Till innehåll på sidan

Reformering och konkurrensutsättning av Arbetsförmedlingen

Skriftlig fråga 2015/16:270 av Lars-Arne Staxäng (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2015-11-05
Överlämnad
2015-11-06
Anmäld
2015-11-10
Svarsdatum
2015-11-18
Sista svarsdatum
2015-11-18
Besvarad
2015-11-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)

 

För mer än ett år sedan tillsatte alliansregeringen en bred översyn av Arbetsförmedlingen – den första större översynen på 20 år. Dessvärre har inte mycket skett sedan dess, och den nuvarande regeringen verkar ha slängt det viktiga arbetet i papperskorgen.

Vi menar att utan en rejäl översyn av arbetsmetoder och organisering är det inte bara slöseri med skattepengar att bara tillföra mer pengar utan också ett slöseri med människor som inget hellre vill än att få hjälp med att få ett jobb.

I en granskning från Riksrevisionen visade det sig att huvuddelen av Arbetsförmedlingens insatser sker först när en ungdom varit arbetslös i tre till fyra månader samt att Arbetsförmedlingens stöd inte leder till att ungdomarna kan vara tillräckligt aktiva med att söka arbete eller delta i planerade aktiviteter. 75 procent av arbetsförmedlarna anser att de inte har tillräcklig tid för arbetsgivarkontakter.

Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att Arbetsförmedlingen ska prioritera resurser och organisera det lokala arbetet för att underlätta arbetsförmedlarnas möjlighet att göra en tidig bedömning och förstärka möjligheten till matchning mot arbetsgivare. Detta är en av många vederhäftiga analyser av Arbetsförmedlingens tillkortakommande med att hantera den viktiga uppgiften att leda ungdomar in på arbetsmarknaden.

Riksrevisionen konstaterar också att det råder stora skillnader mellan Arbetsförmedlingens olika kontor runt om i landet. Den genomsnittlige förmedlaren förmedlar två jobb i månaden. Om alla kontor varit lika effektiva som de mest välfungerande hade ytterligare 17 000 jobb förmedlats under 2011.

Det är väl bekant att många företag väljer bort Arbetsförmedlingen när de ska rekrytera personal. Det är framför allt informella kontakter, spontanansökningar, rekryteringsföretag och bemanningsföretag som vinner terräng som rekryteringsväg på Arbetsförmedlingens bekostnad. En förklaring är att företagens rekryteringsbehov har ändrats sedan Arbetsförmedlingen bildades. Arbetsförmedlingen har traditionellt varit inriktad på att ge service till stora arbetsgivare och offentlig sektor. I dag är arbetsmarknaden mer mångfasetterad, och Arbetsförmedlingen har inte kunnat följa med i denna rörelse. Arbetsförmedlingens verksamhet är inte fullt ut anpassad efter dagens arbetsmarknad, där det inte går att använda en och samma väg för alla arbetslösa.

Arbetsförmedlingen bör öppnas upp för konkurrens på lika villkor, där en mångfald av fristående aktörer kan bidra i förmedlingsverksamheten. Kombinationen av valfrihet för den enskilde med resultatinriktade och specialiserade aktörer kan göra den offentligt finansierade arbetsförmedlingen betydligt mer effektiv. Genom att konkurrensutsätta den arbetsförmedlande delen av Arbetsförmedlingens verksamhet ökar också möjligheten för varje arbetssökande att själv kunna välja förmedlare när verksamheten blir mer specialiserad.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknadsminister Ylva Johansson:

 

Avser regeringen att återkomma med besked om hur man avser att hantera den utredning som Alliansen initierade och om hur man avser utveckla eller avveckla Arbetsförmedlingen framgent?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:270 besvarad av Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)

Dnr A2015/02886/A

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmarknadsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:270 av Lars-Arne Staxäng (M) Reformering och konkurrensutsättning av Arbetsförmedlingen

Lars-Arne Staxäng har frågat mig om regeringen avser att återkomma med besked om hur vi avser att hantera den utredning som den förra regeringen initierade och om hur man avser att utveckla eller avveckla Arbetsförmedlingen framgent.

Regeringen avser inte att avveckla Arbetsförmedlingen, men det behövs förändring, eftersom myndigheten står inför stora utmaningar. Verksamheten behöver utvecklas för att bättre kunna bidra till en mer välfungerande arbetsmarknad. Matchningsarbetet behöver förbättras och anpassas till de utmaningar som finns på dagens och framtidens arbetsmarknad.

Riksdagen beslutade i juni 2015 att tillkännage att regeringen snarast bör återuppta arbetet med att genomföra en bred översyn av Arbetsförmedlingen. Regeringen kommer i sedvanlig ordning att lämna en redogörelse för vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut, den s.k. skrivelse 75.

Regeringen har inlett ett arbete med att förändra styrningen av myndigheten, som i flera avseenden har varit alltför detaljerad. Regeringen kommer att fortsätta att förenkla och förtydliga det arbetsmarknadspolitiska regelverket. Regeringen har även tillsatt Delegationen för unga till arbete (dir. 2014:157), som bl.a. ska främja statlig och kommunal samverkan och lämna förslag om eventuella åtgärder för att förbättra den.

Arbetsförmedlingen har inlett ett omfattande förnyelsearbete och regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att analysera och lämna förslag som avser utvecklingen av myndighetens interna ledning, styrning och uppföljning (dnr A2015/927).

Arbetsförmedlingen kan inte bedriva arbetet för en väl fungerande arbetsmarknad på egen hand. Dels kommer andra aktörer även fortsatt att bedriva verksamhet på uppdrag av Arbetsförmedlingen, dels finns även många andra aktörer som på olika sätt påverkar arbetsmarknaden, däribland andra statliga myndigheter, kommuner, landsting, arbetsmarknadens parter, det privata näringslivet och det civila samhällets organisationer. Med ett bättre samspel mellan dessa aktörer kan samhällets samlade resurser utnyttjas bättre. Hur statens åtagande och Arbetsförmedlingens uppdrag bör utformas för att i högre grad möta utmaningarna på framtidens arbetsmarknad behöver analyseras ytterligare. Regeringen avser att tillsätta en utredning kring dessa frågor.

Stockholm den 16 november 2015

Ylva Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.