Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Miljardkostnader för regeringsslarv

Skriftlig fråga 2013/14:302 av Persson, Peter (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2014-01-08
Anmäld
2014-01-13
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2014-01-17
Svar anmält
2014-01-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 8 januari

Fråga

2013/14:302 Miljardkostnader för regeringsslarv

av Peter Persson (S)

till statsminister Fredrik Reinfeldt (M)

Dagens Nyheter Ekonomi har nyligen återgett Riksrevisionens förödande kritik mot regeringens avregleringar. Riksrevisionen har under de senaste två åren i snabb följd lagt fram en serie rapporter där statens roll på marknaden granskats. Det gäller avregleringen av bland annat järnväg, apotek och elmarknaden. Ett grundtema i Riksrevisionens slutsatser är att regeringen missade att ställa de självklara frågorna eller göra nödvändiga riskanalyser när tidigare monopol utsattes för konkurrens. I rapport efter rapport återkommer kritiken. Det har brustit i tillsyn, saknats riskanalyser eller så har styrningen varit för passiv. Riksrevisorn vågar inte ange en preciserad totalkostnad men menar att lärandet kostat flera miljarder. Han säger bland annat till DN Ekonomi: Enbart i fallet järnvägen där företaget Jernhusen som har konkurrensfördelar i förhållande till nya aktörer på en marknad med inträdeshinder handlar det om kostnader på fem miljarder kronor när tåg fraktats tomma fram och tillbaka. Allmänheten har också drabbats på andra områden, till exempel när apotekskunder har fått vända när deras mediciner inte har funnits i lager. I rapporten om elmarknaden konstaterar revisorerna att det inte går att utesluta att det kan ha funnits utrymme för lägre tariffer.

Han anser att staten/regeringen vid flera av avregleringar agerat stuprörsmässigt. Den och andra aktörer och instanser har tittat ned på sin lilla del, men ingen har tagit ansvar för att sätta ihop alltsammans till en helhet. Ytterst är det regeringen som har ett ansvar för att systemet fungerar, avslutar han.

Genom vilka åtgärder avser statsministern att förhindra fortsatt miljardslarv för folkhushållet?

Svar på skriftlig fråga 2013/14:302 besvarad av Finansminister Anders Borg

den 17 januari

Svar på fråga

2013/14:302 Miljardkostnader för regeringsslarv

Finansminister Anders Borg

Peter Persson har frågat statsministern genom vilka åtgärder statsministern avser förhindra ”fortsatt miljardslarv för folkhushållet”, och syftar då på av- respektive omregleringarna av bland annat järnväg, apotek och elmarknad. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Betydande delar av den svenska samhällsekonomin var tidigare mer eller mindre skyddade från konkurrens där en enskild aktör, ofta offentlig, hade en monopolställning. Det bidrog till stora samhällsekonomiska kostnader, bland annat genom att monopolsituationen begränsade innovation och medborgarnas valfrihet. För att minska dessa kostnader har det sedan åtminstone slutet av 1980-talet pågått en omreglering av marknader där konkurrensen tidigare varit begränsad. Den ökande konkurrensen har varit en viktig förklaringsfaktor för den goda produktivitetsutveckling som Sverige haft sedan första halvan av 1990-talet. Produktivitetsutvecklingen har varit högre än i de flesta andra europeiska länder och har bidragit till en betydande utveckling av den ekonomiska välfärden i landet.

Omregleringar av marknader är ett ständigt pågående arbete eftersom anpassningar måste ske till förändrade omvärldsförutsättningar. Ny kunskap om utmaningar och möjligheter innebär också att förändringar kan vara motiverade. Regeringen arbetar aktivt med att se till att sådan ny kunskap kommer fram och med att genomförda förändringar utvärderas.

Vad gäller de specifika områden som Peter Persson tar upp i sin fråga:

Den pågående Utredningen om järnvägens organisation menar i sitt delbetänkande att de senaste 25 årens kontinuerliga omreglering av järnvägssektorn har inneburit påtagliga förbättringar. Det gäller särskilt persontrafik med tåg där resandet har ökat kraftigt. Det har skett mycket stora produktivitetsförbättringar i hela sektorn och då inte minst inom godstrafiken. Även i en internationell jämförelse anser utredningen att svensk järnväg är relativt effektiv och levererar bra transporttjänster till kunderna. Utredaren har också inventerat områden för förbättringar. Regeringen har för avsikt att besluta om tilläggsdirektiv med uppdrag till utredningen att lämna förslag till hur denna förbättringspotential ska kunna utnyttjas.

Vad gäller omregleringen av apoteket måste den anses vara en framgång. Tillgängligheten – reformens viktigaste mål – har ökat dramatiskt och det finns i dag ungefär 30 procent fler apotek än före omregleringen. Till det kommer bättre öppettider och närmare 6 000 försäljningsställen för receptfria läkedmedel. Statskontoret lämnade i somras en rapport om omregleringens resultat så här långt och konstaterar att målet om ökad tillgänglighet till läkemedel och målet om låga läkemedelskostnader har uppfyllts i hög grad. Statskontoret pekar också på behov av justeringar inom området, behov som regeringen tar på allvar. Läkemedels- och apoteksutredningen arbetar sedan 2011 med att analysera frågor om bl.a. marknadsförutsättningar. Utredningen har lämnat två delbetänkanden med förslag som för närvarande bereds inom Regeringskansliet.

Peter Persson tar i sin fråga även upp Riksrevisionens granskning av elmarknaden. Granskningen berör de statliga insatser som har betydelse för överföring av el med fokus på stamnätets kapacitet, alltså den del av elmarknaden som inte är konkurrensutsatt. En av de punkter som behandlas är behovet av ny- och reinvesteringar i stamnätet. Jag kan här konstatera att investeringarna i stamnätet under alliansregeringens tid har ökat i syfte att skapa förutsättningar för tryggare elförsörjning och introduktion av förnybar elproduktion. I affärsverket Svenska kraftnäts utvecklingsplan för elnätet till 2025 framgår att investeringsvolymerna också framöver kommer att öka kraftigt. De kommande åren uppgår volymen till omkring fem miljarder per år vilket är ett tiofaldigande jämfört med åren före 2007. Jag vill avslutningsvis erinra om att Riksrevisionens granskning omfattade tiden från elmarknadens avreglering 1996, alltså även tiden före alliansregeringens tillträde.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.