Bredband åt alla
Skriftlig fråga 2006/07:1210 av Wikén, Stefan (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-05-18
- Anmäld
- 2007-05-21
- Besvarad
- 2007-05-24
- Svar anmält
- 2007-05-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 18 maj
Fråga
2006/07:1210 Bredband åt alla
av Stefan Wikén (s)
till statsrådet Åsa Torstensson (c)
Fram till 2011 satsar elnätbolagen på att vädersäkra elnätet. Mängder av elkablar grävs ned och allt sker i ett mycket högt tempo – totalt beräknas elnätbolagen investera 50 miljarder. De nya elkablarna kan till låg kostnad kompletteras med optisk fiber.
Sverige har därför ett unikt tillfälle att uppnå riksdagens mål om bredband för alla och återta en tätposition som IT-nation.
Alla är överens om att det är kostnadseffektivt att dra bredbandskablar parallellt med att elnätet vädersäkras. Det bör finnas en samordning av förläggning av rör inklusive att fördela kostnaderna, konstaterade regeringens IT-politiska strategigrupp när de summerade tre års arbete i höstas.
Dagligen täcks mängder av kabeldiken över, utan att möjligheten till samförläggning utnyttjas – ett enormt samhällsekonomiskt slöseri! PTS konstaterar att det är orimligt att anta att enbart kommersiella krafter är tillräckliga för att målet med bredband åt alla skall kunna uppnås senast 2010 – och föreslår drygt 500 miljoner i statligt stöd för vidare utbyggnad av bredbandsnätet. Hittills har regeringen anslagit endast 2 miljoner kronor för att landets länsstyrelser ska verka för ökad samförläggning.
Mot bakgrund av det anförda:
Avser statsrådet att ta initiativ för att ta vara på århundradets bredbandschans att uppnå riksdagens mål och se till att det snabbt avsätts tillräckliga resurser?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:1210 besvarad av Statsrådet Åsa Torstensson
Svar på fråga
2006/07:1210 Bredband åt alla
Statsrådet Åsa Torstensson
Stefan Wikén har frågat mig om jag avser att ta initiativ för att ta vara på århundradets bredbandschans att i samband med vädersäkring av elnäten uppnå riksdagens mål om bredband för alla och för detta se till att det snabbt avsätts tillräckliga resurser.
Jag delar bedömningen att elbolagens arbete med att vädersäkra elnätet ger stora möjligheter för utbyggnaden av bredband. Bredband behövs för att fler och växande företag ska skapas runt om i landet. Möjligheten måste därför utnyttjas!
Man måste i sammanhanget komma ihåg att utgångspunkten är att utbyggnad av IT-infrastruktur sker genom marknadens försorg. Det torde finnas flera parter som är intresserade av att utnyttja möjligheterna till samförläggning eller kanalisation bland bredbandsoperatörer, ägare av elnät och andra som har intressen av väl utbyggt bredband.
Att samförläggning kommer till stånd är dock inte självklart även om intressenter finns. Aktörerna måste träffas och få ihop sina utbyggnadsplaner med mera. Det är för att stödja sådan samverkan som regeringen givit länsstyrelser i uppdrag att verka samordnande för att få till stånd mer samförläggning. Det verkar som om frågeställaren är kritisk mot detta uppdrag. Samtidigt måste man komma ihåg att den tidigare socialdemokratiska regeringen inte vidtog några åtgärder för att utnyttja de givna möjligheterna. Jag tror att länsstyrelsernas arbete är värdefullt.
Det är dock inte alltid som förutsättningar finns för samförläggning. I dessa fall kan framtida utbyggnad av bredband underlättas väsentligt om tomrör eller annan kanalisation läggs ned samtidigt som elnäten rustas. Jag tycker därför att det även finns starka skäl att överväga hur vi kan främja att kanalisation sker i ökad utsträckning.
Förslagen i den rapport av Post- och telestyrelsens som frågeställaren hänvisar till behandlas inom Regeringskansliet och utgör ett underlag för bedömning av framtida åtgärder. Vi måste också dra erfarenhet från nuvarande stöd, bland annat så att statliga insatser förbättrar förutsättningarna för marknadsmässiga investeringar i IT-infrastruktur. Det är viktigt att vår bredbandspolitik är väl underbygd, tydlig och långsiktig.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.