Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Al-Shabab

Skriftlig fråga 2013/14:70 av Hägg, Carina (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2013-10-22
Anmäld
2013-10-22
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2013-11-06
Besvarad
2013-11-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 22 oktober

Fråga

2013/14:70 al-Shabab

av Carina Hägg (S)

till utrikesminister Carl Bildt (M)

Sedan länge är al-Shabab verksamt i Sverige genom insamling av ekonomiska medel samt rekrytering. Vi kan inte utesluta att kritiker även i vårt land har anledning att känna obehag inför organisationen. al-Shababs politiska gren står inte självständig från den militära ledningen och är sedan anslutningen till al-Qaida inte en självständig rörelse. Men Sveriges regering benämner inte organisationen som en terrororganisation.

EU uppger att man inte har terrorstämplat al-Shabab, men regeringen kan ta initiativ till att Europeiska rådet för upp al-Shabab på Europeiska unionens förteckning över terroristorganisationer. Enskilda länder i Europa som Storbritannien har däremot intagit en mer kritisk hållning. Regeringen borde med anledning av händelseutvecklingen och al-Shababs uttalade våldsambitioner inta en klar ståndpunkt. Det skulle ge ökade förutsättningar att arbeta förebyggande, lyfta frågan inom EU och driva en tydligare internationell linje i förhållande till terroristdåd. 

Sveriges regering har ett politiskt ansvar i att vidta åtgärder som förebygger och bekämpar al-Shababs terrorverksamhet i såväl Sverige och Europa som världen i övrigt. Det lidande terrorn orsakar får inte accepteras. Våldsbejakande extremism är sinsemellan i grund och botten likartade företeelser oavsett uttalat syfte och geografisk hemvist.

Jag har följande fråga:

Avser utrikesministern att förändra bedömningen av al-Shabab?

Svar på skriftlig fråga 2013/14:70 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt

den 6 november

Svar på fråga

2013/14:70 al-Shabab

Utrikesminister Carl Bildt

Carina Hägg har frågat mig huruvida regeringen avser förändra bedömningen och benämningen av al-Shabaab som en terrorgrupp.

Det är inledningsvis viktigt att slå fast att det inte finns någon självständig eller uttömmande förteckning över terroristorganisationer. Begreppet terroristorganisation har ingen legal betydelse i Sverige. Europeiska Unionen har däremot sanktioner, en så kallad sanktions­regim, mot personer, grupper och enheter som anses involverade i terrorism. Till den sanktionsregimen finns en förteckning med de personer och enheter mot vilka EU valt att rikta sanktionerna. Sverige har till skillnad från vissa andra länder inte några egna sanktioner utöver EU:s sanktioner.

EU:s sanktionsregim mot terrorism antogs för att i EU:s medlemsstater implementera FN:s säkerhetsråds resolution 1373 från 2001. Denna resolution utgör tillsammans med en särskild resolution enbart riktat mot al-Qaida, resolution 1267, säkerhetsrådets respons efter 11 september-attackerna mot USA och andra terroristdåd. På basis av resolutionerna listas personer eller organisationer som ska bli föremål för sanktionerna. Urvalet av personer och organisationer enligt resolution 1267 hanteras av FN medan resolution 1373 överlät till medlemsstaterna att besluta vilka personer eller organisationer som ska listas. Detta görs gemensamt för EU:s medlemsstater av EU. Effekterna av att listas enligt resolution 1373 och därmed i EU:s rättsakter, är att personen eller organisationen i fråga får sina tillgångar frysta. Det blir även förbjudet att göra medel tillgängliga för dem. Listade fysiska personer får inte beviljas inresa.

Al-Shabaab är inte upptagen på den särskilda förteckningen över organisationer enligt EU:s sanktionsregim mot terrorism. Däremot finns al-Shabaab listat enligt EU:s sanktioner mot Somalia. Beslut om sanktionerna mot Somalia och om vilka personer och enheter som ska listas tas ursprungligen av FN:s säkerhetsråd, och genomförs utan ändringar av EU. Föremål för listning enligt Somaliasanktionerna är personer eller enheter som bland annat utför eller lämnar stöd till handlingar som hotar freden, säkerheten och stabiliteten i Somalia, bryter mot vapenembargot mot landet eller hindrar leveranser eller utdelning av humanitärt bistånd. Al-Shabaab är listat av FN, och därmed även av EU, med motiveringen att man bland annat hotar freden, säker­heten och stabiliteten i Somalia samt hindrar humanitära leveranser.

Rättsverkningarna för al-Shabaab enligt Somaliasanktionerna är desamma som om al-Shabaab hade varit listat under EU:s sanktionsregim för involvering i terrorism. Att en organisation är listad enligt den ena eller andra sanktionsregimen påverkar inte möjligheterna att lagföra medlemmar som misstänks för t.ex. medverkan till terroristbrott eller annan kriminell verksamhet. Straffansvaret för den som bryter mot förbud i EU:s sanktionsregimer, t.ex. förbudet att göra medel tillgängliga för en listad organisation, är detsamma oavsett enligt vilken sanktions­regim som organisationen är listad. Eftersom al-Shabaab redan är föremål för sanktioner, och FN dessutom valt att lista organisationen just enligt sanktionerna mot Somalia, finns det ingen anledning för EU att även lägga till organisationen till sin egen sanktionsregim mot terrorism.

Det finns ett folkrättsligt krav på Sverige att bekämpa terroristhandlingar i andra länder och stöd och finansiering till sådan terroristverksamhet som exempelvis sker i Sverige. Säkerhetspolisen är ansvarig myndighet för att förebygga, upptäcka och utreda terroristbrott i Sverige. I den delen al-Shabaab är involverat i sådan verksamhet omfattar Säkerhets­polisens uppdrag även denna organisation. Bedömningar av hoten från terrorism som riktar sig mot Sverige och svenska intressen görs löpande av berörda myndigheter.

Sverige arbetar på alla nivåer aktivt med att motverka terrorism och våldsam extremism både nationellt och utomlands. Detta arbete sker bland annat genom en nationell strategi mot terrorism och en handlings­plan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism som antogs i februari 2012 respektive december 2011. Handlingsplanen syftar till att genom 15 konkreta åtgärder engagera en bredare krets av aktörer (inkl. civilsamhälle, skola och trossamfund) kring ett värnande av demokratin mot våldsbejakande extremism. Inom ramen för handlingsplanen har även en utredning tillsatts, som enligt direktivet kommer att föreslå hur det förebyggande arbetet mot all sorts våldsbejakande extremism kan organiseras på såväl nationell som på lokal nivå och hur utbildnings­insatser mot relevanta yrkesgrupper som kommer i kontakt med sårbara individer kan genomföras.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.