Torsdagen den 15 juni 2017

EU-nämndens uppteckningar 2016/17:42

§ 1  Ekonomiska och finansiella frågor

Finansminister Magdalena Andersson

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 23 maj 2017

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 16 juni 2017

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Vi inleder EU-nämndens sammanträde. I dag har vi finansminister Magdalena Andersson och återrapport samt information och samråd om Ekofin. Varmt välkommen, ministern!

Vi börjar som vanligt med återrapport från tidigare möten; det gäller mötet den 23 maj i år. Eftersom ministern inte vill anföra något utöver det som inkommit skriftligt till nämnden och ingen i nämnden har några frågor med anledning av återrapporten tackar vi och lägger den till handlingarna.

Vi övergår till samrådet inför kommande möte i Ekofin och börjar med dagordningspunkt 3, Reducerad mervärdesskattesats för elektroniskt tillhandahållna publikationer (e-publikationer).

Anf.  2  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Den 1 december presenterade kommissionen ett förslag till ändring av momsdirektivet, som ska göra det möjligt för medlemsstaterna att tillämpa reducerade skattesatser på elektroniska publikationer. Denna fråga var uppe för diskussion i Ekofinrådet i mars. Syftet med detta är att möjliggöra för de medlemsstater som i dag har reducerade skattesatser på tryckta publikationer att tillämpa samma skattesats på elektroniska motsvarigheter.

Ekofinrådet ska försöka komma överens om en allmän inriktning, och de flesta medlemsstater är positiva till förslaget. Enligt kommissionens ursprungliga förslag skulle det vara möjligt för samtliga medlemsstater att införa en skattesats som är lägre än den lägsta skattesatsen i momsdirektivet. Det gavs även möjlighet till ett undantag gällande rätt till återbetalning av moms.

Dessa förslag var vi tveksamma till, men enligt det nu aktuella förslaget är denna möjlighet begränsad till de medlemsstater som i dag tillämpar något av dessa alternativ på tryckta publikationer och ska alltså inte gälla de länder som i dag inte gör det.

Regeringens inställning när det gäller skattesatser på momsområdet är att lika produkter ska beskattas på samma sätt, och regeringen kan därför stödja ordförandeskapets kompromissförslag.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Det finns inga synpunkter från nämndens ledamöter utan nämnden är nöjd med föredragningen. Vi kan sammanfattningsvis ge stöd för den av regeringen redovisade ståndpunkten.

Vi går vidare till dagordningspunkt 4, Allmänt förfarande för omvänd betalningsskyldighet.

Anf.  4  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

I morgon ska Ekofin försöka komma överens om en allmän inriktning gällande förslaget om omvänd skattskyldighet för moms. Som jag nyss nämnde ska även förslaget om e-publikationer behandlas på Ekofin. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

Omvänd skattskyldighet innebär att köparen är skattskyldig för momsen i stället för säljaren, vilket ju är det normala; det är alltså köparen som redovisar momsen. Bakgrunden till förslaget är att vissa medlemsstater, framför allt Tjeckien, under flera år har drivit frågan eftersom de har problem med karusellbedrägerier. Tjeckien tror att detta skulle lösas om man tillämpar en generell omvänd skattskyldighet.

Förslaget innebär att en medlemsstat som får tillstånd från kommis­sio­nen får införa omvänd skattskyldighet för alla transaktioner över 10 000 euro per faktura. Ett krav är att medlemsstaten har ett momsgap på 15 procent. Därutöver ska detta momsgap på 15 procent till minst 25 procent bestå av karusellbedrägerier. Medlemsstaterna måste också visa att andra kontrollåtgärder inte har varit tillräckliga för att bekämpa bedrägerierna.

Tidigare fanns även möjlighet för ett land att få tillstånd om man delar gräns med en medlemsstat som tillämpar omvänd skattskyldighet och det finns risk att bedrägerierna då bara flyttar över gränsen. Den delen har nu strukits ur förslaget.

Åtgärderna i förslaget är tidsbegränsade till fem år, men just tidsbegränsningen är en av de frågor som ska diskuteras på Ekofin.

Som vi vet sedan tidigare är regeringen tveksam till en utökad omvänd skattskyldighet; det är vi fortfarande. Det främsta skälet är att det medför en ökad administrativ börda för företagen. Men vi måste naturligtvis väga fördelarna mot nackdelarna. Det kan vara ett effektivt instrument mot bedrägerier; detta har visat sig inte minst i byggsektorn i Sverige. Det kan därför vara rimligt att i vissa fall utöka möjligheterna till omvänd skattskyldighet när det visar sig att andra metoder inte hjälper.

Det förslag som ligger på bordet nu är betydligt mer restriktivt än det ursprungliga, framför allt eftersom möjligheten för grannländer att införa reglerna har tagits bort. Detta är en fråga som vi har drivit i förhandlingarna. Det gör att förslaget i praktiken bara kommer att kunna tillämpas på väldigt få medlemsstater, och därmed minskar betydligt de negativa följder som en omvänd skattskyldighet skulle kunna ge.

Ett förslag som det som ligger på bordet bör vi kunna acceptera utan att det går ut över företagen>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen . Tidigare i dag var min statssekreterare Leif Jakobsson i skatteutskottet, och där överlade man om en ny ståndpunkt enligt följande:

Regeringen är tveksam till en utökad omvänd skattskyldighet. Kompromissförslaget gäller dock ett så restriktivt tillämpningsområde att risken för negativa konsekvenser är avsevärt mindre och är begränsat i tid. Regeringen kan därför, om det bedöms lämpligt ur förhandlingssynpunkt, acceptera förslaget som en åtgärd för att bekämpa bedrägerier.

Anf.  5  ORDFÖRANDEN:

Eftersom tidsbegränsningen betonas och, om jag förstod det rätt, i det förslag som ligger och skulle kunna accepteras är den 30 juni 2022 kan det vara bra att få höra om man tror att den punkten kanske ska diskuteras. I så fall kanske regeringen vill ha ett lite mer flexibelt mandat än att tidsbegränsningen ska vara just till den 30 juni 2022.

Anf.  6  HELENA BOUVENG (M):

Det är ingen hemlighet att vi delar regeringens skepsis till omvänd skattskyldighet, och jag tycker att ståndpunkten är bra. Men jag är inne på samma fråga som ordföranden: Kan detta springa iväg så att det ska gälla i tio år? Det tycker vi inte vore så himla kul. Statssekreteraren föredrog, tror jag, i morse att exempelvis >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen vill ha tre år – alltså färre än detta. Jag vill gärna skicka med att vi naturligtvis vill begränsa tiden så mycket som möjligt.

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Som jag läser underlagen, och efter diskussionen om mandatet, finns det, som det nu står, en risk för att det senare – om det skulle granskas – kan tolkas som att mandatet är att tidsbegränsningen ska vara till den 30 juni 2022 som längst. Vi ger ju mandat att fatta beslut på det underlag som finns. Det kan vara bra om regeringen uttrycker att man inte vill se mer än fem år men att man skulle kunna acceptera högst sex år – bara så att vi får en uppfattning.

Anf.  8  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Att det står att det är begränsat i tid innebär att det finns en sunset clause, inte ett exakt datum för denna sunset clause. Så tolkar jag ståndpunkten.

Vad gäller risken att det skulle bli längre än fem år vill >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen – ha längre tillämpningstid medan många tycker att fem år är långt nog och Frankrike snarare vill ha två eller tre år. Det är svårt att bedöma risken att något springer iväg, men det finns många länder som inte vill ha längre än fem år – många och stora länder. Men jag kan som sagt inte lämna några garantier.

Anf.  9  ORDFÖRANDEN:

Bara så att vi förstår: När det står att det mandat som regeringen har är begränsat i tid – det var det mandat som också skatteutskottet var inne på – betyder det bara att det ska finnas en tidsbegränsning. Men man känner att man har mandat att acceptera vilken tidsbegränsning som helst så länge den är angiven i förslaget.

Jag var inte helt klar över att det var så man hade tolkat det i och med att det här är ett beslutmandat. Hade det varit ett diskussionsmandat hade jag gjort samma tolkning som finansministern. Men det är ett beslutsmandat, och i beslutsunderlaget som är förelagt nämnden står det en tidssättning till ett visst datum. Det var därför jag tog upp frågan.

Med den tolkningen framstår det som att nämnden är villig att konstatera att det finns stöd för regeringens här redovisade ståndpunkt. Inga avvikande meningar är anmälda.

Vi går vidare till dagordningspunkt 5, Förstärkning av bankunionen. Här finns det en a‑, en b‑ och en c-punkt. För protokollet skulle jag önska att vi tar dem var för sig eftersom det är två beslutspunkter och en diskus­sionspunkt. Vi börjar med a-punkten om skuldinstrumenten.

Det går också bra att redogöra för allihop och vi tar frågor och delar upp det på slutet.

Anf.  10  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Fru ordförande! Då tar jag alltihop, och sedan är frågorna uppdelade.

Det handlar om förstärkning av bankunionen och arbetet med riskreducerande åtgärder. Fokus är dock på den senare delen.

Det är tre delar, som sagt. De två första avser förslagen inom ramen för riskreducerande åtgärder, där man ska besluta om en allmän inriktning. Den tredje delpunkten handlar om ordförandeskapets lägesrapport om de pågående förhandlingarna om det större paketet med riskreducerande åtgärder, det så kallade bankpaketet, men också om förslag om den gemensamma europeiska insättningsgarantin, EDIS. På den punkten väntas inga beslut, men man ger möjlighet att kommentera rapporten.

Jag börjar med besluten om allmän inriktning. Båda delarna handlar om bankpaketet. Det här är regler som gäller i hela EU, men de har även presenterats som en del av riskreducerande åtgärder inom färdplanen för bankunionen. Det förklarar rubriceringen på Ekofinagendan.

Det första förslaget till allmän inriktning handlar om reglerna för krishantering för banker. Det förslag som nu ligger på bordet innebär i korthet att medlemsstaterna i sin förmånsrättsordning för banker ska skapa en ny klass av skuldinstrument som ska underlätta en situation där man faktiskt behöver använda sig av krishanteringsreglerna och till exempel omvandla långivares fordringar på banken till aktiekapital eller skriva ned skulden helt och hållet.

De nya reglerna för bankkrishantering innebär att det är ägare och långivare snarare än skattebetalare som ska stå för notan om banken får problem. Regelverket kommer att förenklas av att bankerna ger ut den här typen av skuldinstrument. Både bankerna och våra myndigheter har fört fram att det vore önskvärt om det gick att harmonisera och lagstadga. Annars riskerar man att få en mindre och mer fragmenterad marknad för de här instrumenten.

Den andra stora fördelen med att skapa den här nya skuldklassen är att det kommer att förenkla krishanteringen i och med att det första skuldlagret som ska konverteras eller skrivas ned är tydligt utpekat. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

Från regeringens sida tycker vi att det förslag som ligger på bordet är bra. Den här typen av lagstiftning saknas i dagsläget i Sverige, och det här kan förenkla bankkrishanteringen vid nästa kris.

Vi delar synen som många andra medlemsstater har att det är angeläget att nå en snabb överenskommelse i den här frågan eftersom framväxten av en fungerande marknad av de här instrumenten kräver en del tid. Vi stöder därför förslaget till allmän inriktning.

Det andra förslaget till allmän inriktning omfattar två olika infasningsregler. Den första handlar om redovisningsregler för bankers väntade förluster. Det börjar gälla redan från årsskiftet, så det är angeläget att bankerna får klarhet om vad som gäller så fort som möjligt. Den andra handlar om infasningsregler för vissa ändringar av regler för bankers stora exponeringar.

Syftet med de regler som är beslutade och som vi ska fatta beslut om infasning av är i båda fallen att få en mer konservativ bedömning av bank­ernas framtida risker. Det är förstås positivt, och regeringen stöder även detta förslag till allmän inriktning.

Det var de två första delarna. Vi går vidare till den tredje delpunkten, som handlar om ordförandeskapets lägesrapport om de riskreducerande åtgärder som jag nämnde. Det är dels förhandlingen om EDIS, den europeiska insättningsgarantin. Den har diskuterats på många Ekofinmöten. Generellt kan man säga att det inte har skett några jättestora framsteg i förhandlingarna, med undantag för frågorna som omfattas av förslaget till allmän riktning under de två första delpunkterna.

En fråga som kan vara värd att nämna och som lyfts fram i rapporten är den så kallade hem‑ eller värdlandsfrågan. Den handlar om vilket ansvar för och inflytande över tillsyn och krishanteringsplanering som ska ligga på hemlandets respektive värdlandets myndighet. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

Det verkar nu som att alla är nöjda med skrivningarna i rapporten. Därmed väntas ingen längre diskussion om detta den här gången, men det är nog inte sista gången vi hör talas om frågan.

När det gäller regeringens syn på rapporten anser regeringen att den nu överlag ger en rättvis beskrivning av diskussionen under förhandlingarna men även av diskussionen om hem‑ eller värdlandsfrågan.

Anf.  11  MARIA PLASS (M):

Min fråga gäller den gemensamma insättningsgarantin och diskussionerna om denna.

Tyskland har vad jag förstår tidigare varit kritiskt till ett snabbt införande. Jag undrar bara: Är man fortfarande kritisk till detta, och hur går i så fall diskussionen?

Anf.  12  JENS HOLM (V):

Jag har frågor som jag tror sorterar under ändringar av tillsynsförordningen. Det är ganska många saker, så de går liksom i varandra – i alla fall i mitt huvud.

Det jag undrar är på vilket sätt de ändringarna kan påverka den tillsyn som vi bedriver i dag. Jag tänker närmast på Finansinspektionens tillsyn.

I dag är det väl så att Finansinspektionen bedriver tillsyn av både makro och mikro, alltså av allt. Kräver EU nu att vi ska dela upp den tillsynen så att Finansinspektionen bara ska göra den ena delen? Ministern får gärna kommentera det. Det tycker jag i så fall vore lite olyckligt.

Jag undrar också ifall ändringarna på något vis påverkar insynen i och offentliggörandet av det som man utövar tillsyn av. Kommer det att bli några förändringar därvidlag? Jag tänker att allmänheten, journalister, vi politiker och andra vill ha bra insyn i den här verksamheten.

Anf.  13  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

När det gäller Tysklands syn på EDIS, insättningsgarantin, är vår bedömning inte att Tyskland har ändrat position. Man är tydlig med att innan man börjar ha någon riskdelning behöver riskerna i banksystemet reduceras.

Kommer det här att påverka den tillsyn som vi bedriver i dag? Nej, vad gäller det som beslutas på detta möte. Det var ett tydligt svar. Kommer det att påverka offentliggörandet? Nej.

Anf.  14  ORDFÖRANDEN:

Med det är vi redo att sammanfatta. Vi kan tydliggöra att det handlar om att under 5 a ge stöd för den av regeringen här redovisade ståndpunkten för beslut, under 5 b ge stöd för den av regeringen här redovisade ståndpunkten för beslut och under 5 c ge stöd till den av regeringen här redovisade inriktningen. I ingen av dessa tre delar fanns det avvikande meningar anmälda.

Vi går vidare till dagordningspunkt 6 om aktuella lagstiftningsförslag, återkommande information, om något finns att säga. Ingenting på den punkten.

Då går vi till dagordningspunkt 8 om det som i våra papper ser ut som nödlidande lån men som jag har förstått även kan heta dåliga lån. Finansministern får använda sin egen vokabulär. Hur ser det ut med de lånen? Dagordningspunkten har också blivit en informationspunkt om jag förstått saken rätt.

Anf.  15  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här ska rådet få information i en rapport om inte bra lån utan dåliga lån i den europeiska banksektorn. I samband med diskussionen skulle man även diskutera rapporten och anta slutsatser om en åtgärdsplan i enlighet med rapportens förslag. Det har dock flyttats fram till mötet i juli eftersom man inte har blivit klar med slutsatserna.

Rapporten har tagits fram av en undergrupp till kommittén för finansiella tjänster. Den innehåller dels en kartläggning av problem med dåliga lån i banksektorn, dels förslag på åtgärder för att hantera dessa problem.

Frågan handlar om att många banker i EU fortfarande dras med problem som delvis härstammar från finanskrisen. Dessa banker har höga nivåer av dåliga lån. Det är lån där låntagaren inte kan efterleva lånevillkoren, alltså betala ränta och amortering i tid.

Flera åtgärder lyfts fram i rapporten som viktiga för att komma åt de här problemen. Det handlar till exempel om att säkerställa att myndigheter har tillräckliga verktyg för att övervaka bankernas hantering av de här lånen. Man föreslår också åtgärder för att främja skapandet av en andrahandsmarknad för dåliga lån inom EU.

Den svenska banksektorn hör till de minst drabbade i EU. De länder som har störst problem finns framför allt i södra och östra EU. Men reger­ingen ser positivt på att åtgärder vidtas för att stärka den europeiska bank­sektorn. Eftersom EU har ett högt bankberoende är en frisk banksektor en förutsättning för att kunna tillgodose den reala ekonomin med krediter. Vi välkomnar därför den här rapporten.

Anf.  16  ORDFÖRANDEN:

Det var ju information, så om regeringen vill välkomna det eller inte får man uttrycka på något annat sätt. Vi tackar för informationen.

Vi går till dagordningspunkt 9, Kampen mot finansiering av terrorism. Det är också en informationspunkt.

Anf.  17  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

I februari 2016 presenterade kommissionen en åtgärdsplan som innehåller åtgärder på både kort och lång sikt för att stärka det europeiska ramverket för att bekämpa finansiering av terrorism.

På Ekofin i februari 2016 antog vi rådsslutsatser till stöd för ansatsen. Inför detta diskuterade vi Sveriges ingångsvärden här i nämnden. På det här Ekofin väntas kommissionen ge en uppdatering av det här arbetet.

En central del av åtgärdsplanen från februari förra året är det förslag till ändringar av det fjärde penningtvättsdirektivet som just nu befinner sig i trilogförhandlingar.

Ett antal ytterligare förslag som aviseras i planen presenterades i december förra året. De rör harmonisering av penningtvättsbrott, ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och förverkande samt en översyn av kontantkontrollförordningen.

Det är mycket välkommet att vi får en lägesuppdatering i denna viktiga fråga.

Anf.  18  ORDFÖRANDEN:

Vi tackar för informationen.

Vi går till dagordningspunkt 10, Kapitalmarknadsunionen: Halvtids­översyn. Det ska vara både information och diskussion på rådet.

Anf.  19  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Här kommer kommissionen att presentera en halvtidsutvärdering.

Kapitalmarknadsunionen är som ni känner till ett initiativ som syftar till att öka integrationen på den europeiska kapitalmarknaden, bland annat genom att ta bort hinder för gränsöverskridande investeringar och där­igenom på olika sätt utöka företagens finansieringsmöjligheter.

Nu har kommissionen publicerat en halvtidsöversyn. Översynen innehåller en utvärdering och en uppdatering av den handlingsplan som kommissionen lade fram i september 2015 samt förslag på en del nya initiativ.

Enligt översynen har 20 av 33 initiativ i handlingsplanen från 2015 nu slutförts. Dels har kommissionen lagt fram lagförslag såsom förordning om värdepapperisering och revidering av prospektdirektivet, dels har man genomfört konsultationer, upprättat expertgrupper och fört andra former av dialog med medlemsstaterna.

För de 13 initiativ – det var alltså 20 av 33 som man hade åtgärdat – som återstår beskriver kommissionen hur man tänker att arbeta vidare med dessa. Bland kommissionens nya prioriteringar finns det ett arbete med att främja hållbarhet på finansmarknaden och finansiell teknologi. Kommis­sionen vill även stärka den europeiska värdepappersmyndigheten ESMA:s roll.

Regeringen välkomnar halvtidsöversynen av den här unionen. Reger­ingen är särskilt mån om att stödja initiativ inom finansmarknaden som främjar hållbarhet på den och också teknologisk utveckling.

Vi välkomnar därför att ett sådant initiativ nu tas vidare inom ramen för det här arbetet.

Anf.  20  JENS HOLM (V):

Jag tycker att det låter som en bra hållning av regeringen. Jag vill särskilt framhålla främjandet av hållbarhet och teknologisk utveckling.

Jag har en fråga om hur små och medelstora företag ska kunna främjas. Jag tänker särskilt utifrån ett bank- och utlåningsperspektiv, om man ska ställa andra krav på småföretag och medelstora företag när man lånar ut kapital. Är det sådana saker som finns med, eller vad handlar det annars om för åtgärder?

Anf.  21  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Syftet med det här är bland annat att underlätta inte minst för små och medelstora företag att få tillgång till kapital. Det har varit problem med det, inte minst i södra Europa. Vi talade tidigare om de dåliga lånen som många banker fortfarande är tyngda av. En kapitalmarknadsunion underlättar inte minst för små och medelstora företag att få tillgång till kapital.

Anf.  22  Departementssekreterare ERIC RAMSTEDT:

Kapitalmarknadsunionen handlar till stor del om att stärka kapitalmarknaden, som namnet antydde, vilket i sig blir ett alternativ till bankfinansiering. Grundtanken är att ju fler alternativ som finns, desto bättre blir möjligheterna för framför allt små och medelstora företag att få finansiering.

Däremot har regeringen varit mer tveksam till att göra lättnader i exempelvis kapitaltäckningsregelverk och liknande när det gäller den här typen av utlåning. Vi tror att det finns bättre alternativ för att främja den typen av lån till små och medelstora företag.

Anf.  23  ORDFÖRANDEN:

Jag blev inte klokare på hur regeringen avser att främja hållbarhet och teknologisk utveckling inom ramen för det här arbetet. Det lät som att man främjar kapitalmarknaden för små och medelstora företag.

Anf.  24  JENS HOLM (V):

Jag kan bara kort kommentera det, för det var det som jag var intresserad av. Om man tänker sig att utlåning till vissa företag ska underlättas genom att man ställer lägre krav på kapitaltäckning, accepterar man därmed högre ekonomiska risker. Då kan man ganska snart hamna i läget med dåliga lån igen, som vi pratade om tidigare.

Jag tycker att det är bra att ni vill hitta andra sätt att finansiera de företag som verkligen behöver kapital. Men man måste göra det på rätt sätt, så att man inte försätter sig i liknande situationer. Det låter rimligt.

Anf.  25  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Regeringen står för ordning och reda i banksektorn och i andra processer.

Anf.  26  ORDFÖRANDEN:

Jag tror att det räcker med den informationen.

Anf.  27  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Kommissionen kommer ju att ha den här inriktningen när man arbetar vidare med kapitalmarknadsunionen. Det är regeringen entusiastisk över.

Anf.  28  ORDFÖRANDEN:

Trevligt. Regeringen är entusiastisk över kommissionsarbetet i just den här delen.

Vi tackar för den informationen, och utöver den konstaterar vi att det finns stöd för den av regeringen här redovisade inriktningen.

Dagordningspunkt 11 är numera en A-punkt för det skriftliga samrådet liksom dagordningspunkt 12, så de punkterna tar vi inte upp här. Dem får ni svara på i skriftlig ordning.

Då kommer vi till dagordningspunkt 13, Bidrag till Europeiska rådets möte inför den 22–23 juni 2017: Den europeiska planeringsterminen. Det är en beslutspunkt.

Anf.  29  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Ekofin ska diskutera och ställa sig bakom årets landsspecifika rekommenderar när det gäller den ekonomiska politiken. Efter rådets behandling ska de rekommendationerna godkännas av Europeiska rådet den 22−23 juni för att därefter slutgiltigt antas av Ekofin i juli.

Arbetsmarknadsministern var här i fredags för samråd om de sysselsättningsrelaterade delarna, och på Ekofin kommer de ekonomisk-politiska delarna att behandlas.

Europa har börjat att återhämta sig från den ekonomiska krisen, men det finns fortfarande behov av att hantera en del obalanser och strukturella hinder för tillväxt.

Den europeiska terminen ger oss en gemensam överblick över de utmaningar som vi gemensamt står inför samtidigt som det är ett system där det tydliggörs att medlemsländerna har ett eget ansvar för sin ekonomiska politik.

Rekommendationerna har i vanlig ordning behandlats i rådsstrukturen. >>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

I övrigt finns det inga utestående frågor.

I år, precis som under de senaste åren, fick Sverige endast en rekommendation. Innehållet i årets rekommendation handlar, liksom tidigare år, om åtgärder för att komma till rätta med hushållens skuldsättning och åtgärder för att öka utbudet av bostäder.

Regeringen anser att det fortsatt finns viktiga utmaningar att hantera inom dessa områden.

Som vi har konstaterat tidigare är detta en rekommendation som inte är bindande, utan det är parlamenten i varje medlemsstat som ytterst beslutar om utformningen av den nationella ekonomiska politiken.

Med detta sagt avser regeringen att på rådsmötet ställa sig bakom de landsspecifika rekommendationerna.

Anf.  30  JOHNNY SKALIN (SD):

Fru ordförande! Vi ställer oss inte bakom att rekommendationer ges till medlemsländerna, och därför anmäler vi avvikande mening.

Anf.  31  ORDFÖRANDEN:

Vi konstaterar att det finns stöd för den av regeringen här redovisade ståndpunkten med en avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Då går vi över till dagordningspunkt 14, Genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten.

Anf.  32  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Utifrån sin senaste prognos har kommissionen i vanlig ordning gjort nya bedömningar av de offentliga finanserna i EU:s medlemsstater. Bedömningen visar på förbättringar i offentliga finanserna för två länder som befinner sig i den korrigerande delen av stabilitets- och tillväxtpakten, nämligen Portugal och Kroatien. Kommissionen rekommenderar därför rådet att upphäva förfarandet vid alltför stora underskott för dessa två länder.

Samtidigt visar bedömningen att de offentliga finanserna har försämrats i Rumänien. Landet befinner sig i den förebyggande delen av pakten. Även underskotten bedöms vara nära att överstiga referensvärdet på minus 3 procent.

Därför rekommenderar kommissionen att Rumänien vidtar ytterligare åtgärder i år så att man inte hamnar i den korrigerande delen. Det görs inom ramen för det så kallade förfarandet vid betydande avvikelser.

Regeringen kan ställa sig bakom beslutet om Kroatien och rekommendationen till Rumänien. Det är endast euroländer som har rösträtt, och beslut ska tas gällande andra euroländer. Vi deltar alltså inte beslutet när det gäller Portugal.

Anf.  33  JOHNNY SKALIN (SD):

Vi ställer oss inte bakom en rekommendation till icke EMU-länder. Vi har ingenting att säga till om beträffande EMU-länder. Jag anmäler därför avvikande mening.

Anf.  34  ORDFÖRANDEN:

Jag konstaterar att det finns stöd för den av regeringen här redovisade ståndpunkten där det tydligt framgår att Sverige inte röstar när det gäller rekommendationer till Portugal, dock när det gäller Kroatien och Rumänien. Det finns en avvikande mening från Sverigedemokraterna.

Finns det några ytterligare frågor som finansministern vill ta upp med EU-nämnden?

Anf.  35  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Ja, det är ytterligare två frågor som kommer att kunna diskuteras i marginalen av Ekofinmötet. Det handlar dels om en förtida återbetalning av Portugals lån till IMF, dels om diskussionspapperet om EMU:s framtid från kommissionen.

Är det nämndens uppfattning att man vill höra denna information?

Anf.  36  ORDFÖRANDEN:

Den senare punkten är väl bara information. Ett sådant papper kommer till riksdagen i form av en faktapromemoria och kommer att hanteras där. Men om ministern vill säga någon mera om Portugals förtida inbetalning till IMF, och framför allt kopplingen till svensk ekonomi och EU:s ekono­mi kring det, kan det kanske vara bra.

Anf.  37  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen <>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

>>> Hemlig enligt 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Är det hårdare lån från IMF, så att man hellre vill lösa det lånet än de mjukare och trevligare lånen till EU-länderna? Finansministern nickar till svar. Det är bra att veta att vi lånar ut till våra grannländer inom EU på ett trevligare sätt.

Ingen som har någon fråga på dessa två punkter? Nej, de återkommer ju sedan i den formella hanteringen. Men det är bra att veta ifall det blir diskussioner på Ekofin.

Med detta är vi klara med samrådet. Vi tackar finansministern och önskar lycka till på nästa veckas Ekofin.

Innehållsförteckning

§ 1  Ekonomiska och finansiella frågor 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 2

Anf.  4  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 2

Anf.  5  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  6  HELENA BOUVENG (M) 3

Anf.  7  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  8  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 3

Anf.  9  ORDFÖRANDEN 3

Anf.  10  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 4

Anf.  11  MARIA PLASS (M) 5

Anf.  12  JENS HOLM (V) 5

Anf.  13  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 6

Anf.  14  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  15  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 6

Anf.  16  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  17  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 7

Anf.  18  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  19  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 7

Anf.  20  JENS HOLM (V) 8

Anf.  21  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 8

Anf.  22  Departementssekreterare ERIC RAMSTEDT 8

Anf.  23  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  24  JENS HOLM (V) 8

Anf.  25  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 9

Anf.  26  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  27  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 9

Anf.  28  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  29  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 9

Anf.  30  JOHNNY SKALIN (SD) 10

Anf.  31  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  32  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 10

Anf.  33  JOHNNY SKALIN (SD) 10

Anf.  34  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  35  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 10

Anf.  36  ORDFÖRANDEN 11

Anf.  37  Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S) 11

Anf.  38  ORDFÖRANDEN 11