Fördelning av biståndspengar
Skriftlig fråga 2013/14:115 av Wiechel, Markus (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-11-13
- Anmäld
- 2013-11-14
- Besvarad
- 2013-11-20
- Svar anmält
- 2013-11-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 13 november
Fråga
2013/14:115 Fördelning av biståndspengar
av Markus Wiechel (SD)
till statsrådet Hillevi Engström (M)
Den 22 mars deltog jag i en interpellationsdebatt med dåvarande biståndsministern Gunilla Carlsson angående omfördelningen av biståndspengar till asylmottagning i Sverige. Undertecknad ställde även en skriftlig fråga till statsrådet den 15 april för att med en liknande frågeställning få svar om fördelningen verkligen är försvarbar ur ett etiskt perspektiv, med tanke på vissa uppgifter som framkommit i medierna.
Vid dessa två tillfällen fick jag besked som kunde tolkas vara olika, vilket föranledde att jag under den allmänpolitiska debatten den 14 oktober gick vidare med frågan genom en replik till utrikesminister Carl Bildt. Utrikesministern fick frågan hur statsrådet kunde ställa sig bakom en politik där personer som är i stort behov av mat, mediciner och andra grundläggande förnödenheter nedprioriteras till förmån för förhållandevis få och privilegierade personer, som redan lyckats ta sig från ett område för att söka asyl i Sverige. Kort sagt prioriterar regeringen personer som inte är i akut behov av hjälp framför de allra hårdast drabbade människorna i krisdrabbade länder och deras närområden.
Svaret jag fick av utrikesministern var att detta var rimlig och bra politik.
Av den anledningen har jag följande fråga till statsrådet Engström:
Håller statsrådet med om att detta är rimlig och bra politik?
Svar på skriftlig fråga 2013/14:115 besvarad av Statsrådet Hillevi Engström
den 20 november
Svar på fråga
2013/14:115 Fördelning av biståndspengar
Statsrådet Hillevi Engström
Markus Wiechel har frågat mig om fördelningen av biståndspengar till asylmottagande i Sverige. Frågan diskuterades i den allmänpolitiska debatten i riksdagen den 14 oktober där utrikesminister Carl Bildt deltog. Markus Wiechel har frågatom jag håller med utrikesministern att detta är rimlig och bra politik.
Mitt korta svar är ja. Det är en rimlig och bra politik. Jag är av övertygelsen att Sverige ska hjälpa flyktingar både i och utanför Sverige. Det är en moralisk skyldighet och en grundläggande del av svensk politik att pröva asylansökningar och ge skydd i Sverige åt dem som behöver det. Sverige är också bundet till internationella instrument som bl.a. FN:s flyktingkonvention och FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. En del av kostnaderna som är relaterade till asylsökanden i Sverige räknas som bistånd enligt DAC:s riktlinjer och ingår därför i biståndsramen.
Sverige är även en av de allra största givarna till FN:s flyktingkommissariat UNHCR. UD:s kärnstöd till UNHCR:s reguljära budget för 2013 uppgår till 582 miljoner kronor, vilket gör Sverige till den allra största givaren av icke-öronmärkt stöd till organisationen. Därutöver kanaliseras medel via Sida till UNHCR:s appeller på landnivå, vilket sammantaget gör Sverige till UNHCR:s tredje största bilaterala givare. UNHCR betraktar Sverige som ett föregångsland och en av sina viktigaste partners i arbetet med att stötta flyktingar globalt.
Sverige ger även betydande stöd till andra organisationer som arbetar för att förbättra situationen för utsatta och förtryckta människor i några av världens fattigaste länder och som svar på humanitära kriser. Sverige kommer fortsatt vara en av världens största humanitära givare i 2013, med budgeterat stöd till fem miljarder kronor, varav 323 miljoner kronor betalts ut hittills till krisen i Syrien.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.