Gröna fonden
Skriftlig fråga 2015/16:26 av Sofia Arkelsten (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-09-23
- Överlämnad
- 2015-09-24
- Anmäld
- 2015-09-25
- Sista svarsdatum
- 2015-09-30
- Svarsdatum
- 2015-10-05
- Besvarad
- 2015-10-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Isabella Lövin (MP)
I dagens Svenska Dagbladet (den 23 september 2015) anklagas biståndsminister Isabella Lövin och den rödgröna regeringen för att trixa med biståndsmedel. Det är naturligtvis beklagligt eftersom Sverige länge haft gott anseende i biståndsfrågor.
I den rödgröna regeringens första budgetförslag som inte hade majoritet i riksdagen fanns ett anslag på 500 miljoner utanför biståndsramen till det som kallas Gröna fonden. Samma summa föreslås i budgetförslaget för 2016. Däremot verkar detta anslag nu räknas in i biståndsramen.
Det är uppenbart att den rödgröna regeringen inte tar biståndsfrågorna på allvar. Alliansen har värnat enprocentsmålet och föreslagit detta i våra budgetar under åtta år. Nu visar det sig att den rödgröna regeringen antingen inte uppfyller enprocentsmålet eller sina egna utfästelser.
Enprocentsmålet uppnås endast i denna budget om de 500 miljonerna till Gröna fonden räknas in i biståndsramen, ändå talas det om additionella medel.
Med anledning av det anförda vill jag fråga statsrådet Isabella Lövin:
Är de 500 miljonerna till Gröna fonden additionella eller ingår de i biståndsramen?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:26 besvarad av Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Utrikesdepartementet |
Statsrådet Lövin |
Till riksdagen
Svar på frågorna 2015/16:26 Gröna klimatfonden och 2015/16:27 Enprocentsmålet av Sofia Arkelsten (M)
Sofia Arkelsten har frågat mig om medel till gröna klimatfonden är additionella eller ingår i biståndsramen samt om den rödgröna regeringen har övergett enprocentsmålet.
Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.
I riksdagen råder bred uppslutning bakom målet att en procent av
BNI ska avsättas för bistånd. Detta är glädjande. Sverige är i den internationella toppen med sitt generösa bistånd och där ska vi förbli.
Regeringen har 2016 avsatt 43 miljarder kronor för bistånd, vilket är
en ökning med nästan 3 miljarder kronor jämfört med 2015, varav två miljarder härrör från BNI-uppräkning och 886 miljoner är ett tillskott
av nya medel. Av detta tillskott går 500 miljoner kronor till klimat-finansiering i utvecklingsländer. Sammantaget innebär det att biståndet motsvarar 1,02 procent av BNI enligt den beräkningsmodell som användes fram till september 2014 inom EU.
Parallellt arbetar vi för att anpassa biståndsbudgeten till den nya beräkningsmodellen för BNI. Sverige ligger självklart kvar på höga nationella biståndsnivåer men procentsatsen sjunker av redovisnings-tekniska skäl. Enligt den nya modellen motsvarar biståndsramen år 2016 0,98 procent av BNI. Under en övergångsperiod redovisar Sverige enligt båda modellerna till OECD/DAC.
Regeringens målsättning är att biståndet under mandatperioden ska uppnå en procent av BNI enligt den nya beräkningsmodellen. Det innebär en väsentlig ambitionsökning för det svenska biståndet eftersom ökningen behöver finansieras inom ramen för befintliga resurser.
Utan tillskottet på 886 miljoner kronor hade biståndsramen uppgått till
0,96 procent av BNI. Men med det tillskott av medel som regeringen
gör uppgår biståndsramen till 0,98 procent av BNI enligt den nya beräkningsmodellen. Att höja till 1 procent av BNI med den nya modellen i ett steg är i dagsläget inte görligt.
Medlen är alltså ett tillskott som innebär att biståndet blir mer än en procent av BNI enligt den tidigare beräkningsmodellen och är samtidigt ett steg mot att uppfylla enprocentsmålet enligt den nya beräknings-modellen. I ökningen ingår medel till den gröna klimatfonden och andra bidrag till klimatfinansiering i utvecklingsländer. Regeringens ambition är att mer resurser ska gå till klimat- och utvecklingsfinansiering, vilket nu skett. Att stärka det internationella klimatarbetet är särskilt viktigt just nu, då det skickar tydliga signaler till världen inför klimatmötet COP21 i Paris.
Stockholm den 5 oktober 2015
Isabella Lövin
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.