Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

FN:s terroristlista

Skriftlig fråga 2006/07:416 av Bodström, Thomas (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-12-22
Anmäld
2006-12-22
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2007-01-10
Svar anmält
2007-01-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 22 december

Fråga

2006/07:416 FN:s terroristlista

av Thomas Bodström (s)

till justitieminister Beatrice Ask (m)

En 41-årig svensk man har nu satts upp på FN:s terroristlista efter begäran från USA. När tre andra svenskar tidigare förts upp på FN:s lista tog den dåvarande svenska socialdemokratiska regeringen fullt avstånd från detta. Vid ett flertal tillfällen tog även jag som justitieminister upp frågan och framförde då kritik mot terroristlista och hur systemet fungerade. Jag krävde även då att de tre svenska medborgarna skulle tas bort från FN:s sanktionslista.

I ett uttalande från utrikesminister Carl Bildt försvaras nuvarande system och listningen av den 41-åriga mannen. Det har framkommit att Sverige inte har några invändningar mot att den svenska medborgaren förts upp på listan.

Regeringen är visserligen ett kollektiv men jag vill för tydlighetens skull fråga justitieminister Beatrice Ask om hon accepterat att den 41-årige svensken förts upp på FN:s sanktionslista och om justitieministern har för avsikt att ta några initiativ i ärendet.

Svar på skriftlig fråga 2006/07:416 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt

den 10 januari

Svar på fråga

2006/07:416 FN:s terroristlista

Utrikesminister Carl Bildt

Thomas Bodström har frågat justitieministern om hon accepterat att en 41-årig svensk har förts upp på FN:s sanktionslista enligt säkerhetsrådsresolution 1267 och om hon har för avsikt att ta några initiativ i ärendet.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Thomas Bodström hänvisar till den kritik mot 1267-systemet som Sverige under lång tid har framfört. Låt mig slå fast att regeringen vidhåller kritiken mot bristande rättssäkerhet i systemet, vilket också framgått av tidigare uttalanden. Rättssäkerhet är ett fundamentalt värde som måste respekteras. Bristerna skadar tilltron till sanktionssystemen. En annan viktig utgångspunkt är att resolution 1267 har antagits enligt FN-stadgans kap. 7 och är folkrättsligt bindande. Respekten för folkrätten har varit, och kommer under den nuvarande regeringen att förbli, en hörnsten i svensk utrikespolitik.

Sverige har, tillsammans med likasinnade länder, länge arbetat för att förbättra 1267-systemet. Förbättringar har också skett de senaste åren, vilket regeringen välkomnar. I dag finns en procedur för avlistning, en definition av kriterierna för listning, humanitära undantag, krav på beslutsunderlaget för beslut om listning, samt möjlighet för enskilda att vända sig direkt till sanktionskommittén för att begära avlistning. Steg har alltså tagits mot stärkt rättssäkerhet. Fortfarande saknas dock möjlighet till en oberoende och opartisk omprövning av säkerhetsrådets listningsbeslut. Regeringen kommer därför också framgent att ge hög prioritet åt arbetet med att stärka rättssäkerheten i 1267-systemet, inklusive att verka för förbättrade möjligheter till omprövning av säkerhetsrådets beslut.

Vad rör den svenske medborgaren grundar sig sanktionskommitténs beslut på allvarliga anklagelser om kopplingar till al-Qaida. Regeringen har i dagsläget ingen anledning att ifrågasätta kommitténs bedömning att kriterierna för listning är uppfyllda. Det finns därmed inga sakliga skäl för Sverige att motsätta sig en sanktionslistning. Om personen i fråga själv skulle anse sig vara felaktigt uppförd på listan och vill få sin sak prövad är regeringen självfallet beredd att bistå honom med att vidarebefordra hans begäran till sanktionskommittén. Utrikesdepartementet har brevledes informerat honom om denna möjlighet. EU:s medlemsstater är skyldiga att medverka till att en sådan begäran från en medborgare prövas av sanktionskommittén. Om han så önskar kan han också vända sig direkt till sanktionskommittén med en begäran om avlistning. Utrikesdepartementet har informerat honom också om den möjligheten, liksom om möjligheten att till Förstainstansrätten överklaga det EG-rättsliga beslutet som genomför frysningen av tillgångar.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.