Onsdagen den 24 juni 2015

EU-nämndens uppteckningar 2014/15:40

§ 1  Europeiska rådet

Statsminister Stefan Löfven

Information och samråd inför möte i Europeiska rådet den 25–26 juni 2015

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Vi öppnar EU-nämndens sammanträde och hälsar statsministern med medarbetare och alla ledamöter i nämnden välkomna inför Europeiska rådets möte. Sammanträdet direktsänds på webben, för dem som vill tipsa om det. Vi ska diskutera de handlingar som finns. Den senaste versionen av slutsatsen är den som finns på svenska och ligger på era bord. Ni har fått den utskickad till er också. Glöm inte att det är ett hemligt dokument. Vi ska försöka ha ett möte där vi pratar om dokumentet utan att på något sätt kompromettera dess status, i den mån vi kan.

Anf.  2  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):

Herr ordförande! Ärade utskottsledamöter! Dagordningen för Europeiska rådets möte den 25–26 juni har tre teman: migration, säkerhet och tillväxt.

Jag börjar med migrationsfrågorna, som förväntas få stort utrymme på mötet. De här frågorna diskuterades även vid ett extrainsatt möte i Europeiska rådet i april. Efter ett flertal katastrofer, rent ut sagt, på Medelhavet låg fokus då på att rädda liv. För svensk del var det vid det mötet viktigt att understryka att asylrätten och den internationella rätten skulle värnas och följas. Detta blev också till slut resultatet på det mötet.

Vid det förra toppmötet beslutades om en tredubbling av resurserna till Frontex, som bokstavligen räddar liv genom att se till att påträffa båtar i sjönöd och hjälpa människorna som finns där. Vi kan väl alla bara uttrycka vår tacksamhet mot kustbevakningspersonalen, inte minst mot den svenska, som redan har räddat många liv. Då fattades också beslut om insatser för att bekämpa människosmugglare. Jag vill vara tydlig med att den säkerhets- och försvarspolitiska insatsen som lanserades i måndags kommer att ske i enlighet med internationell rätt och med full respekt för de mänskliga rättigheterna.

På mötet i morgon och på fredag kommer vi att följa upp de åtgärder som beslutades i april och ge ytterligare vägledning för det fortsatta arbetet på migrationsområdet. Även den här gången kommer Sverige självfallet att stå upp för asylrätten och de mänskliga rättigheterna.

En central fråga är nu hur medlemsstaterna mer solidariskt kan ta ansvar för flyktingmottagandet. Att fler länder ska ta större ansvar för det är någonting som Sverige kommer att driva med full kraft också på det här mötet. Regeringen stöder EU-kommissionens förslag om intern omfördelning och vidarebosättning. Däremot anser vi att det behövs en viss justering av den nyckel som har presenterats. Vi vill att den ska ta större hänsyn till medlemsstaternas ansträngningar på asylområdet.

Tvingande regler ska man vara försiktig med, men erfarenheterna från migrationsområdet talar sitt tydliga språk. En mekanism som är baserad på ren frivillighet riskerar att inte medföra någon ökad solidaritet i praktiken.

Det kommer även att bli en diskussion om förslaget att EU ska vidarebosätta 20 000 flyktingar. För Sverige är det självklart att alla medlemsstater bidrar och deltar i detta. Det är också för oss ett bra sätt att få fler lagliga vägar in i EU.

Jag vill uppmärksamma nämnden på att det för några månader sedan förmodligen hade ansetts otänkbart att vi skulle kunna ha två så pass skarpa förslag att ta ställning till vid det här mötet. Det är en framgång i sig. Jag noterar att flera länder som tidigare varit negativa till att ta ett ökat ansvar för flyktingsituationen nu har uttalat att de är beredda att ta sitt ansvar. Sverige kommer tillsammans med exempelvis Tyskland att göra vad vi kan för att få ett bra resultat i den här delen.

Samtidigt är det viktigt att ha sagt att det fortfarande är många länder som är emot att ta större ansvar när det gäller flyktingmottagande och migrationspolitik. Vilket resultat det blir i slutändan återstår att se. Eftersom det är enhällighet som gäller på Europeiska rådet ska vi nog vara realistiska vad gäller våra förväntningar.

Ett korrekt genomförande av det gemensamma asylsystemet är också en viktig form av solidaritet. Asylrätten måste värnas. Regeringen anser att kommissionen bör utreda och presentera alternativ för fler lagliga vägar att söka asyl i Europeiska unionen.

Vad gäller de övriga delarna av slutsatserna om migration anser regeringen att en väl fungerande återvändarpolitik bidrar till att bygga förtroende för det gemensamma europeiska asylsystemet. Det innebär att den som är i behov av skydd ska få det men att den som får avslag på sin ansökan om asyl ska återvända till sitt hemland. Därför ställer sig regeringen bakom de åtgärder som syftar till det här, men jag vill också fortsätta att vara tydlig med att vi inte ska sända tillbaka människor som är i behov av skydd. Det är en grundförutsättning.

Vi måste också göra mer tillsammans med ursprungsländerna för att hantera de grundläggande orsakerna till migrationen: fattigdom, kränkningar av mänskliga rättigheter, konflikter, brist på ekonomiska förutsättningar och möjligheter samt arbetslöshet. Den typen av problem är i många avseenden själva roten till att människor flyr. Därför välkomnar vi dialog och nära samarbete med Afrikanska unionen, inte minst vid den planerade konferensen i Valletta senare i höst.

Herr ordförande! Vad gäller säkerhet, som är den andra punkten på dagordningen på toppmötet, är tanken att det ska ges ett speciellt uppdrag till den höga representanten att ta fram en bred strategi för EU:s externa agerande. Regeringen tycker att det är glädjande att detta finns med i utkastet till slutsatser.

Det är också viktigt att fortsätta att utveckla EU:s både civila och militära krishanteringsförmåga. En annan viktig fråga för Sverige är att stärka genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet genom insatser och åtgärder inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Regeringen anser även att Europeiska rådet inte bör yttra sig om nivån på eller inriktningen av medlemsstaternas försvarsutgifter. Det är medlemsstaternas angelägenheter.

Herr ordförande! Det tredje temat är de ekonomiska frågorna. Europeiska rådet ska nu avsluta den europeiska planeringsterminen för 2015 genom att ställa sig bakom de landspecifika rekommendationer som getts till medlemsländerna. Rekommendationerna har redan godkänts av flera rådskonstellationer, och samråd med nämnden har skett också inför de här tillfällena.

Regeringen ser de här rekommendationerna som ett instrument för att uppmuntra till en ansvarsfull ekonomisk politik och att uppfylla de mål som satts upp i EU. Samtidigt är det ytterst parlamenten i medlemsstaterna som beslutar om utformningen av den nationella ekonomiska politiken. Det är dock bra att Europeiska rådet genom de här slutsatserna sänder ett tydligt budskap om vikten av att medlemsstater genomför nödvändiga reformer för att uppnå Europa 2020-strategins målsättning om en smart och hållbar tillväxt för alla. Stats- och regeringscheferna kommer också att välkomna överenskommelsen om den europeiska fonden för strategiska investeringar.

Under toppmötet ska Europeiska rådet även ge vägledning i frågan om den digitala inremarknadsstrategin utifrån kommissionens meddelande i maj. Regeringen delar kommissionens bedömning att en inre marknad som till fullo drar nytta av digitaliseringens möjligheter har en stor potential att bidra till hållbar tillväxt och konkurrenskraft för EU. Inte minst är det viktigt att EU och Europa inte bygger upp murar mot omvärlden. Det tjänar varken företag eller konsumenter på. Digitaliseringen är gränslös till sin natur och bör så förbli, menar vi.

Ytterligare en fråga på dagordningen är fördjupningen av EMU. Det är någonting som har tagits upp flera gånger tidigare i den här nämnden. Kommissionens ordförande Juncker har i nära samarbete med eurotoppmötets ordförande Tusk, eurogruppens ordförande Dijsselbloem, ECB:s ordförande Draghi och Europaparlamentets talman Schulz lagt fram en rapport till det här mötet.

De svenska ståndpunkterna i det här avseendet går i huvudsak ut på att Sverige självfallet har ett intresse av ett väl fungerande EMU och att det samtidigt är viktigt att vi värnar sammanhållningen i EU-28. Prioriteten bör vara att effektivt genomföra det nyligen förstärkta ramverket för ekonomisk-politisk samordning. Jag uppfattar att det finns ett brett stöd och en bred samsyn i riksdagen vad gäller detta.

Herr ordförande! Det finns också en punkt om Storbritannien på dagordningen. Premiärminister Cameron väntas säga några ord om hur han ser vägen framåt inför en brittisk folkomröstning. Britterna har betonat att de vill omförhandla sin egen relation till EU och samtidigt verka för reformer som gynnar hela EU. Frågan väntas inte leda till någon längre diskussion vid det här mötet, men processen kommer att sättas igång, och Europeiska rådet återkommer till frågan längre fram.

Regeringen vill självfallet att Storbritannien ska bli kvar i EU och har uttalat detta. Vi kommer att försöka arbeta nära britterna för att finna en klok väg framåt. För svensk del finns dock en princip som jag redan har tagit upp med premiärminister Cameron, nämligen att vi inte vill och inte ska kompromissa om den fria rörligheten, som vi menar är en central del i EU-samarbetet.

Det verkar i kretsen finnas ett stort motstånd mot att genomföra någon omfattande fördragsprocess. Däremot är det alltid läge att se över hur vi kan förbättra och effektivisera samarbetet. Det är jag öppen för, vilket jag också har uttryckt till premiärminister Cameron. Jag är även öppen för att diskutera med de andra regerings- och statscheferna.

Det är viktigt att de brittiska reformönskemålen används för att reformera på ett sätt som gynnar hela EU. Reformerna ska stärka den demokratiska legitimiteten, öppenheten och EU:s konkurrenskraft. Vi vill inte att det ska sluta med att det finns vinnare och förlorare i den här processen. Det får inte sluta så, utan EU som helhet ska vinna på en sådan här process, menar vi.

Herr ordförande! Jag vill också säga några korta ord om ett par frågor som inte står på den formella dagordningen men som säkerligen kommer upp.

Den ena är konflikten mellan Ukraina och Ryssland. Denna fråga står inte på dagordningen, vilket det tidigare hade aviserats att den skulle göra. Skälet är att EU i måndags fattade beslut om att förlänga sanktionerna gentemot Ryssland. Detta är någonting som Sverige länge har verkat för. Vi är mycket nöjda med att det blev så. Det här markerar att vi inte accepterar den olagliga annekteringen av Krim. Vi utesluter inte heller ytterligare åtgärder, och EU har gjort förberedelser för att vidta sådana om så krävs. För oss är genomförandet av Minsköverenskommelsen helt avgörande. Vi kommer också att fortsätta att bistå Ukraina genom EU och bilateralt för att landet ska kunna genomföra de reformer som krävs och utveckla sin ekonomi.

Ännu ett ämne som inte står på dagordningen men som säkerligen kommer upp är situationen i Grekland. Vi hör alla när vi tar del av nyheterna att det går upp och ned. Ibland låter det som att en lösning är på gång – så går det ett halvt dygn och så är det ingen lösning på gång längre. Detta är alltså mycket osäkert. Den bilden har vi alla, tror jag. Det här är självklart en fråga som framför allt hanteras av euroländerna, men alla länder i EU har ett intresse av att nå en lösning. Förhoppningsvis kan en lösning komma till stånd före toppmötet, men om det inte sker kan vi nog inte utesluta att det blir ytterligare ett eurogrupptoppmöte i marginalen i anslutning till detta EU-rådssammanträde.

Avslutningsvis vill jag nämna för EU-nämnden att jag före Europeiska rådets möte kommer att hålla ett rundabordssamtal tillsammans med mina liberala kollegor från Belgien, Nederländerna och Luxemburg. Den diskussionen kommer att handla om hur vi kan förbättra den fria rörligheten och samtidigt få ordning och reda på europeisk arbetsmarknad med rättvisa villkor i stället för missbruk och oseriös konkurrens. Flera regeringschefer, två kommissionärer, Europaparlamentets talesman samt representanter för fack- och arbetsgivarsidan på Europanivå kommer att delta. Det här är ett led i regeringens arbete för att förbättra förutsättningarna för en väl fungerande europeisk arbetsmarknad, som vi vet i sin tur kommer att stärka den fria rörligheten och tillväxten i EU.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar statsministern så mycket för redogörelsen. Nu kommer vi som vanligt när vi har samråd med statsministern att ge partierna talartid i enlighet med storleksordning. Därför börjar Socialdemokraterna.

Jag hade tänkt att vi skulle försöka hålla oss till tre minuter. Om vi klarar det kommer alla partier att hinna med en andra runda.

Jag vet att det finns många svåra och tunga utmaningar här – migra­tionspolitiken, säkerhetspolitiken, ekonomin – och jag förstår därför att det finns mycket som man vill säga. Men förhoppningsvis kommer alla att kunna återkomma i en andra omgång.

Statsministern får svara efter att fyra partier har ställt frågor, och sedan fortsätter vi.

Anf.  4  ANNA-LENA SÖRENSON (S):

Jag tackar statsministern för redogörelsen.

Migrationsfrågorna fortsätter att vara lika aktuella, och jag är glad över att regeringen fortsätter att driva på för ett mer solidariskt flyktingmottagande och för fler säkra och lagliga vägar för att söka asyl i EU.

Sverige tar i dag ett mycket stort ansvar. Om vi kan förmå andra länder att göra mer kan förmodligen fler människor som är i behov av skydd komma till Europa, och färre behöver råka illa ut vid sin flykt från krig och förtryck.

Det känns också bra att höra statsministern berätta att flera av de länder som tidigare har varit kritiska eller ovilliga till att ta mer ansvar nu har svängt om. Med all respekt för att det fortfarande finns ett stort motstånd kvar, hoppas jag att regeringen har fortsatt framgång i diskussionerna och lyckas flytta fram positionerna ännu mer under morgondagens möte.

När det gäller insatserna i Medelhavet är det viktigt att Sverige fortsätter att betona att målet med insatserna är att rädda liv och att asylrätt och internationell rätt måste följas.

Rätten att söka asyl är en grundläggande mänsklig rättighet, och den får vi aldrig vika från. Därför är det också tillfredsställande att höra att statsministern betonar vikten av att värna skyddssökande människors rätt när det gäller återvändandeprocessen. Det får inte bli så att det tummas på asylrätten.

Nu har herr ordförande ålagt oss att inte kompromettera rådsslutsatserna. Jag ska därför inte citera. Men jag tycker att det finns formuleringar i dessa slutsatser som faktiskt känns lite stötande i sammanhanget när det gäller just diskussionen kring återvändande. Detta är faktiskt människor som är desperata och inte ser någon annan utväg än att faktiskt riskera sina och sina familjers liv för att kunna hitta en framtid någon annanstans.

Avslutningsvis välkomnar jag att rådet ska fortsätta diskutera säkerhet och EU:s externa agerande. Inför diskussionen vill jag också understryka vikten av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet och att den implementeras i säkerhetspolitiken och i alla dess instanser. Det känns då betryggande att statsministern i sitt anförande också nämnde det som en viktig prioritering.

Anf.  5  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag tackar statsministern för detta. Jag ska börja med utgångspunkten att vi från Moderaterna vidmakthåller vår ståndpunkt att det naturligtvis är viktigt att värna och respektera asylrätten när vi talar om migrationsfrågorna.

Vi vill också betona vikten av att Sverige faktiskt lyfter fram de positiva effekterna med migration. Det är viktigt att Sverige lyfter fram att migration främjar tillväxt, handel, utveckling och kulturellt utbyte. Detta perspektiv behöver i detta sammanhang lyftas fram av någon och att vi i grund och botten har en syn på människor som tillgångar, förmågor och resurser snarare än problem och kostnader.

När vi talar om kommissionens migrationspaket som vi har framför oss, och som jag tror kommer att bli det stora inspelet nu på Europeiska rådet, vill jag säga att vi välkomnar det. Framför allt välkomnar vi förslagen om att fler länder i EU ska ta sitt ansvar när det gäller att erbjuda en fristad för flyktingar.

Detta är ett arbete som påbörjades av tidigare migrationsminister Tobias Billström. Han drev det hårt i Bryssel med sina kollegor. Det är glädjande att det nu tas steg i denna riktning.

Om alla länder i unionen tog samma ansvar som till exempel Sverige för att ta emot kvotflyktingar, skulle vi kunna erbjuda 100 000 flyktingar i nöd en fristad i Europa.

Vi välkomnar alltså kommissionens ansats om att fler länder ska ta emot kvotflyktingar. Det vilar på en frivillighet, en frivillig grund, och en rekommendation. Vi har förståelse för att det kanske saknas laglig grund för att göra systemet tvingande. Men det hade varit klädsamt med lite mer morötter eller piskor för att göra ytterligare förstärkningar när det gäller vikten av att fler länder faktiskt tar emot kvotflyktingar.

Vi är lite skeptiska till att man verkligen kommer att uppnå en vidarebosättning av 20 000 kvotflyktingar, som vi talar om i detta paket, med en frivillighet.

Därför vill jag fråga statsministern hur han ser på det faktum att hela EU förra året tog emot ungefär 6 000 kvotflyktingar i ett system som vilar på frivillighet. Hur tänker sig regeringen att EU ska uppnå att man ska ta emot 20 000 kvotflyktingar i ett system som vilar på frivillighet? Jag vill också veta vad regeringen driver rent konkret för att uppnå att fler länder tar emot kvotflyktingar. Det var det första som jag ville fråga om.

Det andra som jag vill fråga om är följande. Detta paket bygger på tre dimensioner. Vi saknar en fjärde dimension, det vill säga att vi öppnar för fler legala vägar. Därför anser vi från Moderaterna att vi, förutom att driva på för att fler länder öppnar för kvotflyktingar, också borde driva på för förbättrade regler för arbetskraftsinvandring, alltså att fler länder öppnar för arbetskraftsinvandring och att EU-reglerna förändras så att fler människor kan komma och arbeta inom unionen. Det hade vi gärna sett.

Vi välkomnar också kommissionens ansats att skapa ett jämnare mottagande bland EU:s medlemsstater när det gäller fördelningsnyckeln. Jag hörde vad statsministern sa och välkomnar att regeringen arbetar med att vi ska ha en annan fördelning när det gäller fördelningsnyckeln och utformningen av den, så att det också tillmäts en betydelse vilket ansvar man har tagit tidigare och så att fler länder faktiskt tar ett ansvar. Då vill jag veta: Vad gör regeringen konkret för att vi ska få en jämnare fördelning när det gäller fördelningsnyckeln?

Anf.  6  PAVEL GAMOV (SD):

Herr ordförande! Jag tackar statsministern för redogörelsen. Först och främst vill jag i likhet med vad Sverigedemokraterna tidigare har anfört här i EU-nämnden ta upp det faktum att fördelningen av asylsökande ska vara upp till varje medlemsstat själv att avgöra och inte något som ska skötas eller påtvingas av Bryssel.

Så sent som i går tackade Slovakien, Polen, Ungern och Tjeckien som första länder nej till att ge EU bindande rätt att fördela asylsökande.

Ungern har även tagit det hela ett steg längre och har suspenderat Dublinförordningen. Troligen är Ungern det första av flera medlemsstater som kommer att göra detta.

I medlemsstater där politikerna tar ansvar för sin egen befolkning framför floskelfyllda projekt kommer detta att vara ett sätt för att inte gå samma väg som Sverige.

Så kallade humanitära visum, som Italien nu hotat med i sin så kallade plan B, är inte heller lösningen på problemet i Medelhavet. I stället behövs det mer hjälp på plats för att förhindra att situationen uppstår över huvud taget. Snarare skulle humanitära visum kunna förvärra läget, då särskilt Sveriges ansvarslösa invandringspolitik bidragit kanske mer än något annat till asylinflödet över Medelhavet.

När det sedan kommer till den europeiska planeringsterminen tackar Sverigedemokraterna fortfarande nej till kommissionens bedömningar och de landspecifika rekommendationerna. Varje medlemsstat löser bäst sina problem själv. Skulle eventuella problem bli så stora att de påverkar hela samarbetet, får detta lösas på annat sätt.

Slutligen vill jag även ta upp den åtgärdsplan som de fem så kallade ordförandena har tagit fram för i första hand EMU-länderna men som i förlängningen även berör Sverige eftersom vi inte har något undantag för att ingå i eurozonen.

Som vanligt från detta håll stavas svaret på alla problem mer EU-integration och mer federalisering, detta trots att väljarna i respektive medlemsland inte har fått ta ställning till det. Precis som tidigare saknar man demokratisk legitimitet. Ett fördjupat samarbete i denna regi säger Sverigedemokraterna blankt nej till. Detta är det slutliga steget till en federal EU-stat, oavsett hur man försöker maskera det.

Jag har några konkreta frågor till statsministern. Hur ser man på Italiens hot om att förverkliga idén om humanitära visum? Tidigare har regeringen avvisat idén om humanitära visum, men nu har vi alltså ett land som hotar med det. Detta kommer att påverka inte minst Schengensamarbetet. Hur ser regeringen på den frågan, och kommer man att lyfta fram dessa aspekter vid Europeiska rådet?

Jag vill även fråga statsministern hur man ser på just denna EMU-rapport. Även om den inte i direkt kontext berör Sverige är det ändå någonting som indirekt kommer att beröra oss. Ser man positivt på att vi får mer federalisering på detta område, eller är det någonting som man ställer sig negativ till?

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Då ger jag ordet till mig själv i egenskap av Miljöpartiets representant i nämnden. Även jag tackar statsministern för detta.

Jag känner en oro. Europa har flera olika kulturella arv. Ett är förknippat med kolonialism och egoism. Men vi har också gett upphov till tankar om humanism, altruism och många andra ismer som faktiskt kan vara positiva. Nu är det viktigt att vi står upp för de senare och för alla människors lika värde.

Det finns ett tryck från en del länder om att vi ska ge med oss. Men jag tycker att det är viktigt att vi står på oss och försvarar rätten, som är garanterad av FN, till individuell prövning och till rätten att söka asyl. Jag oroar mig för konceptet med så kallade säkra länder. Även om ett land generellt kan anses säkert finns det människor som kan behöva fly från dem ändå om man har varit en maktgranskande journalist eller något liknande.

Som statsministern nämnde ska vi skapa lagliga vägar in hit. Om man täpper till de olagliga vägarna måste det finnas lagliga vägar in, annars kommer folk att söka ännu fler osäkra vägar in hit med ännu större mänskligt lidande som följd.

På detta möte kommer vi också att tala om säkerhetspolitiken. Det finns en nyckelmening där: förebygga kriser. Jag har sagt det förut, och jag säger det igen: Säkerhet står på två ben, och det ben som man ofta glömmer bort är att förebygga och bygga upp de civila resurserna. EU fattade beslut 1999 om civila insatsstyrkor som ska hjälpa till innan den första kulan är avlossad, när hatet fortfarande inte har vuxit sig starkt nog att ta överhanden. Det är där som vi behöver bygga upp EU:s kapacitet, så att vi kan gå in och hindra att en konflikt uppstår. Att genomföra detta beslut från 1999 måste vara en mycket aktiv del av EU:s kris- och säkerhetsarbete.

Sedan gillar jag idéerna om den digitala inre marknaden. Jag tror att det finns en mycket liten förståelse hos folk för att man köper en tjänst – som man alltså betalar för – för att till exempel kunna titta på svenska fotbollsmatcher. Sedan åker man till Belgien, och då är det geografisk blockering, och man kan inte utnyttja den tjänst som man har betalat för. Det kan också handla om att man tar med sig en dataplattform som man sedan inte kan använda när man åker till ett annat land.

Att kunna ta med sig och ha en portabilitet för data kan vara en modernisering av upphovsrätten som vi verkligen behöver.

Jag ska också säga något om ekonomi. Det finns nu en chans. I till exempel Sverige sysselsätter turistindustrin redan mer än de 20 största industriföretagen. Här finns det en chans till nya och jämställda jobb, här finns det en chans till en hållbar arbetsmarknad och här finns det en chans att få en mängd nya jobb som drar in mer kapital än många traditionella industrier har gjort. Här finns verkligen en framtid. Jag hoppas att Sverige kan bidra till att se detta som en vision för framtiden.

Slutligen vill jag tacka statsministern för initiativet tillsammans med andra att skapa en säker, trygg och samtidigt mobil arbetsmarknad. Det är mycket bra.

Anf.  8  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):

Ordförande! Jag ska börja med det som Anna-Lena Sörenson från Socialdemokraterna tog upp. Det finns stöd för migrationspolitiken och inte minst det solidariska mottagandet. Det är något som vi har arbetat hårt med. Det har också, som har påpekats, den förra regeringen arbetat med. Nu har vi fått igång en diskussion, som jag sa i inledningen, som man nog inte hade kunnat se för bara några månader sedan. Men nu finns den, och vi får se vilken framgång vi får.

Otvivelaktigt står vi bakom asylrätten och talar mycket om den. På det förra mötet var det en framgång att vi faktiskt fick in detta med rätten att söka asyl. Det var viktigt. Det stod inte med från början, men det fick vi in.

Jag vill också understryka resolution 1325. Den finns med. Det är en moralisk fråga, men det är också mycket smart att tänka utifrån detta perspektiv. Det har vi därför med.

Ulrika Karlsson från Moderaterna tog upp asylrätten. Det är riktigt att vi värnar asylrätten. Vi står mycket tydligt upp för den och har gett uttryck för det på många sätt.

Jag delar uppfattningen att vi ska tala om det positiva med migration. I ett EU-perspektiv är det så att om ingenting händer och om EU inte får någon inflyttning kommer arbetskraften att minska med 17 ½ miljoner invånare inom ungefär ett decennium.

Det är viktigt att ha med det perspektivet. Man får lyfta upp sig ibland och se på vad vi egentligen pratar om och vad som egentligen måste till. Jag talar gärna om det perspektivet.

Sedan var det en fråga om fler länder, riktning och frivillighet. Det ska vara frivilligt när det inte uttryckligen framgår att det nu gäller alla. Vi menar att det bör uttryckas att det gäller alla.

Självklart är det ett problem att bara 6 000 togs emot förra året. Det är därför jag har tagit upp diskussionen med framför allt Tyskland. Vi vet att det är ett likasinnat land, och vi har fått igång processen på riktigt att fler måste ta sitt ansvar.

Morgan Johansson har tagit upp frågan i sitt råd. Vi tar upp frågan bilateralt med olika länder. Det är fråga om att öka det politiska trycket på högsta möjliga nivå. Det kommer att ge resultat.

Jag hade samtal med kommissionären som är ansvarig för dessa frågor i samband med EU–Celac-toppmötet. Hans bedömning är att det har hänt någonting på området. Några är benhårt emot. Vi har hört några nämnas i andra inlägg. Men som jag sa i min inledning vill flera vara med och ta ansvar. Det går åt rätt håll, men det finns absolut några som är tydligt emot.

Sedan var det frågan om flera legala vägar in. Jag vill bara understryka att det finns en röst som talar om fler legala vägar, nämligen Sverige. Ingen annan ställer sig upp och talar om fler legala vägar. Det är lika bra att vara tydlig. Så ser det ut. Det hindrar inte oss från att faktiskt ta upp frågan, men vi måste vara realistiska. Det finns ingen annan som höjer handen och säger att man tycker att det är en bra idé. Dessvärre är det så.

Vidare var det frågan om fördelningsnyckeln. En nyckel i siffror kommer inte att finnas med i dessa slutsatser. Det kommer senare. Vad som är viktigt här är att slå fast att det ska fattas ett beslut, att alla medlemsstater ska vara med och så vidare. Hur långt vi kommer vet jag inte. Sedan blir det steg 2. Arbetet pågår med bilaterala samtal med olika länder med flera inblandade för att öka det politiska trycket.

Sverigedemokraterna kommenterade frågor om Polen och Tjeckien. Vi noterar det. Det är som det är. De har en annan uppfattning. Frågan kommer upp och ska diskuteras.

Det här är EU, Europeiska unionen, och vi har ett gemensamt ansvar. Det råder en situation i världen i dag med 50 miljoner människor på flykt! De vet inte vart de ska ta vägen. I Ukraina finns 1 miljon internally dis­placed people. Det finns 1 miljon i Ukraina. Vi vet hur det ser ut i Syrien och Jordanien.

Det går alldeles utmärkt för några att säga att man struntar i detta och de andra får ta hand om dem. Det sitter miljontals i Turkiet, Jordanien och andra länder, och vi pratar om några tiotusental. För mig är det uppenbart att det handlar om humanitet. Det handlar om humant bemötande av människor som är i kris.

Jag står upp för humanitet, och vi står upp för det. Jag är glad att Sverige står upp för humanitet. Jag tycker att det är viktigt att fortsätta med det.

Jag noterar att Sverigedemokraterna tycker att EU inte ska ge någon rekommendation. Jag tycker annorlunda. Jag har en annan uppfattning helt enkelt.

Frågan om EMU och EU är befogad. EMU väljer självfallet sin väg. Vad vi är noga med att påtala, inte minst tillsammans med Storbritannien, är att EMU inte får välja en väg i sitt fördjupade samarbete som försvårar för EU-28. Det perspektivet måste alltid finnas med. Vi är faktiskt tillsammans i Europeiska unionen. Den frågan håller vi uppe hela tiden. Det finns flera länder som har anledning att ta ansvar för det.

Sedan var det en fråga om humanitära visum. Det är upp till respektive land. Frågan finns inte med på dagordningen. Det var en diskussion som fanns med förra gången i marginalen, men precis som vi talar om lagliga vägar är det ingen som talar om att det skulle vara ett EU-övergripande koncept. Det finns inte.

Jag går över till Miljöpartiet och Carl Schlyter. Jag uppfattar att vi ska stå på humanismens sida. Det gäller inte minst FN. Vi har själva ålagt oss detta genom FN-bestämmelser. Det ska vi stå upp för.

Sedan kommenterades säkra länder. När det finns många flyktingar som ska få sin asylrätt prövad är det bra om man i de regioner där det normalt sett inte föreligger den typen av asylrätt ändå kan se en viss skillnad.

Det är ändå så att alla ha rätt att få sin ansökan prövad individuellt. Men det kan säkert gå snabbare och långsammare beroende på varifrån man kommer, bakgrund och allt sådant. Men den individuella prövningsrätten ifrågasätts inte utan den är viktig att ha kvar.

Frågan om lagliga vägar in har vi varit inne på tidigare.

Jag delar helt uppfattningen att vi ska försöka förebygga konflikter så långt som möjligt. Den digitala marknaden ger enorma möjligheter om den används rätt – om jag uppfattade ordföranden rätt. Det är precis vad vi vill gå vidare med. Det verkar saknas en pusselbit i utvecklingen av den interna marknaden, det vill få säga att få digitaliseringens möjligheter tydliggjorda och undanröja de hinder som kan finnas i infrastruktur, nationella bestämmelser eller vad det kan vara.

Frågan om de framtida jobben arbetar vi med hela tiden. Hur kan vi få både jobb och hållbara jobb? De ska vara hållbara ur många aspekter – ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Det kan göras ännu tydligare i EU-samarbetet.

Anf.  9  ESKIL ERLANDSSON (C):

Herr ordförande! Tack, statsministern, för föredragningen!

Även jag ska börja med migrationsfrågan. För mig, Centerpartiet och Alliansen är det viktigt att Sverige tydligt markerar att EU:s främsta uppgift i det läge vi befinner oss i är att rädda liv. Vi värnar också asylrätten för alla de människor som flyr från de fruktansvärda händelser som sker runt omkring i världen. Statsministern har bekräftat att han och regeringen ställer upp på detta, vilket jag är glad över.

Men jag är orolig för de tendenser som nu finns att mer kraft ägnas åt att motverka att människor kommer till EU för att få sin asylrätt prövad. Jag menar att i stället för att motverka flyktingars rätt att söka asyl och få ansökan prövad måste kraften läggas på att stärka människors möjligheter att lagligen komma till EU för att få sin asylrätt prövad. Det är därför som jag vid ett flertal tillfällen i nämnden har lyft upp frågan vad gäller att få fler lagliga vägar in i EU.

Kort och gott med denna inledning är mitt första påstående, som inkluderar min fråga, att jag tycker att det förslag till slutsatser som finns saknar empati och humanitet. Är statsministern beredd att arbeta för att de delarna omarbetas så att vi får med mer av mänsklighet, humanitet och empati i slutdokumentet från Europeiska rådet?

Min andra fråga rör Ungern. Vi läste en hel del i går, och det har tydligen fattats beslut nu som vi från svensk sida inte ställer oss positiva till. Kommer statsministern att på något sätt resa frågan om de beslut som Ungern har fattat och försöka bidra till att de besluten ändras så att Ungern också finns med i den union vi är en del av?

Min tredje fråga på området gäller om statsministern så här långt har gjort några aktiva försök att söka sympati och få medhåll från några andra medlemsstater för att få in lite mer humanitet och empati i dessa frågor som är ytterst problematiska just nu.

Allra sist har jag en helt annan fråga. Jag vill verkligen ge statsministern beröm och ställer mig bakom honom i fråga om Storbritanniens funderingar om folkomröstning. Jag, precis som statsministern, anser att den fria rörligheten är fundamentet i hela EU-samarbetet. Jag är glad över den ställning som statsministern har intagit i frågan.

Anf.  10  EMMA WALLRUP (V):

Vänsterpartiet anser att den flyktingkvot som EU nu föreslår ska fördelas mellan länder är positiv. Det är positivt att flera länder vill ta emot flyktingar, och det är sorgligt att några länder sätter sig emot. Men det är viktigt att det inte blir ett tak utan ett golv för hur många flyktingar som EU tar emot, så att vi inte behandlar förslaget som ett tak.

Vi i Vänsterpartiet reagerar också på återvändandeavtalen. Det är viktigt att de utgår från principen om mänskliga rättigheter. Det är viktigt att vi ser till att flyktingar inte skickas tillbaka till länder där mänskliga rättigheter inte efterlevs enligt principen non-refoulement. Det belyser även Amnesty tydligt i sitt arbete.

Vi ser ett problem med Cotonouavtalet därför att vi misstänker att det kan ske missbedömningar och att personer skickas tillbaka oftare än tidigare till länder där mänskliga rättigheter inte efterlevs. Detta vill vi belysa och lyfta fram som en viktig fråga.

Vänsterpartiet har också en fråga om hur regeringen ser på samarbetet med ursprungsländer när det gäller Khartoumprocessen. Det utgör ett informationsutbyte och registrering innan flyktingar flyr. Det finns en rad länder som ingår där – regimer som är diktaturer, till exempel Eritrea och Libyen. Där råder stor instabilitet, finns ingen fast regering och sker mycket våldsamheter mot flyktingar.

Jag vill lyfta upp det förebyggande arbetet som finns med i strategin. Det är positivt att man vill förebygga konflikterna på olika sätt. Men här skulle jag också vilja lyfta in rättvis handel. Det är ofta som vi i väst vinner på de flesta handelsavtal. Handelsavtal sluts där länder i syd stängs utanför, vilket leder till den utsatta situationen i dessa länder.

Förutom rättvis biståndspolitik, klimatanpassning, vikten av att arbeta för oljeberoende för fred, att motverka en osund exploatering av konfliktmineraler med mera är det också viktigt att verkligen arbeta för rättvis handel.

Under punkten Säkerhet är Vänsterpartiet tydligt med att vi inte vill verka för en militär upprustning i EU. Vi vill inte ha en upprustningsstadga. Vi har tidigare anmält avvikande mening med anledning av detta. I stället vill vi arbeta mer med förebyggande insatser.

Jag vill också lyfta upp att arbetskraftsinvandringen måste regleras bättre än i dag. Vi har läst i tidningarna om missförhållanden när det gäller arbetskraftsinvandring. Det måste styras upp om man ska jobba mer med den frågan. Det vill vi trycka på.

Vi kan nu på den europeiska arbetsmarknaden tydligt se att arbetsgivarna i EU har gått framåt medan arbetstagarna i hela unionen, särskilt inom vissa områden, har fått stryka på foten fruktansvärt hårt. Det ligger långt ifrån den svenska kulturen. Jag vill verkligen betona hur viktigt det är att statsministern jobbar hårt med den frågan.

Anf.  11  TINA ACKETOFT (FP):

Herr ordförande! Jag börjar med att tacka för min kollega Eskil Erlandssons inlägg som jag helhjärtat sekunderar. Jag efterlyser också en större ton av humanitet och vanlig mänsklighet i dokumentet.

Kommissionens förslag är ändå välkommet – i alla fall i de delar som rör att vi behöver en solidarisk och gemensam asylpolitik. Det är också något som Sverige och den tidigare kommissionären på området Cecilia Malmström drev hårt.

Det är för mig förmätet att rätta statsministern, men faktum är att det räcker inte med 50 miljoner som är på flykt i dag. Det är faktiskt 60 miljoner som är på flykt i dag. Det blir bara värre.

Vi tycker att det som vi ser här är hemskt, men om vi beaktar att det bara är 10 procent av de 60 miljonerna som tar sig in i Europa kan vi bara ana hur det ser ut i resten av världen. Tyvärr är problemen växande och oerhört viktiga att komma till rätta med.

Man kan ta Ungern som ett lysande exempel men också som ett avskräckande exempel. Vi ser att de 28 länderna i EU inte alls är på samma linje när det gäller den humanitära aspekten. I Ungern sätter man nu i gång med bygget av en 175 km lång mur för att hålla ute flyktingar och asylsökande. De tvingande regler som statsministern talade om kommer vi naturligtvis inte att få till stånd. Frågan är dock hur vi ska kunna få flera länder, inte bara Tyskland och Sverige, att inse att detta är vägen vi alla måste gå. Det är skönt att vi har en nästan samstämmig riksdag, så att Sverige kan agera tydligt på den här punkten.

Jag skulle vilja ta upp något som slår mig när jag läser dokumentet. Jag har sett att man på många ställen – jag slutade räkna vid tio eller tolv ungefär – i stället för att tala om irreguljär migration och irreguljära migranter talar om olagliga migranter. Detta är något jag trodde att vi hade gått ifrån. Tidigare hade vi sådana tongångar. Under en period hade vi dem inte. Nu är de uppenbarligen tillbaka. Jag skulle vilja höra av statsministern hur diskussionen har gått om denna viktiga positionsförändring. Den är viktig, för den sätter en mental bild. Antingen ser vi människor som människor, eller så ser vi dem som olagliga individer. För mig som liberal är detta ett oerhört viktigt ställningstagande att värna om.

Statsministern sa att asylrätten måste värnas. Där är vi helt klart överens. Men nu pratar man också mer och mer om säkra länder, det vill säga säkra ursprungsländer. Herr ordförande tog också upp det. Jag ställer mig mycket frågande till vilka de säkra ursprungsländerna skulle kunna vara i så fall. Håller EU nu på att upprätta någon lista över länder som man automatiskt ska kunna skickas tillbaka till? Jag kan se två länder utanför EU som skulle kunna betraktas som säkra, nämligen Schweiz och Norge, men jag tror inte att det är många flyktingar som behöver återvända dit. Jag skulle vilja höra statsministerns tankar och åsikter om detta.

Anf.  12  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Herr ordförande! Tack, statsministern, för föredragningen! Jag delar flera av de ställningstaganden som statsministern gör på olika områden, och jag instämmer också i flera av de inlägg som mina allianskollegor här har gjort om humanitär och rättssäker flyktingpolitik. Det är ju viktigt att vi inte hamnar i något som vi hört skrämselpropaganda om, nämligen ”Fästning Europa”, vilket ju många har varnat för tidigare. När antalet flyktingar i världen ökar dramatiskt utmanas EU:s värderingar desto mer. Det blir nu ett lackmustest om vi står upp för mänskliga rättigheter och human flyktingpolitik i tider som dessa.

EU består av 500 miljoner invånare. Om vi alla tar ett ansvar bör inte bördan blir så stor. Men om alla som söker sig till EU ses som ett hot har vi ett allvarligt problem, särskilt då EU står inför en demografisk utmaning. Trots kristider kommer vi att behöva människor som kommer utifrån för att arbeta i våra olika länder. När det gäller omplacering av 40 000 personer och vidarebosättning av 20 000 är det en viktig signal om att vi vill att fler länder ska ta ansvar. Det tycker vi är viktigt.

Den diskussion som var i medierna i morse blev jag däremot väldigt orolig över. Det handlar om huruvida flyktingar ska låsas in – de som inte får rätt att stanna. Det är hela familjer som skulle låsas in. Detta förslag har tydligen funnits på EU:s bord. Jag skulle bara vilja höra statsministern tydligt deklarera att detta är något som Sverige någonsin kommer att ställa sig bakom, alltså att man låser in flyktingar som ska avvisas.

Frågan om återtagandeavtal finns också med dokumentet. Man talar om det som man inom utvecklingspolitiken kallar för ”mer för mer” – ju mer man gör som givarlandet vill, desto mer handelsrelationer, resurser och stöd kan man få. Här är det oerhört viktigt att man inte börjar ställa orimliga krav på biståndsmottagande länder när det gäller att stoppa migranter. Det finns ju många i gruppen som har behov av och måste ha möjlighet att söka skydd.

Avslutningsvis vill jag hålla fast vid min tidigare avvikande mening när det gäller behovet av ett system med humanitära visum och nödvisum. Man bör kunna sätta upp det utanför EU. Jag vet att olika kommissionärer har talat om att sätta upp EU-kontor utanför EU. Tyvärr har utrikesminister Wallström sagt att hon inte är för humanitära visum. Det har hon sagt både här i EU-nämnden och i den EU-debatt som vi hade i riksdagens kammare nyligen. Jag står alltså fast vid min avvikande mening.

Anf.  13  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):

Ordförande! Jag ska börja med Centern och Eskil Erlandsson. Han efterlyste en bekräftelse på att vi står upp för asylrätten. Det är precis det är vi ger uttryck för med att rädda liv. Vi ska stå upp för asylrätten, och den individuella prövningsrätten är helt väsentlig. Att motverka flyktingar – ja, det finns de som tycker det också, men det är tack och lov inte en majoritet. Däremot finns det ett behov av att diskutera vissa aspekter. En människa kan mycket väl vilja bor där man är född och uppvuxen, men förhållandena där kan vara så bedrövliga att man tvingas i väg. Det kan handla om förföljelser, hot och trakasserier. Det kan också vara svåra ekonomiska förhållanden som gör att man flyr. Då är det inte fel att diskutera med så kallade ursprungsländer om man kan hjälpa dem så att befolkningen har möjlighet att bo och leva i sitt eget land. Det tycker jag inte är fel.

Jag vill betona att detta inte står emot asylrätten, det vill säga möjligheten att få sin sak prövad om man kommer till ett annat land. Den ska vi stå upp för, och det fick vi in under förra mötet.

Samarbete med ursprungsländerna tror jag alltså är bra. De välkomnar det. Dialogen med Afrikanska unionen är inledd, och vi kommer att ha det mötet i Valletta i november, tror jag. Det handlar om att ha en balans. De människor som flyr hit ska självfallet få sin sak prövad, och de som har asylskäl ska få stanna. De som inte har asylskäl kan dessvärre inte stanna, för annars har man ingen reglerad invandring. Men samarbete med de länderna tror jag alltså är bra.

När det gäller detta med empati och humanitet kan jag säga att vi gärna vill ha mer balans åt det hållet. Det kommer vi att försöka få in. Vi har redan nu, när det gäller terminologin, varit tydliga med att det inte ska stå ”illegal” utan ”irregular”. Vi tycker det. Att man använder ”illegal” är dock dessvärre inget nytt, utan det har funnits sedan förut. Därför är det flera länder som tycker att det fortsatt kan stå så. Ibland har vi haft framgång med att byta från ”illegal” till ”irregular”, ibland inte. Vi kommer att komma med flera sådana förslag, för jag tycker att detta är en viktig markering.

Vad gäller Ungerns beslut har vi tagit upp frågan. Vi bedömer att det inte är lagligt, helt enkelt. Det finns ett regelverk inom ramen för EU. Vi menar att det är kommissionens uppgift att ta upp detta i domstolen och få prövat om det är lagligt. Vi har tagit upp det och ställt frågor om det. Den diskussionen kommer säkert att fortgå.

När det gäller aktiva försök till detta med humanitet och vilken hållning vi ska ha tog vi en rejäl diskussion på förra rådet, och vi lyckades få in skrivningar om exempelvis asylrätten. Vi får ligga på om detta och fortsätta vara envetna.

När det gäller Storbritannien förstod jag att vi hade samma syn.

Jag tar nu upp Vänsterns och Emma Wallrups synpunkter. Hon talade om kvoter och om ett positivt tak. Visst menar vi att detta är något som alla ska åta sig, men vi får nog vara realistiska i våra förväntningar på resultatet. Det är ju många länder som inte vill ha detta över huvud taget. Vi tycker att det är naturligt att alla deltar. Det kommer vi att ge uttryck för, för att det ska bli ett sådant beslut i rådet. Sedan får det självklart tas vidare vad gäller numerären. Frågan hur många respektive land ska ta emot kommer ju inte att tas upp nu.

Återvändandet ska ske rättssäkert. Man kan inte bara skicka tillbaka folk. Folk som kommer hit har rätt att få sin sak prövad. Vi menar att detta följer av det åtagande vi redan har gjort i FN. Den rätten finns alltså. Men det är också så att människor som kan återvända ska återvända. Annars har vi egentligen ingen prövning. Den prövning vi har bygger på rätten till asyl och rätten att få sin sak prövad. Får man ja ska man få stanna. Om man inte får ja ska man återvända. Sedan finns det självfallet även där specifika, individuella fall som man måste ta hänsyn till, men det är detta som är huvudprincipen. Annars har vi ingen legitimitet och får ingen uppbackning på att vi vill skydda de människor som har asylrätt. Jag tycker av flera skäl att det är viktigt att stå upp för detta.

Meningen är att samarbetet i Khartoumprocessen ska handla om mänskliga rättigheter i grunden. Det är uttryckt där. Det handlar också om att förbättra förhållandena i länderna på den här grunden. Vi tycker att processen är viktig och vill värna den, för den bygger på att man ska iaktta mänskliga rättigheter och understödja det.

Jag delar uppfattningen att handel ska vara rättvis. Den ska vara fri, men den ska också vara rättvist.

När det gäller arbetskraftsinvandring är det samma sak. Det pågår ett arbete. Det måste ske både nationellt och i Europa. Vi ska ha en arbetskraftinvandring som är till fördel både för löntagarna och för företagen. Vi kan stärka den fria rörligheten och företagens konkurrenskraft. Jag tror att det går att hitta en sådan balans. Det finns ett momentum nu att prata med andra länder och med företrädare för arbetsgivare, företag, näringslivet och de fackliga organisationerna. Det pågår.

Folkpartiet och Tina Acketoft tog upp detta med tvingande regler. Det är flera länder som vill ha det, men vi får se vilken utgången blir. Flera är tydliga med att de inte vill ha några tvingande krav. De vill över huvud taget inte vara med. Jag och EU-kommissionären på området bedömer dock att det är fler som säger att de vill ta ett ansvar. Då blir det färre som säger att de absolut inte vill. Men på rådet är det enhällighet som gäller. Vi får se hur långt vi kommer, men vi ska absolut ta strid för detta.

Detta med ”illegal” och ”irregular” har jag nämnt tidigare.

Tina Acketoft tar också upp skrivningarna om säkra länder. Den individuella rätten att få sin sak prövad frångås aldrig, men det är klart att det kan vara skillnader mellan länder. En sådan bedömning gör vi också här i Sverige. Människor som kommer hit från Balkan får i betydligt högre grad nej på sina ansökningar än människor som kommer från Syrien. Det är väl rätt naturligt. Men det är sällan helt svart eller vitt. Det är klart att det kan finnas individuella skäl, men det finns skillnader mellan länder. När det gäller personer från länder där det är uppenbart att det inte finns något slut på konflikten måste man se till att de får ett snabbt mottagande och att de som behöver hjälp ska få det.

Kristdemokraterna och Désirée Pethrus talar om ”Fästning Europa”. Precis, vi vill inte ha någon ”Fästning Europa”, utan det ska vara ett Europa som är humant och tar emot de människor som behöver stöd.

Det som var på nyheterna i morse kan jag inte kommentera. Jag vill dock säga att i Sverige har vi absolut inte någon sådan avsikt. Det står också i kommissionens meddelande att Europa ska säkerställa en human och värdig behandling av återvändande, och det står vi bakom.

Vi menar att om man har fått nej och kan återvända så ska man återvända. Men det ska ske med värdighet. Vi ska inte låsa in människor. Det är inte värdigt och inte humant. För vår del är det alldeles glasklart. Självfallet måste kommissionen också leva upp till det och ge uttryck för det. Jag kan inte se att det ska vara en hantering över huvud taget i EU.

Frågan om återtagande har vi redan talat om. Jag hoppas att du, Désirée Pethrus, har fått svar på det. Det handlar om en balans och om hjälp till självhjälp. Jag tycker mig se att det finns en bra dialog mellan EU och inte minst Afrikanska unionen. Det är en balans mellan en möjlighet för de människor som kommer hit att få sin sak prövad och rätten till det. Samtidigt gäller det att tänka: Hur hjälper vi dem därhemma? Det är inte säkert att alla människor vill flytta till ett annat land. De allra flesta vill bo där de känner sig hemma. Där har jag min trygghet, mitt jobb och min bostad.

Det är inte för mig inhumant att diskutera med de länderna hur man kan förbättra situationen i hemlandet så att människor inte behöver göra den flykten. Det ska inte betecknas som något inhumant, utan tvärtom. Vad gäller humanitära visum kan jag bara återigen konstatera att det inte är någon annan som tar upp det.

Anf.  14  ORDFÖRANDEN:

Det finns tid för en andra runda för alla partierna om vi håller oss till talartiden en och en halv minut.

Anf.  15  LAWEN REDAR (S):

Herr ordförande! Tack, statsministern! Jag instämmer i det som många har sagt om dagordningspunkten 1 om migration. Jag tänkte hoppa till dagordningspunkt 2 om säkerhet.

Medan vissa partier uttrycker någon form av skepsis inför mellanstatligt samarbete tror jag att det är fullständigt nödvändigt att vi har ett gemensamt unionssamarbete beträffande just säkerhets- och utrikespolitiken. Det gäller framför allt när vi talar om kampen mot terrorism och diskuterar det upptrappade säkerhetsläget både utanför EU och även innanför.

Att statsministern ger uttryck för och betonar att försvarsutgifterna ska vara en nationell angelägenhet är väldigt bra. Min fråga landar mycket i det som Anna-Lena Sörenson var inne på om efterlevnaden av resolution 1325. Finns det stöd från andra medlemsländer att trycka på representa­tionen för att det ska vara en viktig angelägenhet för hela utrikespolitiken på EU-nivå? Hur ser man på det? Finns det ett stöd?

Anf.  16  FREDRIK SCHULTE (M):

Jag har två frågor rörande sysselsättning, tillväxt och de ekonomiska frågorna. Den första gäller Efsi, investeringsplanen, som EU-nämnden nyligen har ställt sig bakom, även om vi i Alliansen har varit väldigt kritiska.

Bakgrunden till att vi ändå har släppt igenom det och stött regeringen i det arbetet handlar framför allt om att det har varit en viktig fråga för våra strategiska partner, inte minst Tyskland, som känt ett behov av att hitta en motvikt till de många besparingar som Europa tvingats igenom.

I det slutgiltiga förslaget signaleras det nu att medlemsstaterna kan göra undantag när de beräknar budgetunderskott för de insättningar som de gör inom ramen för investeringsplanen. Det gäller vad som är acceptabla nivåer för underskott enligt stabilitetspakten.

Det skulle innebära att till exempel Grekland skulle kunna gömma undan underskott genom investeringsplanen. Det har inte framkommit någon gång i överläggningen med riksdagen. Jag skulle vilja fråga: Är det så förslaget är utformat, och varför har regeringen inte informerat riksdagen om detta?

Avslutningsvis skulle jag vilja ställa en fråga om arbetet som EU-kom­missionen gör om strukturella förändringar för att öka arbetskraftsutbudet. Det går ganska mycket på tvärs mot den inrikespolitiska agenda som statsministern för med kraftiga utbyggnader av bidragssystem för att minska lönsamheten i arbete. Hur ska det gå ihop? Hur ska statsministern implementera detta?

Sedan vill jag flagga för att vi eventuellt har två avvikande meningar som Ulrika Karlsson i Uppsala kommer att anmäla.

Anf.  17  JEFF AHL (SD):

Herr ordförande! Jag ska beröra punkt 2, säkerhetssamarbeten. Vi ser positivt på eventuella informationsutbyten länder emellan och bilaterala och multilaterala samarbeten på mellanstatlig nivå. Vad vi vänder oss emot från vårt parti är fördjupade försvarssamarbeten som kan riskera att öka överstatligheten inom EU, vilket fördjupningar inom olika områden kan innebära.

Vi kommer heller inte att ställa oss bakom någon form av kostnadsdrivande förslag som läggs upp på bordet vad gäller försvarssamarbeten då detta slår mot vår egen försvarsförmåga och vi får mindre pengar att lägga på den. Vi anser att det är viktigt att stärka den egna försvarsförmågan i första hand innan man ger sig ut på utrikespolitiska äventyr.

Jag är glad att regeringen och statsministern säger ifrån vad avser EU:s vilja att styra anslagsnivåerna på det egna försvaret. Det är såklart upp till varje enskilt land. Det gläder oss att statsministern har samma åsikt där.

Detta föranleder två frågor.

Kommer regeringen att stötta en eventuell fördjupning av det försvars- och säkerhetspolitiska arbetet i EU och därmed riskera att bidra till ökad överstatlighet på sikt?

Kommer regeringen att stötta eventuella kostnadsdrivande förslag inom det försvars- och säkerhetspolitiska området inom EU-ramen och därmed indirekt urholka den egna förmågan?

Jag vill anmäla avvikande mening i enlighet med det vi anfört under dagens möte.

Anf.  18  ORDFÖRANDEN:

Då är det jag själv i egenskap av miljöpartist. Det gäller människor som tar sig hit illegalt, eller irreguljärt, som man egentligen borde säga. Jag tror att jag sa fel själv nyss. Jag har läst dokumentet för många gånger. Det gäller när de väl är här irreguljärt. De kan inte vara här illegalt, utan de är här tills de har fått sin status reglerad.

Det enda olagliga här borde vara att inte ha lagliga vägar in. För att påminna regeringscheferna därnere kanske man kan be dem läsa artikel 2, den första artikel som säger vad EU ska ägna sig åt.

Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.

Det är fina principer. Låt dem också bli verklighet i våra beslut. Jag hoppas att rådet tänker på den texten när det fattar sitt beslut. Statsministern får i det här fallet tyvärr ta på sig rollen att försvara dessa principer, för vi har hittills sett att det är många som vill försvaga dessa texter.

När man talar om försvar är jag också lite orolig. Vi har hittills varit överens om att försvarssatsningar sker med nationella pengar och inte EU-pengar. Jag hoppas att det är den slutsats som rådet kommer fram till i slutändan.

Anf.  19  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):

Herr ordförande! Jag börjar med Socialdemokraterna och Lawen Redar. Vad gäller resolution 1325 kan vi tydligt se att det är flera som sluter upp bakom den. En positiv sak är att vi har fått en särskild representant för 1325 i EU:s utrikestjänst. Det är också flera som tar upp den i olika sammanhang och inkluderar den. Många rådsslutsatser om både konflikter och regioner nämner 1325 om kvinnor, säkerhet, och så vidare. Vi är på god väg. Det måste hela tiden bli bättre. Det gäller bara att ligga på och ligga på. Det är rätt riktning. Vi känner ett väldigt bra stöd i Sveriges riksdag. Det tror jag vi kommer att fortsätta att ha framgång med.

Sedan var det Fredrik Schulte från Moderaterna. Jag är inte riktigt bekant med vad som signaleras om budgetunderskott. Vi tycker ändå att vi har fått en bra överenskommelse om investeringsplanen. Vi tycker att den är riktig och viktig. EU-nämnden har också ställt sig bakom den. Den är lite överraskande. Vi kommer inte på detta möte att diskutera några detaljer om hur den ska konstrueras. Det kommer inte upp på mötet. Självfallet måste vi följa det så att den konstrueras på rätt sätt. Men det kommer inte upp på detta möte.

Vi har fått en uppställning från EU-nämnden på att den ska implementeras. Vi har sett den inte som den enda eller den stora lösningen utan som ett led i att höja upp investeringsnivån i hela Europa. Det behövs. Vi har alldeles för många arbetslösa människor, och då behöver vi få upp investeringsnivån. Detta är ett av de verktyg som kan komma ifråga.

Vad gäller EU-kommissionens strukturella förändring och inrikes frågor är det inte svårare än så att vi själva väljer vilket skydd vi vill ha i Sverige för löntagare och så vidare. Det bestämmer själva, och det är bra.

Däremot är vi flera som är överens om att vi inte kan ha en arbetsmarknad som förutsätter rörlighet – vilket vi i grunden tycker är bra – men på bekostnad av människors trygghet. Jag tror att vi kommer att bli allt fler som tycker att det är rätt att vi ska ha en balans mellan å ena sidan rörligheten, flexibiliteten, konkurrenskraften och effektiviteten och å andra sidan människors behov av en trygghet och en omställning i en global ekonomi.

Därför är det glädjande att vi kan ha det rundabordssamtal som vi kommer att ha nu i morgon förmiddag för att påbörja det arbetet och den diskussionen. Hur åstadkommer vi denna balans? Det är sist och slutligen de människor som utför arbetet som kommer att göra skillnaden, och de ska ha drägliga villkor.

Sverigedemokraterna frågade om försvarssamarbetet. Vi tycker att det är bra att ha ett fördjupat samarbete. Det är inte bara här. Det är samarbete i EU, Nato, Norden, bilateralt med Finland och ett antal olika försvarssamarbeten som vi tycker är bra, eftersom vi behöver öka vår militära förmåga. Det ska självfallet ske inom de ramar som finns. Vi tänker inte vara med i något som automatiskt är kostnadsdrivande, vad som nu exakt avses med det. Det är inte syftet. Det finns en ram för vad EU har råd med, och det är inom den ramen som det får ske. Det är vi själva som land som får ta på oss det vi har råd med och anser vara riktigt.

Miljöpartiet tar upp frågan om ”irregular” och ”illegal”. Det har vi tagit upp. Vi är överens om det. Vi får helt enkelt tjata om detta. Vi får hela tiden till oss att det är ett uttryck som använts ett tag, och då tycker man per automatik att det är rätt. Vi delar inte den uppfattningen. Vi gör vårt bästa, det kan jag garantera.

Det är samma sak med försvaret. Det är inget överstatligt försvarssamarbete. Därför är det så noga att vi här betonar att det för oss är viktigt att det är staterna som beslutar. Det står skrivet är mer att staterna ska ha en ändamålsenlig nivå. Men för oss är det inte upp till kommissionen att ha en uppfattning om vår nivå på försvarsanslag, inriktning eller någonting. Försvarspolitiken är vår egen.

Anf.  20  ESKIL ERLANDSSON (C):

Herr ordförande! Även jag ska uppehålla mig vid säkerhetsfrågorna. I det förslag till slutsatser som vi har fått del av står det uttryckligen att det ska inbegripa EU-medel. Min frågeställning i det sammanhanget är: Avser statsministern att få bort den skrivningen eller rentav lägga in sitt veto mot den skrivningen? Som jag läser det förslag till slutsatser som finns är det pengar från EU-budgeten som ska gå till att bygga upp en europeisk försvarsförmåga. Någon annan tolkning av den skrivning som finns kan jag inte göra.

Den andra frågeställningen jag har rör den så kallade fas 2. Nu är jag inne på migrationsområdet. Jag vill ha en försäkran från statsministern att statsministern kommer tillbaka därest det blir några ställningstaganden runt omkring den så kallade fas 2 vad gäller migrationsfrågan.

Anf.  21  EMMA WALLRUP (V):

Vänsterpartiet vill lämna en avvikande mening. Vi ser problem med att man ökar betoningen på militariseringen. Vi skulle vilja se en mycket starkare betoning på hjälpinsatser och fler lagliga vägar. Vi kan inte stärka muren mot flyktingarna samtidigt som vi inte har lagliga vägar. Men måste göra rätt sak först för att det inte ska skada människor.

Sedan har vi detta med återvändandeavtalen, som jag vill ställa en fråga om och som jag ser problem med. Man kanske flyr från ett land, prövar med EU och skulle sedan vilja resa till ett nytt land och försöka. Om det då finns ett återvändandeavtal kanske man tvingas hem, trots att det ställer till problem. Jag tycker att man ska ha friheten att välja vart man vill efter det att man har sökt asyl.

I rundabordssamtalen om fackliga frågor vill jag betona vikten av att vi reglerar arbetsmarknaden igen, både för miljön och för arbetsrätten. På otroligt många områden ser vi stora avarter på grund av avregleringarna under de senaste åren. Jag vill betona vikten av att se över detta noga.

Anf.  22  TINA ACKETOFT (FP):

Herr ordförande! Tack, statsministern, för svaret vad gäller en even­tuell EU-listning av så kallade säkra ursprungsländer och att statsministern tryckte på behovet av den individuella prövningsrätten. Men en sådan eventuell lista skapar direkta motsättningar i fråga om vad man ska gå efter.

Att vi i Sverige, som statsministern tog upp, har ett påskyndat förfarande vad gäller asylsökande från västra Balkan är en sak. Men en lista på säkra länder som skulle garantera ett återsändande är en helt annan sak. Nu uppfattade jag att statsministern inte var för en sådan lista, vilket gör mig glad, för då behöver inte Folkpartiet anmäla någon avvikande mening i denna fråga. Men jag vill understryka detta igen.

Statsministern tog upp många av dagordningspunkterna men också en punkt som inte står på listan. Jag skulle nästan likt Cato vilja ha denna punkt ständigt stående på listan tills Ryssland har lämnat en del av Europa. Jag vet att ni avhandlade den här frågan i måndags, men det är ändå lite märkligt att vi har en del av EU som är illegalt annekterad av ett grannland och att en sådan punkt ändå inte ständigt står på dagordningen.

Men jag tror att vi är ganska överens om detta, nästan alla i denna sal, och jag litar på att statsministern har en tydlig röst även i denna fråga.

Anf.  23  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Herr ordförande! Tack för att ordföranden läste upp de grundläggande värdena i EU, som är oerhört viktiga. Och tack, statsministern, för svaret när det gäller återtagandeavtalen. Det är bra att vi bekämpar roten till det onda och anledningen till att människor måste fly.

Samtidigt står det att handelsavtalen blir beroende av att man ska skydda sina gränser. Ska människor inte ha möjlighet att fly vid tillfällen då de faktiskt är i behov av skydd? Vi kan inte bara uppmuntra det, utan vi måste också uppmuntra – det skulle jag vilja ha som ett medskick till statsministern – att vi talar om mänskliga rättigheter och demokrati. Det måste också finnas med i diskussionen om återtagandeavtal. Den demokratiska utvecklingen i de här länderna får inte glömmas bort när vi diskuterar återtagandeavtal.

När det gäller en EU-förteckning över säkra ursprungsländer: Jag undrar om en sådan förteckning kommer att låsa Sverige på något sätt. Vi har ju ett eget system med migrationsdomstolar och så vidare. På vilket sätt kommer detta att låsa Sverige?

Beträffande försvars- och säkerhetspolitiken hade lady Ashton tidigare ett dokument. Det skulle man väl egentligen ha beslutat om på det här toppmötet, som något slags slutdokument. Men det gör man inte, utan man skjuter på det ytterligare ett år.

Frågan är: Vad är det nya som Mogherini ska ta fram och som lady Ashton inte hade med i sitt papper, kommissionens papper om försvars- på säkerhetspolitiken? Vad är det nya som ska tillföras?

Avslutningsvis beträffande rundabordssamtalen: I arbetsmarknadsutskottet hade vi en avvikande mening när statsrådet Ylva Johansson var på överläggning i den här frågan, eftersom vi är oroliga för att man kommer att tumma på den fria rörligheten i den diskussionen. Vi har inte riktigt kunnat ta ställning, utan det har varit otydligt vilka frågor statsrådet ska driva. Inte heller här har vi kanske fått alla ”parametrar” som regeringen avser att driva. Jag vill bara notera det till protokollet.

Anf.  24  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):

Jag börjar med Centerpartiet och Eskil Erlandsson. När det gäller det som föreslås vill vi att det ska tas inom ”existing funds”. Det här är ”re­search”. Det är ingen försvarsuppbyggnad. Det är ”research”, forskning, om jag förstår frågan rätt.

Anf.  25  ORDFÖRANDEN:

Vill Eskil Erlandsson förtydliga?

Anf.  26  ESKIL ERLANDSSON (C):

Ja tack, ordförande! Här handlar det faktiskt om att bygga upp nyckelkapaciteter, inbegripet genom EU-medel. Det är punkt 3, 9 c.

Anf.  27  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):

Då är jag med. Det vill vi ha struket, detta om EU-medel. Jag trodde att det handlade om punkten ovanför, om ”research”.

Beträffande fas 2 och fas 3 och migration: Den överenskommelsen, alltså fas 2 och fas 3, kräver ytterligare politiska beslut. Det var därför vi tyckte att om den delen kräver ytterligare politiska beslut av alla medlemsstater vill det till en ny hantering.

Vänsterpartiet och Emma Wallrup hade en avvikande mening. Jag får bara respektera det. Vi har olika uppfattningar ibland.

När det gäller återvändandeavtal är meningen att vi ska ha en gemensam asylpolitik och att man ska få sin sak prövad. Om man inte har den är det meningen att om alla hänsyn har tagits till mänskliga rättigheter, asylprövning och så vidare ska man ändå i första hand återvända.

Vad gäller rundabordssamtalen – det kan avse både Vänsterpartiet och Désirée Pethrus från Kristdemokraterna – syftar de till att vi i Europa ska ha en arbetsmarknad som kännetecknas av vissa saker. Det ska vara rörlighet, effektivitet och konkurrenskraft. Det är viktigt för oss. Annars står vi oss inte.

Men vi menar att det görs bäst också genom att de som arbetar har rimliga förhållanden. Det ska ske bland annat genom att vi har en grundläggande reglering, fundamentet i Europa. Den ska – det är viktigt – ge utrymme för respektive land att hantera sina förutsättningar och sin miljö. I Sverige är det exempelvis oerhört viktigt med kollektivavtal, men det är inte lika viktigt i alla länder. Man måste se till att det finns möjlighet för parterna att försvara sina kollektivavtal. Jag vill se det som en balans för arbetsmarknaden, där både arbetsgivare och arbetstagare kommer väl ut. Det tror jag är den bästa hållningen.

Till Folkpartiet och Tina Acketoft om en lista, om man gör en sådan: Jag kan inga detaljer, om det är avsikten. Jag har ännu inte hört att det absolut ska tas fram en lista, utan man pratar om säkra länder som kommissionen vill föreslå, att man har så kallade säkra länder. Det kan inte vara så att det per automatik är ett återsändande, utan den individuella rätten att få sin sak prövad, asylrätten, ligger fast. Vi har inte hört någon som ger utryck för något annat. Det var därför vi på det förra mötet i april stred för att asylrätten måste stå där. Det kom in, och det är väl ett tecken så gott som något på att det är så man ser på den saken.

Beträffande Ryssland delar jag uppfattningen att det är viktigt att ta upp frågan. Den stora frågan var om de sanktioner som är riktade mot Ryssland skulle förlängas. Vi hade uppfattningen att detta gjordes redan på mötet i mars, för då blev det tydligt att vi kopplade sanktionerna till Minsköverenskommelsen, och då ligger det fram mot slutet av året.

Men det fanns en diskussion bland vissa länder om det verkligen skulle vara så. Då är det väl enklast, för att prata klartext, att man fick beslutet före rådsmötet och det inte kommer upp som en stor diskussion om det ska bli eller inte ska bli. Nu vet vi att sanktionerna fullföljs över halvårsskiftet. De är kopplade till Minsköverenskommelsen, så i den delen tror jag att man kan säga att det var en rätt bra och rationell hantering i det avseendet. Men jag delar uppfattningen att den här punkten är så viktig att det är naturligt att den är med på Europeiska rådets möten.

Avslutningsvis kan jag säga till Kristdemokraterna och Désirée Pethrus att jag delar helt uppfattningen att de mänskliga rättigheterna självfallet måste vägas in när det gäller återtagande. Hela denna fråga – oavsett om det är i skedet att man söker asyl eller får den prövad eller ska återsändas eller bli kvar i landet – måste bygga på mänskliga rättigheter. Det är människor som vi hur att göra med, och då är det detta som gäller.

Säkra länder var det kommissionen som hade uppfattningen att man kunde ha en lista på. Vi får se hur det utvecklas.

Det är en ny omvärldssituation som vi har. Det är ganska stora förändringar som har skett, och det är utifrån de förändringar som vi ser runt om oss som den höga representanten ska få i uppdrag att utarbeta den strategi som ska vara klar om ungefär ett år.

Med det tror jag, herr ordförande, att jag har svarat på frågorna.

Anf.  28  ORDFÖRANDEN:

Ulrika Karlsson markerade att hon ville ha in en text som avvikande mening. Vill du läsa upp den?

Anf.  29  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Ja, det vill jag, sedan jag har lyssnat in vilka ståndpunkter som statsministern och regeringen har levererat. Det handlar bland annat om att fler länder ska ta ett ansvar. Jag känner mig inte riktigt trygg med de svar som jag har fått om att vi får se vad det blir för resultat eller att vi ökar det politiska trycket. Jag tycker att det är viktigt att vi öppnar för att använda budget och fördrag för att sätta lite tryck bakom, så att det blir tvingande flyktingkvoter, så att fler länder ställer upp och tar emot och tar sitt ansvar.

Den första avvikande meningen är att Sverige ska kräva att samtliga EU-länder tar emot och utökar sitt mottagande av kvotflyktingar.

Den andra avvikande meningen handlar om att öppna för fler legala vägar. Jag har en förhoppning och en vilja om att fler länder i EU öppnar för arbetskraftsinvandring. Därför anser jag och Moderaterna att regeringen ska driva på för att skapa fler lagliga vägar in i unionen, att fler länder öppnar för arbetskraftsinvandring samt förbättrade EU-regler för arbetskraftsinvandring.

Det är de två avvikande meningar som jag vill anmäla.

Anf.  30  ORDFÖRANDEN:

Statsministern kanske reagerar på det.

Jag fick också en uppmaning från Eskil Erlandsson att kontrollera …

Det handlar om den tredje strecksatsen under punkt c, som jag helst inte vill läsa upp. Ville statsministern stryka ”inbegripet genom EU-medel” eller hela tredje att-satsen?

Anf.  31  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):

Det är det första ordföranden nämnde, inkluderande ”via EU-medel”.

Anf.  32  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Mitt medskick var följande. När det gäller att man ska förhandla med olika länder och säga att de får mer och mer handel med EU om de gör det här och det här står det nästan: Ni ska stänga era gränser. Jag menar att man i det sammanhanget också ska säga att de måste också jobba för mänskliga rättigheter och demokrati. Det är en lite annan dimension. Det är något som jag skulle vilja att statsministern tog med sig. Annars har jag min avvikande mening sedan tidigare.

Anf.  33  ORDFÖRANDEN:

Ja, den är uppfattad.

Anf.  34  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):

Ordförande! Beträffande den del som Désirée Pethrus tar upp kan jag säga följande. När man skriver avtal ingår det att man måste stå upp för mänskliga rättigheter. Jag delar helt den uppfattningen. Det ska inte vara annorlunda.

Ulrika Karlsson säger att Sverige ska kräva att samtliga medlemsstater tar sitt ansvar. Ja, det gör vi. Vi säger det. Vi tycker att alla ska göra det.

På Europeiska rådets möte är det enhällighet som gäller för beslut. Det innebär att om en säger ”Jag ställer inte upp på detta” finns det ingen enhällighet. Det är ett faktum.

Men att Sverige säger detta, ja, det är vår tydliga uppfattning. Det är vi som har dragit igång diskussionen på riktigt, kan jag säga. Den har drivits av den förra regeringen, och jag tog upp den med Tysklands förbunds­kansler tidigare i år. Vi driver den uppfattningen. Det råder ingen tvekan om det.

Men det är lika bra att vara ärlig och tydlig. Det är så det går till på Europeiska rådets möten. Det är enhällighet som gäller. Vi får inte bestämma. Vi får säga vad vi tycker, men vi får inte bestämma.

Beträffande fler lagliga vägar och arbetskraftsinvandring. Det är upp till respektive land att hantera detta. Vi säger och tycker att det ska finnas fler legala vägar in i Europa. Det gav vi uttryck för på det förra mötet, och vi säger det igen.

Det är inte så att alla ställer sig upp och jublar och säger att det ska de ha, utan vi är i princip de enda som ger uttryck för detta. Vi fortsätter att ligga på, men det går inte att tro att man på det här rådsmötet ska kunna få igenom något i den här vägen. Då är det lika bara att säga att det kommer inte att ske.

Anf.  35  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt med en avvikande mening anmäld från Kristdemokraterna, en oliklydande avvikande mening anmäld från Vänsterpartiet, två avvikande meningar – som jag antar att de kvarstår vid – anmälda från Moderaterna och en oliklydande avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Jag tackar för samrådet och önskar statsministern lycka till på mötet.

Vi kommer att behöva en återrapport på fredag, men det är svårt att sätta en exakt tid i dagsläget. Men om jag har förstått det rätt är det eventuellt på fredag eftermiddag. Har ni några kommentarer om detta?

Anf.  36  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):

Rådets ordförande hoppas vara klar till lunch. Jag tror att han är lite optimistisk, men okej vi utgår från det. Om Tusk bedömer att det är klart till lunch kan vi i så fall ha återrapporten i direkt anslutning till det. Det är väl vid 13-snåret.

Anf.  37  ORDFÖRANDEN:

Då ber jag ledamöterna i nämnden ha beredskap för att vi förhoppningsvis har en återrapport på fredag vid kl. 13, i bästa fall. Det kan dock bli förseningar. Det vet vi. Men vi har beredskap för kl. 13.

Mötet kommer att ske i denna sal, för dem som kan vara här fysiskt. För dem som inte kan vara här fysiskt kommer vi att anordna möjlighet att vara med på telefon.

Anf.  38  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Jag ville säkerställa att det kommer att finnas möjlighet att vara med på telefon.

Men kan man inte sätta en lite senare, mer säker, tid så att vi kan ha en fastlagd tid? Om det är möjligt för statsministerns kalender?

Anf.  39  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):

Problemet är att vi inte vet när det slutar. Det är bekymret. Vi har en inbokad hemresa vid kl. 15, om allt fungerar.

Vi ska naturligtvis göra det så lätt och bra som möjligt för EU-nämn­den. Vi har ingen anledning att dra ut på tiden och försvåra detta.

Om rådets ordförande bedömer att det slutar kl. 13 kan vi utgå från det. Sedan får vi se om det blir eventuella förändringar.

Anf.  40  ORDFÖRANDEN:

Jag föreslår att vi gör ett mycket vågat antagande, nämligen att Europeiska rådet slutar som det är tänkt. Men det finns en risk för att det inte gör det.

Om det slutar som det är tänkt kör vi som planerat, så nära kl. 13 som möjligt.

Anf.  41  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):

Det kanske ändå är bättre med kl. 14. Då finns det marginal.

Anf.  42  ORDFÖRANDEN:

Ja, vi har lite säkerhetsmarginal med kl. 14. Vi föreslår det.

Vi planerar alltså för kl. 14. Om det sker förändringar kommer ni att få information via mejl och sms.

Vi önskar statsministern lycka till!

Härmed avslutar jag mötet.

Innehållsförteckning

§ 1  Europeiska rådet 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  4  ANNA-LENA SÖRENSON (S) 5

Anf.  5  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 6

Anf.  6  PAVEL GAMOV (SD) 7

Anf.  7  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  8  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S) 8

Anf.  9  ESKIL ERLANDSSON (C) 11

Anf.  10  EMMA WALLRUP (V) 11

Anf.  11  TINA ACKETOFT (FP) 12

Anf.  12  DÉSIRÉE PETHRUS (KD) 13

Anf.  13  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S) 14

Anf.  14  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  15  LAWEN REDAR (S) 16

Anf.  16  FREDRIK SCHULTE (M) 17

Anf.  17  JEFF AHL (SD) 17

Anf.  18  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  19  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S) 18

Anf.  20  ESKIL ERLANDSSON (C) 19

Anf.  21  EMMA WALLRUP (V) 19

Anf.  22  TINA ACKETOFT (FP) 20

Anf.  23  DÉSIRÉE PETHRUS (KD) 20

Anf.  24  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S) 21

Anf.  25  ORDFÖRANDEN 21

Anf.  26  ESKIL ERLANDSSON (C) 21

Anf.  27  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S) 21

Anf.  28  ORDFÖRANDEN 22

Anf.  29  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 22

Anf.  30  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  31  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S) 23

Anf.  32  DÉSIRÉE PETHRUS (KD) 23

Anf.  33  ORDFÖRANDEN 23

Anf.  34  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S) 23

Anf.  35  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  36  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S) 24

Anf.  37  ORDFÖRANDEN 24

Anf.  38  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 24

Anf.  39  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S) 24

Anf.  40  ORDFÖRANDEN 25

Anf.  41  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S) 25

Anf.  42  ORDFÖRANDEN 25