Säkra elleveranser

Skriftlig fråga 2006/07:192 av Åström, Karin (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-11-22
Anmäld
2006-11-23
Besvarad
2006-11-29
Svar anmält
2006-11-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 22 november

Fråga

2006/07:192 Säkra elleveranser

av Karin Åström (s)

till näringsminister Maud Olofsson (c)

Under föregående mandatperiod prövades för första gången de lagliga möjligheter samhället har att tvångsförvalta företag som äger elnät och som inte klarar sina åtaganden. Det företag som prövades befanns också av domstol inte klara sina åtaganden, varför tvångsförvaltning utdömdes. Vattenfall AB blev det företag som skulle utföra tvångsförvaltningen.

Det som då inträffade var att det berörda företaget på alla sätt vägrade att samarbeta med tvångsförvaltaren och även på alla sätt försvårade förvaltningen. Efter en tid avsade sig Vattenfall AB uppdraget. Eftersom missförhållandena kvarstod fördes uppdraget vidare, denna gång till Ackordcentralen i Umeå. Företaget agerade på samma sätt och nu har även Ackordcentralen avsagt sig uppdraget.

Det är uppenbart och rimligt att samhället har möjlighet till tvångsåtgärder när vitala samhällsfunktioner såsom elförsörjning till hushåll och offentliga institutioner äventyras. Därför är det bra att den lagstiftning som finns prövats och använts. Tyvärr visar det sig då att lagstiftningen inte är tillräcklig. Den bygger faktiskt på att den som utsätts för tvångsåtgärden samarbetar med den som utför samhällets åtgärd. Utgångspunkten för detta är även den rimlig nämligen att åtgärden ska få det företag som är utsatt för tvångsåtgärden att rätta till felaktigheterna och därifrån kunna gå vidare. Men när det som i det enda fall som prövats blir uppenbart att lagens mening relativt enkelt kan sättas ur spel måste lagen förstärkas så att den även ger möjligheter att handskas med denna typ av problem.

Vad avser näringsministern att göra för att på snabbast möjliga sätt lösa situationer som beskrivs ovan?

Svar på skriftlig fråga 2006/07:192 besvarad av Näringsminister Maud Olofsson

den 29 november

Svar på fråga

2006/07:192 Säkra elleveranser

Näringsminister Maud Olofsson

Karin Åström har frågat mig vad jag avser att göra för att på snabbaste möjliga sätt lösa att nuvarande regler avseende tvångsförvaltning inte sätts ur spel.

Inledningsvis vill jag understryka att jag delar Karin Åströms uppfattning att elförsörjningen är en vital samhällsfunktion. Elnätet utgör också en central infrastruktur i vårt samhälle, vilket jag utvecklade i mitt svar den 14 november 2006 på interpellation 2006/07:29 Beredskap mot sårbarhet.

Med anledning av Karin Åströms fråga vill jag informera om att regeringen nyligen har uppdragit åt Energimarknadsinspektionen inom Statens energimyndighet att utvärdera lagen (2004:875) om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar (LFEA) och lämna förslag till hur den kan kompletteras eller ändras så att en ändamålsenlig tvångsförvaltning kan genomföras. Vidare ska Energimarknadsinspektionen inom ramen för detta uppdrag också överväga om elanvändare, som bedriver för samhället viktig verksamhet, bör ges ett skydd i lag mot avstängning av elleveranser i likhet med vad som i dag gäller för konsumenter. Myndigheten ska också lämna förslag till åtgärder.

Energimarknadsinspektionen har den 14 november 2006 hemställt om att regeringen vidtar de åtgärder som krävs för att erforderliga medel kommer att finnas tillgängliga eller kunna ställas till förfogande vid en process om inlösen enligt LFEA. Om en inlösen skulle aktualiseras ska Affärsverket svenska kraftnät efter beslut av regeringen den 23 november 2006 tillträda och förvalta egendomen för statens räkning.

Jag avser att återkomma till riksdagen under nästa år med en redogörelse för Energimarknadsinspektionens utredning och eventuella förslag till lagändringar.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.