Protokollet om behörig myndighet
Skriftlig fråga 2013/14:365 av Olsson, Hans (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2014-01-30
- Anmäld
- 2014-01-30
- Besvarad
- 2014-02-04
- Svar anmält
- 2014-02-04
- Besvarad
- 2014-02-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 30 januari
Fråga
2013/14:365 Protokollet om behörig myndighet
av Hans Olsson (S)
till justitieminister Beatrice Ask (M)
Den grova organiserade brottsligheten agerar i allt högre utsträckning via utländska bolag. Inte sällan finns bolagen inom EU. Våra brottsbekämpande myndigheter kämpar med ett mycket oformligt diplomatprotokoll när de ska ha uppgifter från annat land. Förfrågan måste ske via Behörig myndighet, och frågan måste ställas via formulär som uppges vara ytterst komplicerade. Diplomatprotokollet är oerhört strikt. Behörig myndighet är i praktiken särskilt förordnade personer på en lista. Är förfrågan inte undertecknad av någon från listan så lämnas inga svar från utlandet. Enligt uppgift kan det semestertid vara svårt att få tag i någon behörig undertecknare, och brådskande ärenden kan på detta sätt försinkas eller inte kunna fullföljas.
Avser justitieministern att ta initiativ till genomgripande förändringar av protokollet för Behörig myndighet så att fler personer inom de brottsbekämpande myndigheterna kan få behörighet att inhämta uppgifter från utlandet?
Svar på skriftlig fråga 2013/14:365 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask
Svar på fråga
2013/14:365 Protokollet om behörig myndighet
Justitieminister Beatrice Ask
Hans Olsson har frågat om jag avser att ta initiativ till genomgripande förändringar av protokollet för ”Behörig myndighet” så att fler personer inom de brottsbekämpande myndigheterna kan få behörighet att inhämta uppgifter från utlandet.
Jag tolkar frågan som att den gäller svårigheter för brottsbekämpande myndigheter att hämta in uppgifter från andra länder. Sverige har under lång tid drivit frågor om effektivisering och förenkling av informationsutbytet mellan brottsbekämpande myndigheter, särskilt inom EU. Det brottsbekämpande informationsutbytet styrs av olika regler när det gäller kriminalunderrättelseverksamhet och brottsutredning. För utbyte av uppgifter om finansiella förhållanden finns särskilda regler och kanaler. I de flesta fall sker informationsutbytet med hjälp av överenskomna behöriga myndigheter och kontaktpunkter.
Enligt uppgifter från de brottsbekämpande myndigheterna fungerar informationsutbytet i de flesta fall mycket bra, inte minst på kriminalunderrättelseområdet. När det gäller informationsutbyte för utredning och lagföring måste myndigheterna ofta använda sig av internationell rättslig hjälp, vilket ger längre svarstider. Jag vill poängtera att Sverige är medförslagsställare till ett direktiv om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området som syftar till att effektivisera detta samarbete.
Vilka personer i myndigheterna som har behörighet att inhämta uppgifter från utlandet avgör myndigheterna själva. Jag har inte för avsikt att ändra på den ordningen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.