Torsdagen den 29 juni 2017

EU-nämndens uppteckningar 2016/17:46

§ 1  Återrapportering från Europeiska rådet

Statsminister Stefan Löfven

Återrapportering från möte i Europeiska rådet den 22–23 juni 2017

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Välkommen, Stefan Löfven! Du deltog i början av midsommarhelgen, som vi andra kanske firade här i Sverige, på ett toppmöte på EU-nivå, och det är därför vi ska ha återrapportering här i riksdagens EU-nämnd. Välkommen att avlägga en rapport! Sedan kommer jag att fråga i partiordning vilka som vill prata och ställa frågor. Vi tar de rundor vi behöver. Jag antar att sammanträdet inte kommer att ta mer än max en timme.

Anf.  2  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):

Fru ordförande! Sent på midsommarafton avslutade vi Europeiska rådets möte, som hade varat i två dagar. Vi antog slutsatser om säkerhet och försvar, jobb, tillväxt och konkurrenskraft, migration, klimatavtalet från Paris samt det digitala Europa. Vi träffades också en kort stund utan den brittiska premiärministern för att bland annat informera oss om läget i förhandlingarna om Storbritanniens utträde ur unionen.

Vi inledde mötet på torsdagen med en diskussion om säkerhet och försvar. Det råder stor enighet om vikten av att värna EU-medborgarnas säkerhet och skydd mot både inre och yttre hot. Det är hög tid att vi växlar upp samarbetet för att komma åt radikalisering och rekrytering av terrorister inom EU. Vi kunde enas om flera insatser på det området. Det handlar exempelvis om att fördjupa och förbättra samverkan med internetindustrin för att upptäcka och avlägsna kriminellt innehåll på nätet som uppmanar till terrorhandlingar och radikalisering. Det handlar också om att påskynda arbetet med in- och utresesystem. De här systemen kommer att förbättra säkerheten i EU och effektivisera vår gränskontroll. Vi ägnade även tid åt EU:s yttre säkerhet och försvar. EU:s behov i en alltmer osäker omvärld präglade diskussionen. Vi enades om att inom tre månader ta fram en gemensam lista med kriterier och tidtabell för de medlemsstater som avser att medverka i det permanenta strukturerade samarbetet, Pesco.

Vi går nu också vidare med att förhandla förslagen till en gemensam försvarsindustrifond och ett europeiskt försvarsindustriprogram. Det är viktiga program som kan stärka den svenska försvarsindustrins konkurrenskraft. I det sammanhanget vill jag också nämna att vi tog upp vikten av att respektera pågående subsidiaritetsprövningar.

Fru ordförande! Under middagen på torsdagen redogjorde Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron för genomförandet av Minsköverenskommelserna. Alla var överens om att Ryssland inte genomfört sina åtaganden. Det är därför viktigt att förlänga sanktionerna. Jag framförde att vi måste vara mycket tydliga med att det är oacceptabelt att med våld försöka ändra andra länders gränser. Därför är det betydelsefullt att vi förlänger sanktionerna.

Under middagen fick vi också en redogörelse från Storbritanniens premiärminister Theresa May om förväntningarna på kommande utträdesförhandlingar i ljuset av valet och den nya regeringen. Det är välkommet att britterna i måndags preciserade hur de ser på medborgarnas villkor, men sedan återstår förstås fortsatta förhandlingar om det. Redan för en tid sedan lade vi från EU-27 fram våra tankar om hur det ska gå till. Vi vill helst inte att det blir några skillnader gentemot i dag. Det är viktigt att alla EU-medborgare som bor i Storbritannien snabbt kan få besked om vad som kommer att gälla.

Låt mig också i det här sammanhanget nämna att jag hade ett eget möte med premiärminister May på midsommaraftonens morgon, främst för att prata om dagordningen till dagens kommande rådsmöte, men också för en kort diskussion om det vi hade diskuterat dagen före. Det är viktigt att vi fortsätter att upprätthålla en god kontakt och en dialog mellan våra länder, även om förhandlingarna naturligtvis sköts av chefsförhandlaren Michel Barnier från vår sida. Detta måste naturligtvis betonas i våra samtal med Storbritannien.

Under Europeiska rådet hade vi också ett eget möte i EU-27-format, där vi enades om formerna för beslut om omlokalisering av EU:s myndigheter i Storbritannien. Som ni vet har vi en stark kandidatur för att lokalisera EU:s läkemedelsmyndighet till Sverige. Vi har allt att tjäna på objektiva kvalitetskriterier, och inriktningen är att kunna fatta ett beslut vid allmänna rådets möte i november.

Fru ordförande! Europeiska rådet lyfte också fram klimatarbetet och gav en tydlig signal till omvärlden, nämligen att EU och dess medlemsstater står fast vid sitt beslut om att skyndsamt och fullt ut genomföra klimatavtalet från Paris. EU måste samla alla goda krafter i det internationella samfundet för att motverka klimatförändringar och lindra konsekvenserna för de allra mest utsatta länderna.

När det gäller ekonomi, som också diskuterades, är det tydligt att tillförsikten i EU har börjat komma tillbaka. EU-länderna visar i dag en positiv tillväxt, och diskussionen vid Europeiska rådet kretsade mycket kring vikten av att säkerställa att den här tillväxten kan bidra till att stärka och konsolidera EU:s ekonomi. Stor tonvikt lades återigen på arbetet med att fördjupa den inre marknaden. Här behöver fler framsteg göras, i synnerhet för tjänstesektorn och för digitalisering.

Det finns drivkrafter från några av länderna för att skydda europeiska företag med hjälp av handelspolitiska skyddsåtgärder och mekanismer för investeringsgranskning. Sådana verktyg får däremot inte leda till ren och skär protektionism. Det blev en bra diskussion om avvägningen mellan rättvis och öppen handel, tycker jag, och den mynnade ut i att kommis­sionen fått i uppgift att titta närmare på mekanismer för investerings­granskning, men utan krav på ny lagstiftning för handelspolitiska skydds­åtgärder.

Fru ordförande! Vi ägnade också mycket tid åt flyktingsituationen i och runt Medelhavet. Antalet flyktingar som kommer över den östra delen av Medelhavet har minskat kraftigt i förhållande till förra året, medan situationen i det centrala Medelhavet är desto mer allvarlig. Hittills i år har ungefär 1 900 människor mist livet till havs i Medelhavet. Kriminella nätverk fortsätter att tjäna stora pengar på cynisk exploatering av människor på flykt. Situationen är särskilt svår i Libyen. Enigheten var därför stor för att växla upp arbetet med att bistå och stärka Libyens möjligheter att hålla sin gräns, liksom arbetet med att skydda migranter och att knäcka människohandeln.

Inom EU måste vi också komma till rätta med vårt mottagande av människor på flykt. Det måste bli mer rättvist. Vi har pratat om detta många gånger. Jag uttryckte min besvikelse över att vi inte har kunnat nå någon uppgörelse om det gemensamma asylsystemet, vilket vi tidigare hade åtagit oss att göra till det här mötet. Vi måste få till en helhetslösning som också omfattar ansvarsfördelning. Europeiska rådet kommer att återkom­ma till den frågan.

Fru ordförande! Vi avslutade mötet med att Estlands statsminister Jüri Ratas berättade om det inkommande ordförandeskapets prioriteringar inför höstens digitala högnivåmöte i Tallinn den 29 september. Inför det mötet enades vi om att påskynda arbetet med den digitala agendan, i synnerhet i fråga om cybersäkerhet.

Fru ordförande! Avslutningsvis vill jag nämna att jag i samband med Europeiska rådet hade bilaterala möten med några regeringschefskollegor. Utöver mitt möte med Storbritanniens premiärminister, som jag nämnde tidigare, träffade jag också premiärminister Mariano Rajoy från Spanien och premiärminister Bojko Borisov från Bulgarien. Innan Europeiska rådets möte började på torsdagen träffade jag också i turordning kommis­sionens ordförande Jean-Claude Juncker, Europeiska rådets ordförande Donald Tusk och Europaparlamentets talman Antonio Tajani. De här mö­tena handlade främst om att förbereda toppmötet om rättvisa jobb och tillväxt, som äger rum i höst i Sverige, men vi talade naturligtvis också mycket om migration. Vi är alla överens om att vi måste ta nya steg framåt för att nå ett system där alla tar sitt ansvar. Det här var också någonting som jag diskuterade med kollegorna från Norden, Baltikum och Benelux när vi sågs i Haag kvällen före Europeiska rådet. Det mötet skedde hos den nederländske premiärministern.

Fru ordförande! Det var återrapporteringen från det här mötet.

Anf.  3  MARIE GRANLUND (S):

Fru ordförande! Jag tackar statsministern för redogörelsen från vistelsen i Bryssel, som verkligen verkar ha varit mötesintensiv. Säkerhet och försvar har varit på dagordningen, och det säger sig självt att det med allt som har hänt och händer är mycket viktigt att vi stärker både inre och yttre säkerhet.

Jag är glad för att regeringen så hårt driver möjligheterna att verka fullt ut efter brexit för svenska medborgare som bor i Storbritannien. Det är glädjande att det verkar som att Theresa May bejakar detta, även om det som statsministern säger självklart återstår mycket förhandlingar innan det blir verklighet.

Jag tycker också att det är positivt att regeringen och statsministern lyfter fram det här med protektionism och de strömningar som kan finnas för mer protektionism. Det är viktigt att vi håller på det här med frihandel. Det har varit ett framgångsrecept för EU och Europa.

Så till frågan om migration! Det var en besvikelse att det inte blev en helhetslösning som diskuterades på det här mötet, med en tydlig ansvarsfördelning och ett solidariskt ansvarstagande i EU för flyktingar. Min fråga till statsministern är: Finns det någon tidsplan, eller är det för tidigt att säga någonting om det?

Anf.  4  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Tack för återrapporten, statsministern!

Jag har tre frågor. Den första rör brexit, och handlar om själva tågordningen. När det gäller medborgarfrågorna, vilken förhoppning kan vi hysa om att man till oktobermötet kommer att kunna nå fram. Kan statsminis­tern säga någonting om det?

Jag har också noterat att Tusk har kommenterat UK-papperet som släpptes i måndags. Det var lite bittra ord. Men det kanske är ett förhandlingsspel. Jag vill gärna att statsministern säger någonting om de medborgerliga rättigheterna och om man kan nå fram där till oktober.

Den andra frågan rör migrationsområdet. Det gäller rådsslutsatserna och framför allt diskussionen om relationen mellan ansvar och solidaritet. Jag undrar vad statsministern lyfte upp. Vilken respons uppfattar statsministern att han fick på den svenska positionen, och hur såg den ut?

Den tredje frågan rör säkerhet och försvar. Där finns det vad jag förstår en hel del frågetecken kvar. Kan statsministern berätta lite om vad som avses i punkt 8 om behovet av att ”inleda ett inkluderande och ambitiöst permanent strukturerat samarbete”. Vad ligger i orden ”ambitiöst permanent strukturerat samarbete”? Vad betyder det egentligen? Och vad kommer det att innebära? Är det nya institutioner?

Vi hörde Macron gratulera till att man hade enats om den här nya institutionen. Är det statsministerns uppfattning också, att man kommer att inrätta nya institutioner? Hur ser statsministern på detta?

Anf.  5  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):

Fru ordförande! När det gäller Marie Granlunds fråga om protek­tionism och frihandel har vi varit överens om det som står i den första paragrafen. Där betonas frihandeln. Sedan balanseras det lite om skydd. Men det råder inga tvivel om vad som ska tas upp om frihandeln, och det är naturligtvis det som Sverige driver.

När det gäller migration finns det ingen sådan tidsplan. Nu behöver vi prata mer om hur vi ska pressa på. Jag har varit väldigt tydlig med att det inte är en fråga som kan pågå år efter år, utan den måste få en lösning. Därför håller vi också frågan uppe om att eventuellt ta det till rådet, där vi kan få en kvalificerad majoritet. Det kan vi ha som påtryckning mot de länder som så att säga står med hälarna i marken.

Det har jag uttryckt tydligt. Jag har också fått respons på det, från de andra som tycker som vi. Vi får börja att successivt hitta sätt att ta oss framåt och öka trycket i frågan. Men det finns ingen konkret tidsplan utstakad.

När det gäller brexit, Ulrika Karlsson, och förhoppningarna om vad man kan hinna med till oktobermötet sa Barnier att man har goda förhoppningar om att nå en principöverenskommelse till oktober. Men det förutsätter också tillräckliga framsteg under försommaren. Han uttryckte att framåt juli bör vi kunna se vad som är möjligt.

Det var bra att den brittiska regeringen lade fram lite detaljer i måndags. Vi bör alltså se under sommaren och tidig höst om möjligheten finns. Men ambitionen ligger kvar att kunna ha klart principer för detta till oktober.

När det gäller migration, ansvar och solidaritet har jag framfört exakt det som jag framförde till nämnden, att det förutsätter att vi har ett delat ansvar. Alla länder har ett delat ansvar, inklusive för att ta emot flyktingar. EU är inte ett smörgåsbord där man kan välja och tänka att det andra får andra sköta. Jag har varit mycket tydlig med den ordningen och synen från svensk sida.

I fråga om säkerhet och försvar ska det vara ambitiöst i den meningen att vi behöver komplettera det som ska kompletteras. Vi ska ha klart för oss att det är 22 Natomedlemsstater som sitter med här. Ingen av dem vill ha något som innebär dubbelarbete gentemot Nato, att EU också skulle institutionalisera det här på något sätt. Det är inte tal om några nya institu­tioner. Det är tydligt i fördraget också.

Det handlar både om snabbinsatsförmåga och om samarbete om förmågeutvecklingen. Men Pesco är inte någon institution utan ett rättssamarbete. Det är det som man trycker på i rådsslutsatserna.

Anf.  6  JOHNNY SKALIN (SD):

Fru ordförande! Tack för återrapporten, statsministern!

Jag fick någorlunda svar på mina funderingar om försvarspolitiken när statsministern svarade på frågorna från Moderaterna.

Men när det gäller migrationspolitiken nämnde statsministern att den gemensamma migrationspolitiken ska syfta till någon sorts rättvis bördefördelning. En sådan tycker jag skulle vara att Sverige skulle slippa ta emot asylsökande inom Europa under lång tid framöver, med tanke på att Sverige har tagit emot en så pass stor andel asylsökande under lång tid.

Tidigare har ett antal länder varit skeptiska till en rättvis bördefördelning. Har det förändrats? Är det något land som har bytt position i något avseende? Är det något land som är mer kritiskt eller som har blivit mindre kritiskt? Hur resonerade de i så fall under detta möte när det gäller de frågorna?

Jag funderar också på hanteringen av flyktingar som tar sig till Europa över Medelhavet. Som det är nu räddar man ganska många flyktingar som försöker ta sig över Medelhavet i dåliga båtar och som kanske misslyckas. Som jag har förstått det flyttar man räddningsbåtarna allt närmare de afrikanska kusterna.

Diskuterades det på toppmötet? Hur gick i så fall diskussionen? Om det inte diskuterades, hur ser regeringen på det? Ska man fortsätta närma sig de afrikanska kusterna så att det blir lättare för flyktingsmugglarna, eller ska man hålla sig på de avstånd man höll tidigare?

Anf.  7  ORDFÖRANDEN:

Då går ordet till Miljöpartiet. Jag tackar statsministern för återrapporten. Det var ett möte med många olika frågor på agendan.

Det var också intressant att höra att statsministern hade flera bilaterala möten med de viktiga aktörerna på statsledningsnivå och inom EU-institu­tionerna.

Det var särskilt intressant att höra om brexitfrågan, nu när förhandlingarna har kommit igång. Tolkar statsministern de ordväxlingar som har varit som att det går att få igång förhandlingarna i en konstruktiv anda, för att hitta lösningar för både EU-medborgare och brittiska medborgare? Eller finns det fortfarande behov också från EU-kretsen av att vara ganska stelbent och obstinat, vilket vi har sett i förspelet?

Den andra frågan rör migration. Var det några diskussioner om bakgrunden? Det var inte jättemycket utrikespolitiska diskussioner på mötet, om jag förstod det rätt. Samtidigt pågår oerhört omvälvande händelser, inte minst i Mellanöstern och i Syrien. Med tanke på migrationssituationen och att väldigt många människor flyr på grund av kriserna i Mellanöstern undrar jag om det var några diskussioner om ytterligare EU-insatser för att klara den stora mängden flyktingar. Den stora andelen av de flyktingarna finns ju inte i Europa, i alla fall inte ännu.

Till sist välkomnar jag verkligen att regeringscheferna gjorde ett så tydligt och kraftfullt uttalande och att man med eftertryck bekräftade Parisavtalet. Jag tror att det var en oerhört viktig signal att skicka – naturligtvis mot USA, men den administrationen är kanske inte särskilt lyhörd just nu. Det var däremot en viktig signal till andra internationella aktörer som kan fortsätta att sluta upp kring avtalet.

Jag är också intresserad av att höra om statsministern tog upp de frågorna även under sin resa till Kina. Men vi ska inte avhandla den på det här mötet. Jag hoppas bara att det mötet också gick bra.

Anf.  8  ESKIL ERLANDSSON (C):

Ordförande! Tack för återrapporten, statsministern!

Det ställningstagande som gjorts om utökat försvarssamarbete är en avgörande fråga för det europeiska samarbetet. Det försvarssamarbete som alla tycks vara positiva till har jag inga synpunkter på i sak, däremot i form. Jag nämnde vid EU-nämndens sammanträde att det är viktigt att vi följer de formkrav som finns när det gäller att utöka det samarbete som är på gång.

Det här gäller subsidiaritetsprövningen som inte är gjord. På vilket sätt tog statsministern upp att vi, bland andra, inte har låtit vår riksdag subsidiaritetspröva det samarbete som Europeiska rådet nu har tagit positiv ställning till, vad jag förstår?

Min andra fråga gäller om statsministern kan poängsätta huruvida det brittiska samarbetet utvecklas på ett positivt sätt. Eller är det fortfarande, som jag tolkar det, ganska trögt att komma igång och att få de besked som vi vill ha och måste ha för att investeringar och människor ska fortsätta utvecklas på det sätt som vi önskar?

Anf.  9  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):

Fru ordförande! Jag börjar med Johnny Skalins och Sverigedemokraternas frågor. När det gäller diskussionen om migrationspolitiken, om själ­va ansvarsfördelningen som jag väljer att kalla det, är det ett par länder som fortfarande är mest negativa till en lösning som innebär att vi delar på ansvaret. Det har skett några rörelser under våren. Men ett par länder är fortfarande mest negativa.

Jag ber om ursäkt, men jag uppfattade inte riktigt Johnny Skalins fråga om de afrikanska kusterna. Får jag be om att höra den frågan igen, fru ordförande?

Anf.  10  ORDFÖRANDEN:

Absolut! Kan du konkretisera frågan om de afrikanska kusterna så att statsministern förstår frågan, Johnny Skalin?

Anf.  11  JOHNNY SKALIN (SD):

Ursäkta om jag inte var tydlig. Det jag avsåg att fråga var hur reger­ingen ser på att man flyttar EU:s räddningsbåtar, från bland annat Sverige, närmare de afrikanska kusterna. Jag undrar framför allt om det fanns någon diskussion om det på europeisk nivå under toppmötet.

Anf.  12  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):

Fru ordförande! Vi flyttar inte våra båtar närmare. Räddnings­operatio­nerna genomförs, mig veterligen, på samma sätt som förut. Det ska inte vara någon förändring när det gäller det.

När det gäller Åsa Romsons fråga ifall diskussionen om medborgarfrågor och brexit är konstruktiv hör vi lite både och. Vi kan höra en del sådana kommentarer. Men på mötet och när vi träffade chefsförhandlaren Barnier uppfattade jag det ändå som att det uttrycktes att det finns en konstruktiv anda när man träffas. I den delen är det alltså positivt – om än med respekt för frågornas komplexitet. Det kommer att bli jättetufft. Men chefsförhandlaren ger uttryck för att det finns en konstruktiv anda i botten, och tills vidare får vi hålla oss till det.

Nämndes det några ytterligare insatser i migrationspolitiken? Nej. Vi har påbörjat ett arbete i Mellanösternområdet och inte minst med afrikanska länder. Det som vi har fått del av också tidigare är till exempel samarbetet med Niger. Där går det rätt bra, och det händer saker där så att man faktiskt kan undvika att människor ger sig ut på dessa farliga resor. Det görs en del framsteg, men det ligger mycket framför oss också.

Vad gäller Paris delar jag helt den uppfattningen. Det känns bra att EU skickar en tydlig signal. Jag tog givetvis upp detta under Kinaresan också. Kina är fast beslutet att fullfölja Parisavtalet, och det är bra att vi har några av de stora spelarna på samma våglängd.

Så till Eskil Erlandsson. Vad gäller försvarsfrågorna har vi påpekat att det gäller att ha respekt för turordningsföljden. Inga beslut kommer att fattas förrän efter subsidiaritetsprövningarna. Det som man ger är en politisk inriktning från Europeiska rådet, men beslut kommer inte att fattas förrän subsidiaritetsprövningen är gjord.

Jag har inte så lätt att poängsätta detta samarbete, men som jag sa ger chefsförhandlare Barnier uttryck för att det finns en positiv anda i botten när parterna möts. Vi får hoppas att det räcker.

Anf.  13  JENS HOLM (V):

Det är uppenbart att försvars- och säkerhetsområdet var den stora frågan. Nyheten på detta toppmöte var att man nu tar stora steg framåt mot att ytterligare koordinera samarbetet på försvars- och säkerhetsområdet.

Vänsterpartiet ser med stor oro på att man efter detta toppmöte säger att man ska kunna använda gemensamma EU-medel för försvarsmaterielproduktion, ge EU-stöd till företag på försvarsområdet, använda pengar från Europeiska investeringsbanken för försvarsändamål och så vidare.

Markerade statsministern på något sätt i dessa diskussioner att det finns en risk att det tas viktiga EU-medel från andra områden till försvarsmateriel?

Fanns det överlag någon diskussion om hur man ska prioritera EU:s medel i framtiden om EU-medel ska kunna gå till försvarsmaterielproduk­tion? Jag utgår från att inga nya EU-medel kommer att tillskjutas utan att man kommer att omprioritera inom befintlig budget.

Jag undrar också om statsministern inte känner viss oro för att man koordinerar försvarssamarbetet ytterligare och att det också ska ske tillsammans med Nato.

Jag har också ett par frågor om migrationspolitiken och den gemensamma EU-förteckningen över så kallade säkra länder. Tog statsministern till orda och uttryckte någon kritik och oro inför tanken att man ska ha listor på säkra länder?

Alla de länder det talas om är ytterst osäkra länder. Nämndes det vilka de så kallade säkra länderna är? Vilka länder är det man diskuterar som ska kunna sättas upp på en eventuell lista?

Fanns det andra länder som tog till orda och uttryckte kritik mot tanken på en lista med säkra länder?

Anf.  14  TINA ACKETOFT (L):

Jag tackar statsministern för redogörelsen. Säkerhet och försvar stod ju högt på agendan, och Liberalerna har länge lyft fram att vi behöver ha ett betydligt bättre samarbete när det gäller dessa frågor.

Detta föranleder ett par frågor från min sida. Redan innan statsminis­terns återbesök efter mötet var vi inne på punkt 2 som säger att sektorn har ett eget ansvar för att hjälpa till och bekämpa terrorism och brott på internet och punkt 4 som säger att vi behöver påskynda våra gemensamma insatser för att utbyta kunskaper.

Allt detta är gott och väl, men vi vet ju att i EU-28 är det bara Sverige som har de svenska tryck- och yttrandefrihetslagarna. Jag vill därför åter ställa frågan: Tror statsministern att vi kan hitta en balans i lösningarna så att de genererar trygghet och säkerhet men inte tullar på våra grundlagar?

Vidare på säkerhets- och försvarsområdet resonerar man på punkt 8 om att man inom tre månader ska upprätta en gemensam förteckning över kriterier och bindande åtaganden för de medlemsstater som avser att ingå ett samarbete. Avser statsministern att Sverige ska delta i detta samarbete? I så fall hoppas vi få se avsevärt mycket mer dokumentation på detta område innan något sker.

Vad gäller stycket om migration uttrycker statsministern ännu en gång besvikelse över att man inte har lyckats nå en samförståndslösning och att man vill öka trycket.

Låt mig koppla detta till brexitdiskussionen.

I veckan uttryckte kommissionen att vad gäller budgeten kommer osthyvelprincipen inte att räcka, utan det är rejäla omtag som behövs. Man kan eventuellt behöva höja skatter, och Sveriges EU-rabatt ligger risigt till. Men av vad jag förstår diskuterades tyvärr över huvud taget inte den källa till inkomst som skulle kunna vara att de länder som inte fullföljer sina åtaganden inte ska få utdelning av EU-medel. Var statsministern alls inne på den diskussionen?

Vad gäller Ryssland och sanktionerna: Råder det fortfarande fullständig enighet om att EU ska fortsätta med sanktionerna?

Anf.  15  CAROLINE SZYBER (KD):

Fru ordförande! Jag tackar statsministern för föredragningen. Några svar har jag fått på mina frågor, och jag har några frågor som tangerar tidigare frågeställningar utifrån föredragningen och underlaget.

Vad gäller försvarsområdet: När i tid tror man att denna fond är på plats? Hur lång tid har Sverige på sig att påverka storleken och inriktningen på fonden? Det verkar ju finnas möjlighet till det.

Likt många andra vill jag ta upp migrationen. Man undrar om det ens är möjligt att alla länder ska komma överens. Men, framför allt, när bedömer statsministern att det kan komma ett nytt förslag gällande migrations- och asylpolitik?

Anf.  16  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):

Fru ordförande! Jag börjar med Jens Holm. Det är inga pengar till produktion utan till forskning och utveckling. Det är inga nya EU-pengar som avses vad gäller försvarssamarbetet.

Migrationspolitiken och diskussionen om säkra länder kom upp under mötet eftersom det fanns med i ett tidigare utkast till slutsatser. Jag gav uttryck för och markerade problematiken i detta, och det gjorde även andra länder. Detta måste tas upp i samband med alla andra delar av migrationen; det ingår i så fall i helheten. Det som nu står i slutsatserna är att man ska arbeta vidare med detta.

Det kom inte upp någon diskussion om vilka länder som kan komma upp på listan, men det är ingen hemlighet att Grekland vill ha med Turkiet. Men det var ingen diskussion om vilka länder det borde vara.

Nu blev uppdraget att man ska arbeta vidare med detta, och jag gav uttryck för svårigheterna.

Så till Tina Acketofts fråga om terrorismen och om jag tror att vi kan hitta en balans. Ja, jag menar att vi ska göra det. Det ingår i detta att vi måste ha en balans. Jag har för mig att detta också nämns. Jag ska be mina medarbetare att titta på det och återkommer.

Jag fortsätter med punkt 8 så länge. Tycker jag att Sverige ska gå med i detta? Ja, det gav jag uttryck för på förra EU-nämndssammanträdet. Om förutsättningar är rätt ska vi göra det.

Vad gäller migrationen är vi många som är besvikna; vi är många like-minded. Frågan om huruvida EU-medel ska kopplas till detta kommer att tas upp i samband med långtidsbudgeten, att vi måste föra in denna möjlighet.

Vad gäller Ryssland och sanktionerna fattades i går ett beslut om att sanktionerna förlängs.

Åter till Tina Acketoft fråga om arbetet mot terrorismen. Det står i punkt 2 ”under förutsättning att det finns lämpliga skyddsåtgärder”, i den engelska versionen: ”subject to appropriate safeguards”. Det står också ”bring for the protection of privacy, data and communication”. Vi menar att vi har täckt in i slutsatserna att det är så det ska hanteras.

När det gäller Caroline Szybers fråga om fonden: Beslutet måste tas under 2018 för att fonden ska fungera under 2019 och 2020. Jag antar att det bör ske under första halvåret av 2018. Det är onödigt att precisera det så, men under 2018 måste beslut fattas.

Anf.  17  BÖRJE VESTLUND (S):

Det är ytterligare en fond som har behandlats, och det är Efsi, fonden för strategiska investeringar. Det står att man snabbt ska komma överens om en förlängning och förstärkning av fonden. Kommer det att belasta EU-budgeten och i så fall i förlängningen vår avgift till EU?

Min andra fråga gäller det digitala Europa, som Estland vill göra till en av sina främsta frågor. Är statsministerns uppfattning att Estland på något sätt vill ändra den inriktning som EU har haft tidigare på just det digitala Europa?

Anf.  18  HANS ROTHENBERG (M):

Jag spinner vidare på Börje Vestlunds fråga om Efsi. EU:s revisionsrätt har noterat att inga framsteg har gjorts i frågan om Europeiska fonden för strategiska investeringar. Samtidigt noterar Europeiska rådet här att man beaktar de framsteg som har gjorts. Moderaterna har tidigare anmält avvikande mening om detta.

Min första fråga till statsministern är: Har Europeiska rådet någon ny och annan information om framsteg som inte EU:s revisionsrätt eller EU-nämnden har blivit delgiven?

Jag har en fråga rörande handel. Under punkt 17 står det i sista meningen att ”det välkomnar i detta sammanhang kommissionens initiativ att bemöta globaliseringen och bland annat analysera investeringar från tredjeländer”.

Jag tycker att formuleringen ”att bemöta globaliseringen” väcker en fråga: Menar man att man vill förhindra globaliseringen eller att man avser att förhålla sig till den? Jag uppfattar ordet ”bemöta” som negativt laddat, att man ser globaliseringen som ett problem.

Det vore bra om statsministern kunde utveckla hur man från Europeiska rådet ser på globaliseringen.

Anf.  19  JOHAN HULTBERG (M):

Fru ordförande! Tack, statsministern, för återrapporten!

Jag har en fråga angående den andra slutsatsen, som handlar om att sektorn när det gäller internet måste ta ett större ansvar för att bekämpa terrorism och brott på internet.

I det sammanhanget vill jag fråga om man på rådet diskuterade den typ av brottslighet som vi har sett flera exempel på i närtid, med samordnade stora attacker mot företag och organisationer. Det finns ju ett gränsland mellan det som är organiserad brottslighet och det som är terrorism och brott på internet.

Längre ned i slutsatsen står att detta vid behov bör kompletteras genom relevanta lagstiftningsåtgärder på EU-nivå. Det som ska kompletteras är det frivilliga sektorsarbetet, men jag är nyfiken på att höra vilka typer av lagstiftningsåtgärder på EU-nivå som det mer konkret skulle kunna handla om.

Från Moderaternas sida är vi öppna för att diskutera det. Vi behöver alla verktyg som är nödvändiga i kampen mot terrorism och brott på internet. Samtidigt är det dock viktigt att varje land först och främst gör sin egen hemläxa, och vi kan konstatera att många länder även fortsättningsvis har mycket kvar att göra innan de har kommit dithän.

Anf.  20  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):

Fru ordförande! Angående Börje Vestlunds fråga: Det ska tas inom EU-budgeten. Det är inte meningen att det ska skjutas till ytterligare medel.

Vad gäller Estland och digitalisering har de ingen annan inriktning. Däremot vill de nog, liksom vi, gärna skynda på detta arbete. Estland ligger som bekant mycket långt fram i de här frågorna, och jag tror att Estlands ordförandeskap kommer att innebära att tempot trappas upp men att inriktningen blir densamma. Det gavs inte uttryck för någon annan inriktning.

Apropå Hans Rothenbergs fråga går det, enligt den information som vi får, i rätt riktning. Enligt denna information har närmare 500 projekt hittills godkänts till ett värde av strax under 40 miljarder euro. Det verkar som att man med hjälp av Efsi kan mobilisera närmare 200 miljarder euro i investeringar, vilket är bra.

Av de projekt som hittills har godkänts är det 15–20 som helt eller delvis ska genomföras i Sverige, så vi menar att detta har tillfört investeringsmöjligheter och att det går i rätt riktning. Vi får fortsätta att följa det hela.

När det gäller handel och uttrycket ”bemöta” kan man förstås diskutera själva ordet. Om man lägger ihop paragraferna 16 och 17 tycker jag dock, som jag sa tidigare, att det finns tydlighet i det som sägs om att ”EU will pursue a robust trade policy upholding an open and rules-based multilateral trading system”, om att EU ”will keep markets open and fight protectionism”, om en ”ambitious free trade agenda” och så vidare samt i det som står i paragraf 17 om balanser och att handeln ska vara ”fair and mutually beneficial”. Där finns den där balansen.

Apropå Johan Hultbergs fråga om brottsligheten är det så att cyber­attacker och cybersäkerhet specifikt inte togs upp. Det finns dock all anledning för EU-länderna att samarbeta även i dessa frågor, och ett visst samarbete har också påbörjats. Det kommer med all sannolikhet att fortsätta att utvecklas, för det är helt nödvändigt.

När det gäller de kompletteringar av lagstiftning som efterfrågades står det att man vid behov ska komplettera genom relevanta lagstiftningsåtgärder. Det har inte uttryckts några exempel på vad detta skulle kunna vara. Om det uppstår ett behov får man ta initiativ till det då. Det är vid behov.

Anf.  21  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det inte finns några ytterligare frågor angående återrapporten från toppmötet från närvarande ledamöter.

Vi tackar statsministern och önskar en trevlig sommar.

Innehållsförteckning

§ 1  Återrapportering från Europeiska rådet 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S) 1

Anf.  3  MARIE GRANLUND (S) 3

Anf.  4  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M) 4

Anf.  5  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S) 4

Anf.  6  JOHNNY SKALIN (SD) 5

Anf.  7  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  8  ESKIL ERLANDSSON (C) 6

Anf.  9  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S) 7

Anf.  10  ORDFÖRANDEN 7

Anf.  11  JOHNNY SKALIN (SD) 7

Anf.  12  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S) 7

Anf.  13  JENS HOLM (V) 8

Anf.  14  TINA ACKETOFT (L) 8

Anf.  15  CAROLINE SZYBER (KD) 9

Anf.  16  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S) 9

Anf.  17  BÖRJE VESTLUND (S) 10

Anf.  18  HANS ROTHENBERG (M) 10

Anf.  19  JOHAN HULTBERG (M) 10

Anf.  20  Statsminister STEFAN LÖFVEN (S) 11

Anf.  21  ORDFÖRANDEN 11

EU-nämndens uppteckningar

I EU-nämndens uppteckningar står det vad som sagts under nämndens sammanträden. Uppteckningarna publiceras ungefär två veckor efter sammanträdet.