Till innehåll på sidan

Trafikskadeersättning vid rattonykterhet

Skriftlig fråga 2006/07:1050 av Svensson Smith, Karin (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2007-04-19
Anmäld
2007-04-20
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2007-04-27
Svar anmält
2007-05-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 19 april

Fråga

2006/07:1050 Trafikskadeersättning vid rattonykterhet

av Karin Svensson Smith (mp)

till justitieminister Beatrice Ask (m)

Arbetet med att komma till rätta med rattfyllerierna måste föras på alla fronter. En stötande inkonsekvens i dagens regler är att den som bryter mot en grundläggande trafiksäkerhetsregel genom att köra rattfull och utsätta sig själv och andra för risken att dödas eller skadas har rätt till trafikskadeersättning för sina personskador.

I departementspromemorian Trafikförsäkringsfrågor m.m., Ds 2006:12, finns ett förslag om en förändring av de nuvarande jämkningsreglerna som avser ersättning till rattfulla förare. I dag måste försäkringsbolaget dels styrka att föraren har varit rattfull – ingalunda alla är dömda för rattfylleri av dem som har kört rattfulla och då skadat sig – dels styrka att föraren har medverkat till sina skador genom vårdslöshet – ringa vårdslöshet räcker. I Ds 2006:12 föreslås att en omvänd bevisbörda införs så att den som bevisligen har varit rattfull måste bevisa att hans alkohol- eller drogpåverkan har saknat betydelse för uppkomsten av hans skador. Ds 2006:12 är remissbehandlad. En del remissinstanser, bland andra Försvarets motorklubb, vill gå längre och helt exkludera rattfulla förare från rätten till trafikskadeersättning – ersättningen från den allmänna försäkringen skulle självfallet inte påverkas. Alkolåsutredningen förslår avskaffande av regeln om ersättning till rattfulla förare som själva medverkat till sina skador. I regeringens proposition 2006/07:50 om trafikförsäkring finns inga förslag till förändring angående ersättning för rattfulla förare trots åtta (!) års beredning på Justitiedepartementet.

Har justitieministern för avsikt att med syfte att vara kraftfull i kampen mot rattfylleriet inte bara ändra i jämkningsreglerna utan i stället helt ta bort rätten till ersättning från trafikskadelagen för den rattfulle motorfordonsförare som medverkat till sin egen skada genom vårdslöshet?

Svar på skriftlig fråga 2006/07:1050 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask

den 27 april

Svar på fråga

2006/07:1050 Trafikskadeersättning vid rattonykterhet

Justitieminister Beatrice Ask

Karin Svensson Smith har frågat mig om jag avser att ta bort rätten till trafikskadeersättning för den som kört rattfull och medverkat till sin egen skada genom vårdslöshet.

Antalet dödade och svårt skadade i trafiken måste minska. Det är inte acceptabelt att vägtrafiken tar så många liv som den gör i dag. Riksdagen har satt som mål att antalet dödade i trafiken ska halveras till utgången av 2007, jämfört med hur det var för tio år sedan.

Kampen mot rattfylleri är en viktig del i detta arbete. Just när det gäller rätten till trafikskadeersättning gäller redan i dag särskilt stränga regler för den som kört rattfull. Huvudregeln är att ersättning för personskada kan jämkas när den skadelidande uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet har medverkat till sin skada. Ersättning till förare som gjort sig skyldig till rattfylleri kan dock jämkas även om vårdslösheten inte varit grov. Den skärpta synen på rattfylleri har också kommit till uttryck i rättspraxis. Vid höga alkoholhalter presumeras det att föraren varit vårdslös, förutsatt att det inte finns någon annan förklaring till olyckan, och ersättningen kan då jämkas.

Jag är inte beredd att nu gå ännu längre och helt ta bort rätten till trafikskadeersättning för den som kört rattfull och varit vårdslös. Detta skulle drabba den enskilde och dennes familj mycket hårt. Rattfylleri bör i stället motverkas på andra sätt, till exempel genom att öka möjligheterna till upptäckt och lagföring. Ett av de viktigaste instrumenten är polisens arbete med alkoholutandningsprover. Jag har med tillfredsställelse noterat hur de under senare år har ökat, från drygt 1,2 miljoner år 2001 till 2,3 miljoner år 2006. Satsningen innebär att olyckorna minskar och att fler av dem som kör bil trots att de har alkoholproblem fångas upp av samhället. Förebyggande insatser mot rattfylleri har också stor betydelse. Arbete pågår bland annat med en utvidgad utbildning om riskbeteenden i trafiken för dem som tar körkort och med åtgärder som ska öka användningen av alkolås.

Jag vill i sammanhanget nämna att regeringen avser att föreslå att statens kostnader för trafikskadades sjukpenning och sjukersättning överförs till trafikförsäkringen. Direktiv till en utredning om detta har nyligen beslutats. I uppdraget ligger att överväga om någon ändring bör göras i trafikskadelagens jämkningsregler.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.