Mediekoncentrationen
Skriftlig fråga 2006/07:1555 av Petersson i Stockaryd, Helene (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-08-14
- Anmäld
- 2007-08-16
- Besvarad
- 2007-08-28
- Svar anmält
- 2007-08-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 14 augusti
Fråga
2006/07:1555 Mediekoncentrationen
av Helene Petersson i Stockaryd (s)
till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m)
På tidningsmarknaden har Bonnierkoncernen sedan lång tid tillbaka varit ett av de ledande företagen, ett faktum som har lett till en livlig debatt genom åren om mediekoncentration och risk för monopol. Men mediekoncentrationen på andra områden måste också debatteras och bli föremål för politiska överväganden.
SF köper Astoria och kommer i framtiden att stå för utbudet till ca 80 procent av biopubliken. Ett företag får därmed stor inverkan på vilka filmer som visas och på så sätt indirekt på vilken sorts film som produceras i framtiden.
I etermedierna har stora tv-distributörer, som till exempel Comhem, planer på att lägga om sitt tv-utbud genom att byta ut fristående kanaler mot kanaler ägda av etablerade mediekoncerner som Bonniers.
De förbättrade reklamvillkoren stärker också TV 4:s och Bonniers ledande ställning.
Min fråga är:
Vad avser kulturministern att göra för att minska mediekoncentrationen på de olika marknaderna?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:1555 besvarad av Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth
den 28 augusti
Svar på fråga
2006/07:1555 Mediekoncentrationen
Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth
Helene Petersson i Stockaryd har frågat mig vad jag avser att göra för att minska mediekoncentrationen på olika marknader.
Den svenska mediemarknaden har under senare år genomgått stora förändringar. Teknikutvecklingen har gjort att medieföretagen kunnat bredda sin verksamhet. På vissa delmarknader har ägandet koncentrerats till ett fåtal aktörer. Samtidigt har minskade kostnader för produktion och distribution gjort det möjligt för fler aktörer att etablera sig och konkurrera med de etablerade medieföretagen. Inom exempelvis tv-området finns ett flertal programföretag mellan vilka det råder skarp konkurrens samt flera distributörer inom olika distributionsformer. Det skulle naturligtvis vara riktigt illa om alla eller flertalet medier skulle ha samma ägare. Men så är alltså inte fallet.
Socialdemokraternas planer på särlagstiftning mot ägarkoncentration inom medier skulle innebära ett ingrepp i en av de centrala tryck- och yttrandefrihetsrättsliga principerna. Etableringsfriheten är en av grundvalarna för det fria ordet och denna bör inte inskränkas.
Petersson nämner köpen av nu konkursdrabbade Astoria Cinemas biografer som exempel. När det gäller frågan om företagskoncentrationer finns det bestämmelser om detta i konkurrenslagen och det är Konkurrensverkets uppgift att vid behov göra en bedömning – och inte min som kulturminister. I debatten om den svenska film- och biografmarknaden glöms dessutom ofta bort att det i Sverige finns ett omfattande stödsystem, som syftar till att värna mångfalden i produktionen, distributionen och visningen av film.
Petersson nämner också Comhems eventuella agerande. Jag har inga synpunkter på vilka kanaler som ett privat företag som Comhem väljer att sluta avtal med, eller hur företaget väljer att paketera sitt utbud. När det gäller marksänd digital tv – ett område där frekvensutrymmet är begränsat – finns det dock sedan länge en ordning som innebär att det vid urval bland annat ska beaktas att programutbudet som helhet ska tilltala olika intressen och smakriktningar och att det ska eftersträvas att flera av varandra oberoende programföretag deltar. Sådana urvalskriterier föreslås gälla även fortsättningsvis i den lagrådsremiss om tillstånd för digital marksänd tv som regeringen beslutade i juni 2007.
De svenska tv-reklamreglerna påverkar alla programföretag som är etablerade i Sverige. De svenska reglerna om sändningstid för annonser är mer restriktiva än vad som gäller enligt tv-direktivet. Konkurrensen snedvrids därmed till förmån för de programföretag som är etablerade utomlands men vänder sina sändningar till den svenska publiken. Syftet med regeringens förslag till ändrade sändningstider för annonser är att utjämna dessa skillnader.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.