Tandhygienistutbildning

Skriftlig fråga 2015/16:1063 av Roza Güclü Hedin (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-04-05
Överlämnad
2016-04-05
Anmäld
2016-04-06
Svarsdatum
2016-04-13
Sista svarsdatum
2016-04-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

 

För ungefär fem år sedan lade Högskolan Dalarna ned sitt tandhygienistprogram, bland annat på grund av svårighet att hitta praktikplatser till alla studenter. Nu avvecklar också Karlstads universitet sin tandhygienistutbildning. Det innebär att sjukvårdsregionen där Dalarna ingår helt står utan ett sådant program. Samtidigt finns en brist på utbildade tandhygienister, såväl i Dalarna som i regionen och i landet. Bristen kommer dessutom att öka under de kommande åren på grund av stora pensionsavgångar.

Tandhygienisterna fyller en stor och viktig funktion i tandvården. De har ett särskilt ansvar för den förebyggande tandvården, utför många undersökningar, ger råd och utför behandlingar. Folktandvården i Dalarna har länge arbetat med att rätt kompetens ska göra rätt uppgifter, och där är tandhygienisterna mycket viktiga för att minska behovet av tandläkare, som också är ett bristyrke. För att kunna upprätthålla en god tandvård i Dalarna och en god munhälsa hos befolkningen är det därför av största vikt att vi återigen får en tandhygienistutbildning i Dalarna. Behovet är så stort att sex landsting tillsammans har skrivit till Utbildningsdepartementet och önskat en sådan utbildning på Högskolan Dalarna. Landstingen är också beredda att tillsammans ordna de praktikplatser som behövs.

Vår svenska modell bygger bland annat på att utbildning är vägen till jobb. Här ser vi ett behov av arbetskraft, samtidigt som många i Dalarna är arbetslösa och önskar en väg in på arbetsmarknaden. Den sammanvägda bilden visar att det är viktigt att en regional aktör, såsom Högskolan Dalarna, startar en utbildning till detta bristyrke. Det skulle stärka Dalarnas invånares möjlighet till utbildning och jobb, och det skulle stärka Dalarnas tandvård.

 

Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta med anledning av det som framförts?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:1063 besvarad av Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

Dnr U2016/01665/UH

Utbildningsdepartementet

Ministern för högre utbildning och forskning

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:1063 av Roza Güclü Hedin (S) Tandhygienistutbildning

Roza Güclü Hedin har frågat mig vilka initiativ jag är beredd att ta med anledning av det som Roza Güclü Hedin har framfört angående tandhygienistutbildningen i Dalarna.

Universitet och högskolor är centrala aktörer för att säkra en god tillgång på välutbildad personal men arbetsgivarna har också ett stort ansvar för att öka bristyrkenas attraktivitet.

Varje universitet och högskola ansvarar för vilka utbildningar som de väljer att ge. Beslut om utbildningsutbud fattas bland annat utifrån studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Universitet och högskolor har därmed långtgående frihet att styra över utbudet.

Utbildningsdepartementet följer kontinuerligt utvecklingen inom sektorn för högre utbildning och har också återkommande dialoger med respektive lärosäte.

För att fler behöriga sökanden ska kunna genomgå högskoleutbildning har regeringen förstärkt resurserna till universiteten och högskolorna i hela landet. Under 2015 inleddes en utbyggnad av högskolan som innebär att resurser motsvarande ca 14 600 helårsstudenter kommer att ha tillförts högskolan till och med 2019. Utbyggnaden inriktas delvis mot vissa specifika utbildningar men ger också universitet och högskolor möjlighet att bygga ut andra utbildningar som är angelägna utifrån studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Högskolan Dalarna omfattas av denna utbyggnad och 2019 beräknas satsningen innebära ett tillskott på ca 40 miljoner kronor för högskolan.

Stockholm den 12 april 2016

Helene Hellmark Knutsson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.