diskutera skogliga frågor. Men självklart har EU-nämnden tagit fram en ståndpunkt om skogen, och det är den som regeringen arbetar efter, det vill säga att den svenska ståndpunkten är att EU:s skogsstrategi måste värna skogens klimatnytta och att det är av avgörande betydelse att skogsstrategin inte underordnas strategin för biologisk mångfald. Det var det jag försökte beskriva, och det är ju det som regeringen arbetar efter.

Eftersom det kommer att återkomma senare i höst exakt hur det här ska utformas har vi inte i dag exakta positioner när det gäller hur det här kommer att se ut framöver.

När det gäller hållbara affärsmodeller finns naturligtvis strategin för cirkulär ekonomi från EU:s sida, och man pekar på flera olika åtgärder som behöver vidtas. I handlingsplanen från EU:s sida är det en viktig del i omställningen av kommissionens återhämtningsplan, och det kommer också naturligtvis att påverka när Sverige tar fram en handlingsplan. Den är under utarbetande och inte riktigt klar ännu, men vi kommer naturligtvis att se att de här båda produkterna kommer att hänga ihop.

Det var ytterligare frågor om bioekonomi och skog, och jag tror att jag har svarat på dem.

När det gäller den cirkulära ekonomin är detta ett medel för att nå de mål som kommissionen har satt upp och de svenska klimat- och miljömålen.

Anf.  14  JESSICA ROSENCRANTZ (M):

Jag välkomnar en bra diskussion och att vi är överens i flera delar. Men Moderaterna vidhåller ändå att även om det är bra att regeringen arbetar för vissa frågor, som man beskriver att man gör, inte minst betydelsen av skogen, är det också just i sådana här sammanhang, när diskussionen är uppe på EU-nivå, som våra ståndpunkter behöver framföras. Därför vidhåller vi från vår sida att regeringens ståndpunkt också bör innehålla en del om skogen.

Regeringen beskriver att det här inte handlar om skogen utan om biologisk mångfald, men man nämner samtidigt jordbruksstrategin som ju har många synergier med strategin för biologisk mångfald. Vi ser inte varför man inte också skulle kunna lyfta fram skogsstrategin i sammanhanget – det känns ganska naturligt – och då också i enlighet med tidigare ståndpunkt här i nämnden ange att regeringen anser att det är viktigt att EU:s skogsstrategi efter 2020 ska vara jämbördig med och av samma relevans som andra EU-strategier, däribland strategin om biologisk mångfald.

Därutöver hade vi ett tillägg när det gäller de siffersatta målen. Vi hade en avvikande mening inför jordbruksrådet senast som vi vidhåller. Jag tror inte att statssekreteraren nämnde det nu, men formuleringen vi vill ha in i mitten av andra stycket på s. 4 är: Regeringen stöder inriktning om att minska överanvändningen av växtskyddsmedel och växtnäring i de medlemsländer där förbrukningen är hög och effektiviteten låg. Regeringen ställer sig inte bakom den föreslagna styrningen av markanvändningen vad gäller ekologisk produktion eller obligatoriska krav på avsättning av jordbruksmark.

Slutligen står vi fast vid våra tillägg vad gäller klimatdelen med delegerade akter och inte minst detta med kompletterande åtgärder som jag läste upp tidigare.

Jag förtydligar gärna om något är oklart i övrigt, men det här är alltså avvikande meningar som vi önskar anmäla.

Anf.  15  ORDFÖRANDEN:

Får jag bara fråga om det här med delegerade akter, för där uppfattade jag det som att regeringen höll med Moderaterna.

Anf.  16  JESSICA ROSENCRANTZ (M):

Ja, precis! Statssekreteraren får gärna förtydliga det. Jag uppfattar det som att vi är överens om en hel del, men vi önskar att Sverige också framför de här sakerna. För det är väl det som vi tar beslut om nu. Vill statssekreteraren framföra det här på mötet är vi okej med det, men annars blir det en avvikande mening för att vi tycker att det bör framföras.

Anf.  17  ORDFÖRANDEN:

Tack för klargörandet!

Anf.  18  JENS HOLM (V):

Jag tackar för svaren på mina frågor.

Vi i Vänsterpartiet anmäler en avvikande mening som handlar om att vi vill ha betydligt mycket högre bindande målsättningar för utsläppsminskningar till 2030. Vi i Vänsterpartiet vill att utsläppen ska minskas med 70 procent, och vi tycker att Sverige åtminstone skulle ha försökt driva minus 65 procent som har föreslagits av EU-parlamentets rapportör.

Jag tycker inte heller att positionen att inte driva några ytterligare investeringar i fossil energi riktigt räcker, utan vi vill att regeringen aktivt ska driva att alla miljöskadliga subventioner ska fasas ut. Vi tycker också att det behövs en högre ambition än 25 procent för miljö- och klimatmässiga investeringar i långtidsbudgeten. Den siffran behöver höjas väsentligt.

Sedan motsätter vi oss den nya formuleringen om att skogsstrategin inte ska underordnas strategin för biologisk mångfald. För oss är det fundamentalt att biologisk mångfald är grunden för allt liv, och den måste därför överordnas skogsindustrins intressen.

Vi avviker även där från regeringens position.

Anf.  19  ANNIKA QARLSSON (C):

Jag tackar för bra svar på flera av frågorna som vi delar uppfattning om.

Vad gäller delen om skogen som Moderaterna och Jessica anmäler avvikande ståndpunkt om ansluter vi till.

Anf.  20  NINA LUNDSTRÖM (L):

Vi i Liberalerna skulle gärna se att det fanns en formulering vad gäller de negativa utsläppen som bara är ett slags inriktning här. Jag noterade att det i faktapromemorian från april fanns en formulering som var någonting i stil med att regeringen analyserade i vilken utsträckning negativa utsläpp kan bidra.

För att frågan inte ska falla bort helt och hållet tycker jag att den i alla fall skulle kunna omnämnas i det stycke som rör klimatlagen.

Anf.  21  KJELL-ARNE OTTOSSON (KD):

Jag vill göra ett förtydligande. Vi står fortfarande bakom, som jag har deklarerat tidigare, de avvikande meningar som Moderaterna kom med och även den avvikande mening som lämnades här i EU-nämnden redan för en och en halv vecka sedan och som Jessica tog upp nu. Vi står fortfarande bakom allt detta, trots det vi har hört från våra statssekreterare.

Anf.  22  Statssekreterare EVA SVEDLING:

Jag kan kommentera det som har kommit upp.

Det var helt korrekt som Jessica Rosencrantz konstaterade, fru ordförande, att vår syn gällande frågan om en utsläppsbana ska hanteras inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Därför kan det också läggas till den kommenterade dagordningen att regeringen anser att klimatlagen måste anpassas till Parisavtalets ambitionscykel på ett sätt som möjliggör att medlemsstaterna i fortsättningen är delaktiga i avgörande beslut som rör utsläppsminskningar. Processen bör därmed möjliggöra för återkommande översyn av EU:s klimatambition vart femte år genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet. En sådan process bör även kunna möjliggöra att det antas kompletterande utsläppsmål.

Sedan vill jag kommentera frågan från Nina Lundström om negativa utsläpp, och det kan vi lägga till. Det är inte någonting som föranleder någonting ytterligare, utan det lägger vi till.

Jag vill påminna Jens Holm om att vår ståndpunkt vad gäller 2030 är minst 55 procent och att det även gäller investeringar i miljö och klimat som också är minst 25 procent. Vi hoppas också på att ha ett konstruktivt samarbete med parlamentet som har den här ambitionen.

I övrigt är vår ståndpunkt när det gäller utfasningen av fossilt att vi kommer att åstadkomma det genom skärpta krav i EU:s utsläppshandel. Det är så det kommer att åstadkommas, och det har också lett till minskningar av fossil energi på 9 procent bara förra året i EU.

Anf.  23  Statssekreterare GUNVOR ERICSON:

Angående det som Jessica Rosencrantz sa finns det stycke som Moderaterna vill ändra ståndpunkten i inte i den kommenterade dagordningen för detta miljöråd. Det kommer ju att vara fortsatta förhandlingar om antagande av rådsslutsatser i höst. Därför är det inte uppe för diskussion på det här mötet. Jag försökte förklara inledningsvis att det inte är någon förhandling på det här informella mötet nu, utan det kommer att vara så att den svenska positionen är det som EU-nämnden tidigare har antagit om skogen men också om det som tidigare har sagts om att undvika överanvändningen av växtskyddsmedel, vilket tidigare togs upp.

Ståndpunkten handlade då om att undvika överanvändning av växtskyddsmedel och växtnäring i de medlemsländer där förbrukningen är hög och effektiviteten låg. Det är en ståndpunkt som är avstämd med riksdagen inför jordbruksrådet.

Anf.  24  JENS HOLM (V):

Jag har en fråga om negativa utsläpp. Vad är det nu som regeringen ställer sig bakom och ämnar driva gällande negativa utsläpp?

Anf.  25  MARTIN KINNUNEN (SD):

Sverigedemokraterna ansluter sig till den avvikande ståndpunkt som Moderaterna har avseende skogen.

Anf.  26  JESSICA ROSENCRANTZ (M):

Jag uppfattade i klimatdelen att statssekreteraren sa att man gärna kan tänka sig att lägga till detta med Parisavtalet vad gäller kompletterande åtgärder och detta med de delegerade akterna – att man alltså lägger till ungefär det som Moderaterna framförde tidigare. Om det är korrekt uppfattat kan vi stryka vår avvikande mening i den delen, men vi behåller vår avvikande mening vad gäller skog, biologisk mångfald och siffersatta mål.

Anf.  27  Statssekreterare EVA SVEDLING:

Det stämmer, men vi sa ingenting om kompletterande åtgärder till Jessica Rosencrantz utan om kompletterande utsläppsmål. Det handlade om de delegerade akterna och om att anpassa dessa till Parisavtalets femåriga ambitionscykel.

När det gäller Jens Holms fråga ställer vi oss bakom det vi själva har skrivit i vårt eget Fakta-PM till riksdagen och ingenting annat.

Anf.  28  JESSICA ROSENCRANTZ (M):

Jag tackar för förtydligandet från statssekreteraren. Då står vi med andra ord fast vid vår avvikande mening vad gäller de kompletterande åtgärderna.

Anf.  29  ORDFÖRANDEN:

Då ska jag försöka se vilka avvikande meningar vi har. Vi har flera avvikande meningar från Vänsterpartiet, och vi har också flera från Moderaterna.

Det är en om skogen, som jag uppfattat att även KD, C och SD stöder. Jag ska snart be dig läsa upp den igen, Jessica, eftersom det ser ut att finnas majoritet för den. Du får läsa upp den igen så att vi verkligen är säkra på vad som gäller.

Sedan har vi en avvikande mening från Moderaterna och Kristdemokraterna om bekämpningsmedel och markanvändning, som jag uppfattade det.

Då kvarstår en från Moderaterna och KD om klimatet, som handlade om kompletterande åtgärder.

Dessutom har jag en från Sverigedemokraterna med hänvisning till tidigare ståndpunkt vad gäller klimatplanen samt att man helst skulle vilja att strategin för biologisk mångfald drogs tillbaka.

Jag drog inte alla Vänsterpartiets nu, men jag ville framför allt ha reda på om det var rätt uppfattat vilka av dessa ståndpunkter som flera stöder.

Då tänkte jag att Jessica Rosencrantz kunde läsa upp det här om skogen igen så att vi får det tydligt. Du har gjort det två gånger, tror jag, men gör det en gång till!

Anf.  30  JESSICA ROSENCRANTZ (M):

Under rubriken ”Diskussionen om EU:s strategi för biologisk mångfald”, i det stycke på s. 4 som slutar med ”målsättning”, alltså det översta stycket, vill vi lägga till två meningar som lyder: Här finns också många beröringspunkter med EU:s skogsstrategi. Regeringen anser det viktigt att EU:s skogsstrategi efter 2020 ska vara jämbördig med och av samma relevans som andra EU-strategier, däribland strategin om biologisk mångfald.

Det var tillägget om skogen.

Anf.  31  ORDFÖRANDEN:

Nu ska vi se om jag lyckas sammanfatta. Det blir första gången med de nya talepunkterna.

Jag tänker sammanfatta detta med att det finns stöd för regeringens linje i allt annat som inte rör den här skoggrejen. I allt annat finns det stöd för regeringens här redovisade inriktning, med oliklydande avvikande meningar från M-KD respektive V respektive SD.

I frågan om skogen konstaterar jag att det inte finns stöd för regeringens inriktning. I stället finns det majoritet för den inriktning som har presenterats av M, KD, SD och C.

Anf.  32  JENS HOLM (V):

Ordförande! Då vill jag deklarera en avvikande mening mot den nya skogsformuleringen, som vi inte står bakom.

Anf.  33  AMANDA PALMSTIERNA (MP):

Samma från Miljöpartiet – avvikande vad gäller skogen.

Anf.  34  NINA LUNDSTRÖM (L):

Samma från Liberalerna.

Anf.  35  ORDFÖRANDEN:

Även S ansluter sig till den. Då uppfattar jag att L, V, S och MP anmäler avvikande ståndpunkt, nämligen den som var regeringens ursprungliga förslag till det här mötet.

Det finns anledning att öva lite på detta, men då var vi färdiga med den här punkten.

På videomötets dagordning står också en punkt om övriga frågor. Finns det något att säga om detta, statssekreterarna?

Anf.  36  Statssekreterare GUNVOR ERICSON:

Jag hade inte något direkt ytterligare utöver det som är utskickat.

Anf.  37  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för den informationen.

Därmed är vi klara med information och samråd inför videomötet den 23 juni 2020. Vi tackar statssekreterarna för deras medverkan.

Anf.  38  JENS HOLM (V):

Ordförande! Jag begär ordet i en ordningsfråga. När du sammanfattade ståndpunkterna i skogsfrågan sa du att vår avvikande mening var till stöd för den ursprungliga formuleringen i regeringens position. Där deklarerade ju vi i Vänsterpartiet att vi tyckte att även den var dålig, så att säga. Jag vet inte om jag kan få det fört till protokollet att vi inte vill ha den positionen heller. Vi vill att biologisk mångfald ska överordnas skogsstrategin, helt enkelt.

Anf.  39  ORDFÖRANDEN:

Förlåt! Du hade ju faktiskt en avvikande ståndpunkt redan från början. Det var du som förvirrade mig med att säga att du nu skulle ha en avvikande ståndpunkt, eller hur? Men du hjälpte ju oss att komma ihåg det.

Anf.  40  JENS HOLM (V):

Det tillkom ju en extra dimension i den svenska positionen med Moderaternas förslag.

Anf.  41  ORDFÖRANDEN:

Precis! Du ville ju ha en skrivning om att den biologiska mångfalden skulle vara överordnad, helt enkelt.

Men nämndens tillåtelse rättar vi till detta i protokollet, det vill säga att Vänsterpartiet inte har samma avvikande mening som L, MP och S utan en helt egen vad gäller skogen.


Innehållsförteckning


§1Miljö

Anf.1ORDFÖRANDEN

Anf.2Statssekreterare EVA SVEDLING

Anf.3ORDFÖRANDEN

Anf.4Statssekreterare EVA SVEDLING

Anf.5Statssekreterare GUNVOR ERICSON

Anf.6JESSICA ROSENCRANTZ(M)

Anf.7ANNIKA QARLSSON(C)

Anf.8KJELL-ARNE OTTOSSON(KD)

Anf.9JENS HOLM(V)

Anf.10NINA LUNDSTRÖM(L)

Anf.11MARTIN KINNUNEN(SD)

Anf.12Statssekreterare EVA SVEDLING

Anf.13Statssekreterare GUNVOR ERICSON

Anf.14JESSICA ROSENCRANTZ(M)

Anf.15ORDFÖRANDEN

Anf.16JESSICA ROSENCRANTZ(M)

Anf.17ORDFÖRANDEN

Anf.18JENS HOLM(V)

Anf.19ANNIKA QARLSSON(C)

Anf.20NINA LUNDSTRÖM(L)

Anf.21KJELL-ARNE OTTOSSON(KD)

Anf.22Statssekreterare EVA SVEDLING

Anf.23Statssekreterare GUNVOR ERICSON

Anf.24JENS HOLM(V)

Anf.25MARTIN KINNUNEN(SD)

Anf.26JESSICA ROSENCRANTZ(M)

Anf.27Statssekreterare EVA SVEDLING

Anf.28JESSICA ROSENCRANTZ(M)

Anf.29ORDFÖRANDEN

Anf.30JESSICA ROSENCRANTZ(M)

Anf.31ORDFÖRANDEN

Anf.32JENS HOLM(V)

Anf.33AMANDA PALMSTIERNA(MP)

Anf.34NINA LUNDSTRÖM(L)

Anf.35ORDFÖRANDEN

Anf.36Statssekreterare GUNVOR ERICSON

Anf.37ORDFÖRANDEN

Anf.38JENS HOLM(V)

Anf.39ORDFÖRANDEN

Anf.40JENS HOLM(V)

Anf.41ORDFÖRANDEN

EU-nämndens uppteckningar

I EU-nämndens uppteckningar står det vad som sagts under nämndens sammanträden. Uppteckningarna publiceras ungefär två veckor efter sammanträdet.