Tillsättning av områdespoliser

Skriftlig fråga 2015/16:1268 av Roger Haddad (L)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-05-24
Överlämnad
2016-05-25
Anmäld
2016-05-26
Svarsdatum
2016-06-01
Sista svarsdatum
2016-06-01
Besvarad
2016-06-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

Den nya polisorganisationen trädde i kraft den 1 januari 2015. Redan i ett beslut från november 2014 slås det fast att en central del av den nya polisorganisationen är fler synliga poliser i yttre tjänst – men också fler poliser som arbetar förebyggande och kontaktskapande. 

Nyligen presenterades en lägesrapport beställd av rikspolischefen Dan Eliasson där det framkom att antalet poliser i yttre tjänst generellt sett har blivit färre, inte fler. Dessutom var det svårt att uttyda hur det går med tillsättningen av så kallade områdespoliser, som ska verka ute närmast medborgarna lokalt. Dessa kan jämföras med närpoliserna som fanns fram till mitten av 1990-talet. 

Bilden i dag, trots den nya organisationen, är att områdespoliserna ännu inte har etablerats i myndigheten om man tittar generellt över landet. 

Med anledning av detta vill jag fråga regeringens ansvariga statsråd, Anders Ygeman (S):

 

Hur många områdespoliser har tillsatts i särskilt utsatta områden sedan den 1 januari 2015, och är statsrådet och regeringen tillfreds med genomförandet av riksdagens beslut om ny polisreform?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:1268 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)

Dnr Ju2016/04116/POL

Justitiedepartementet

Inrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:1268 av Roger Haddad (L) Tillsättning av områdespoliser

Roger Haddad har frågat mig hur många områdespoliser som har tillsatts i särskilt utsatta områden sedan den 1 januari 2015 och om jag och regeringen är tillfreds med genomförandet av riksdagens beslut om ny polisreform.

En av regeringens främsta prioriteringar är att säkerställa ombildningen av polisen till en myndighet. Det är en av de mest omfattande organisationsförändringarna inom staten på många år och genomförs under en tid där stora omvärldsförändringar påtagligt har påverkat det svenska samhället och inte minst Polismyndighetens verksamhet. Ombildningen av polisen till en myndighet är en viktig förklaring till att Polismyndigheten har kunnat kraftsamla för att hantera både migrantströmmarna och den förhöjda terrorhotnivån.

Polismyndigheten har presenterat en rapport i vilken myndigheten identifierat 53 utsatta områden i Sverige som också har en allvarlig brottslighet. Av dessa identifieras 15 områden som särskilt utsatta. Baserat på kartläggningen arbetar Polismyndigheten vidare med riktade insatser mot brottsligheten i dessa områden. Polisen ökar sin närvaro i dessa områden genom resursförstärkningar av olika slag, bland annat genom inrättandet av områdespoliser. Polismyndigheten har redovisat att rekryteringen av områdespoliser påbörjades under 2015 och kommer att intensifieras under året. Det varierar dock mellan polisregionerna hur långt man har kommit i tillsättandet av områdespoliser.

Arbetet med att ombilda polisen är omfattande och komplext och det kräver långsiktighet och uthållighet. Det är därför inte förvånande att långsiktiga och strategiska resursförflyttningar kan ta tid att genomföra. För att följa upp genomförandet av reformen har regeringen därför gett Statskontoret i uppdrag att utvärdera ombildningen i förhållande till dess mål och syfte. Regeringen har genom regleringsbreven löpande gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa det fortsatta genomförandet av ombildningen. Jag följer detta arbete mycket noggrant för att förvissa mig om att intentionerna med ombildningen uppfylls.

Stockholm den 1 juni 2016

Anders Ygeman

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.