Onsdagen den 29 maj

EU-nämndens uppteckningar 2018/19:35

§ 1  Rättsliga och inrikes frågor

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 7–8 mars 2019

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 6–7 juni 2019

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Dagens sammanträde är öppnat. Det börjar kännas som att vi träffas hela tiden, och så kommer det att fortsätta ett tag till. Men det är så trevligt.

Välkommen hit, statsrådet Morgan Johansson med medarbetare! Vi börjar med en återrapport från möte i rådet den 7–8 mars, om statsrådet önskar säga något på den punkten.

Anf.  2  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Nej, jag har ingenting att tillägga.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Då går vi in på information och samråd inför mötet i rådet den 6–7 juni och börjar med dagordningspunkt 3.

Anf.  4  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Punkt 3 gäller förordningen om överlåtelse av fordringar. Kommis­sionen presenterade förra våren ett förslag till förordning om tillämplig lag för rättsverkan gentemot tredjeman vid överlåtelser av fordringar.

Vi hade en överläggning i civilutskottet den 26 februari i år och fick då stöd för regeringens ståndpunkt. Vid det nu aktuella rådsmötet ska ordförandeskapet ge en rapport om läget i förhandlingarna, som har pågått sedan i somras. Vi förväntar oss inte någon diskussion i rådet. I övrigt hänvisar jag till det skriftliga materialet.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen. Vi går vidare till dagordningspunkt 4.

Anf.  6  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Fru ordförande! Då gäller det digitaliseringen av det rättsliga samarbetet.

Kommissionen presenterade den 31 maj 2018 två förslag till omarbetade delgivnings- och bevisupptagningsförordningar. Båda förslagen ska diskuteras nu på RIF-rådet.

Vi hade en överläggning i justitieutskottet den 13 december 2018, och då fanns det stöd för regeringens ståndpunkt

I stora drag reglerar dessa förordningar hur medlemsstaterna ska samarbeta i frågor om delgivning och bevisupptagning när den som ska delges eller de bevis som ska tas upp befinner sig i en annan medlemsstat än den där processen pågår. Det kan till exempel handla om att delge en person information om att en rättsprocess har inletts mot honom eller henne i ett annat medlemsland.

Den absolut största och viktigaste förändringen är ett förslag om att all kommunikation mellan länderna ska ske digitalt genom ett särskilt it-system, det som kallas för e-Codex, som medlemsländerna ska implementera. Antalet länder som har anslutit sig till systemet är i dagsläget begränsat, även om antalet användare och volymer ökar. Det används inte för kommunikation eller skickande av handlingar mellan medlemsstater i någon större utsträckning. Systemet används inte i Sverige och har inte implementerats här.

Medlemsländerna är delade i uppfattningen om det ska vara obligatoriskt eller frivilligt att implementera detta speciella it-system. Därför vill man nu att ministrarna ska diskutera frågan och förhoppningsvis staka ut vägen framåt i de fortsatta förhandlingarna i arbetsgruppen.

Regeringen tycker att det är positivt att kommissionen har lämnat ett förslag som syftar till en ökad digitalisering av delgivnings- och bevisupptagningsförordningarna. Eftersom svenska domstolar vid en internationell jämförelse har kommit långt när det gäller videokonferensmöjligheter är förslaget om att använda den tekniken i större utsträckning välkommet.

Det it-system som föreslås för övrig kommunikation, alltså e-Codex, verkar i och för sig också vara ett bra och säkert system. Däremot anser regeringen inte att man ska göra användandet av e-Codex obligatoriskt för all kommunikation enligt förordningarna. Det huvudsakliga skälet är att kostnaderna för att implementera e-Codex hos svenska myndigheter och domstolar inte bedöms uppvägas av nyttan. Det är fråga om en mycket liten ärendevolym, och den tid man kan vinna är begränsad.

Vi välkomnar alltså användandet av e-Codex som ett alternativt sätt för kommunikation mellan medlemsländerna inom ramen för delgivnings- och bevisupptagningsförordningarna. Men vi motsätter oss att all kommunikation uteslutande måste ske via detta system.

Det var en överläggning om detta i december 2018 och information i går i ansvarigt utskott. I övrigt hänvisar jag till det skriftliga materialet.

Anf.  7  ADAM MARTTINEN (SD):

Vi instämmer med regeringen i att detta ska vara frivilligt för varje medlemsland utifrån de motiv som regeringen har delgett. Det är ett litet antal ärenden som hanteras, och det är en stor kostnad för införandet. Vi har ingen avvikande mening i den meningen. Men vi vill se en garanti från regeringen om att utländska myndigheter inte får tillgång till register per automatik. Det blir vår avvikande mening i det här fallet.

Anf.  8  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Det är inte alls aktuellt i det här skedet.

Anf.  9  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning. Då uppfattar jag inte någon avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Anf.  10  ADAM MARTTINEN (SD):

Nej, egentligen inte eftersom det inte är aktuellt för Sveriges del. Men i det fall systemet skulle implementeras i Sverige vill vi se en garanti för att det inte blir en automatisk tillgång till det.

Är det korrekt att vi inte avser att implementera systemet? I så fall kanske det inte blir en avvikande mening.

Anf.  11  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Jag kan ju inte svara för hur det blir för all framtid. Men i så fall kommer vi att komma tillbaka hit.

Anf.  12  ADAM MARTTINEN (SD):

I det fall det blir aktuellt får vi återkomma med en avvikande mening.

Anf.  13  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Ståndpunkten här är, som sagt, att kostnaderna överstiger nyttan för vår del. Därmed uppkommer inte den frågan.

Anf.  14  ORDFÖRANDEN:

Då finns det i alla fall med i uppteckningarna att ni har framfört detta. Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går över till dagordningspunkt 5, Övriga frågor. Finns det något att säga där, statsrådet?

Anf.  15  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Nej, ingenting.

Anf.  16  ORDFÖRANDEN:

Då går vi vidare till dagordningspunkt 6.

Anf.  17  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Ordförande! Det är en riktlinjedebatt om den framtida materiella straffrätten inom EU. Just nu pågår det inte några straffrättsliga förhandlingar, och det rumänska ordförandeskapet har tagit tillfället i akt att lyfta blicken och diskutera mer övergripande frågor. De här diskussionerna har pågått under våren, och nu ska ordförandeskapets rapport tas upp på mötet.

Det verkar finnas en samsyn mellan medlemsstaterna om framtidens EU-straffrätt. Länderna i allmänhet tycker som Sverige att EU:s straffrättsliga lagstiftning ska svara mot ett behov, att den ska förberedas noga och förhandlas och genomföras under goda förutsättningar. Men det är som sagt inga större projekt som pågår på det här området just nu.

Det var också en information i justitieutskottet om detta i går.

Anf.  18  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Då går vi över till dagordningspunkt 12, Övriga frågor. Finns det någonting att säga om den, statsrådet?

Anf.  19  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Nej, det finns ingenting att tillägga utöver det skriftliga.

Anf.  20  ORDFÖRANDEN:

Då tackar vi för informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 13, Återvändandedirektivet.

Anf.  21  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Ordförande! Som ni känner till presenterade kommissionen ett förslag till revidering av återvändandedirektivet i september förra året. Min företrädare informerade och samrådde med nämnden om förslaget den 5 oktober och den 30 november.

Det har funnits ett starkt politiskt tryck att snabbt avancera i förhandlingarna om återvändandedirektivet. Det rumänska ordförandeskapet har nu ambitionen att nå en partiell allmän inriktning och en revidering av förslaget vid rådsmötet i juni.

Förslaget syftar till att öka effektiviteten i återvändandet. Som jag har informerat om här tidigare är rumänerna inriktade på att förkorta medlemsstaternas återvändandeförfaranden genom att bland annat koppla dessa närmare till asylprocessen.

Det handlar bland annat om mer enhetliga regler när det gäller beslutsfattande och överklaganden. Ändringarna syftar också till en effektivare tillämpning och åtgärder för att förhindra att personer med avlägsnandebeslut avviker och att motverka sekundära förflyttningar. Det handlar bland annat om gemensamma kriterier för att bedöma risk för avvikande och utökade möjligheter att meddela återreseförbud.

I en del av förslaget föreslås ett särskilt gränsförfarande för återvändande. Det är nära kopplat till förslaget om asylprocedurförordning. Det har i förhandlingarna diskuterats om gränsförfarandet som en del av asylprocessen ska vara obligatoriskt att tillämpa för alla medlemsstater. Den diskussionen är inte färdig än.

Ordförandeskapets förslag är därför att nu avvakta med den del av återvändandedirektivet som rör gränsförfaranden. Avsikten är alltså att vid det här rådsmötet anta en partiell allmän inriktning i de övriga delarna.

För svensk del har det i förhandlingarna bland annat varit viktigt att säkra utrymmet för medlemsstaterna att själva bestämma över sina nationella domstolar och rättsprocesser och att ha garantier för den enskildes tillgång till effektiva rättsmedel. Vi har också verkat och fått gehör för att medlemsstaterna när det gäller minderåriga nationellt ska kunna ha en kortare maxperiod för förvarstagande än den som föreslås på minst tre månader.

Regeringen anser att det förslag som nu läggs fram för partiell allmän inriktning uppfyller den övergripande målsättningen att åstadkomma effektivare återvändandeförfaranden. Förslaget utgör en god balans mellan intresset av att få till stånd en ändamålsenlig ordning som ger ansvariga myndigheter bra förutsättningar att verkställa återvändandebeslut och att det sker på ett rättssäkert och värdigt sätt, med bibehållen respekt för grundläggande rättigheter, inklusive asylrätten, och principen om non-refoulement.

Sverige kan därför ställa sig bakom förslaget. Det var överläggning om detta i socialförsäkringsutskottet i går.

Anf.  22  MARIA MALMER STENERGARD (M):

Det är oerhört avgörande att vi får ett fungerande återvändande på plats, om vi ska ha ett fungerande migrationssystem som människor kan känna tilltro till, och att vi också kan få en fungerande integration.

Vi ser med oro på hur det blir allt fler människor som lever i skuggsamhällen därför att återvändandet inte fungerar. Därför måste vi få till åtgärder på nationell nivå när det gäller fler förvarsplatser och exempelvis en säkra-länder-lista. Men vi behöver också få åtgärder på plats på EU-nivå.

Därför är vi positiva till de förslag som lyfts fram när det gäller förbättringar i EU:s återvändandearbete, och vi kan ställa oss bakom regeringens ståndpunkt.

Statsrådet nämnde det särskilda gränsförfarandet, som inte ska tas upp vid mötet den 6–7 juni. Man har inte heller med frågan i sin ståndpunkt. Jag skulle ändå gärna vilja höra hur regeringen ser på det särskilda gränsförfarandet, som ju har en nära koppling till asylprocedurförordningen som också förhandlas, och på den framtida processen för behandlingen av frågan.

Anf.  23  DANIEL RIAZAT (V):

Nu finns ju inte protokollet från SfU, eftersom överläggningen där hölls i går om den här frågan. Men Vänsterpartiet har en avvikande mening i den här frågan. Vi menar att den svenska ståndpunkten bör vara att motsätta sig det förslag som läggs fram om den allmänna inriktningen av återvändandedirektivet.

Vi menar att de objektiva kriterier som presenteras i förslaget, och som ska beaktas vid bedömning av risk för avvikande, är så pass omfattande att det ger alldeles för vida möjligheter för förvarstagande. Dessutom kommer det att leda till att förkorta tiden för överklaganden. Tidsfristen för att lämna landet är inte proportionerlig eller rimlig. Därför vill vi anmäla en avvikande mening från Vänsterpartiet gällande den svenska ståndpunkten. Vi motsätter oss alltså det här förslaget.

Anf.  24  ORDFÖRANDEN:

För er information finns protokollet från socialförsäkringsutskottet utlagt på bordet till alla, om ni vill läsa det.

Anf.  25  TINA ACKETOFT (L):

Jag hade inte tänkt begära ordet, för det här är en fråga som vi har diskuterat ganska många gånger. Det har då visat sig att vi har en samsyn om de viktiga avvägningarna mellan å ena sidan asylrätten och å andra sidan ett återvändande som fungerar.

Även om jag, precis som Vänsterpartiet, har farhågor om att det kanske är för vida skrivningar som de är nu, litar jag på den överenskommelse som vi har sedan tidigare om att beakta mänskliga rättigheter, demokrati och så vidare – en aspekt som vi alltid har. Men orsaken till att jag begärde ordet var att kollegan här nämnde säkra-länder-lista. Jag vill bara försäkra mig om att frågan om en säkra-länder-lista inte kommer att tas upp i detta läge.

Anf.  26  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Först allmänt när det gäller återvändandet tycker jag ändå att man ska ha i åtanke att det de senaste fem åren är över 70000 före detta asylsökande som har lämnat Sverige, antingen med tvång eller frivilligt och antingen till ett annat EU-land inom ramen för Dublinreglerna eller tillbaka till sitt hemland. 70000 på fem år är 1000 i månaden. Så hög har alltså takten i återvändandet varit de senaste fem åren.

Förvarsplatser togs upp här. Jag besökte vårt alldeles nyöppnade förvar i Ljungbyhed i måndags. Det har 44 nya platser, öppnade för tre veckor sedan och är redan fullt. Det fylldes direkt. Det beror bland annat på att polisen nu i mycket högre utsträckning än tidigare kan gå in och göra arbetsplatsinspektioner för att se vilka som jobbar där. Det gör polisen nu med stöd i en lagändring som vi drev igenom den 1 juli förra året. Då skärpte vi också sanktionerna för de arbetsgivare som utnyttjar och exploaterar folk som uppehåller sig här illegalt.

Detta om återvändande och förvar. Vi har fördubblat antalet förvarsplatser från 250 till 500, och vi kommer att fortsätta bygga ut. Näst på tur står en ny inrättning i Norrbotten, i Luleå, där vi planerar att utöka antalet förvarsplatser.

Jag tror att vi alla är överens om att om asylsystemet ska fungera, då måste vi upprätthålla den grundläggande principen att om du får avslag måste du också vara beredd att lämna landet. Det syftar de nya reglerna till.

När det gäller gränsförfarandet kommer vi att få återkomma till den frågan när vi diskuterar asylprocedurförordningen framöver. De förhandlingarna ligger i praktiken ganska still nu, i likhet med de andra rättsakterna som ju också har förhandlats. Det är fem rättsakter som vi är ganska långt framme med, men det är två – Dublinförordningen och asylprocedurförordningen – där det hakar upp sig. Vi kommer att återkomma till EU-nämnden om en ståndpunkt när vi har landat i de förhandlingarna. Det är i det sammanhanget man måste se den frågan.

Man ska också problematisera frågan något, tycker jag, i förhållande till Sverige. De obligatoriska gränsförfaranden som har föreslagits skulle innebära rätt stora åtaganden för vår del, inte minst mot bakgrund av att vi har så pass många hamnar och andra gränsövergångar. Det måste man också väga in om man ska gå den vägen. Men vi återkommer i den frågan när det klarnar i förhandlingsfrågan i övrigt.

Till Liberalerna vill jag säga två saker.

I dessa förhandlingar värnar vi naturligtvis de mänskliga rättigheterna och asylrätten i alla sammanhang. Det gör vi.

Säkra-länder-lista finns inte det med i detta skede. Däremot arbetar vi med direktiv till en utredning för att se över en säkra-länder-lista för Sveriges räkning. Det behöver vi ha nu när vårt system för uppenbart ogrundade ansökningar inte längre fungerar så som vi har velat att det ska fungera. Efter en dom i EU-domstolen i somras kan vi inte längre ha de snabbförfaranden som vi hade för uppenbart ogrundade ansökningar.

Detta har bland annat inneburit att en stor asylsökargrupp nu är georgier. Jag tror att de i praktiken får noll procent bifall, men de uppehåller sig här under några månader. Det är ett bekymmer. Därför måste vi hantera det på olika sätt.

Migrationsverket ska kunna hantera dessa ärenden fortare, men vi behöver också få ny lagstiftning på plats. Vi skriver direktiv i den delen.

Anf.  27  ORDFÖRANDEN:

Då finner jag att det finns stöd för regeringens ståndpunkt och en avvikande mening anmäld från Vänsterpartiet.

Vi går vidare till dagordningspunkt 14b, Förordningen om inrättande av Asyl- och migrationsfonden.

Anf.  28  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Ordförande! Detta handlar om Asyl och migrationsfonden, AMF. Förslaget presenterades i juni 2018, då som en del av EU:s budgetram för åren 2021–2027. Jag kommer att fokusera på förhandlingsläget i dag; när det gäller förslagets bakgrund och innehåll ber jag att få hänvisa till det skriftliga underlaget.

Regeringen både informerade och samrådde med riksdagen om AMF i höstas, i samband med RIF-rådets möte i oktober och överläggningen i socialförsäkringsutskottet den 25 oktober. Då hade förhandlingarna om förslaget precis börjat. Sedan dess har möten i arbetsgrupp ägt rum varje månad, och förhandlingarna har gått snabbt framåt under våren.

Ordförandeskapet har nu presenterat ett slutligt kompromissförslag om AMF. Vi anser att det är en balanserad text även om vi inte är helt nöjda med alla detaljer i kompromissförslaget. Vi ställer oss till exempel tveksamma till en öronmärkning av medel för projekt utanför EU eftersom vi anser att det innebär minskad flexibilitet i användningen av medlen. Vi vill också att pengarna i första hand ska användas i EU. Detta är dock en horisontell fråga som ska behandlas i den övergripande MFF-förhandlingen.

En annan central horisontell fråga som Sverige driver är kopplingen mellan ansvarstagande på migrationsområdet och tillgång till EU-medel, alltså principen att det ska kosta att inte ta ansvar. Sverige har drivit att det till exempel ska krävas att en medlemsstat har en utvecklad mottagningskapacitet för att den ska få tillgång till stöd från fonderna, bland annat den regionala fonden och den sociala fonden.

På RIF-rådets möte är syftet att anta en partiell inriktning om förslaget. Det innebär i praktiken att ministrarna ställer sig bakom förslaget som det ser ut så här långt. Det kommer att diskuteras av EU-ambassadörerna på Coreper i dag.

Regeringen är på det stora hela nöjd med förhandlingsresultatet. På RIF-rådet avser vi att Sverige ska ställa sig bakom överenskommelsen om en partiell allmän inriktning, förutsett att det slutgiltiga förslaget inte i större utsträckning avviker från kompromissförslaget. Det var överläggning om detta i socialförsäkringsutskottet i går.

Anf.  29  PAULA BIELER (SD):

Ja, det var som sagt överläggning i går, och vi har en avvikande mening sedan tidigare som jag upprepade i utskottet i går.

Vi motsätter oss denna fond helt och hållet. Vi tycker inte att migra­tionsmedel ska fördelas på det sättet att man tar pengar från länder som sköter sin migrationspolitik och ger till att öka mottagning och icke fun­gerande integrationsprojekt i andra länder. Det står vi fast vid.

Anf.  30  ANNIKA QARLSSON (C):

Vi tycker att den här fonden är bra. Den behövs på flera olika sätt om vi ska lyckas med dessa utmaningar.

Det som vi är lite fundersamma till är att redan nu ställa oss bakom enskilda satsningar. Vi kommer ju att ha budgetdiskussioner längre fram. I detta läge handlar det som vi ser det om att prioritera tematiska satsningar som migration, miljö och klimatforskning och så vidare. Därför vill vi för protokollet göra tydligt att det är svårt att ställa sig bakom detta redan nu ifall det är inteckningar i framtida budgetdiskussioner.

Min fråga till statsrådet är om den svenska regeringen på något sätt låser fast sig i detta eller om det är något som återkommer i andra diskus­sioner. Vi vet ju ännu inget om vare sig omfattning, storlek eller inbördes ordning i olika budgetsatsningar. Ett förtydligande i den delen skulle jag önska. Annars tycker vi att det är en bra satsning i sig.

Anf.  31  TINA ACKETOFT (L):

Tack så mycket för redogörelsen!

Jag kan sälla mig till Centerpartiet i den frågan, då jag delar den undran i allra högsta grad.

Med en dåres envishet upprepar Liberalerna att här ser vi ett område vi verkligen behöver satsa på och där regeringen instämmer i att det är en prioriterad fråga. Detta kommer att hända i fråga efter fråga, samtidigt som regeringen hela tiden säger att det ska vara en kraftigt minskad EU-budget.

I ljuset av det jag nu sagt vill jag gärna avvakta och vänta på svaret på Annika Qarlssons fråga.

Anf.  32  MARIA MALMER STENERGARD (M):

Vi tycker precis som regeringen att det är högst rimligt att man premierar de medlemsländer som faktiskt tar ansvar för migrationen, även ekonomiskt.

Det vi ställer oss frågande till är följande. Det finns i dag en motsvarighet till detta i AMI-fonden, men de senaste veckorna har vi kunnat läsa att Sverige inte har utnyttjat de medel ur den som man haft rätt till. Det har kommit lite olika förklaringar till det. Man har bland annat hänvisat till utgiftstaket och att man helt enkelt valt att inte lämna de bemyndiganden som krävts.

Därför undrar jag vad det är som garanterar att Sverige kommer att kunna dra nytta av de kommande fonderna, om de kommer på plats, när man inte har mäktat med att göra det hittills.

Anf.  33  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

För Sveriges räkning handlar detta exempelvis om pengar som täcker delar av våra kvotflyktingåtaganden. För varje kvotflykting vi tar emot får vi 10000 euro, alltså 100000 svenska kronor. De pengarna tas från dessa fonder, så det är klart att om man väljer att dra ned på fonderna kommer det i framtiden att bli svårare för medlemsländerna att få täckning för kvotflyktingar. Sverige är det land i EU som tar emot flest kvotflyktingar av alla, både nominellt och per capita, så det ligger i vårt intresse att det finns pengar för kvotflyktingar också i framtiden.

En annan del är de pengar från fonderna som söks av civilsamhället. Svenska kyrkan, Rädda Barnen och Röda Korset kan få pengar från dessa fonder. Väljer man att dra ned på dem eller säga att de inte ska prioriteras kommer det att gå ut över den typen av projekt.

Jag tycker att den ståndpunkt som vi har haft, att inom ramen för en minskad budget – för det vill vi ju ha, totalt sett – ändå slå vakt om dessa pengar och prioritera dem. Det tycker jag är en klok prioritering, som också finansutskottet har ställt sig bakom. Det är en del av hela avvägningen av vilka pengar som ska användas och hur budgetförhandlingarna ska gå.

Vill ni ändra prioriteringen här tycker jag att ni ska ta den diskussionen i det sammanhanget, det vill säga hur Sverige ska förhålla sig till MFF-förhandlingarna generellt sett, och inte i denna deldiskussion. Men ni ska också veta att om vi drar ned och säger att vi inte ska prioritera några fonder, då kommer det att gå ut över någonting.

Varför har vi inte använt tillräckligt mycket pengar? Det finns flera skäl.

Ett skäl är att programperioden började 2014. I praktiken tog det lång tid för riktlinjerna att komma på plats. Programperioden började löpa 2014, men på grund av förseningar framför allt i EU kom processen för att söka pengar inte igång ordentligt förrän 2016. Det drabbade alla länder, som därmed inte kan få ut de pengar som de skulle behöva.

Ett annat skäl är att vi har delfinansiering av flera av projekten. Det är upp till 25 procent som ska delfinansieras, och det är inte alla som vill ta loss egna pengar för att sätta in dem i detta.

När det gäller bemyndigandefrågan har vi från och med i år återställt det bemyndigande som inte fanns 2018, så de kommande åren fram till 2020 kommer Sverige att kunna ta en ökad del av pengarna.

Den större diskussionen om vad vi ska prioritera och inte tycker jag som sagt att ni ska ta i det sammanhang där vi pratar MFF.

Anf.  34  MARIA MALMER STENERGARD (M):

Tack för svaren! Jag känner mig dock inte helt övertygad.

Om det är så att felen har legat hos EU ställer jag mig frågande till att EU-kommissionen skriver skarpa brev till Sverige och att vi riskerar att bli återbetalningsskyldiga för så mycket som 1miljard svenska kronor.

När det gäller delfinansieringen, som man också hänvisar till, har vi ju kunnat se vittnesmål från flera organisationer om att man ansökt om pengar men att pengarna har dragits tillbaka. Man har alltså varit villig till delfinansiering men ändå inte kunnat ta del av fonderna.

Jag tycker att det är oerhört angeläget att man säkerställer att de fel som har funnits hos Sverige och som gjort att vi inte kunnat utnyttja Amif-fondens pengar inte följer med till kommande programperiod. Annars kommer inte Sverige att kunna dra nytta av dessa pengar, som vi säger att vi vill prioritera inom budgeten.

Anf.  35  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Det är ingen som kommer att bli återbetalningsskyldig till någonting. Det här handlar om en ram som man satt för programperioden som olika medlemsländer kan utnyttja – om vi söker pengar. Det är inte så att vi har fått pengar och sedan ska betala tillbaka dem, utan frågan är om man har sökt tillräckligt mycket pengar inom ramen. Någon återbetalningsskyldighet är det alltså inte.

Jag ska också säga att det är en majoritet av EU:s medlemsländer som har fått exakt likadana eller liknande brev från EU-kommissionen, där EU-kommissionen säger: Vi har satt av så här mycket pengar. Varför har ni inte sökt så mycket?

Vi har samma problematik som de flesta länder har hamnat i, det vill säga att programperioden började löpa 2014 men att det inte fanns några riktiga riktlinjer förrän 2016.

Sedan har vi delfinansieringsproblematiken och dessutom, ovanpå det, att detta är oerhört krångliga regelverk att förhålla sig till. Om ni frågar civilsamhället när de söker pengar kommer ni att höra att man ibland har väldigt svårt att tolka reglerna. Det innebär också att man tar en risk. Om man söker pengar och sedan inte använder dem på det sätt som är avsett, ja, finns det risk att man får betala tillbaka.

Vi har i alla sammanhang drivit att regelverket för dessa fonder måste förenklas så att fler kan ta del av dessa pengar. Men alldeles oavsett tycker jag inte att det är ett argument att dra ned på fonden, som vi tar del av på många andra sätt, bara för att man inte har kunnat utnyttja den fullt ut under dessa år.

Tänk på att om ni drar ned på fonden eller inte prioriterar den, då går det ut över pengarna till våra kvotflyktingar eller vidarebosättning. Det kommer också att gå ut över de delar där vi får pengar, till exempel över Svenska kyrkan, Rädda Barnen, Röda Korset och så vidare.

Anf.  36  TINA ACKETOFT (L):

Jag tar det lite kort eftersom statsrådet hänvisar till att vi ska ta diskussionen om budgeten när vi antar den övergripande MFF:en. Låt mig igen hänvisa till den stående reservation som vi har. Vi motsäger oss inte att detta är en viktig prioritering, men det går inte att samtidigt hela tiden och punkt för punkt i varenda fråga hävda att EU:s budgets ska minskas kraftigt.

Anf.  37  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt med två oliklydande avvikande meningar anmälda från Sverigedemokraterna respektive Liberalerna.

Vi går vidare till dagordningspunkt 15, Övriga frågor. Då det inte finns något att säga tackar vi för informationen på denna punkt.

Då går vi till dagordningspunkt 16, Migration och asyl: framtida utmaningar.

Anf.  38  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Vi har inte fått så mycket information om denna punkt ännu. Bakgrunden är att i år kommer som vi alla vet både ett nytt Europaparlament och en ny kommission på plats. Det är alltså läge att ta sikte på vilken riktning EU:s politik ska ta de kommande fem åren.

Även om EU har vidtagit åtgärder och den irreguljära migrationen till EU har minskat kraftigt på senare år finns utmaningar. Förhandlingarna om ett gemensamt asylsystem har inte nått mål, och frågan om ansvar och solidaritet är fortfarande utestående. EU har i dagsläget inte ett asylsystem som står sig i en ny krissituation, om vi skulle hamna i en sådan, och återvändandet för personer som saknar skydd kan bli betydligt bättre.

Utifrån denna bild är det viktigt att fortsätta att arbeta brett med migrationsfrågorna. Kontrollen över vilka som reser in över de yttre gränserna måste förbättras, och samarbetet med tredjeländer måste förstärkas samtidigt som rätten att söka asyl upprätthålls.

Det är viktigt att förhandlingarna om ett gemensamt asylsystem fortsätter. Det systemet ska vara effektivt och rättssäkert och leda till en jämnare fördelning av asylsökande och minska sekundära förflyttningar. Systemet måste också vara långsiktigt hållbart, humant och medge beslut av hög kvalitet som värnar asylrätten.

Sverige ska fortsätta att driva på för ett solidariskt system där alla medlemsstater tar ansvar för asylsökande.

I detta sammanhang förespråkar Sverige också långsiktiga migrationsdialoger med prioriterade tredjeländer.

Vi stöder EU-samarbetet för att stärka ursprungs- och transitländernas egen kapacitet att hantera alla aspekter av migration, och vi måste arbeta brett i det avseendet. Det kan handla om att bygga kapacitet för tredjeländer att bättre hantera migration men också om vidarebosättning av personer i behov av skydd, återvändande och att bryta smugglarnas verksamheter.

I det korta perspektivet handlar det om att rädda liv och på lång sikt om att motverka grundorsakerna till ofrivillig migration.

Det är viktigt att arbetet sker i nära samarbete med UNHCR och FN:s migrationsorganisation IOM och att dessa får det stöd de behöver.

Rätten att söka asyl och principen om non-refoulement måste respek­teras, och detsamma gäller vikten av att efterfölja internationell humanitär rätt och flyktingrätt.

Det är våra inspel i denna diskussion. Överläggningen med utskottet ägde rum i går.

Anf.  39  PAULA BIELER (SD):

Som statsrådet var inne på finns det inte så mycket information. Vi har dock en liten avvikande mening som vi aviserade vid överläggningen i socialförsäkringsutskottet i går. Det handlar om synen på fördelningspolitiken, att man ska sträva efter en jämnare fördelning av asylsökande. Vår hållning i asylpolitiken är att man snarare ska jobba med att säkra själva asylprocessen så nära krisområdet som möjligt och att vidarebosättningen därefter sker efter länders egen förmåga och vilja. För oss är en jämnare fördelning av asylsökande alltså inte bästa sättet att hjälpa dem som är nödställda, för det är fel tid, fel område och fel fokus.

Här har vi alltså en avvikande mening.

Anf.  40  DANIEL RIAZAT (V):

Det finns mycket bra i ställningstagandet. Jag undrar dock hur statsrådet ser på samarbetet med tredjeländer, till exempel Turkiet och Libyen. Rapport efter rapport visar ju att vi ger pengar till regimer som bryter mot de mänskliga rättigheterna. Även om alla partier i ärlighetens namn visste vilka avtal vi gav oss in i kan det vara bra att få veta vad statsrådet anser om hur det har gått de senaste åren när vi har haft dessa samarbeten med tredjeländer.

Hur ser samarbetet med diktator Erdoğan ut? Hur ser samarbetet med Libyen ut nu när regimen och staten är stadd i förfall och inte respekterar de mänskliga rättigheterna?

Anf.  41  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Fru ordförande! Jag tackar statsrådet för genomgången.

Kristdemokraterna har flera gånger tidigare understrukit att det måste finnas lagliga vägar in i EU. Det finns inget med om det i texten, men jag uppfattar att Socialdemokraterna har drivit det i EU-valrörelsen. Har statsrådet någon kommentar till det?

Anf.  42  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Vad gäller det sistnämnda är det självfallet så att vi driver på för till exempel ökad vidarebosättning, vilket är en laglig väg in i EU från de områden där det behövs. Det finns alltså ingen konflikt i den delen.

Enligt min uppfattning är samarbetet med tredjeländer i denna fråga helt nödvändigt för att vi ska klara av situationen. Det innefattar att man ibland måste sammanfatta med en regim som man kanske inte tycker om eftersom alternativet är värre.

Vad gäller Turkiet var det inte hållbart att ha en situation där tiotusentals människor lämnade Turkiet, åkte till Grekland och där samlades upp i läger med alla möjliga problem. Då försökte man skapa en ordning där man kunde öka vidarebosättningen av syrier från flyktinglägren och få stopp på denna trafik. Detsamma gäller Libyen. Om det får fortsätta kommer det bara leda till att ännu fler dör på havet.

EU måste därför hitta strukturer i de enskilda länderna som man kan samarbeta med. Dock ska EU i varje enskilt läge lyfta fram respekten för asylrätten och de mänskliga rättigheterna. Det är inte ett alternativ att bara dra sig tillbaka och säga att vi inte bryr oss om att samarbeta med tredjeländer, för då kommer vi inte att kunna lösa något. Det är min inställning.

Anf.  43  ARIN KARAPET (M):

Fru ordförande! Jag är intresserad av att höra statsrådets analys av vår omvärld. Libyen och Turkiet har nämnts, men länder som Jordanien och Libanon glöms ibland bort. På sikt riskerar de också både politisk kollaps och statskollaps med tanke på sitt flyktingmottagande och de interna problem de har sedan lång tid tillbaka. Dessa länder har också tagit sitt ansvar under kriget i Syrien.

I Sudan har diktatorn avsatts, och där bor det 37 miljoner. Det talar vi aldrig om. Sudan gränsar till Libyen, och Libyen är vägen ut till Europa. Om Libyen är ett problem är Sudan nog ett ännu större problem på sikt – om vi inte får stabilitet där.

Hur ser statsrådet på EU:s roll vad gäller att säkra Jordanien, Libanon och Sudan?

Vi glömmer också Iran med 80 miljoner invånare. Iran riskerar att hamna i en väpnad konflikt med USA. Jämfört med en väpnad konflikt i Iran är Syrien en liten notis i historien eftersom Iran har en befolkning som är nästan fyra gånger större än Syriens och en större diaspora. Det kommer att innebära stora flyktingströmmar. Iran har dessutom 3 miljoner afghanska invånare som kan tvingas lämna landet.

Som ni ser handlar det om ett större problem än det vi talar om, så jag skulle vilja höra statsrådets omvärldsanalys angående detta.

Anf.  44  DANIEL RIAZAT (V):

Det händer inte så ofta, men jag tackar föregående talare för inlägget och instämmer helt och hållet.

Statsrådet talar om att situationen före Turkietavtalet inte var hållbar och att det inte fanns något alternativ. Detsamma gäller Libyen och att människor drunknade i Medelhavet etcetera.

Jag vet inte om statsrådet har varit i lägren i till exempel Turkiet, men det har jag. De få människor som genom dessa pengar har fått möjlighet att komma in i ett läger har en fruktansvärd situation. De människor som inte har fått denna möjlighet, vilket är majoriteten av de syriska flyktingar som befinner sig i Turkiet, lever på gatan. Barn lever på gatan på grund av det avtal som vi har förbundit oss till med en regim som dagligen kränker mänskliga rättigheter.

Vad gäller Libyen, och apropå Sudan, vet vi att det pågår en omfattande slavhandel. Det är 2019, och vi har slavhandel i vår värld. Dessa saker går inte att separera, för vi vet att många av de flyktingar som på grund av dessa avtal inte får lämna landet säljs som varor på marknaden och utnyttjas inom trafficking och i en rad andra fruktansvärda verksamheter.

Eftersom regeringen tyvärr inte kommer att ändra ståndpunkt i dessa frågor utan fortsätter att blunda för dem anmäler Vänsterpartiet en avvikande mening vad gäller samarbetet med tredjeländer. Det är samma avvikande mening som vi anmälde i SfU i går.

Vi vill också påpeka att militariseringen av EU:s gräns måste upphöra och att EU måste prioritera att skapa lagliga vägar för folk.

Anf.  45  Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON (S):

Jo, jag har varit i flyktingläger i både Libanon och Jordanien. Mitt ute i öknen i Jordanien bodde 70000 människor i plåtskjul. I Bekaadalen i Libanon bodde människor lite bättre men fortfarande i skjul och exploaterades helt skamlöst som billig arbetskraft med mera av lokalbefolkningen.

Det finns väldigt mycket elände i världen, men Sverige som stat gör mer än vad de allra flesta länder gör för att på olika sätt försöka lindra, mildra och förminska konflikterna så att flyktingströmmarna ska kunna förebyggas.

I dag har vi totalt 60 miljoner flyktingar i världen, och det är det största antalet någonsin. Då har vi inte ens nämnt vad klimatförändringarna kan innebära för flyktingsituationen. Bangladesh har 100 miljoner invånare. Vart ska de människorna ta vägen när temperaturen där börjar stiga upp mot 50 grader?

Det här är en av de globala frågor som står högst på dagordningen, och Sverige driver detta på olika sätt, via att vara konfliktförebyggande men också via biståndspolitiken. Vid besök i flyktingläger ser man ibland svenska flaggor som vajar, och det beror på att vi, genom Sida och genom stödet till UNHCR, är där mer än många andra länder är. Och så måste vi fortsätta för att lindra den värsta nöden.

Vi måste ha en hög ambitionsnivå på biståndspolitiken och på olika sätt verka konfliktförebyggande. Vi ska backa upp FN i alla situationer vi kan så att FN kan vara en kraftfull aktör.

Vi ska också ta vårt ansvar för asylpolitiken. Kom ihåg att sedan kriget i Syrien bröt ut 2011 har Sverige gett skydd åt 175000 syrier. Det är den största humanitära insats Sverige har gjort under hela efterkrigstiden. Det kan inte mätas mot något annat. Hur många kom med de vita bussarna efter andra världskriget? 25000. Hur många kom efter Ungernkonflikten 1956? 8000. Nu tog vi emot 175000 syrier.

Jag tycker att vi ska vara stolta över det Sverige gör. Vi kan inte lösa alla problem. Men vi kan göra vår del, och det gör vi.

Detta är egentligen en punkt för ett långt seminarium, och det kan vi återkomma till i ett annat sammanhang. Men jag tycker som sagt att vi ska vara stolta över det Sverige gör.

Anf.  46  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning med två oliklydande avvikande meningar från Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.

Vi går till dagordningspunkt 20, Övriga frågor. Eftersom statsrådet inte har något att tillägga där tackar vi för informationen.

Därmed tackar vi statsrådet för i dag.


§ 2  Rättsliga och inrikes frågor

Statsrådet Mikael Damberg

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 7–8 mars 2019

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor den 6–7 juni 2019

Anf.  47  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar statsrådet Mikael Damberg med medarbetare välkomna hit.

Då, statsrådet, undrar jag om det finns någonting att säga med anledning av återrapporten?

Anf.  48  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Ordförande! Jag ber att få hänvisa till den skriftliga rapporten.

Anf.  49  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Vi går då vidare till information och samråd inför mötet i rådet den 6–7 juni och börjar med dagordningspunkt 5, Övriga frågor.

Anf.  50  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Ordförandeskapet kommer att informera om aktuella lagstiftningsförslag, men man har ännu inte meddelat vilka. Vi kommer därför att lyssna på informationen.

Anf.  51  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för detta.

Vi går vidare till dagordningspunkt 7, Vägen framåt på området ömsesidigt erkännande i straffrättsliga frågor.

Anf.  52  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Fru ordförande! På RIF-rådet kommer det att hållas en riktlinjedebatt om vägen framåt på området ömsesidigt erkännande. Som ni vet är denna princip grunden för det straffrättsliga samarbetet inom EU och kräver att medlemsstaterna har en hög grad av tillit sinsemellan.

Diskussion om dessa frågor inom EU inleddes under förra året, och senast frågan behandlades i utskottet var inför RIF-rådet i december. Under våren har diskussionen intensifierats och mynnat ut i den rapport från det rumänska ordförandeskapet som ska ligga till grund för diskussionen vid rådsmötet.

Rapporten ligger i linje med Sveriges allmänna hållning. Vi har under den tid som frågorna har diskuterats genomgående påpekat att den enda långsiktiga lösningen är att samtliga medlemsstater lever upp till de krav som ställs enligt EU-stadgan och Europakonventionen. Detta har fått genomslag i rapporten. Även de övriga synpunkter som Sverige har fört fram har fått genomslag, bland annat att ett instrument om överförande av lagföring bör analyseras närmare, att det finns behov av utbildning av praktiker och att Eurojust bör få tillräckliga resurser genom omfördelningen inom befintliga budgetramar. Sverige bör därför kunna ställa sig bakom rapporten. I övrigt ber jag att få hänvisa till det skriftliga materialet.

Anf.  53  ADAM MARTTINEN (SD):

Ordförande! När det gäller just behovet av ett EU-instrument vill vi framföra en avvikande mening när det gäller just att bedömningar, prövningar och beslut ska ske på en mellanstatlig nivå och inte på unionsnivå.

Anf.  54  JESSIKA ROSWALL (M):

Ordförande! Jag hade inte tänkt säga någonting. När jag läste detta och rapporten tyckte jag att det var klokt och även det som statsrådet sa om prioriteringar.

Men jag måste fråga vad överföring av lagföring betyder. Är det frågan om det fängelserambeslut som vi har diskuterat i andra sammanhang? I så fall kanske statsrådet behöver säga något.

Anf.  55  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Under Sveriges ordförandeskap förhandlades en rättsakt om överföring av lagrum fram. Men på den tiden krävdes det enhällighet bland medlemsstaterna för att komma fram i denna fråga. Det gick inte att åstadkomma det då.

Att överföra lagföring ska inte ses som ett sätt att komma runt problem med bristande fängelseförhållanden. Men det kan finnas fördelar, till exempel att det kan vara enklare att överföra lagföring till medlemsstater där huvuddelen av bevisningen finns i stället för att låta den medlemsstaten sköta en omfattande bevisupptagning. Det är den fråga som Sverige drev under sitt ordförandeskap som vi nu har fått in för att titta närmare på. Det ser vi som positivt.

Anf.  56  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning med avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till dagordningspunkt 8, Slutsatser om synergierna mellan Eurojust och de nätverk som inrättats av rådet på området straffrättsligt samarbete.

Anf.  57  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Ordförande! Dagordningspunkten gäller antagande av rådets slutsatser om synergier mellan Eurojust och andra nätverk på området straffrättsligt samarbete. Sverige kan anta rådets slutsatser. I övrigt ber jag att få hänvisa till det skriftliga materialet.

Anf.  58  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 9, Förordningen om Europeiska åklagarmyndigheten: genomförande.

Anf.  59  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Ordförande! Vi kommer under denna dagordningspunkt att få en lägesrapport från kommissionen avseende inrättandet av Eppo. I övrigt ber jag att få hänvisa till det skriftliga materialet.

Anf.  60  JESSIKA ROSWALL (M):

Jag ser att det är en lägesrapport. Men jag vill ändå ta tillfället i akt att ställa en fråga. Moderaterna liksom Socialdemokraterna har svängt i synen på deltagandet i Europeiska åklagarmyndigheten. Det har vi diskuterat här tidigare, och vi har sett en oro över samhällsutvecklingen.

Jag skulle vilja veta om det kommer att bli diskussion om en utveckling av Eppo och i så fall vad Sverige kommer att föra fram.

Anf.  61  DÉSIRÉE PETHRUS (KD):

Jag hade samma fråga som Jessika Roswall.

Anf.  62  DANIEL RIAZAT (V):

Vi i Vänsterpartiet har fortfarande åsikten att detta inte ska utvidgas. Det handlar bland annat om att också ge dem ett större mandat kring terrorbrott. Det är en del av de frågor som Eppo ska arbeta med.

Vi delar den åsikt som Säpo har fört fram. Säpo har tydligt uttalat sig om att det redan nu finns fungerande organ som Eurojust, Europol och andra som kan arbeta med dessa frågor och att det inte behövs ännu mer överstatlighet kring dessa frågor.

Jag vill därför anmäla avvikande mening när det gäller Sveriges ståndpunkt i denna fråga.

Anf.  63  TINA ACKETOFT (L):

Jag är ytterst glad över att både Moderaterna och Socialdemokraterna slutligen har svängt i denna fråga. Det är glädjande. Att vi har befunnit oss i ett sällskap med Ungern och Polen som de enda länder som har stått utanför detta har varit ganska sorgligt.

Jag har en fråga. Beredning pågår för närvarande i Regeringskansliet. Kan vi få en kort statusuppdatering?

Anf.  64  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Fru ordförande! Jag tackar för frågorna. Först och främst är detta en lägesrapport och ingen diskussion. Eftersom Sverige inte deltar i Eppo har vi inte rösträtt. Men vi följer naturligtvis diskussionen. Detta är det formella. Det blir alltså ingen diskussion om utvidgat mandat eller något liknande på detta möte.

Jag kan konstatera att statsministern den 3 april i Europaparlamentet uttalade att regeringen avser att föreslå för riksdagen att Sverige ska delta i Eppo och bidra i kampen mot korruption och bedrägerier med EU-medel. Men vi har bara påbörjat ett sådant arbete. Det krävs att vi ser över de nationella förutsättningarna för att Sverige ska kunna ansluta sig. Vi kommer att återkomma till riksdagen i denna del. Jag har ingen exakt tidsplan för detta nu.

I övrigt kan jag konstatera att kommissionens meddelande, där man nämnde möjligheten att utvidga detta till terrorismområdet, inte har lyfts i några andra relevanta sammanhang. Det finns inte något särskilt starkt stöd hos andra medlemsstater för den idén heller. Men det är en annan diskussion som jag kan återkomma till. Det kommer inte att komma upp under denna dagordningspunkt i alla fall.

Anf.  65  ADAM MARTTINEN (SD):

Nu är det klargjort att man inte behöver avge någon ståndpunkt eller avvikande mening i detta fall. Men för sakens skull vill jag påpeka att Sverigedemokraterna länge har haft hållningen att vi inte ska delta i Europeiska åklagarmyndigheten och att vi inte anser att det är fördelaktigt att utvidga deras mandat över huvud taget.

Vi hör att Socialdemokraterna svajar lite grann när det gäller ståndpunkten om vi ska ansluta oss eller inte. Det tycker jag i så fall är lite olyckligt. I fråga om den ståndpunkten måste man i så fall inhämta besked från utskotten och EU-nämnden innan man börjar uttrycka sig positivt i någon mening.

Anf.  66  ORDFÖRANDEN:

Detta är en informationspunkt. Det finns därför ingen ståndpunkt att ha en avvikande mening mot.

Vi tackar helt enkelt för informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 10, E-bevisning. Där finns det både en a-punkt och en b-punkt. Statsrådet får tala om vilken punkt han börjar med.

Anf.  67  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Jag tänkte börja med a-punkten, Rådets beslut om inledande av förhandlingar om ett avtal mellan EU och USA om gränsöverskridande tillgång till elektroniska bevis.

Denna punkt hänger ihop med förslagen om e-bevisning som regeringen har varit här och informerat er om vid flera tillfällen tidigare, senast i februari. Som ni vet presenterade kommissionen den 5 februari i år ett utkast till förhandlingsmandat som ska bemyndiga EU att förhandla ett avtal med USA om e-bevisning.

Huvudsyftet med ett sådant avtal är att lösa problemet med att tjänsteleverantörer kan ha motstridiga skyldigheter enligt EU-rätten och amerikansk lagstiftning. Någon riktig lösning på detta ger inte förordningen om e-bevisning.

Mandatet har förhandlats under hela våren, och ordföranden har nu presenterat ett slutgiltigt kompromissförslag som medlemsstaterna väntas anta vid kommande rådsmöte.

Vi tycker att det slutliga utkastet är bra och kan ställa oss bakom det. Det tillvaratar de intressen som vi har bevakat under förhandlingarna. Ett framtida avtal med USA ska avspegla det slutliga innehållet i e-bevisningsförordningen. Det ska värna enskildas rättssäkerhet, personliga integritet inklusive dataskydd samt grundläggande fri- och rättigheter. Samma sak gäller skyddet för våra svenska grundlagsregler om tryck- och yttrandefrihet.

Anf.  68  DANIEL RIAZAT (V):

Vänsterpartiet har en avvikande mening sedan tidigare – från den 1mars, tror jag. Vi står fast vid denna avvikande mening.

Anf.  69  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt med avvikande mening anmäld från Vänsterpartiet.

Vi går vidare till b-punkten, Rådets beslut om bemyndigande att delta i förhandlingar om ett andra tilläggsprotokoll till konventionen om it-brottslighet.

Anf.  70  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Ordförande! Denna punkt handlar alltså om rådets beslut om bemyndigande att delta i förhandlingar om ett andra tilläggsprotokoll till konventionen om it-brottslighet. Även denna punkt hänger ihop med förslagen om e-bevisning som vi senast i februari var här och informerade om.

Som ni minns presenterade kommissionen den 5 februari i år dessutom ett utkast till förhandlingsmandat som ger EU rätt att delta i förhandlingarna i Europarådet om ett andra tilläggsprotokoll till den så kallade Budapestkonventionen.

Enligt mandatet ska det övergripande målet för förhandlingsarbetet bland annat vara att säkerställa att tilläggsprotokollet stämmer överens med EU-lagstiftning om exempelvis dataskydd, grundläggande fri- och rättigheter och förslaget till förordning om e-bevisning.

Mandatet har förhandlats under hela våren, och ordföranden har nu presenterat ett slutgiltigt kompromissförslag som medlemsstaterna väntas anta vid kommande rådsmöte.

Vi tycker att det slutliga utkastet är bra och kan ställa oss bakom det också. Det återspeglar de intressen som vi har bevakat under förhandlingarna. Protokollet ska avspegla det slutliga innehållet i e-bevisningsförordningen och ska värna det som jag räknade upp alldeles nyss. Det ser alltså bra ut.

Anf.  71  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 11, Lagring av uppgifter: Slutsatser om lagring av uppgifter i brottsbekämpande syfte.

Anf.  72  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Denna dagordningspunkt innebär att rådet föreslås anta rådsslutsatser om datalagring för brottsbekämpande ändamål.

Frågan om datalagring har varit uppe för diskussion på EU-nivå allt­sedan Tele2-domen i december 2016. Rådet har tagit del av två läges­rapporter, en i december 2017 och en i december 2018.

I slutsatserna sägs bland annat att brottsbekämpning samt allmän ordning och säkerhet är ett allmänintresse och en förutsättning för att säkerställa grundläggande rättigheter. Det är därför lämpligt att lägga fast proportionella, nödvändiga och transparenta lagringsskyldigheter för tele­komoperatörerna. Det sägs bland annat också att en sådan lagrings­skyldighet måste åtföljas av tillräckliga rättssäkerhetsgarantier och skydd av personuppgifter.

Dessutom föreslås rådet konstatera att datalagring är ett centralt verktyg för att effektivt utreda brott och att användningen av det ska ske i överensstämmelse med grundläggande rättigheter.

Slutsatserna innebär också att kommissionen bjuds in att genomföra en heltäckande studie om förutsättningarna för en framtida EU-rättsakt på området. Regeringen kan ställa sig bakom rådsslutsatserna.

Anf.  73  ADAM MARTTINEN (SD):

I denna fråga vill jag anmäla en avvikande mening. Vi vill att detta ska kunna regleras helt och hållet på medlemsstatsnivå, inte överstatligt på unionsnivå. Det är vår konkreta avvikande mening i detta fall.

Anf.  74  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt med en avvikande mening anmäld från Sverigedemokraterna.

Vi går vidare till dagordningspunkt 12, Övriga frågor.

Anf.  75  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Ordförande! Detta är en informationspunkt. Vi avser att lyssna på informationen från Litauen på a-punkten. B-punkten är en föredragning från Finland om det tillträdande ordförandeskapets arbetsprogram. Vi avser att lyssna även till denna information.

Anf.  76  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 14, Kommissionens förslag i anslutning till den fleråriga budgetramen, och till förordningen om inrättande.

Anf.  77  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Ordförande! Jag tänkte ta punkterna a och c ihop. Är det okej?

Anf.  78  ORDFÖRANDEN:

Det går bra att redogöra för dem tillsammans, men vi måste klubba dem separat.

Anf.  79  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Jag kommer nu att behandla två frågor tillsammans, nämligen kommissionens förslag till förordning om inrättande av Fonden för integrerad gränsförvaltning – närmare bestämt instrumentet för gränskontroll och viseringar, BMVI – samt förslaget till förordning om inrättande av den inre säkerhetsfonden ISF.

Förslagen presenterades i juni 2018 som en del av EU:s fleråriga budgetram. Frågorna har behandlats i justitieutskottet vid två tillfällen.

För ytterligare detaljer om förslaget ber jag att få hänvisa till det skriftliga materialet. Helt kort kan jag dock säga att medlen i BMVI bland annat ska användas till en effektiv europeisk integrerad gränskontrollverksamhet, till att förbättra samarbetet mellan medlemsstaterna och EU:s gräns- och kustbevakningsmyndighet Frontex, till att förenkla legitim gränspassage samt till att förebygga och avslöja illegal invandring och gränsöverskridande brottslighet. Dessutom ska fonden ge stöd till en gemensam viseringspolitik.

För ISF är prioriteringarna bland annat bekämpning av grov organiserad brottslighet, terrorism och radikalisering samt cyberbrottslighet.

Förhandlingarna i arbetsgruppen om BMVI och ISF har pågått sedan sommaren 2018, och man är nu överens om huvuddragen. Utestående delar av förslagen till förordningarna är bland annat de totala belopps­nivåerna, fördelningskriterierna och en särskilt dedikerad budgetpost för den externa dimensionen. Dessa delar kommer att diskuteras i den hori­sontella MFF-gruppen under hösten 2019.

Vid det aktuella rådsmötet förväntas att partiella allmänna inriktningar om huvuddelarna i textförslagen om BMVI och ISF uppnås.

Regeringen välkomnar förslagen till förordningar. Regeringen kan efter förhandlingar ställa sig bakom de partiella allmänna inriktningarna under förutsättning att de slutliga textförslagen inte avviker från kompromisstexterna i större utsträckning.

Anf.  80  ADAM MARTTINEN (SD):

Vi har ingen invändning mot själva sakinnehållet på dessa två punkter. Däremot har vi, likt tidigare, invändningar mot finansieringen genom fonder. Vi vill anmäla en avvikande mening när det gäller just att inrätta nya fonder. Vi ser gärna att det finansieras på ett annat sätt.

Anf.  81  TINA ACKETOFT (L):

Vi talade ju om a-punkten med tidigare statsråd, men jag vill upprepa vad jag sagt.

Nu har vi nått till Eppo, så vi kanske kommer fram här också så småningom. Det gäller naturligtvis MFF. På punkt c upprepas nämligen än en gång att Fonden för inre säkerhet bör prioriteras, liksom den fond vi tidigare diskuterade, samtidigt som budgeten ska skäras ned. Det går inte ihop. Vi repeterar vår avvikande mening.

Anf.  82  DANIEL RIAZAT (V):

Även om jag och Tina Acketoft kanske har olika synpunkter på hur mycket pengar som ska satsas på EU tycker också jag att det är ganska orimligt att regeringen gång på gång upprepar samma mening. Man undrar till slut hur prioriteringen egentligen är.

Jag ska hålla mig kort. Vi tycker att detta är fel prioritering av EU:s gemensamma medel. Dessa frågor handlar, återigen, om att hålla människor borta från våra gränser. Vi anmäler en avvikande mening, i enlighet med vår tidigare avvikande mening i EU-nämnden.

Anf.  83  ORDFÖRANDEN:

Jag var inte snabb nog att fråga detta från början: Vilken punkt gäller de avvikande meningarna?

Anf.  84  ADAM MARTTINEN (SD):

Det gäller båda punkterna, med samma motivering. Det handlar om fonder, inte om sakinnehållet.

Anf.  85  DANIEL RIAZAT (V):

Det gäller båda punkterna.

Anf.  86  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Ordförande! Prioriteringarna inför budgetförhandlingarna har ju föredragits i finansutskottet. Det är ju en allmän prioritering av inre säkerhet som vi håller fast vid som en av de viktiga prioriteringarna inom ramen för de tuffa budgetförhandlingar vi ser framför oss.

Anf.  87  TINA ACKETOFT (L):

Jag vill göra ett förtydligande. Liberalerna är med på prioriteringarna; vår avvikande mening gäller budgeten.

Anf.  88  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt på dagordningspunkt 14a, med oliklydande avvikande meningar från Sverigedemokraterna, Liberalerna och Vänsterpartiet.

Även på dagordningspunkt 14c finner jag att det finns stöd för regeringens ståndpunkt, med avvikande meningar från Sverigedemokraterna, Liberalerna och Vänsterpartiet.

Vi går vidare till dagordningspunkt 15, Övriga frågor.

Anf.  89  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Ordförandeskapet kommer att informera om aktuella lagstiftnings­förslag, men man har inte meddelat vilka. Vi kommer att lyssna till infor­mationen.

Anf.  90  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen och går vidare till dagordningspunkt 17, Terrorismbekämpning.

Anf.  91  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Ordförande! Vid denna punkt kommer företrädare för Counter Terrorism Group, CTG, att presentera sitt arbete för att gemensamt möta hotet från terrorism. Punkten kommer att behandlas i en begränsad krets om minister plus två personer. Genom Säkerhetspolisen deltar Sverige i och bidrar till samarbetet inom CTG. I övrigt hänvisar jag till det skriftliga underlaget.

Anf.  92  MARIA MALMER STENERGARD (M):

Samarbetet inom EU är ju helt avgörande för om vi på ett effektivt sätt ska kunna bekämpa terrorism. Det är svårt att inte skriva under på regeringens ståndpunkt sedan tidigare. Det är klart att man kan ställa upp på formuleringar som att regeringen stöder EU:s arbete mot terrorism.

Vi menar dock att Sverige inte bara ska stödja detta arbete utan att vi måste vara pådrivande i det. Moderaterna vill exempelvis stärka Europol och deras antiterrorcenter, vilket vi menar är oerhört viktigt.

Så sent som den 1 mars i år efterfrågade vi en mer konkret inställning från regeringen. Det gör vi fortfarande, även om vi naturligtvis kan instämma i dessa mycket svaga skrivningar.

Regeringen hänvisar här till en skrivelse. Det kan man ju inte riktigt göra i dialogen med andra medlemsländer. Jag skulle jättegärna vilja höra lite närmare vad i denna skrivelse regeringen mer specifikt avser att lyfta upp i dessa diskussioner.

Anf.  93  DANIEL RIAZAT (V):

Jag tycker också att Sveriges ståndpunkt i detta är bra. Jag har ingen avvikande mening i frågan.

Däremot har jag frågor när det gäller vilka grupperingar och individer som räknas som terrorister utifrån den terrorlista som finns i Europa. Till exempel ingår individer som har räddat världen genom att bekämpa IS. Delar av de grupper som bekämpar IS i Syrien i dag, eller som har gjort det under en tid, står på både Sveriges och EU:s terrorlista. Hur ser regeringen på rimligheten i detta?

Anf.  94  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Ordförande! Lite formalistiskt: CTG är ju ett mellanstatligt samarbete för EU-medlemsstaterna samt Norge och Schweiz. Det är viktigt att förstå att detta är en annan typ av samarbete, där våra säkerhetstjänster samarbetar väldigt intimt. Inte minst den svenska säkerhetstjänsten är väldigt uppskattande av detta samarbete.

Dagordningspunkten är ju en diskussionspunkt om detta mellanstatliga samarbete, och Sverige är väldigt aktivt i det genom Säkerhetspolisen.

Frågan om vad EU gör när det gäller terror är en bredare diskussion som inte riktigt finns med på denna dagordningspunkt. Jag kan bara konstatera att Moderaterna också för fram andra argument, som jag tror skulle kunna försvåra terrorbekämpningen i Europa. Inte minst gäller detta kopplingen till Eppofrågan, som vi var inne på tidigare och som jag är oroad för. Säkerhetstjänsterna har varnat för detta.

Sverige har inte fattat beslut om någon terrorlista, och det är inte heller en del av denna dagordningspunkt på mötet.

Anf.  95  DANIEL RIAZAT (V):

Ursäkta om jag uttryckte mig fel. Eftersom vi ingår i EU har vi ställt oss bakom den terrorlista som EU har. Det är ju superbra att vi samarbetar mellan olika länder när det gäller frågan om terrorism, för inget land kan klara av detta självt.

Men hur ser vi på att exempelvis Kurdistans arbetarparti, som är en avgörande del i att bekämpa IS i Syrien och i Irak, ska omfattas av samma terrorlagstiftning som självaste IS?

Anf.  96  ORDFÖRANDEN:

Jag vill be statsrådet att kommentera hänvisningen till skrivelsen. Det är ju information om hur regeringen ser på saken, men om något mer konkret ska framföras i diskussionen måste vi ju göra detta ställningstagande här. Det går inte att bara allmänt hänvisa till regeringens politik eller till någon annan skrivelse, utan vi måste ha mandat här.

Hur ska vi se på denna hänvisning?

Anf.  97  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Det är en allmän hänvisning. Vad menar ordföranden?

Anf.  98  ORDFÖRANDEN:

Om statsrådet avser att säga någonting mer specifikt om enskilda åtgärder som tar sin utgångspunkt i denna skrivelse bör nämnden få reda på vad det är.

Anf.  99  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Jag ser inte detta framför mig, men vi kan ju återkomma till detta om vi skulle behöva göra det. Jag tror att fördelen med detta är att det är en lägesrapport om samarbetet. Vi är positiva till detta samarbete, som är ett mellanstatligt samarbete där Säpo representerar oss.

Vi förväntar oss inte en diskussion om nya EU-initiativ på denna punkt. Denna punkt handlar om det mellanstatliga samarbetet, som de facto ligger utanför EU-samarbetet men som nu diskuteras på denna punkt eftersom det är en sådan viktig del av det samarbete som europeiska länder har med varandra.

Anf.  100  MARIA MALMER STENERGARD (M):

Vi har ändå fått regeringens ståndpunkt, där man hänvisar till EU:s arbete mot terrorism. Då är det kanske inte så konstigt att vi ställer frågor om just detta. Det är också därför vi är nyfikna på vilka delar i denna skrivelse som man vill lyfta fram i diskussionen, oavsett om den är direkt kopplad till EU:s arbete eller till det mellanstatliga arbetet – jag antar att de går nära tillsammans.

Anf.  101  ORDFÖRANDEN:

Det är ju också ett tag kvar till rådsmötet.

Anf.  102  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Då kanske vi kan förtydliga det. Om vi behöver förtydliga det gör vi det naturligtvis. Det handlar om vikten av internationellt samarbete för att bekämpa terrorism och om det informationsutbyte som sker mellan olika säkerhetstjänster. Det är det som är grunden för att Sverige tycker att detta har varit viktigt och även fortsättningsvis är viktigt.

Om vi behöver vara tydligare med detta är vi gärna det inför mötet.

Anf.  103  DANIEL RIAZAT (V):

Jag fick aldrig något svar på min fråga.

Anf.  104  ORDFÖRANDEN:

Upprepa din fråga, om det behövs.

Anf.  105  DANIEL RIAZAT (V):

I och med att vi talar om hur vi ska samarbeta bättre för terrorbekämpning kan det vara bra att vi bekämpar just terrorister och inte dem som bekämpar terroristerna. Därav min fråga gällande hur regeringen ser på att vi i dag faktiskt behandlar organisationer som exempelvis – det största fallet – Kurdistans arbetarparti på samma sätt som vi behandlar Isis. Det tycker jag är en befogad fråga, som jag gärna vill ha svar på.

Anf.  106  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Då förstår jag frågan. Det är inte en fråga som i första hand hör hemma här. Den hör kanske mer hemma hos utrikesgänget, eftersom frågan på denna dagordningspunkt handlar om samarbete mellan de behöriga myndigheter som arbetar med terrorismbekämpning. Det handlar inte om frågan om hur man sätter upp organisationer eller grupperingar på EU:s terrorlista.

Anf.  107  ORDFÖRANDEN:

Jag har inte uppfattat några avvikande meningar över huvud taget, så jag finner att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till dagordningspunkt 18, Framtiden för EU:s brottsbekämpande insatser.

Anf.  108  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Ordförande! På RIF-rådet kommer även en riktlinjedebatt om framtiden för EU:s brottsbekämpning att äga rum. Det ger tillfälle att ge vår syn på de övergripande målsättningarna för den framtida brottsbekämpningen.

Regeringen ser positivt på att medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter ges bättre förutsättningar till samarbete, såväl med varandra som med EU:s byråer och med andra relevanta myndigheter.

De senaste åren har EU gjort stora framsteg inom ramen för den inre säkerheten. Det gäller till exempel ny lagstiftning och utvecklingen i informationsutbyte och med interoperabilitet mellan databaser, vilket innebär ett stärkt stöd i brottsutredningen.

Det går dock att utveckla och förbättra interoperabiliteten och informa­tionsutbytet ännu mer. För att göra detta måste medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter ges bättre förutsättningar till samarbete med varandra.

Regeringen anser att Europol är och ska fortsätta att vara en viktig stödfunktion till medlemsstaterna i det brottsbekämpande arbetet. Även här finns förbättringsmöjligheter. I det arbetet är det viktigt att EU och Europol även framöver är lyhörda för att kunna möta medlemsstaternas behov av stöd. Ansvaret för operativ verksamhet ligger trots allt hos medlemsstaterna.

Regeringen är också positiv till att EU:s byråer på RIF-området ska fortsätta att arbeta med innovation och teknikutveckling. Det är viktigt för att till exempel kunna motverka det ökande problemet med cyberbrottslighet och att bekämpa våldsbejakande extremism på nätet.

Tekniska utmaningar i brottsbekämpningen blir större och större. Krypterad kommunikation, kryptovalutor och cyberbrottslighet är bara några områden. Det är effektivt att använda gemensamma resurser för att ta fram verkningsfulla arbetsmetoder mot sådana nya fenomen.

Hög prioritet ska även ges till gemensamma krafttag mot internationella stöldligor, vapensmuggling, människohandel och annan gränsöverskridande brottslighet. Det skulle också bidra till att vi snabbare kan återgå till ett välfungerande Schengenområde utan inre gränskontroller. För att uppnå detta krävs robusta kontroller av den yttre gränsen.

Anf.  109  JESSIKA ROSWALL (M):

Ordförande! Jag vill för protokollet och till statsrådet säga att Moderaterna ställer sig bakom dessa prioriteringar. Det här är en fråga som vi har diskuterat stort under valrörelsen. MFF, långtidsbudgeten, svävar ju över alla våra ärenden på något vis, och det är här någonting som vi anser ska prioriteras både vad gäller resurser och utökade befogenheter.

Jag vill alltså bara ge mitt stöd till denna prioritering.

Anf.  110  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens här redovisade inriktning.

Vi går vidare till den eventuella dagordningspunkten 19, Rådets beslut om fullständig tillämpning av Schengenregelverket i Bulgarien och Rumänien.

Anf.  111  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Jag ber att få hänvisa till det skriftliga underlaget. Vi talade ju om att det inte finns något förslag till beslut inför kommande rådsmöte, och det saknas därmed förutsättningar för regeringen att formulera en ståndpunkt vid detta tillfälle.

Anf.  112  ORDFÖRANDEN:

Vi får helt enkelt återkomma till nämnden om det blir så att punkten kommer upp på dagordningen med ett beslutsunderlag. Då får vi antingen ta det skriftligen eller på annat sätt inför det möte som äger rum om drygt en vecka.

Vi lämnar den punkten för tillfället. Jag tackar för informationen om hur det ser ut på dagordningen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 20, Övriga frågor. Finns det något att säga om det?

Anf.  113  Statsrådet MIKAEL DAMBERG (S):

Ordförande! A, b, c och d står det i mina papper. Det är en massa informationspunkter, och vi avser att lyssna på informationen.

Anf.  114  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för den informationen och tackar statsrådet för i dag.


§ 3  Transport, telekommunikation och energi

Statsrådet Anders Ygeman

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för transport, telekommunikation och energi den 4 december 2018

Återrapport från informellt möte den 1 mars 2019

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för transport, telekommunikation och energi den 7 juni 2019

Anf.  115  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar statsrådet Anders Ygeman välkommen hit och börjar som vanligt med återrapporter, om det finns någonting att säga om detta.

Anf.  116  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Jag kan bara nämna för nämnden att av respekt för både er och min tid är jag här före tjänstemännen, så är det någon gång som ni ska ställa svåra detaljfrågor är det i dag!

Jag börjar med återrapporteringen från det senaste informella TTE-rådet, telekom. Den 1 mars 2019 hölls en diskussion om framtidens digitala Europa. Sverige framhöll att de digitala frågorna även skulle prioriteras av nästa kommission och att EU även skulle fokusera på att genomföra redan fattade beslut under den nuvarande digitala strategin.

Efter diskussionen anordnades en ministerlunch med temat cybersäkerhet och användning av 5G. Sist på dagordningen var en diskussionsrunda om AI. Sverige gjorde inget inlägg.

Agendan innehöll inga beslutspunkter. Sverige representerades av ambassadör Anneli Lindahl Kenny och telekomattaché Magnus Norman.

Anf.  117  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för information och återrapport.

Vi går in på information och samråd inför mötet i rådet den 7 juni och dagordningspunkt 10, Slutsatser om framtiden för ett starkt digitaliserat Europa efter 2020.

Anf.  118  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Fru ordförande! Under dagordningspunkten väntas rådet fatta beslut om rådsslutsatser om EU:s digitala strategi efter 2020. Innan dess är det tänkt att hållas en riktlinjedebatt.

En viktig fråga framöver blir att implementera och genomföra den hittillsvarande strategin DSM, Digital Single Market. Vi behöver så långt möjligt se hur det fungerar innan vi beslutar om fler och nya regler. Med det sagt finns viktiga områden där vi behöver göra mer för att Europa och Sverige ska kunna vara ledande inom digitalisering.

Riktlinjedebatten kommer att fokusera på tre områden: cybersäkerhet, innovation och digitala färdigheter inklusive AI och robotik. Samtliga dessa tre områden är viktiga områden för Europa och Sverige och behandlas i rådsslutsatserna. Det är viktigt att nödvändiga säkerhetshänsyn tas i den digitala transformationen av EU med en icke-diskriminerande ansats.

Vad gäller ny digital teknik, till exempel artificiell intelligens, AI, krävs inte nödvändigtvis ny reglering. Det kan vara mer effektivt att säkerställa att befintliga regelverk efterlevs, att regelverk som hindrar utvecklingen revideras eller att gemensamma standarder utvecklas.

Frågor om tillgång till data och dataanvändning, säkerhet, AI, kompetens, integritet och etiska förhållningssätt är viktiga konkurrensparametrar och kräver fortsatt fokus.

Vad gäller digitala färdigheter behöver både stora och små, nya och traditionella företag de bästa förutsättningar för att växa i den digitala ekonomin, vilket inbegriper tillgång till nödvändig kompetens kring bland annat AI och robotik.

Regeringen anser att Sverige bör stödja ordförandeskapets förslag till slutsatser, som det också finns en bred majoritet för i rådet. Från regeringens sida ser vi att ett europeiskt samarbete är avgörande för att Sverige och Europa ska vara framgångsrika i den digitala omvandlingen till nytta för konsumenter och för svensk och europeisk konkurrenskraft.

Anf.  119  JESSIKA ROSWALL (M):

Ordförande! Rubriken om ett starkt digitaliserat Europa och rapporten handlar om viktiga och bra frågor. Jag tycker att det senaste årets regleringsiver har varit väldigt hög, och därför är det glädjande att se att regeringen också skriver ut att det inte alltid är nödvändigt med nya regler utan att vi helt enkelt ska bejaka den här teknikutvecklingen. Det tror jag är viktigt, särskilt för ett litet land som Sverige.

Jag lyssnade särskilt noga gällande att vi ska ge våra företag, både små och stora, bästa förutsättningar att verkligen ta del av den stora tillväxt som vi ser. Jag instämmer alltså med ståndpunkten.

På utskottet i går lyfte statssekreteraren fram bland annat vikten av att tillgängliggöra data och öppen data. Det tycker jag är väldigt viktigt. Nu hörde jag inte att statsrådet sa någonting om det i dag, så jag vill helt enkelt fråga om det kommer att tas upp. Jag är ganska övertygad om att statsrådet delar uppfattningen att det är viktigt att vi också ser till att möjliggöra öppen data, särskilt för ett litet land som Sverige.

Anf.  120  ORDFÖRANDEN:

Nu välkomnar vi även statsrådets medarbetare hit.

Anf.  121  JIMMY STÅHL (SD):

Vi sverigedemokrater har ingen annan åsikt, men jag skulle vilja göra ett medskick till ministern att det här handlar om mycket pengar – 16 miljarder om året.

Det enda medskick vi skulle vilja göra är därför att man beaktar kostnader och ser om man kan minimera mängden pengar. Annars anser vi att saken är mycket bra.

Anf.  122  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Fru ordförande! På Jessika Roswalls fråga kan jag enkelt svara ja. Det är naturligtvis centralt för Sverige både att man tillgängliggör öppna data och att man strukturerar och distribuerar dem på ett sätt som håller hög kvalitet så att de kan användas både av det privata näringslivet och av det offentliga Sverige och Europa. Det bejakar vi absolut.

När det gäller Jimmy Ståhls fråga instämmer jag naturligtvis även i det här fallet i att vi måste begränsa kostnaderna så mycket som möjligt. Sverige driver generellt sett en tuff linje i EU för att man ska rätta mun efter matsäcken om brexit blir av. Det gäller detta område precis som på andra områden.

Jag vill också understryka att digitalisering kan vara ett sätt att faktiskt få ut mer av de pengar som man satsar.

Anf.  123  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 11, Rådets beslut om den stånd­punkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar vid Internationella teleunionens världskonferens och så vidare. Spännande!

Anf.  124  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Fru ordförande! Under denna dagordningspunkt förväntas rådet fatta beslut om den ståndpunkt kommissionen å EU:s vägnar intar vid Interna­tionella teleunionens, ITU:s, världskonferens.

Detta är första gången förslaget behandlas i trafikutskottet och EU-nämnden. I de förhandlingar i rådsarbetsgruppen som har pågått under våren har Sverige framgångsrikt verkat för att förslaget till rådets beslut bör ligga nära det yttrande om den föreslagna unionsståndpunkten för WRC-19 som EU:s rådgivande grupp för radiumspektrumpolitik antog i oktober 2018. Det är också den ståndpunkt som kommissionen har tagit sin utgångspunkt i när man utarbetade förslag till EU:s ståndpunkt för WRC-19.

Regeringen stöder mot denna bakgrund ordförandeskapets förslag till antagande av rådets beslut.

Anf.  125  ANNIKA QARLSSON (C):

Spännande att få reda på världskonferenser som man inte visste fanns så här på onsdag förmiddag!

Det finns en utredning om frekvenser, kompletterande förslag till betänkandet Frekvenser i samhällets tjänst, som är ute på remiss just nu. Den föreslår just att Sverige ska framföra åsikter både i ITU- och ITU-RR-konferenser. Det finns remissinstanser som redan har sagt att det som föreslås är för lamt och försiktigt och att Sverige skulle vara både tidigare och kraftfullare på dessa konferenser och ta upp ny, modern användning av frekvenser.

Är detta någonting som ligger till grund för det kommande arbetet, eller har det på något sätt tagits hänsyn till det i detta arbete?

Anf.  126  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Ordförande! Tack, Annika Qarlsson, för frågorna! Jag skulle svara ja på båda frågorna – både att det tas hänsyn till och att det är något som vi jobbar vidare med. Sedan ser vi naturligtvis fram emot remissbehandlingen av utredningen.

Vi har brutit ut säkerhetsaspekterna ur utredningen och snabbehandlar dem och får remissvar i den delen i juni. De andra delarna har vi betydligt längre tid på oss med när det gäller att komma fram med en proposition.

Anf.  127  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Vi går vidare till dagordningspunkt 12, Förordningen om integritet och elektronisk kommunikation – Lägesrapport.

Anf.  128  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Fru ordförande! Denna punkt handlar om ett förordningsförslag om respekt för privatlivet och skydd av personuppgifter i elektronisk kommunikation. Som ni tidigare har hört från de två TTE-rådsmötena 2017 och de två mötena 2018 syftar förordningen till att ersätta och förnya nuvarande regler, det så kallade e-dataskyddsdirektivet.

Förslagen syftar också till att skapa nya möjligheter att bearbeta kommunikationsdata och att stärka förtroende och säkerhet på den digitala inre marknaden. Punkten utgörs denna gång endast av det innevarande ordförandeskapets lägesrapport, vilken rådet kommer att uppmanas att notera. Regeringen avser att notera lägesrapporten.

Anf.  129  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Finns det något att säga om dagordningspunkt 13, Övriga frågor?

Anf.  130  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Nej. Det är mer om ni har andra frågor.

Anf.  131  ORDFÖRANDEN:

Jag ser ingen som önskar ordet. Vi tackar för informationen och tackar för i dag.


§ 4  Transport, telekommunikation och energi

Statsrådet Tomas Eneroth

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för transport, telekommunikation och energi den 3 december 2018

Återrapport från informellt möte den 26–27 mars 2019

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för transport, telekommunikation och energi den 6 juni 2019

Anf.  132  ORDFÖRANDEN:

Vi hälsar statsrådet Tomas Eneroth med medarbetare välkomna hit. Vi går först in på punkterna om återrapporter.

Anf.  133  Infrastrukturminister TOMAS ENEROTH (S):

Det är trevligt att vara här. När det gäller återrapporter är det först en återrapport från själva rådsmötet som vi hade den 3 december. Då nådde vi en framgång med att få ett avslut i processen om mobilitetspaketet natten mellan den 3 och 4 december. Ni har läst i dokumentationen om hur det arbetet gick till. Sedan är det en återrapport från det informella TTE-mötet som vi hade i Bukarest. Jag lämnar frågan öppen om ni har några särskilda frågor med anledning av återrapporten.

Anf.  134  ORDFÖRANDEN:

Det finns inga frågor, och vi tackar för informationen.

Vi går vidare till information och samråd inför mötet i rådet den 6 juni. Vi går in på dagordningspunkt 2, Paketet för rörlighet III, EFTI.

Anf.  135  Infrastrukturminister TOMAS ENEROTH (S):

Här handlar det om elektronisk godstransportinformation, EFTI. Det rumänska ordförandeskapet har lett förhandlingen under våren när det gäller elektronisk godstransportinformation, som förkortas EFTI.

Vid mötet med transportministrarna den 6 juni är avsikten att rådet ska besluta om en allmän inriktning när det gäller EFTI-förordningen. Det innebär att behöriga myndigheter i medlemsstaterna blir skyldiga att acceptera elektroniska dokument, till exempel fraktsedlar, när transportföretagen väljer att lämna informationen elektroniskt i enlighet med de krav som ställs upp i förordningen.

Här ställer sig regeringen positiv till kommissionens ursprungliga förslag. Under förhandlingarna har vi bland annat verkat för ett förtydligande när det gäller förordningens koppling till avfallstransportförordningen och renodling av certifieringsprocessen. Regeringen har också förespråkat en längre implementeringstid samt att kostnadsaspekterna ska beaktas vid framtagande av specifikationer för de verktyg som kommer att krävas.

Regeringen bedömer att de svenska intressena tas till vara på ett tillfredsställande sätt i den allmänna inriktning som ordförandeskapet föreslår. Därför föreslår regeringen att Sverige stöder den allmänna inriktningen.

 

Anf.  136  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för regeringens ståndpunkt.

Jag går vidare till dagordningspunkt 3, Paketet för rörlighet III, TEN-T.

Anf.  137  Infrastrukturminister TOMAS ENEROTH (S):

Fru ordförande! Det här är en lägesrapport som handlar om förhand­lingarna om förslag till förordning om främjande av genomförande av transeuropeiska transportnätverk, TEN-T Det syftar till att främja och förenkla genomförandet av TEN-T. Vi tänker bara notera ordförande­skapets lägesrapport.

Anf.  138  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för den informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 4, Paketet för rörlighet I, direktiv om användning av hyrda fordon.

Anf.  139  Infrastrukturminister TOMAS ENEROTH (S):

Även detta är en lägesrapport. Vi kan hantera det så att vi går punkt för punkt och jag redovisar innehållet, eller vi kan helt enkelt öppna för EU-nämnden om ni har några särskilda frågor.

Det är ett direktiv om användning av hyrda fordon där frågan redan har tagits upp för över ett år sedan. Nu finns det ett förslag till allmän inriktning. Men då saknades det tillräckligt stöd för att uppnå en kvalificerad majoritet, och förslaget antogs inte.

Det nuvarande direktivet innehåller möjligheter för medlemsstater att begränsa användningen av hyrda fordon. Medlemsstaterna får begränsa möjligheten till att gälla för transporter bedrivna för egen räkning med fordon med en totalvikt i lasttillstånd på mer än 6 ton.

Regeringen har följande ståndpunkt. Den är förankrad sedan tidigare. Regeringen ställer sig bakom principen att fordon ska kunna hyras från andra medlemsstater. Bedömningen är att Sverige i dag lever upp till de föreslagna reglerna.

Jag håller mig så kort, och sedan är det upp till EU-nämnden om ni vill ha ytterligare information om lägesrapporten.

Anf.  140  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 5, Paketet för rörlighet I. Den här gången handlar det om Eurovinjettdirektivet.

Anf.  141  Infrastrukturminister TOMAS ENEROTH (S):

Här är det också en lägesrapport. Det rumänska ordförandeskapet kommer att lämna en lägesrapport om de pågående förhandlingarna. Regeringen ställer sig bakom förslaget till lägesrapport. Vår bedömning är att det ger en rättvisande bild av förhandlingsläget, som man får säga är relativt komplicerat.

Anf.  142  JESSIKA ROSWALL (M):

Det här är en fråga som har diskuterats många gånger. Vi är överens härinne att det är viktigt med miljödifferentierade vägavgifter och att det ska löna sig att investera i miljövänliga fordon. Det är viktigt och bra för den svenska konkurrensen helt enkelt.

Förra gången statsrådet var här i EU-nämnden ajournerade vi mötet, och vi kom överens. Egentligen vill jag vara förvissa mig om att den överenskommelse som då träffades fortfarande ligger fast. Vi tycker kanske olika om kilometerskatt, men vi tycker rätt lika om att det ska bestämmas på nationell nivå.

Jag vill bara förvissa mig om att den ståndpunkten fortfarande gäller.

Anf.  143  ORDFÖRANDEN:

Det är en intressant fråga. Det är en ståndpunkt från förra EU-nämnden sedan 2017. Tiden går fort. Nu är det en informationspunkt på rådets dagordning. Det är inte något beslut som ska fattas. När det ska fattas beslut kan vi fundera på hur vi behandlar det i EU-nämnden.

Anf.  144  Infrastrukturminister TOMAS ENEROTH (S):

Det är alldeles korrekt. Jag kan bara rekapitulera den föregående ståndpunkten, som var den som vi formulerade tillsammans. Det var att valet mellan tidsbaserade vägavgifter och avståndsbaserade vägtullar ska vara upp till varje enskild medlemsstat. Det var det tillägg vi då gjorde. Det är det nu gällande, skulle jag kunna säga.

Anf.  145  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 6, Förordningen om rättigheter och skyldigheter för tågresenärer.

Anf.  146  Infrastrukturminister TOMAS ENEROTH (S):

Fru ordförande! Även här är det en lägesrapport. Den är också förankrad i civilutskottet. Det handlar om tågpassagerarförordningen. Syftet är att garantera resenärer vissa rättigheter och ersättningar vid förseningar. Vi kommer att få en lägesrapport på sammanträdet.

Anf.  147  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för den informationen.

Vi går vidare till dagordningspunkt 7, Övriga frågor.

Anf.  148  Infrastrukturminister TOMAS ENEROTH (S):

När det sedan gäller övriga frågor har jag för tids vinnande tänkt att inte göra någon föredragning. Om det i EU-nämnden finns särskilda frågor kan ni naturligtvis ställa dem. Den punkt som man kanske ändå bör uppmärksamma är att det tillträdande finska ordförandeskapet har presenterat till arbetsprogram. Det är en intressant läsning.

För er som har följt diskussionen vet ni att man från Finlands sida lyft fram frågor om tidsomställningen, sommartid och normaltid. Den väljer man nu inte i sitt preliminära program att lyfta fram som en fråga som ska avgöras under ordförandeskapet. Det väcker lite allmän förvåning.

I övrigt står jag öppen för frågor från EU-nämndens ledamöter.

Anf.  149  MARIA MALMER STENERGARD (M):

Jag ska fatta mig väldigt kort. Punkten d gäller hantering av växthusgasutsläpp och trängsel genom luftfartsprissättning. Skulle statsrådet kunna säga något kort om vad det handlar om?

Anf.  150  Infrastrukturminister TOMAS ENEROTH (S):

Det handlar om att den luxemburgska delegationen vill informera om ambitionen att begränsa utsläppen av växthusgaser och kapacitetsproblem inom luftfarten genom införandet av prissättning. Frågan har tidigare varit uppe i både Ekofin och miljörådet. Sverige har välkomnat att frågan nu diskuteras. Den berör flera politikområden, och då är det adekvat att den även kommer upp vid kommande möte mellan transportministrarna.

Sverige är angeläget om att flygets klimatpåverkan ska minska. Exempelvis har vi i Sverige infört en flygskatt. Här handlar det dock om att den luxemburgska delegationen informerar om sina ambitioner.

Anf.  151  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen under dagens möte.


Innehållsförteckning


§1Rättsliga och inrikes frågor

Anf.1ORDFÖRANDEN

Anf.2Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON(S)

Anf.3ORDFÖRANDEN

Anf.4Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON(S)

Anf.5ORDFÖRANDEN

Anf.6Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON(S)

Anf.7ADAM MARTTINEN(SD)

Anf.8Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON(S)

Anf.9ORDFÖRANDEN

Anf.10ADAM MARTTINEN(SD)

Anf.11Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON(S)

Anf.12ADAM MARTTINEN(SD)

Anf.13Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON(S)

Anf.14ORDFÖRANDEN

Anf.15Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON(S)

Anf.16ORDFÖRANDEN

Anf.17Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON(S)

Anf.18ORDFÖRANDEN

Anf.19Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON(S)

Anf.20ORDFÖRANDEN

Anf.21Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON(S)

Anf.22MARIA MALMER STENERGARD(M)

Anf.23DANIEL RIAZAT(V)

Anf.24ORDFÖRANDEN

Anf.25TINA ACKETOFT(L)

Anf.26Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON(S)

Anf.27ORDFÖRANDEN

Anf.28Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON(S)

Anf.29PAULA BIELER(SD)

Anf.30ANNIKA QARLSSON(C)

Anf.31TINA ACKETOFT(L)

Anf.32MARIA MALMER STENERGARD(M)

Anf.33Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON(S)

Anf.34MARIA MALMER STENERGARD(M)

Anf.35Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON(S)

Anf.36TINA ACKETOFT(L)

Anf.37ORDFÖRANDEN

Anf.38Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON(S)

Anf.39PAULA BIELER(SD)

Anf.40DANIEL RIAZAT(V)

Anf.41DÉSIRÉE PETHRUS(KD)

Anf.42Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON(S)

Anf.43ARIN KARAPET(M)

Anf.44DANIEL RIAZAT(V)

Anf.45Justitie- och migrationsminister MORGAN JOHANSSON(S)

Anf.46ORDFÖRANDEN

§2Rättsliga och inrikes frågor

Anf.47ORDFÖRANDEN

Anf.48Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.49ORDFÖRANDEN

Anf.50Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.51ORDFÖRANDEN

Anf.52Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.53ADAM MARTTINEN(SD)

Anf.54JESSIKA ROSWALL(M)

Anf.55Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.56ORDFÖRANDEN

Anf.57Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.58ORDFÖRANDEN

Anf.59Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.60JESSIKA ROSWALL(M)

Anf.61DÉSIRÉE PETHRUS(KD)

Anf.62DANIEL RIAZAT(V)

Anf.63TINA ACKETOFT(L)

Anf.64Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.65ADAM MARTTINEN(SD)

Anf.66ORDFÖRANDEN

Anf.67Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.68DANIEL RIAZAT(V)

Anf.69ORDFÖRANDEN

Anf.70Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.71ORDFÖRANDEN

Anf.72Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.73ADAM MARTTINEN(SD)

Anf.74ORDFÖRANDEN

Anf.75Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.76ORDFÖRANDEN

Anf.77Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.78ORDFÖRANDEN

Anf.79Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.80ADAM MARTTINEN(SD)

Anf.81TINA ACKETOFT(L)

Anf.82DANIEL RIAZAT(V)

Anf.83ORDFÖRANDEN

Anf.84ADAM MARTTINEN(SD)

Anf.85DANIEL RIAZAT(V)

Anf.86Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.87TINA ACKETOFT(L)

Anf.88ORDFÖRANDEN

Anf.89Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.90ORDFÖRANDEN

Anf.91Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.92MARIA MALMER STENERGARD(M)

Anf.93DANIEL RIAZAT(V)

Anf.94Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.95DANIEL RIAZAT(V)

Anf.96ORDFÖRANDEN

Anf.97Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.98ORDFÖRANDEN

Anf.99Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.100MARIA MALMER STENERGARD(M)

Anf.101ORDFÖRANDEN

Anf.102Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.103DANIEL RIAZAT(V)

Anf.104ORDFÖRANDEN

Anf.105DANIEL RIAZAT(V)

Anf.106Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.107ORDFÖRANDEN

Anf.108Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.109JESSIKA ROSWALL(M)

Anf.110ORDFÖRANDEN

Anf.111Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.112ORDFÖRANDEN

Anf.113Statsrådet MIKAEL DAMBERG(S)

Anf.114ORDFÖRANDEN

§3Transport, telekommunikation och energi

Anf.115ORDFÖRANDEN

Anf.116Statsrådet ANDERS YGEMAN(S)

Anf.117ORDFÖRANDEN

Anf.118Statsrådet ANDERS YGEMAN(S)

Anf.119JESSIKA ROSWALL(M)

Anf.120ORDFÖRANDEN

Anf.121JIMMY STÅHL(SD)

Anf.122Statsrådet ANDERS YGEMAN(S)

Anf.123ORDFÖRANDEN

Anf.124Statsrådet ANDERS YGEMAN(S)

Anf.125ANNIKA QARLSSON(C)

Anf.126Statsrådet ANDERS YGEMAN(S)

Anf.127ORDFÖRANDEN

Anf.128Statsrådet ANDERS YGEMAN(S)

Anf.129ORDFÖRANDEN

Anf.130Statsrådet ANDERS YGEMAN(S)

Anf.131ORDFÖRANDEN

§4Transport, telekommunikation och energi

Anf.132ORDFÖRANDEN

Anf.133Infrastrukturminister TOMAS ENEROTH(S)

Anf.134ORDFÖRANDEN

Anf.135Infrastrukturminister TOMAS ENEROTH(S)

Anf.136ORDFÖRANDEN

Anf.137Infrastrukturminister TOMAS ENEROTH(S)

Anf.138ORDFÖRANDEN

Anf.139Infrastrukturminister TOMAS ENEROTH(S)

Anf.140ORDFÖRANDEN

Anf.141Infrastrukturminister TOMAS ENEROTH(S)

Anf.142JESSIKA ROSWALL(M)

Anf.143ORDFÖRANDEN

Anf.144Infrastrukturminister TOMAS ENEROTH(S)

Anf.145ORDFÖRANDEN

Anf.146Infrastrukturminister TOMAS ENEROTH(S)

Anf.147ORDFÖRANDEN

Anf.148Infrastrukturminister TOMAS ENEROTH(S)

Anf.149MARIA MALMER STENERGARD(M)

Anf.150Infrastrukturminister TOMAS ENEROTH(S)

Anf.151ORDFÖRANDEN