Övergången mellan studier och arbetsmarknad
Skriftlig fråga 2013/14:84 av Sörenson, Anna-Lena (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-10-25
- Anmäld
- 2013-11-04
- Besvarad
- 2013-11-06
- Svar anmält
- 2013-11-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 25 oktober
Fråga
2013/14:84 Övergången mellan studier och arbetsmarknad
av Anna-Lena Sörenson (S)
till arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M)
Matchning handlar om att arbetstagare ska hitta rätt jobb och att företag ska hitta rätt kompetens. I dag fungerar det inte alltid. Den rådande felmatchningen mellan skolan och arbetslivet är ett stort samhällsproblem. Kopplingen mellan skola och arbetsliv är alltför svag, och för många arbetsgivare har rekryteringen av nya medarbetare försvårats eftersom utbildningssystemen inte motsvarar företagens krav och önskemål på kompetens. Detta är kopplat till de snabba förändringarna på arbetsmarknaden. Enligt Svenskt Näringsliv misslyckas var femte rekryteringsförsök. Det är en hög siffra. Det är viktigt att underlätta för näringslivet att hitta rätt kompetens – och för arbetstagare att hitta ett jobb som motsvarar ens utbildning.
Min fråga till arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson är:
Vad tänker arbetsmarknadsministern vidta för åtgärder för att minska felmatchningen mellan skolan och arbetslivet?
Svar på skriftlig fråga 2013/14:84 besvarad av Arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson
Svar på fråga
2013/14:84 Övergången mellan studier och arbetsmarknad
Arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson
Anna-Lena Sörenson har frågat mig vad jag tänker vidta för åtgärder för att minska felmatchningen mellan skola och arbetslivet.
Det är viktigt att Arbetsförmedlingen har förtroende och legitimitet bland arbetsgivare och arbetssökande för att kunna bidra till att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Ett ökat förtroende bör leda till att fler arbetsgivare vänder sig till Arbetsförmedlingen för att få stöd i sin rekryteringsprocess samt att fler arbetssökande väljer att ta del av myndighetens service. Hur matchningsarbetet fungerar framgår bl.a. av hur arbetsgivarna uppfattar Arbetsförmedlingens hantering av lediga platser och om de fått lämpliga sökande. Av de arbetsgivare som anmält en ledig plats var 88 procent nöjda med hanteringen och 82 procent angav att de fått tillräckligt med lämpliga sökande för att kunna anställa, vilket är i nivå med tidigare år. Arbetsförmedlingens ökade fokus på arbetsgivarkontakter avspeglas i att antalet arbetsgivarkontakter och antalet överenskommelser med arbetsgivare har ökat markant under 2012.
Det finns tecken på att matchningen mellan arbetssökande och lediga platser har blivit allt sämre i Sverige och flera andra länder i Europa samt i USA. Det finns indikationer på att matchningen kan ha försämrats tillfälligt som en följd av den utdragna lågkonjunkturen. Utöver detta är den huvudsakliga förklaringen till varför matchningen, enligt en del indikatorer, har försämrats att obalanserna mellan arbetssökandes kvalifikationer och arbetsgivarnas kravspecifikationer har ökat. Förutom den utbildningsmässiga obalansen som innebär en brist på arbetskraft inom yrken där det ställs högre krav på utbildning kan en annan förklaring vara det ökade arbetskraftsdeltagandet bland grupper som står långt från arbetsmarknaden till följd av Arbetsförmedlingens utökade uppdrag kring tidigare sjukskrivna och vissa nyanlända invandrare. Att arbetskraftsdeltagandet ökar är positivt eftersom det på sikt leder till en ökad sysselsättning, även om det temporärt leder till en ökad arbetslöshet och kan framstå som att matchningen har försämrats.
Åtgärder behövs för att säkra ett utbildningssystem av hög kvalitet och för att skapa smidiga övergångar mellan skola och arbetsliv. Även efterfrågan på unga på arbetsmarknaden behöver stärkas. Jobbgarantin för ungdomar infördes 2007 för att effektivt öka möjligheterna för unga arbetslösa att få arbete eller övergå till utbildning. Insatsen har kompletterats med olika satsningar de senaste åren för att motivera och stärka möjligheterna för ungdomar att återgå till studier eller till arbete. Regeringen presenterade i budgetpropositionen för 2013 ett ungdomspaket, som innehöll satsningar inom både utbildnings- och arbetsmarknadsområdet. Förslagen innebar långsiktiga insatser för att stärka de gymnasiala yrkesutbildningarna, och tillfälliga ökningar av utbildningsplatserna inom yrkes- och lärlingsvux, yrkeshögskolan, folkhögskolor samt universiteten och högskolorna.
För att skapa fler och bredare vägar in på arbetsmarknaden för unga har regeringen inom ramen för trepartssamtalen diskuterat olika åtgärder. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2014 att statligt stöd införs för anställningar med utbildningsinslag, s.k. yrkesintroduktionsanställningar.
Det är viktigt att de möjligheter som finns för att motivera ungdomar att återuppta studier tas till vara. Redan 2012 ökades Arbetsförmedlingens resurser med knappt 300 miljoner kronor årligen för att tidigt kunna ge stöd till dem som riskerar långtidsarbetslöshet, men även till dem som står närmare arbetsmarknaden. För 2014 beräknas utökningen uppgå till drygt 200 miljoner kronor. Regeringen förstärkte dessutom resurserna för Arbetsförmedlingen med 46 miljoner kronor per år 2013–2015 riktat mot ungdomar för att möjliggöra mer väglednings- och matchningsinsatser tidigt i arbetslösheten. I budgetpropositionen för 2014 föreslår regeringen ytterligare 50 miljoner kronor per år 2014–2016, för att förstärka arbetet med att ungdomar ska lämna arbetslöshet och gå till arbete eller uppta studier på grundskole- eller gymnasienivå.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.