HBT-personers situation i Tanzania

Skriftlig fråga 2006/07:661 av Linde, Hans (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2007-02-16
Anmäld
2007-02-16
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2007-02-23
Svar anmält
2007-02-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 februari

Fråga

2006/07:661 HBT-personers situation i Tanzania

av Hans Linde (v)

till statsminister Fredrik Reinfeldt (m)

Tanzanias president Jakaya Kikwete besöker Sverige den 18–21 februari 2007 med statsministern som värd.

Enligt §§ 154–157 i den tanzaniska strafflagen är homosexuella förbindelser, även mellan vuxna, helt förbjudna och kan straffas med upp till 14 års fängelse. Det förekommer ingen öppen debatt i samhället om HBT-personers situation och det är fortfarande ett tabubelagt ämne att offentligt diskutera HBT-frågor. Landet saknar organisationer för HBT-personer.

Den 3–11 februari besökte jag själv Tanzania i samband med en studieresa med RFSU. På gräsrotsnivå pågår i dag en levande diskussion om HBT-frågor, men i möte med hälsoministeriet och ordförande i socialutskottet mötte vi en syn på HBT-frågor som kändes som medeltida och som inger stark oro.

Mot bakgrund av den svåra situationen för HBT-personer i Tanzania vill jag fråga statsminister Fredrik Reinfeldt:

Avser statsministern att ta upp denna fråga vid de bilaterala överläggningarna med Tanzanias president?

Svar på skriftlig fråga 2006/07:661 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt

den 23 februari

Svar på fråga

2006/07:661 HBT-personers situation i Tanzania

Utrikesminister Carl Bildt

Hans Linde har frågat om statsministern avser att ta upp frågan om HBT-personers situation vid de bilaterala överläggningarna med Tanzanias president. Frågan har överlämnats till mig för besvarande.

Jag finner det naturligtvis lika oacceptabelt som Hans Linde att homosexuella förbindelser är förbjudna enligt den tanzaniska strafflagen.

Mänskliga rättigheter har högsta prioritet på den svenska utrikespolitikens dagordning. Regeringen driver därför aktivt frågan om diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet både bilateralt och i multilaterala sammanhang. Det handlar bland annat om att stödja FN vad gäller övervakningen av staters genomförande av de mänskliga rättigheterna och stöd till enskilda organisationer och andra människorättsförsvarare som arbetar för att alla människor, oavsett till exempel sexuell läggning eller könsidentitet, ska kunna åtnjuta de mänskliga rättigheterna.

Det framgår också av Sveriges politik för global utveckling att utvecklingssamarbetet ska präglas av ett rättighetsperspektiv och fattiga människors perspektiv på utveckling. Ett rättighetsperspektiv omfattar demokrati och mänskliga rättigheter och utgår från principen om alla människors lika värde och rättigheter.

För att stärka de mänskliga rättigheterna i Tanzania krävs ett långsiktigt och målmedvetet samarbete. Sverige har ett brett engagemang i frågor som rör mänskliga rättigheter både bilateralt och genom EU-samarbetet. I den nya samarbetsstrategin för Tanzania är demokrati och mänskliga rättigheter en av de fem prioriterade sektorerna. Demokrati och MR ska också genomsyra samtliga sektorer och reformprogram liksom att rättighetsperspektivet ska vara en del av dialogen med tanzaniska partner. När president Kikwete besökte Sverige tidigare denna vecka tog vi från svenskt håll upp demokrati och MR-utvecklingen i Tanzania.

Inom ramen för Sveriges stöd till enskilda organisationer stöder vi RFSU:s arbete i Tanzania. RFSU stöder i sin tur sin systerorganisation UMATI i Tanzania, bland annat genom utbildningsinsatser och kapacitetsutbildning.

Sverige stöder organisationer som arbetar aktivt med ett rättighetsperspektiv. Bland dessa är det främst tidningen Femina och Save the Children (UK) som arbetar med sexuella och reproduktiva rättigheter. I Tanzania ligger fokus på hiv/aids och unga människors livsstil.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.