Arkeologi i stadskärnor
Skriftlig fråga 2013/14:41 av Shekarabi, Ardalan (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-10-14
- Anmäld
- 2013-10-14
- Besvarad
- 2013-10-23
- Svar anmält
- 2013-10-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 14 oktober
Fråga
2013/14:41 Arkeologi i stadskärnor
av Ardalan Shekarabi (S)
till kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)
I många kommuner, däribland Enköpings kommun, finns tätorter där hela eller delar av ortens centrum är en registrerad fornlämning. Detta innebär att all byggnation i dessa områden föregås av arkeologiska undersökningar. I kommuner med relativt låga markvärden slår kostnaderna för dessa undersökningar mycket hårt. Risken är stor att nyproduktion och förtätning av stadskärnor förhindras. I värsta fall kan följden bli centrumdöd.
Det kan rimligen inte vara lagstiftarens mening att våra stadskärnor ska dö ut. Kulturmiljölagen syftar främst till ett bevarande av fornlämningar. Detta fungerar bra på landsbygden, där ingrepp kan minimeras, men i en stadskärna blir konsekvensen ofta höga kostnader.
Det är angeläget att hitta en lösning på hur arkeologiska undersökningar kan förenas med levande städer. I dag kan staten genom Riksantikvarieämbetet ge bidrag för arkeologiska kostnader i samband med bostadsprojekt, men detta tillskott räcker sällan särskilt långt. En lösning skulle kunna vara att staten tar ett betydligt större ansvar för konsekvenserna av lagstiftningen.
Mot denna bakgrund vill jag fråga kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att arkeologiska kostnader inte ska förhindra nybyggnation och förtätning av våra stadskärnor?
Svar på skriftlig fråga 2013/14:41 besvarad av Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth
Svar på fråga
2013/14:41 Arkeologi i stadskärnor
Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth
Ardalan Shekarabi har frågat mig vad jag avser göra för att arkeologiska kostnader inte ska förhindra nybyggnation och förtätning av våra stadskärnor.
Många av våra städer vilar på medeltida grund. Detta är en stor rikedom och ett viktigt arv att förvalta. Den kunskap som ofta ryms i dessa städers kulturlager är viktig både för den vetenskapliga forskningen och för dagens invånare. Arkeologiska utgrävningar i stadsmiljö väcker nästan alltid stort intresse och engagemang hos t.ex. närboende och skolelever, som kan erbjudas ett titthål in i historien. Långsiktigt innebär en förståelse för historiska sammanhang i staden att en bättre livsmiljö kan skapas, där historien kan knytas samman med nutiden och framtiden.
Ardalan Shekarabi har dock helt rätt i att omsorgen om de arkeologiska lämningarna inte får innebära att det blir omöjligt att utveckla och förtäta stadskärnor. Det måste råda en balans mellan de arkeologiska intressena och intresset av att förtäta och bygga nytt. Hur avvägningen mellan dessa intressen ska göras måste dock alltid avgöras i det enskilda fallet. Länsstyrelsen är den myndighet som beslutar om tillstånd för att gräva ut och ta bort en fornlämning. Länsstyrelsen har också möjlighet att lämna bidragtill en arkeologisk undersökning om fornlämningen finns i en äldre stadskärna och berörs av kompletteringsbebyggelse.
En ny förordning som reglerar denna bidragsgivning beslutades 2010. Då moderniserades och förenklades regelverket. Kraven sänktes rörande hur höga kostnader som kan motivera bidrag och möjligheten för länsstyrelsen att ställa villkor om utformningen av framtida bebyggelse togs bort. Regelverket är, efter att dessa förändringar genomförts,
välfungerande och ger en rimlig balans mellan olika intressen. Jag avser därför inte ta initiativ till ytterligare förändringar av regelverket.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.