Förordning om importkvot för nötkött

Fakta-pm om EU-förslag 2008/09:FPM139 : KOM (2009) 275

Regeringskansliet

Faktapromemoria 2008/09:FPM139

Förordning om importkvot för nötkött

Jordbruksdepartementet

2009-07-16

Dokumentbeteckning

KOM (2009) 275

Förslag till rådets förordning för öppnande av en autonom tullkvot för import av nötkött av hög kvalitet

Sammanfattning

Den fleråriga s.k. hormontvisten mellan USA och EU om nötkött har blivit löst genom att EU skapar en ny importkvot för nötkött, medan USA gör eftergifter i sina strafftullar på europeiska varor. EU har länge vägrat tillåta generell import av amerikanskt nötkött med hänvisning till att landet använder tillväxthormon vid uppfödning av nötkreatur. Detta är av hälsoskäl inte tillåtet i EU. EU har fällts i WTO, då EU bland annat inte underbyggt sina påståenden med en riskvärdering. Regeringen välkomnar lösningen av tvisten som länge drabbat europeiska exportvaror med strafftullar.

1Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

Inom ramen för WTO inledde USA och Kanada en tvist i mitten av 90-talet, eftersom man ansåg att EU:s importförbud för nötkött som behandlats med tillväxthormoner var orättfärdigt. USA och Kanada hävdade att det inte fanns några vetenskapliga belägg, vilket EU hävdade, för att kött som behandlats med tillväxthormoner utgjorde ett hot mot människors hälsa. Såväl WTO-panelen som överprövningsorganet i WTO, kom fram till att EU:s regler stred mot SPS-avtalets krav, på att införande av hårdare regler än vad som rekommenderats av standardiseringsorganen, måste bygga på en riskvärdering. EU rättade sig inte efter utslaget, och i juli 1999 kunde USA och Kanada införa strafftullar på företrädesvis jordbruksprodukter.

I år meddelade USA att man planerade att införa en roterande lista över europeiska varor som skulle beläggas med strafftull. Denna åtgärd inspirerade till ansträngningar från EU:s sida att förhandla fram den lösning på tvisten med USA som kommissionens förslag till rådsförordning är ett resultat av. EU förhandlar fortfarande om en kompensationslösning med Kanada.

1.2Förslagets innehåll

Den årliga WTO-kvot som nu har förhandlats fram på 20 000 ton, kommer att medge tullfri import av nötkött av hög kvalitet, enligt MGN-principen, från och med den 1 augusti 2009. Liksom de importkvoter som redan finns för amerikanskt nötkött till EU, måste köttet vara hormonfritt. Kvoten är öppen för alla WTO-medlemmar, men i princip är det i första hand amerikanska producenter som kommer att kunna utnyttja den. Kvotens utformning har föranlett kommentarer från ett antal köttexporterande länder eftersom kriterierna för kvotens utformning anses gynna USA. Enligt uppgörelsen ska USA i gengäld avstå från att ändra varutäckningen för sina strafftullar och nivån på strafftullarna. Det innebär att USA t.ex. inte kommer att höja tullen för roquefortost. USA kommer vidare att avstå från att göra ändringar när det gäller produkternas ursprung. Det betyder också att USA t.ex. inte kommer att införa några strafftullar för lingonsylt och fryst griskött från Sverige, såsom tidigare aviserats. Efter tre år kan EU och USA välja att gå vidare genom att EU utökar tullkvoten till 45 000 ton och USA avvecklar sina strafftullar på europeiska varor.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Förordningen är direkt tillämplig i Sverige och förslaget bedöms inte innebära någon påverkan på svenska regler.

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Förslaget får inga konsekvenser för EU:s eller Sveriges budget. Kommissionen har inte gjort någon konsekvensanalys av förslaget. EU har dock, liksom Sverige, ett underskott av nötkött sedan några år tillbaka.

2Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar att den långvariga tvisten mellan USA och EU vad gäller tillväxthormoner i nötkött nu har fått en lösning. Det är också positivt att berörda svenska exportvaror inte längre kommer beläggas med strafftullar av USA.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Medlemsstaterna väntas stödja kommissionens förslag.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Kommissionen är som förslagsställare drivande i frågan. Övriga relevanta institutioner har inte givit uttryck för någon ståndpunkt.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Förslaget har inte remitterats.

3Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

Artikel 133 i EG-fördraget. Rådet fattar beslut med kvalificerad majoritet.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Förslaget avser ett område där gemenskapen är ensam behörig och har exklusiv kompetens. Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen är därför inte tillämplig.

4Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Förordningen förväntas antas av Jordbruks- och fiskerådet den 13 juli 2009.

4.2Fackuttryck/termer

Världshandelsorganisationen (WTO) beskriver sitt huvudsyfte som att se till att handeln flyter så smidigt, förutsägbart och fritt som möjligt. Den har ungefär 150 medlemmar, vilket innebär att större delen av världen är med. Beslut fattas vanligen med enhällighet.

MGN-principen = mest gynnad nation-principen, innebär att alla tredjeländer får samma marknadstillträde. WTO-reglerna kräver att kvoterna fördelas enligt MGN.

Sanitära och fytosanitära frågor (SPS) handlar om åtgärder som olika länder vidtar för att skydda människors, djurs och växters liv och hälsa från risker kopplade till livsmedel, foder, djursjukdomar eller växtskadegörare. SPS-avtalet är ett av flera avtal som ingåtts inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO).