Nationella minoriteter och Filminstitutet
Skriftlig fråga 2013/14:343 av Pärssinen, Raimo (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2014-01-22
- Anmäld
- 2014-01-22
- Besvarad
- 2014-01-29
- Svar anmält
- 2014-01-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 22 januari
Fråga
2013/14:343 Nationella minoriteter och Filminstitutet
av Raimo Pärssinen (S)
till kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Jag har till min förvåning fått kännedom om att Filminstitutet inte har något uttalat uppdrag när det gäller de nationella minoriteterna!
I språklagen och i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk är det tydligt uttalat vad som förväntas av det allmänna. Låt mig citera lagens fjärde paragraf:
4 § I språklagen (2009:600) anges att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Det allmänna ska även i övrigt främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt.
Kulturrådet skriver i sitt budgetunderlag att filmen är ett viktigt instrument för de kulturella minoriteterna, och särskilda åtgärder riktade mot de språkliga och kulturella minoritetsgrupperna skulle behövas även inom filmpolitiken.
Filmen är det effektivaste sättet att främja minoriteternas kultur.
Frågan är:
Varför anser inte ministern och regeringen att Filminstitutet ska följa språklagen och lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk?
Svar på skriftlig fråga 2013/14:343 besvarad av Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth
den 29 januari
Svar på fråga
2013/14:343 Nationella minoriteter och Filminstitutet
Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth
Raimo Pärssinen har frågat mig varför jag och regeringen inte anser att Filminstitutet ska följa språklagen och lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk.
Det korta svaret på Raimo Pärssinens fråga är att regeringens utgångspunkt givetvis är att Filminstitutet i sin verksamhet ska beakta de krav som lagarna ställer när det gäller nationella minoriteter.
Med detta sagt vill jag kommentera frågeställarens kritik mot att Filminstitutet inte har något uttalat uppdrag när det gäller de nationella minoriteterna.
Svenska Filminstitutet är en stiftelse, där staten är en av stiftarna, och styrs därmed inte på samma sätt som en myndighet. Utgångspunkten för styrningen är stiftelseförordnandet, som anger syftet med verksamheten samt vissa grundläggande förutsättningar. Därutöver styrs och finansieras Filminstitutets verksamhet huvudsakligen på två sätt. Den ena delen utgörs av 2013 års filmavtal, i vilket staten är en av flera parter, och den förordning som reglerar stödet enligt filmavtalet. Den andra delen, de s.k. filmkulturella insatserna, finansieras genom statliga medel och styrs av de mål som är uppsatta för kulturpolitiken i propositionen Tid för kultur (prop. 2009/10:3) samt för filmpolitiken i propositionen Bättre villkor för svensk film (prop. 2012/13:22). Vidare sker styrningen i förordningar och i ett särskilt, årligt regeringsbeslut, s.k. riktlinjebeslut, som närmast motsvarar de regleringsbrev som de statliga myndigheterna har.
Ett av målen i 2013 års filmavtal är att stödgivningen ska utgå från ett mångfaldsperspektiv (4 §). När det gäller definitionen av vilka filmer som räknas som svenska finns ingen begränsning avseende vilket språk som talas i filmen. En film anses som svensk om den har en svensk producent och den svenska insatsen av artistiska medarbetare är av påtaglig betydelse (9 §). Att ett nationellt minoritetsspråk talas i filmen utgör således inget hinder för stöd.
I propositionen Bättre villkor för svensk film (prop. 2012/13:22) gör regeringen bedömningen att främjande av mångfald på filmområdet utgör en prioriterad del av filmpolitikens inriktning. I riktlinjebeslutet för 2014 anges att Filminstitutet ska främja jämställdhet och mångfald på filmområdet. Filminstitutet har därmed ett uttalat uppdrag när det gäller mångfald i hela sin verksamhet.
Ett konkret exempel är det stöd till textning av film på svenska och nationella minoritetsspråk som Filminstitutet fördelar i syfte att göra svensk film tillgänglig för synskadade, hörselskadade samt nationella minoriteter. I filmpropositionen bedömer regeringen att tillgängligheten till textad film för dessa grupper bör kunna öka bl.a. genom den digitala utvecklingen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.