Planen REpowerEU samt meddelande om el- och gasmarknaden

Fakta-pm om EU-förslag 2021/22:FPM102 : COM(2022) 230

Regeringskansliet Faktapromemoria  2021/22:FPM102
Planen REpowerEU samt meddelande om el- och gasmarknaden	2021/22:FPM102
Infrastrukturdepartementet
2022-06-20
Dokumentbeteckning
COM(2022) 230
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN - Planen REPowerEU
COM(2022) 221
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN - En EU-strategi för solenergi
COM(2022) 240
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN - EU:s plan för energibesparing
JOIN(2022) 23
GEMENSANT MEDDELANDE TILL EUROPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN - EU:s externa energiengagemang i en föränderlig värld
COM(2022) 236
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN - Kortsiktiga interventioner på energimarknaden och långsiktiga förbättringar av elmarknadens utformning - en handlingslinje
COM(2022) 222
Förslag till EUROPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv (EU) 2018/2001 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor, direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda och direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

Sammanfattning

Den 18 maj presenterade EU-kommissionen ett meddelande om REPowerEU-planen, med förslag på åtgärder i syfte att fasa ut EU:s beroende av energiimport från Ryssland så fort som möjligt. Planen inkluderar ett lagstiftningsförslag med förslag till revideringar i direktiv (EU) 2018/2001 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor, direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda, samt direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet.

Kommissionen föreslår bland annat att målet för andelen förnybar energi i EU till 2030 höjs från kommissionens nuvarande förslag om 40 procent till 45 procent och att målet för energieffektivisering till 2030 höjs från kommissionens nuvarande förslag om 9 procent till 13 procent.

Kommissionen föreslår vidare krav på installation av solenergianläggningar på vissa byggnader. Kommissionen föreslår också ett reviderat tillstånds-förfarande för förnybar energi som innebär att medlemsstaterna ska identifiera och miljöbedöma områden där anläggningar och distributionsnät snabbt kan få nödvändiga tillstånd utan individuell miljöbedömning.

REPowerEU-paketet omfattar även fyra meddelanden, utan lagstiftningsförslag, om solenergi, energibesparing, el- och gasmarknaden, liksom om internationellt energisamarbete. Vidare innehåller paketet ett förslag till förordning för REPowerEU-planens genomförande inom faciliteten för återhämtning och resiliens.

Regeringen välkomnar kommissionens förslag med möjliga åtgärder för att minska beroendet av import av ryska fossila bränslen.

Regeringen välkomnar också den höjda ambitionsnivån och anser att högre mål för energieffektivitet och förnybar energi på EU-nivå är angeläget. Regeringen anser dock att alla medlemsstater måste bidra till målen och avser verka för att Sveriges nationella bidrag till EU-målet om förnybar energi inte blir högre än vad som krävs för att Sverige ska bli klimatneutralt till 2045. Utsläppsminskningar bör främjas, därför avser regeringen verka för att de nationella energieffektiveringsbidragen förblir indikativa för att inte begränsa en ökad elektrifiering.

Regeringen är positiv till att energieffektivisering får en ökad roll i minskningen av fossila bränslen och att energieffektivisering först-principen beaktas, men avser också verka för att regelverket för energieffektivisering inte hindrar teknikskiften som kräver en ökad elektrifiering.  

Regeringen är generellt positiv till kortare tillståndsprocesser. Regeringen ser att utpekande av fokusområden kan undersökas. Viktigt är dock att eventuella förslag utformas på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt, samt att regelverket medger en rättssäker och effektiv prövning där relevanta intressen kan vägas mot varandra och där man tar hänsyn till varje medlemsstats nationella förutsättningar. Förslagen ska syfta till att förena försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet. Det är också viktigt att konsekvenserna av att flytta miljöbedömningen från projektskede till strategiska övergripande beslut granskas så att systemet blir mer effektivt än nuvarande miljöprövningssystem.

Delar av REPowerEU-planen kommer troligen att förhandlas under Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd den 1 januari till och med den 30 juni 2023.

1                 Förslaget

1.1           Ärendets bakgrund

Den 8 mars 2022 presenterade EU-kommissionen meddelandet REPowerEU – Gemensamma europeiska åtgärder för säkrare och hållbarare energi till ett mer överkomligt pris, med möjliga åtgärder som dels kan minska effekterna av höga energipriser, dels minska importberoendet av fossila bränslen, framför allt från Ryssland.

Det paket som EU-kommissionen presenterade den 18 maj 2022, REPowerEU-planen, följer upp meddelandet från 8 mars och är ett svar på Europeiska rådets uppmaning i mars 2022 att ta fram en detaljerad plan för att EU så snabbt som möjligt ska kunna fasa ut beroende av energiimport från Ryssland.

1.2           Förslagets innehåll

Den 18 maj presenterade EU-kommissionen REPowerEU-planen i syfte att fasa ut EU:s beroende av energiimport från Ryssland så fort som möjligt. Rysslands invasion av Ukraina har gjort frågan om energiförsörjning och import av och utfasning av fossila bränslen högaktuell. Planen inkluderar både ett lagstiftningsförslag samt fyra meddelanden, utan lagstiftningsförslag.

1.2.1 Förslag till ny lagstiftning

Kommissionen föreslår ett direktiv med ändringar i tre direktiv: direktiv (EU) 2018/2001 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor, direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda, samt direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet.

Direktivet om förnybar energi

Kommissionen föreslår en höjning av målet för förnybar energi till 2030 från nuvarande mål på 32 procent till 45 procent. Kommissionens nuvarande förslag i Fit for 55-paketet är 40 procent förnybar energi till 2030.

För att effektivisera tillståndsförfarandet föreslår kommissionen ett system där medlemsstaten ska peka ut land- och havsområden för produktion av förnybar energi, så kallade fokusområden. Inom fokusområdena föreslås utbyggnad av förnybar energi av en eller flera specifika typer inte förväntas ha någon betydande miljöpåverkan med tanke på det valda områdets särdrag. Vid utpekande av fokusområden föreslås medlemsstaterna prioritera artificiella och bebyggda ytor och utesluta bl.a. Natura 2000-områden och naturreservat, frånsett bebyggda områden i dessa områden, samt andra områden som identifierats som känsliga för miljöpåverkan från anläggningar för förnybar energi. Vidare föreslås att en miljöbedömning ska utföras i enlighet med villkoren i direktiv 2001/42/EG om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan (MKB-direktivet), och i tillämpliga fall en bedömning i enlighet med artikel 6.3 i direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (art- och habitatdirektivet). Inom de utpekade fokusområdena ska lämpliga villkor och skyddsåtgärder gälla för verksamheter som uppförs.

Inom utpekade fokusområden krävs därefter ingen miljökonsekvensbedömning för enskilda anläggningar enligt artikel 2.1 i MKB-direktivet annat än om det kan förväntas ske t.ex. betydande gränsöverskridande miljöpåverkan. Tillståndsprocessen i fokusområdena föreslås få en maximal tidsgräns om ett år. Regelverket föreslås gälla för anläggningar för förnybar energi samt vissa elledningar, med undantag för bioenergianläggningar. Tillståndsprocesserna utanför de utpekade fokusområdena föreslås inte få ta längre tid än två år, inkluderat miljökonsekvensbedömningar enligt MKB-direktivet och bedömningar enligt artikel 6.3 i art- och habitatdirektivet.

Kommissionen föreslår att, till dess klimatneutralitet uppnåtts, ska medlemsstaterna säkerställa att anläggningar för produktion av förnybar energi, inklusive bl.a. viss nätanslutning, antas vara av överordnat allmänintresse och av vikt för människors hälsa och säkerhet, vid tillämpning av vissa bestämmelser om undantag i art- och habitatdirektivet, direktiv 2000/60/EG (vattendirektivet) och direktiv 2009//147/EG (fågeldirektivet).

För solenergi på byggnader eller på andra byggda ytor vars primära syfte inte är solenergi föreslås tillståndsprocesserna få vara högst tre månader

Direktivet om energieffektivisering

Kommissionen föreslår ett höjt energieffektiviseringsmål från kommissionens nuvarande förslag om 9 procent mellan 2020–2030 till 13 procent till 2030 (motsvarande mål i dag är 32,5 procent avseende perioden 2007–2030).  I kommissionens förslag har referensåret ändrats från 2007 till 2020. Kommissionens förslag betyder att den slutliga och primära energianvändningen ska minska med 9 procent mellan 2020 och 2030. Detta är samma som 36 procent minskad slutlig energianvändning och 39 procent minskad primär energianvändning med 2007 som referensår.

Direktivet om byggnaders energiprestanda

Kommissionen föreslår att alla nya byggnader ska byggas så att de möjliggör kostnadseffektiv installation av solenergiteknik i ett senare skede.

Kommissionen föreslår att alla nya offentliga och kommersiella byggnader med en användbar golvyta större än 250 kvadratmeter senast den 31 december 2026 ska ha en solenergianläggning installerad. 

Kommissionen föreslår vidare att kravet utökas senast den 31 december 2027 till att omfatta alla befintliga offentliga och kommersiella byggnader med en användbar golvyta större än 250 kvadratmeter.

Kommissionen föreslår även att alla nya bostadshus ska ha en lämplig solenergianläggning installerad senast den 31 december 2029.

Kommissionen föreslår att medlemsstaterna kan få göra visa undantag baserat på den tekniska och ekonomiska potentialen samt byggnadernas karakteristika.

1.2.2 Meddelanden

Meddelande om REPowerEU-planen

Meddelandet innehåller den övergripande planen för hur EU ska frigöra sig från importen av fossila bränslen från Ryssland. 

Kommissionen bedömer att genomförandet av planen kommer kräva investeringar på 210 miljarder euro till 2027, utöver vad som behövs för att förverkliga målen i Fit for 55-paketet.

För att finansiera detta föreslår kommissionen bland annat att återstående medel inom faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) ska kunna användas för åtgärder inom REPowerEU. Dessutom föreslås möjlighet till frivilliga överföringar från nationella anslag inom den gemensamma jordbrukspolitiken samt sammanhållningspolitiken. Kommissionen föreslår även att använda intäkter från auktionering av utsläppsrätter från marknadsstabilitetsreserven i EU:s utsläppshandelssystem.

Kommissionens förslag till ändringar i förordning för faciliteten för återhämtning och resiliens innebär att planerna för återhämtning och resiliens ska få en viktig roll i genomförandet och att de ska kunna uppdateras för att möjliggöra detta.

Vidare betonar kommissionen en ambitiös uppdatering av energi- och klimatplanen 2023 i enlighet med Styrningsförordningen (EU) 2018/1999.

Beträffande diversifiering nämner kommissionen bland annat energiplattformen som kommer möjliggöra frivilliga gemensamma uppköp av gas, flytande naturgas (LNG) och vätgas. Kommissionen överväger även en "gemensam inköpsmekanism" för att möjliggöra gemensamma inköp av gas inklusive förnybar vätgas.

För att ersätta naturgas, kol och olja i sektorer som har svårt att ställa om föreslår kommissionen produktion av 10 miljoner ton förnybar vätgas inom EU samt ett mål om 10 miljoner ton importerad vätgas. Kommissionen kommer även att stödja utvecklingen av tre stora vätgaskorridorer för import via Medelhavet, Nordsjön och Ukraina.

Förutom vätgas bedömer kommissionen att biometan på ett kostnadseffektivt sätt kan bidra till att minska beroendet av rysk naturgas. Planen slår fast en målsättning om 35 kubikmeter biometan till 2030.

Vidare lyfter kommissionen bioenergins betydelse som en stabil inhemskt producerad energikälla, men poängterar bioenergins hållbarhetskrav och bedömer att bioenergin kommer stå för en måttlig ökning fram till 2030.

Meddelande om en solenergistrategi för EU

Kommissionen menar att solenergin är kärnan i REPowerEU-planen och föreslår en ambitiös ökning av utbyggnaden och användningen av solenergi i hela EU. Solenergi i kombination med energieffektivisering framhålls bland annat som en lösning mot de höga slutkundspriserna och installationstakten föreslås öka från 18 GW 2020 till 45 GW per år med mål om 300 GW solceller till 2028.

Kommissionen föreslår även att tillståndsprocesserna för installation av solceller på hustak ska begränsas till tre månader.

Meddelande om en energisparplan för EU

Kommissionens förslag till en energisparplan för EU innehåller åtgärder på kort, medellång och lång sikt. För kortsiktiga energibesparingar lyfter kommissionen åtgärder som leder till beteendeförändringar, medan den på medellång- och lång sikt lyfter behovet av att påskynda och stärka strukturella förändringar med energieffektivitetsåtgärder.

Kommissionen uppmuntrar medlemsstaterna till specifika informationsinsatser riktade mot hushåll och industri och framhåller att beteendeförändringar redan på kort sikt kan minska efterfrågan på gas och olja med upp till 5 procent på EU-nivå. Medlemsstaterna föreslås också fullt ut nyttja stödåtgärder som sänkta momssatser för energieffektiva uppvärmningssystem och för isolering i byggnader och andra energiprissättningsåtgärder, som uppmuntrar byte till värmepumpar och köp av effektivare produkter.

Meddelande om el- och gasmarknaden

Kommissionens meddelande innehåller två delar - en del med fokus på kortsiktiga åtgärder för hantering av de höga energipriserna och en del med fokus på långsiktiga åtgärder. Vad gäller kortsiktiga ingripanden betonar kommissionen att de ska var tidsbegränsade, riktade och med minimal påverkan på marknadsgrunderna samt tydligt fokusera på kostnaden för gasen. Kommissionen föreslår exempelvis möjlighet till användning av så kallade flaskhalsintäkter för att finansiera akuta åtgärder riktade mot konsumenter som en kortsiktig åtgärd.

Vad gäller långsiktiga åtgärder förslår kommissionen till exempel försäkringsmetoder, mekanismer för att begränsa prischocker, efterfrågeflexibilitet och energieffektivisering.

Meddelande om EU:s strategi för internationellt energisamarbete

Kommissionens strategi för internationellt energisamarbete syftar till att främja energisäkerhet, diversifiering av energitillförsel till EU, energieffektivisering samt grön och rättvis energiomställning globalt. EU föreslås enligt strategin fortsatt främja diversifiering inom värdekedjor för kritiska råmaterial, samt att i tillägg till existerande partnerskap verka för nya.

Genom den frivilliga gemensamma plattformen för gasuppköp föreslås EU verka för att diversifiera gasimporten till EU, exempelvis från USA, Kanada, Egypten, Israel, Norge och Nigeria. Kommissionen kommer verka för nya energipartnerskap med pålitliga leverantörer, också inom förnybara energikällor och gaser med låga koldioxidutsläpp samt verka för en välfungerande LNG marknad.

1.3           Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Regeringen analyserar fortsatt förslaget till direktiv och dess eventuella effekt på svensk lagstiftning.

Verksamheter för produktion av förnybar energi kan idag ofta kräva tillstånd enligt miljöbalken. Elledningar kan kräva nätkoncession enligt ellagen (1997:857). För prövningen av anläggningar för förnybar energiproduktion gäller redan tidsfrister som motsvarar de tidsfrister som kommissionen nu föreslagit, enligt förordningen (2021:757) om tidsfrister och kontaktpunkt för vissa ärenden som gäller tillförsel av förnybar energi. För elledningar gäller i normalfallet en tidsfrist om två år enligt förordningen (2021:808) om nätkoncession.

De föreslagna bestämmelserna om så kallade fokusområden saknar motsvarighet i svensk tillståndslagstiftning idag och regeringen analyserar förslagens effekter på gällande regler. Den svenska regleringen av markanvändning och bebyggelse genom detaljplaner har en del likheter med den planläggning som kommissionen föreslår för fokusområden. Mer övergripande planeringsunderlag som i vissa fall berör energiproduktion finns också i form av havsplaner, riksintresseutpekanden och i vissa fall fördjupande översiktsplaner för vindbruk.

Regeringen analyserar fortfarande effekterna av vad ett höjt mål för förnybar energi och ett höjt mål för energieffektivisering på EU-nivå kan innebära för gällande svenska regler. Vilka lagar, förordningar och föreskrifter som påverkas beror på vilka artiklar i direktiven som föreslås bidra till höjningen av målet.

Kommissionens förslag gällande solenergianläggningar i byggnader kan ha påverkan på plan- och bygglagstiftningen.

1.4           Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

De budgetära konsekvenserna bedöms vara begränsade då förslaget innebär att REPowerEU i huvudsak kommer att finansieras genom användning att återstående lånemedel inom återhämtningsfaciliteten (RFF). Om någon medlemsstat fallerar på sina RFF-lån skulle det innebära att EU behöver garantera lånet, vilket skulle ha budgetära effekter för Sverige genom en ökad EU-avgift för att täcka EU:s ökade utgifter. Att en medlemsstat skulle fallera på sina lån bedöms dock inte som särskilt troligt. När det gäller omallokeringen av medel från den gemensamma jordbruks- och sammanhållningspolitiken, har den inga budgetära konsekvenser då det gäller redan befintligt kuvert och därmed inga nya utgifter för EU. Inte heller kommissionens förslag att använda intäkter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) bedöms ha några budgetära konsekvenser för Sverige.

Kommissionens förslag om solenergi på byggnader och snabbare tillståndsprocesser skulle om de genomförs i sin nuvarande form medföra budgetära konsekvenser på nationell nivå. Konsekvenserna av förslagen behöver analyseras innan en bedömning av de budgetära konsekvenserna kan ske på nationell nivå såväl som på lokal nivå. Eventuella förslag som medför budgetära konsekvenser för kommunsektorn och som aktiverar den kommunala finansieringsprincipen ska finansieras genom en omfördelning av medel inom befintliga ramar inom berörda utgiftsområden på statsbudgeten.

Regeringens anser att Sverige konstruktivt ska verka för att medel används så effektivt som möjligt för de utgifter som ingår i uppgörelsen om EU:s långtidsbudget för 2021–2027. Eventuella nya uppgifter och åtaganden som innebär kostnader ska finansieras genom omprioriteringar av medel inom beslutade ramar i den fleråriga budgetramen (MFF).

Kommissionen har inte presenterat någon jämställdhetsanalys.

2                 Ståndpunkter

2.1           Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar EU-kommissionens förslag till möjliga åtgärder för att minska beroendet av import av fossila bränslen och anser att EU:s beroende av fossila bränslen bör fasas ut så snabbt som möjligt.

Regeringen välkomnar den höjda ambitionsnivån och anser att högre mål för energieffektivitet och förnybar energi på EU-nivå är angeläget. Regeringen anser dock att alla medlemsstater måste bidra till målen och avser verka för att Sveriges nationella bidrag till målet om förnybar energi inte blir högre än vad som krävs för att Sverige ska bli klimatneutralt till 2045. Regeringen anser vidare att alla fossilfria energislag måste kunna bidra till omställningen, inklusive bioenergi och kärnkraft.

Utsläppsminskningar bör främjas, därför avser regeringen verka för att de nationella energieffektiveringsbidragen förblir indikativa för att inte begränsa en ökad elektrifiering. Regeringen är positiv till att energieffektivisering får en större roll i minskning av fossila bränslen och att energieffektivisering först-principen beaktas, men avser också verka för att regelverket för energieffektivisering inte hindrar teknikskiften som kräver en ökad elektrifiering.  I linje med detta fortsätter regeringen verka för att detaljregleringen i lagstiftningen minimeras.

Regeringen är generellt positiv till kortare tillståndsprocesser. Regeringen ser att utpekande av fokusområden kan undersökas. Viktigt är dock att eventuella förslag utformas på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt samt att regelverket medger en rättssäker och effektiv prövning där relevanta intressen kan vägas mot varandra och där man tar hänsyn till varje medlemsstats nationella förutsättningar. Förslagen ska syfta till att förena försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet. Det är också viktigt att konsekvenserna av att flytta miljöbedömningen från projektskeden till strategiska övergripande beslut granskas så att systemet blir mer effektivt än nuvarande miljöprövningssystem.

Regeringen avser även att verka för att bioenergi behandlas lika som annan förnybar energi och inte exkluderas i eventuella förenklade tillståndsprocesser.

Regeringen anser likt kommissionen att en ökad ambition av solenergi i EU kan bidra till att fasa ut användningen av fossil energi.  EU-lagstiftningen för bebyggelse bör dock ge flexibilitet för medlemsstaterna så att utbyggnaden av solenergi sker på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt och i enlighet med medlemsstaternas olika förutsättningar. Därtill bör EU-lagstiftningen för bebyggelsen främja teknikneutrala och kostnadseffektiva val av hållbara, fossilfria energislag.

Regeringen värnar välfungerande energimarknader, men anser att medlemsstater vid extraordinära tillfällen bör ha möjlighet att använda tillfälliga och riktade åtgärder för att hantera omfattande priseffekter för slutkunder.

Regeringen välkomnar på ett övergripande plan förslaget om att faciliteten för återhämtning och resiliens ska användas för det huvudsakliga genomförandet av REPowerEU och understryker behovet av att prioritera miljö och klimat. Regeringen kan stödja användningen av befintliga medel inom faciliteten för detta ändamål, är öppen för att diskutera frivilliga överföringar av medlemsstaters anslag inom sammanhållningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken och är skeptisk till förslaget om att mata ut och auktionera ytterligare utsläppsrätter från marknadsstabilitetsreserven.

2.2           Medlemsstaternas ståndpunkter

Europeiska rådet har på ett övergripande plan ställt sig bakom målsättningen att så snart som möjligt fasa ut rysk energi och påskynda utbyggnaden av förnybar energi och arbetet med energieffektivisering. Medlemsstaternas ståndpunkter om de enskilda förslagen i REPowerEU-planen är inte kända.

2.3           Institutionernas ståndpunkter

Institutionernas ståndpunkter är ännu inte kända.

2.4           Remissinstansernas ståndpunkter

Remissinstansernas ståndpunkter är ännu inte kända.

3                 Förslagets förutsättningar

3.1           Rättslig grund och beslutsförfarande

Artikel 194.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) ger den rättsliga grunden för att föreslå åtgärder för att utveckla nya och förnybara energiformer och främja energieffektivitet, vilka är mål för unionens energipolitik. i artikel 194.1 c.

Artikel 192 (1) I fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) utgör den rättsliga grunden för att ändra tillämpningen av unionens miljöregelverk.

3.2           Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Kommissionen anser att lagstiftningsförslaget är förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen.

Avseende subsidiaritetsprincipen anser kommissionen att EU-målen till 2030 är kollektiva och att en samordnad EU-politik har en bättre möjlighet att nå målen än endast nationella eller lokala åtgärder. Kommissionen menar att det behövs en samordnad europeisk strategi för att förkorta och förenkla tillståndsförfaranden och administrativa processer för att påskynda den nödvändiga utbyggnaden av förnybar energi. En ökad andel förnybar energi bidrar bland annat till det långsiktiga målet om klimatneutralitet samt till att fasa ut EU:s beroende av ryska fossila bränslen samt sänka energipriserna.

Avseende proportionalitetsprincipen bedömer kommissionen att det finns ett tydligt behov av samordnade och brådskande åtgärder för att påskynda utbyggnaden av förnybara energikällor mot bakgrund av den geopolitiska situation som uppkommit med anledning av Rysslands invasion av Ukraina och de höga energipriserna.

Regeringen delar kommissionens bedömning avseende subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen för lagstiftningsförslagen.

4                 Övrigt

4.1           Fortsatt behandling av ärendet

Tidplanen är ännu inte känd, men behandlingen av lagförslaget kommer att hanteras i rådsarbetsgruppen för energi. Delar av REPowerEU-planen kommer troligen att förhandlas under Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd den 1 januari till och med den 30 juni 2023.

4.2           Fackuttryck/termer