Brottsbekämpande myndigheters telekostnader

Skriftlig fråga 2013/14:175 av Karlsson, Anders (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2013-12-10
Anmäld
2013-12-10
Besvarad
2013-12-18
Svar anmält
2013-12-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 10 december

Fråga

2013/14:175 Brottsbekämpande myndigheters telekostnader

av Anders Karlsson (S)

till justitieminister Beatrice Ask (M)

Det måste betraktas som absurt att teleoperatörernas avgifter avgör i vilken utsträckning brottsbekämpande myndigheter har råd att begära fram nödvändiga uppgifter. Man kan faktiskt tänka sig en ordning där telebolag för att få verka i Sverige (eller inom EU) gratis eller enbart till en symbolisk kostnad var tvingade att tillhandahålla uppgifter till brottsbekämpande myndigheter. Kampen mot brott måste stå över marknads- och vinstintressen.

Avser statsrådet att ta initiativ till kraftigt sänkta kostnader för brottsbekämpande myndigheters uppgifter från telebolag?

Svar på skriftlig fråga 2013/14:175 besvarad av Statsrådet Anna-Karin Hatt

den 18 december

Svar på fråga

2013/14:175 Brottsbekämpande myndigheters telekostnader

Statsrådet Anna-Karin Hatt

Anders Karlsson har frågat justitieministern om hon avser att ta initiativ till kraftigt sänkta kostnader för brottsbekämpande myndigheters uppgifter från telebolag.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

I 6 kap. lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation finns det bestämmelser om att företag som tillhandahåller allmänna kommunikationsnät (operatörer) ska lagra uppgifter om teletrafik för brottsbekämpande ändamål. Av 6 kap. 16 e § lagen om elektronisk kommunikation följer att operatörer som är skyldiga att lagra trafikuppgifter har rätt till ersättning för kostnader som uppstår när brottsbekämpande myndigheter begär ut uppgifter. Ersättningen ska betalas av den myndighet som har begärt uppgifterna.

Av förarbetena till lagstiftningen om lagring av trafikuppgifter (prop. 2010/11:46 s. 65 ff.) framgår att operatörerna ska stå för kostnader för lagring, säkerhet och anpassning av systemen. Det allmänna ska ersätta operatörer endast för de kostnader som uppstår vid varje enskilt utlämnande. I förarbetena anförs att de brottsbekämpande myndigheterna därmed får drivkrafter att inhämta trafikuppgifter bara då man anser det vara en effektiv metod som kan förväntas föra utredningsarbetet framåt.

Polisen ska alltså inte betala mer till en operatör för utlämnande av lagrade trafikuppgifter än vad som kan motiveras av de kostnader som faktiskt orsakas operatören av utlämnandet. Ytterst kan frågan om ersättning för utlämnande i ett konkret fall komma under domstols prövning.

Av 6 kap. 16 e § andra stycket lagen om elektronisk kommunikation följer att Post- och telestyrelsen (PTS) får meddela föreskrifter om ersättning för utlämnande av lagrade trafikuppgifter. PTS har med stöd i den bestämmelsen den 10 december 2013beslutat om sådana föreskrifter, vilka innehåller specificerade priser för olika fall av utlämnanden och är bindande för alla operatörer.

Mot bakgrund av detta finns det idag inte skäl för mig att vidta några ytterligare åtgärder.

Jag vill slutligen framhålla att brottsbekämpande myndigheters beslut om inhämtning av lagrade trafikuppgifter ska föregås av en bedömning av den rimliga balansen mellan intresset att bekämpa brott och att skydda enskildas integritet. I den andan har regeringen tagit flera olika initiativ för att förstärka rättssäkerheten och stärka integritetsskyddet för enskilda.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.