Kemiska vapen
Skriftlig fråga 2013/14:56 av Hägg, Carina (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-10-17
- Anmäld
- 2013-10-17
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2013-10-25
- Svar anmält
- 2013-11-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 17 oktober
Fråga
2013/14:56 Kemiska vapen
av Carina Hägg (S)
till utrikesminister Carl Bildt (M)
Nobels fredspris 2013 går till OPCW (organisationen för förbud mot kemiska vapen), ett internationellt organ för efterlevnad av FN:s kemvapenkonvention med 189 medlemsländer. Somalia har nyligen anslutit sig. Angola, Egypten, Nordkorea och Sydsudan står utanför. Israel och Burma har undertecknat men ej ratificerat avtalet. Syrien har uttryckt sin avsikt att ansluta sig. Konventionen innebär såväl ett totalförbud som regelbundna inspektioner. Sverige är ett av de länder som har gjort insatser på uppdrag av OPCW.
Stater men även icke-statliga grupper har använt sig av kemiska vapen mot civila. Rädslan för att extremist- och terrorgrupper kan skaffa sig kemiska vapen kan därför inte avfärdas. Uppgifter om att grupperingar knutna till al-Qaida har program för framtagande av kemiska vapen har inte kunnat bekräftas men är oroande.
Att såväl rekrytering som finansiellt stöd till våldsbejakande extremistgrupper fortgår från Sverige uppvisar brister i regeringens styrning. Oro för massförstörelsevapen måste tas på stort allvar, liksom svensk koppling till våldsbejakande extremism. Blotta misstanken om svensk koppling till stöd för grupper som planerar användning av kemiska vapen måste tas på allvar och undersökas. Regeringen har ett tydligt ansvar för förebyggande åtgärder.
Därför undrar jag följande:
Har ministern och regeringen vidtagit någon åtgärd med anledning av uppgifter om extremist- och terrorgruppers avsikter för användning av kemiska vapen?
Svar på skriftlig fråga 2013/14:56 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på fråga
2013/14:56 Kemiska vapen
Utrikesminister Carl Bildt
Carina Hägg har frågat mig om jag och regeringen vidtagit någon åtgärd med anledning av uppgifter om extremist- och terrorgruppers avsikter för användning av kemiska vapen.
Låt mig först säga att jag delar Carina Häggs oro för att kemiska vapen ska falla i händerna på terroristgrupper. Attentatet i Tokyos tunnelbana 1995 visar att det kan ske och attackerna i Syrien har påmint oss om hur ohyggliga dessa vapen är. På goda grunder har det internationella samfundet genom en konvention förbjudit all utveckling, produktion, innehav och användning av kemiska vapen (CWC).
Arbete med att hindra spridning av kemiska vapen måste föras brett. En uppgift är att nå universell anslutning och efterlevnad av CWC. En annan är att stödja verifierad destruktion av befintliga lager. Regeringen välkomnar säkerhetsrådets resolution 2118 (2013) om eliminering av Syriens kemiska vapen och kommer att bidra till FN och OPCW för att underlätta resolutionens genomförande.En tredje viktig uppgift är att kontrolleratillgången till material och teknik som kan användas för framställningav kemiska vapen. Sverige och EU arbetar aktivt för att nå dessa mål.
I EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen från 2003 slås fast att ju färre stater som har tillgång till kemiska vapen, desto mindre är risken att dessa används eller hamnar i händerna på icke-statliga aktörer. Rådet antog nyligen slutsatser för att säkerställa ett fortsatt effektivt icke-spridningsarbete. EU:s sanktioner och restriktiva åtgärder spelar också en viktig roll i dessa ansträngningar.EU bidrar vidare i olika former till kapacitetsuppbyggnad i länder som vill stärka sin kontroll av teknologi som kan användas för massförstörelsevapen, och experter från svenska myndigheter och från SIPRI deltar aktivt i det arbetet.
FN:s säkerhetsråds resolution 1540 (2004) är en hörnsten i arbetet att hindra att icke-statliga aktörer får tillgång till massförstörelsevapen. Sverige stödjer denna och senare resolutioner som ställer krav på världens länder att förbjuda och på olika sätt försvåra tillgång till bl.a. kemiska vapen.
Som en av fyrtiotvå medlemmar i Australiengruppen bidrar Sverige genom expertis och informationsutbyte till att stärka kontrollen av ämnen och teknologier som kan användas för att framställa kemiska vapen. Sverige har vidare ställt sig bakom samarbetet inom Proliferation Security Initiative (PSI) som stärker de deltagande ländernas verktyg
att agera mot faktiska spridningsförsök.
Risken för terroristattentat i Sverige med kemiska vapen är låg men eftersom konsekvenserna kan bli omfattande, även vid primitivt genomförande, förtjänar frågan särskild uppmärksamhet. I Sveriges nationella strategi mot terrorism (Skr. 2011/12:73) framgår konkreta åtgärder som regeringen och de ansvariga myndigheterna gör för att förebygga och förhindra att kemiska vapen, andra vapen eller farliga ämnenkan komma att användas vid terroristattentat eller i annan brottslig verksamhet. Där framgår också arbeten med att förhindra finansiering av terrorism och Sveriges internationella engagemang för
att förhindra attentat också utanför vårt lands gränser.
Förberedelse och försök till terroristbrott är straffbelagti Sverige. Även den som bl.a. utvecklar, förvärvar eller använder kemiska vapen kan bli straffad för det.När misstanke om sådan brottslighet föreligger ankommer det på Säkerhetspolisen, Polisen och åklagarmyndigheterna att undersöka och ingripa mot denna.
Jag vill slutligen försäkra Carina Hägg om att detta är frågor som prioriteras högt av regeringen och som tas på största allvar av berörda myndigheter.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.