Etiska riktlinjer för EKN
Skriftlig fråga 2006/07:405 av Bolund, Per (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-12-20
- Anmäld
- 2006-12-20
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2007-01-10
- Svar anmält
- 2007-01-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 december
Fråga
2006/07:405 Etiska riktlinjer för EKN
av Per Bolund (mp)
till statsrådet Sten Tolgfors (m)
I EKN:s regleringsbrev för 2006 gav regeringen EKN i uppdrag att redovisa resultatet av utarbetandet av etiska riktlinjer i en rapport senaste den 1 juli 2006. I EKN:s rapport återges EKN:s arbete med miljöpolicy, en försöksverksamhet med etik hos sina kunder samt EKN:s åtgärder mot korruption. EKN redovisar dock inte att man tagit fram några etiska riktlinjer för sin egen verksamhet.
Inom ramen för Sveriges politik för global utveckling ska regeringen arbeta i riktning mot en samstämmig politik för global utveckling. Det övergripande målet – att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling – gäller för alla politikområden. I den samlade politiken för global utveckling ska alla politikområden dra åt samma håll.
EKN har i dag inga övergripande etiska riktlinjer, trots att regeringen gett dem i uppdrag att ta fram sådana. EKN jobbar inte heller aktivt med hela det område som ryms inom FN:s Global Compact eller regeringens eget initiativ Globalt ansvar. Bland annat har EKN inget sätt försäkra sig mot brott mot mänskliga rättigheter inom till exempel det arbetsrättsliga området i de företag man ger garantier till.
Vad avser statsrådet att göra för att leva upp till regeringens och riksdagens krav på EKN inom dessa områden?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:405 besvarad av Statsrådet Sten Tolgfors
Svar på fråga
2006/07:405 Etiska riktlinjer för EKN
Statsrådet Sten Tolgfors
Per Bolund har frågat mig vad jag avser att göra för att leva upp till de krav som ställs på Exportkreditnämnden (EKN) angående etiska riktlinjer.
Låt mig inledningsvis framhålla att riksdagens och regeringens uppdrag till EKN är att främja svensk export genom att utfärda garantier. Det finns inga vinstkrav på verksamheten, den ska på lång sikt visa ett nollresultat. EKN fungerar som ett försäkringsbolag och fattar sina egna beslut. På samma sätt har våra viktigaste konkurrentländer garantiverksamheter för sin export. En framgångsrik garantiverksamhet för svensk export är en viktig komponent i ansträngningen att nå regeringens övergripande mål att skapa förutsättningar för flera jobb i flera och växande företag.
Det finns även krav på EKN att vidareutveckla arbetet med etiska hänsyn till miljö, korruption och sociala frågor i garantigivningen. De hänsynstaganden som EKN gör i sin garantigivning, förutom riskbedömningen, handlar om miljöhänsyn, att motverka korruption och att motverka improduktiva utgifter för skuldtyngda, fattiga länder. När det gäller de här kraven är Sverige, och EKN, ledande både i sak och i det internationella samarbetet om vilka regler och hänsyn som ska gälla i garantigivningen. Vidare ska EKN:s verksamhet bidra till Sveriges övergripande mål om en rättvis och hållbar global utveckling. I regleringsbrevet för år 2007 uppdras åt EKN att redovisa sitt arbete med etiska hänsynstaganden, inklusive utarbetandet av etiska riktlinjer, i en separat rapport.
EKN medverkar aktivt i internationella forum, framför allt i OECD, när det gäller hållbar utveckling. Som exempel kan jag betona OECD:s nya handlingsplan mot korruption – EKN har varit aktiv i genomförandet av tydligare och bättre internationella regler.
EKN har flera policydokument, som berör etiska hänsynstaganden. EKN publicerar löpande nya garantier på hemsidan, och man anstränger sig särskilt om en aktiv öppenhet när det gäller miljöprövade affärer.
En fortlöpande vidareutveckling sker av EKN:s policyer vad gäller etiska hänsynstaganden, bland annat genom kontakter med NGO:er som Amnesty Business Group och Transparency International. Av särskild vikt är vidare det internationella samarbetet för att dels utveckla hänsynstaganden vid garantigivningen, dels säkerställa att svenska exportörer erbjuds konkurrenskraftiga villkor.
När det gäller EKN:s miljöprövning ingår även bedömningar om mänskliga rättigheter (MR), då EKN kräver att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram enligt Världsbankens standarder. Det innebär att lokalbefolkningen ska tillfrågas om projekt med risk för negativ miljöpåverkan och att MKB:n ska innehålla en beskrivning av hur en sådan konsultation har gått till och vilka eventuella åtgärder som ska vidtas med anledning av denna. I OECD:s överenskommelse om miljöhänsyn vid exportfinansiering refereras till Världsbankens standarder. Enligt OECD bevakas dessutom särskilt tre aspekter inom MR-området, nämligen folkomflyttningar, påverkan på kulturellt värdefulla områden samt konsekvenser för ursprungsbefolkningar. Eventuella problem ska lösas enligt Världsbankens standarder. EKN bedömer därefter om tillräckliga åtgärder är eller kommer att bli vidtagna. Om så inte är fallet ställs ytterligare krav för att EKN ska garantera affären.
Vid vissa större projekt besöker EKN projekten för att på plats bilda sig en så god uppfattning som möjligt. Det gäller framför allt bedömning av miljöpåverkande faktorer. Vidare bevakar EKN de stora exportörernas etik genom konsultföretaget GES Investment Services.
Min uppfattning är att EKN uppfyller de relevanta övergripande etiska riktlinjerna och därmed lever upp till regeringens och riksdagens krav samt att Sverige i sin exportgarantigivning mycket väl lever upp till våra internationella åtaganden från OECD och EU. EKN har krav på att vidareutveckla arbetet med etiska hänsyn till miljö, korruption och sociala frågor i garantigivningen. I dessa områden är EKN ledande och drivande om vilka etiska hänsyn som ska gälla i garantigivningen. I de internationella forumen har Sverige varit tydligt pådrivande i etiska frågor; för närvarande förhandlas frågan om skärpningar av OECD:s miljöhänsyn i exportkreditgivningen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.