Nordisk samekonvention

Skriftlig fråga 2006/07:539 av Bohlin, Sinikka (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2007-01-24
Anmäld
2007-01-25
Besvarad
2007-01-31
Svar anmält
2007-02-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 24 januari

Fråga

2006/07:539 Nordisk samekonvention

av Sinikka Bohlin (s)

till jordbruksminister Eskil Erlandsson (c)

Samepolitik och lagstiftning som rör samer i Finland, Norge och Sverige har sedan 1970-talet gradvis harmoniserats. Uppbyggnaden av samiska folkvalda organ i de tre länderna är ett bra exempel på denna harmoniseringssträvan.

Vid Nordiska rådets session i Reykjavik 1995 beslöts att inleda arbetet med en nordisk samekonvention. Hösten 2001 tillsattes en expertkommitté med uppgift att utarbeta ett förslag till nordisk samekonvention i syfte att säkerställa det samiska folkets rätt att självt bestämma om sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling och att för sina egna syften förfoga över sina naturtillgångar. Förslaget, som framlades hösten 2005, har remissbehandlats i de tre länderna och sametingen har ställt sig positiva till konventionsutkastet.

Vid ett möte i oktober 2006 mellan sametingens presidenter och ministrar ansvariga för samefrågor beslöts att arbetet med en nordisk samekonvention skulle fortsätta. Information och samordning skulle ske inom ramen för det nordiska samarbetet och det förutsattes att länderna skulle vara färdiga med sina ställningstaganden till konventionsutkastet under 2007.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga:

Vad är statsrådets hållning till den föreslagna nordiska samekonventionen och hur ser ratifikationsprocessen ut?

Svar på skriftlig fråga 2006/07:539 besvarad av Jordbruksminister Eskil Erlandsson

den 31 januari

Svar på fråga

2006/07:539 Nordisk samekonvention

Jordbruksminister Eskil Erlandsson

Sinikka Bohlin har frågat mig vilken hållning jag har till den föreslagna nordiska samekonventionen och hur ratificeringsprocessen ser ut.

Samerna är ett folk som lever i fyra länder. Självklart är det bra om man försöker underlätta för samerna att röra sig över nationsgränserna och utveckla ett samarbete oberoende av sådana gränser. Utkastet till nordisk samekonvention är ett led i dessa stävanden.

Utkastet har remissbehandlats i Norge, Sverige och Finland. Utfallet var delvis likartat. Remissinstanserna efterfrågade nationella konsekvensanalyser och uttryckte också stora betänkligheter inför några artiklar. Detta gällde främst artiklarna om sametingens rätt till förhandlingar och vetorätt i artikel 16 samt utnyttjande av naturresurser i artikel 36. Många remissinstanser kände oro inför att dessa artiklar allvarligt ska försvåra skogsavverkningar, vindkraft, gruvnäring, byggande av vägare etcetera.

Mot denna bakgrund beslutades vid ministermötet i Oslo förra året att alla tre länderna skulle företa analyser samt att Sverige skulle arrangera ett nordiskt seminarium med brett deltagande. Länderna ska ha genomfört detta i god tid till nästa ministermöte i november. Beroende på utfallet får länderna därefter ta ställning till den fortsatta processen. Innan en ratifikationsprocess kan inledas måste de justeringar göras som är nödvändiga för att länderna ska kunna ställa sig bakom konventionen i dess helhet. För detta krävs sannolikt förhandlingar mellan de tre regeringarna. Jag ställer mig positiv till att sådana förhandlingar inleds, så snart nödvändiga analyser och konsekvensbedömningar genomförts.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.