Brist på äldreboenden

Skriftlig fråga 2015/16:1051 av Cecilia Widegren (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-04-01
Överlämnad
2016-04-04
Anmäld
2016-04-05
Svarsdatum
2016-04-13
Sista svarsdatum
2016-04-13
Besvarad
2016-04-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Åsa Regnér (S)

 

I medierna låter det från svag vänsterregering och nu även från ansvarigt statsråd Åsa Regnér som att kommunerna ska få fart på byggandet av äldreboenden. Det är helt rimligt, men signalen blir snarare oroande när statsrådet samtidigt står tomhänt. Regeringens självbeskrivna miljardsatsningar är i huvudsak rena omdisponeringar i budgeten.

Av regeringens budget framgår att regeringen avser att fördela ut 850 miljoner kronor över åren 2016, 2017 och 2018 i syfte att öka antalet bostäder för äldre. Det betyder att varje kommun i Sverige i genomsnitt får knappt 3 miljoner kronor i statligt stöd för att stimulera byggandet av fler äldreboenden.

Detta kan låta som mycket pengar, men det är i själva verket så knappa resurstillskott att det inte räcker till mer än ett nytt äldreboende i fem av landets 290 kommuner. Aktuella siffror visar att det är ungefär så mycket ett äldreboende kostar att bygga.

I Nyköping byggdes nyligen ett äldreboende omfattande 146 lägenheter till en kostnad av 258 miljoner kronor. I Salem byggdes ett äldreboende omfattande 54 lägenheter till en kostnad av 100 miljoner kronor.

Enligt Boverket råder det i fyra av tio kommuner, det vill säga i 116 av landets kommuner, brist på äldreboenden. Samtidigt organiseras nu ca 50 nya HVB-hem varje vecka för ensamkommande barn i landets kommuner. Skillnaden är fundamental. I år uppgår detta investeringsstöd för äldreboenden till 150 miljoner kronor. Det är räcker således endast till ca 80 nya lägenheter för äldre, i en eller två normalstora kommuner.

Många äldre har fått beslut om att de ska få flytta till ett äldreboende, men ingen plats ordnas fram.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande fråga till ansvarigt statsråd Åsa Regnér:

 

Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta med anledning av det uppkomna läget, och hur avser statsrådet att säkerställa att äldre som har rätt till särskilt boende för äldre får de äldreboenden de har rätt till?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:1051 besvarad av Statsrådet Åsa Regnér (S)

Dnr S2016/02503/FST

Socialdepartementet

Barn-, äldre- och jämställdhetsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:1051 av Cecilia Widegren (M) Brist på äldreboenden

Cecilia Widegren har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser vidta med anledning av det uppkomna läget och hur jag avser säkerställa att äldre som har rätt till särskilt boende för äldre får de äldreboenden de har rätt till.

Äldreomsorgen är ett kommunalt ansvar vilket innebär att kommunerna har skyldighet att planera och vidta åtgärder för att tillgodose de aktuella behoven hos befolkningen. Det är varje kommun som kan och ska bedöma hur de lokala behoven ser ut och hur de kommer att utvecklas. Beslut om utbyggnad av såväl särskilda boenden som hemtjänst har långsiktiga konsekvenser och kräver noggranna överväganden.

Investeringsstöd är och har alltid varit ett bidrag avsett att stimulera byggande av t.ex. särskilt boende för äldre. Investeringsstöd är inte och har aldrig varit en huvudsaklig finansiering av särskilt boende för äldre. Det har dock enligt Boverket visat sig vara effektivt för att påskynda behövlig utbyggnad. Regeringen avser därför att införa ett nytt investeringsstöd. Stödet ska stimulera ombyggnation och nybyggnation av särskilt boende samt bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden som riktar sig till personer över 65 år.

Bestämmelserna om anmälningsskyldighet av beslut som inte verkställts inom tre månader är viktiga också för att en nationell överblick ska vara möjlig. I förlängningen kan Inspektionen för vård och omsorg IVO rikta förelägganden och ansöka om kännbara viten för kommuner som inte uppfyller sina skyldigheter.

Antalet beslut om särskilt boende som ej verkställts inom tre månader och därför rapporterats till IVO var 2013 3651 varav 1602 berodde på att bostad inte fanns. De övriga rapporterade besluten förklaras i de flesta fall av att den enskilde tackat nej till erbjuden plats och vill vänta tills plats på önskat boende blir ledig. 2015 rapporterades 5169 fall varav 2503 berodde på att bostad saknades. Cirka två tredjedelar av besluten kunde verkställas inom sex månader men tendensen visar sig något sjunkande från 2013 till 2015.

I november 2015 redovisade IVO i en rapport hur de tillsammans med ett antal kommuner fann hur kartläggning av befintliga och kommande behov, noggrann analys av den enskildes behov och god samverkan mellan olika aktörer kunde bidra till att kommunerna snabbare kunde verkställa sina beslut.

Sammanfattningsvis ser det ut som om tiden för verkställighet av beslut om särskilt boende tenderar att öka något vilket är oroande. Jag avser även i fortsättningen att noggrant följa utvecklingen.

Stockholm den 13 april 2016

Åsa Regnér

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.