Till innehåll på sidan

Nya hastighetsgränser och klimatpåverkan

Skriftlig fråga 2006/07:974 av Liljevall, Désirée (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2007-03-30
Anmäld
2007-04-04
Besvarad
2007-04-12
Svar anmält
2007-04-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 30 mars

Fråga

2006/07:974 Nya hastighetsgränser och klimatpåverkan

av Désirée Liljevall (s)

till statsrådet Åsa Torstensson (c)

Regeringen föreslår i en proposition att utöka antalet hastighetsgränser med ytterligare fem till sammantaget tio olika nivåer. Som skäl anförs bland annat att det ska öka acceptansen för hastighetsgränserna och därmed leda till färre olyckor. Det kommer att leda till höjda hastighetsgränser på motorvägarna, från 110 till 120 kilometer per timme, vilket i sin tur leder till ökade utsläpp av koldioxid. Detta går på tvärs med de klimatmål som riksdagen beslutat om, nämligen att minska de klimatpåverkande utsläppen. Om bilisterna i stället stimulerades att följa gällande hastighetsgränser skulle koldioxidutsläppen minska med 700 000 ton per år, bara på det statliga vägnätet.

Om vi ska kunna bemästra hoten mot vårt klimat krävs en helhetssyn där de olika politikområdena samverkar. Den helhetssynen saknas i regeringens förslag till nya hastighetsgränser. Det är allvarligt eftersom en miljövänligare och smartare transportsektor är grundläggande i arbetet med att minska klimatpåverkan.

Jag vill fråga statsrådet vad hon är beredd att göra för att också klimatpåverkan ska beaktas i arbetet med nya hastighetsgränser.

Svar på skriftlig fråga 2006/07:974 besvarad av Statsrådet Åsa Torstensson

den 12 april

Svar på fråga

2006/07:974 Nya hastighetsgränser och klimatpåverkan

Statsrådet Åsa Torstensson

Désirée Liljevall har frågat mig vad jag avser att göra för att klimatpåverkan ska beaktas i arbetet med nya hastighetsgränser.

Regeringen har föreslagit att riksdagen godkänner att nya hastighetsgränser får införas, så att det blir möjligt för beslutande myndigheter att använda sig av 10-steg i intervallet 30–120 kilometer i timmen. Skälet är att flera hastighetsgränser enligt förslaget bedöms medge ett effektivare utnyttjande av vägtransportsystemet. Inte minst kan vi med flera hastighetsgränser lättare sätta rätt hastighet på rätt vägstandard och därigenom rädda liv. Vägverket bedömer att ett hastighetsgränssystem enligt förslaget på sikt har en potential att minska antalet döda i vägtrafiken med 40–50 per år och samtidigt ge positiva bidrag till koldioxidmålet.

I propositionen Nya hastighetsgränser (prop. 2006/07:73) har regeringen redogjort för hur ett system med nya hastighetsgränser skulle kunna fungera, och har då konstaterat att varje hastighetsförändring måste vägas mot de olika transportpolitiska delmålen, det övergripande målet om samhällsekonomisk effektivitet och möjligheterna att få acceptans för den nya hastighetsgränsen. Det är främst delmålen för trafiksäkerhet och miljö som måste ställas mot delmålen för tillgänglighet och regional utveckling.

Jag delar helt frågeställarens uppfattning att det krävs en helhetssyn med samverkande politikområden för att vi ska kunna hantera hoten mot vårt klimat. Regeringen har också i propositionen om nya hastighetsgränser uttryckt att man förutsätter att Vägverket styr förändringsarbetet så att det beräknade utsläppet av koldioxid totalt sett blir lägre eller oförändrat efter förändringen. Hastighetsgränssystemet kan dock bara till en del ge ett bidrag och flera andra åtgärder krävs för att koldioxidmålet ska kunna nås. Regeringen kommer att återkomma till frågan om hur vi på bästa sätt ska minska klimatpåverkande gaser och därmed hantera hoten mot vårt klimat.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.