Till innehåll på sidan

Hatbrottsdefinition i polismyndighetens regleringsbrev

Skriftlig fråga 2013/14:26 av Bergstedt, Hannah (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2013-09-27
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Anmäld
2013-10-01
Besvarad
2013-10-03
Svar anmält
2013-10-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 27 september

Fråga

2013/14:26 Hatbrottsdefinition i polismyndighetens regleringsbrev

av Hannah Bergstedt (S)

till justitieminister Beatrice Ask (M)

Mot bakgrund av avslöjandena om registrering av romer finns anledning att lyfta borttagna skrivningar från polisens regleringsbrev. 2006 återfanns följande skrivning:

Det brottsförebyggande arbete som har bedrivits när det gäller hatbrott respektive vilka åtgärder som har vidtagits för underlätta leveransen av statistik avseende hatbrott till Brottsförebyggande rådet. Åtgärder som har vidtagits med särskild inriktning på att höja kvaliteten och resultatet av dessa åtgärder i det brottsutredande arbete som har bedrivits avseende ungdomar i åldrarna 12-17 år, vålds- och sexualbrott mot kvinnor och barn, miljöbrott, ekonomisk brottslighet och hatbrott.

Polisen är en myndighet som har till uppgift att verka för att svensk lag följs. Grunderna i svensk lag är allas lika värde. Vi lever i en demokrati som grundar sig på mänskliga rättigheter. Vi ska alla vara lika inför lagen. Ser vi över tid har det vid upprepade tillfällen framkommit att delar av poliskåren inte själva i sin yrkesutövning lever utifrån detta. Vad varje enskild polis gör i sin yrkesutövning är i sig ett personligt ansvar. Ansvaret hos politikerna ligger i att skapa förutsättningar men också i att rätta till de missförhållanden som uppdagas. Det här var ett sätt att hantera frågan som genomfördes då. Det handlar både om medborgarnas förtroende för ordningsmakten och om den roll som förebild för medborgare som polisen är. Specialuppdraget som gäller hatbrotten valde sittande regering att ta bort när man skrev det första regleringsbrevet.

Jag har följande fråga:

På vilket sätt ämnar justitieministern komma till rätta med problemen vad gäller alla människors lika värde?

Svar på skriftlig fråga 2013/14:26 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask

den 3 oktober

Svar på fråga

2013/14:26 Hatbrottsdefinition i polismyndighetens regleringsbrev

Justitieminister Beatrice Ask

Hannah Bergstedt har frågat mig på vilket sätt jag ämnar komma tillrätta med problemen vad gäller alla människors lika värde. Frågan är ställd mot bakgrund av avslöjandena om polisens registrering av romer och att det i regleringsbrevet till polisen inte finns särskilda återrapporterings-krav avseende polisens arbete mot hatbrott.

Alla människor i det här landet ska kunna vara trygga i att svensk lag skyddar deras mänskliga rättigheter och att polisen följer det regelverk som regering och riksdag har bestämt.Att polisen har registrerat romer på det nu aktuella sättet innebär inte bara att förtroendet för polisen har skadats, utan det är även en förtroendefråga för Sverige som rättssamhälle. Ett skadat förtroende tar lång tid och kräver hårt arbete för att reparera.

Trots det som hänt vet jag att det pågår mycket bra arbete inom polisen när det gäller mångfald, bemötande och diskriminering. Ett exempel på det är Polisens nationella plan (2013–2016) för likabehandling. I planen understryks att polisen, genom sitt uppdrag, ska slå vakt om mänskliga rättigheter och att likabehandling är centralt för polisens legitimitet i samhället. När det gäller polisutbildningen ingåryrkesetik redan under den första terminen där grundläggande värden i polisarbete och olika etiska konfliktsituationer och dilemman diskuteras.

Rikspolisstyrelsen har på eget initiativ genomfört en inspektion av polismyndigheternas förmåga att upptäcka och utreda hatbrott. Rapporten, som blev klar i våras, pekar på vissa brister som bör åtgärdas. Jag har förstått att polisen har påbörjat ett sådant arbete.

När det gäller regeringens styrning av myndigheter och deras verksamhet så har denna förändrats över tid. Sedan ett antal år tillbakagår utvecklingen mot att i högre grad låta myndigheterna redovisa sitt resultat utifrån de uppgifter de har enligt instruktionen. De målformuleringar, uppdrag och återrapporteringskrav som tidigare fanns i många myndigheters regleringsbrev har därmed blivit färre. Detta gäller även för polisen.

Jag anser inte att vi ska gå tillbaka till att styra polisen med detaljerade mål och återrapporteringskrav i regleringsbrevet, men jag bedömer att förtroendet för polisen behöver förbättras på det här området och åtgärder som kan bidra till det behöver övervägas.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.