Prioritering av SRHR
Skriftlig fråga 2015/16:29 av Sofia Arkelsten (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-09-23
- Överlämnad
- 2015-09-24
- Anmäld
- 2015-09-25
- Sista svarsdatum
- 2015-09-30
- Svarsdatum
- 2015-10-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Det finns en stor oro för att den rödgröna regeringen inte tar frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter på allvar. SRHR, som det förkortas, är en så kallad motvindsfråga där Sverige sedan länge stått upp för varje människas rätt till sin egen kropp som en grundläggande mänsklig rättighet.
I förslag till budget från den rödgröna regeringen finns några förändringar i tabellen för Sidas anslag, bland annat en sänkning med 88 miljoner av anslaget Globala insatser för social hållbar utveckling. Anslaget avser bland annat bistånd till dricksvatten, SRHR, barns hälsa och olika vårdinsatser.
Även anslaget till Mänskliga rättigheter och demokratisering skärs kraftigt ned och där finns bland annat hbtq-biståndet som också kan räknas in i SRHR.
Det finns en stor samsyn i svenska riksdagen vad gäller frågor om SRHR. Riksdagen har varit tydlig med att regeringen ska fortsätta att prioritera SRHR i olika sammanhang. Men förslaget till budget visar att den rödgröna regeringen i stället drar ned på anslaget till SRHR.
Med hänvisning till det anförda vill jag fråga statsrådet Isabella Lövin:
På vilket sätt visar de här neddragningarna att statsrådet och regeringen prioriterar SRHR?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:29 besvarad av Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Utrikesdepartementet |
Statsrådet Lövin |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:29 av Sofia Arkelsten (M) Prioritering av SRHR
Sofia Arkelsten har frågat mig på vilket sätt neddragningarna av Sidas anslag för Globala insatser för socialt hållbar utveckling och för Mänskliga rättigheter och demokratisering i budgetpropositionen visar att jag och regeringen prioriterar SRHR.
Det är något av en synvilla att anslagsposten för Mänskliga rättigheter och demokratisering föreslås sänkas. Det handlar om att delar av anslagsposten förs över till en annan anslagspost. Bidraget till OHCHR, United Nations High Commissioner for Human Rights (MR-kontoret), flyttas och ingår fr.o.m. 2016 i anslagsposten Multilaterala och inter-nationella organisationer och fonder. Detta är logiskt då kärnstöden normalt är UD:s ansvar. Därtill är OHCHR:s verksamhet ofta mycket politisk till sin karaktär vilket även det talar för att anslagsposten, och därmed även uppföljningen av stödet, ska hanteras av Regeringskansliet. Utgifterna för valobservatörsverksamheten överförs fr.o.m. 2016 till Folke Bernadotteakademin. Den förändring som Arkelsten noterar handlar alltså om att motsvarande medel nu ligger under andra anslagsposter – i detta fall Multilaterala och internationella organisationer och fonder respektive Folke Bernadotteakademin. Satsningarna på det som har ingått i anslagsposten har alltså inte
minskat.
Däremot har anslagsposten för Globala insatser för socialt hållbar utveckling minskat. Anslagsposten är viktig, men det finns flera andra kanaler för SRHR-arbetet som istället får ökade resurser. Det gäller till exempel de bilaterala landstrategierna, som är centrala i arbetet med hälsobistånd och SRHR. Arbetet för förbättrad grundläggande hälsa har
i hög grad fokuserat på SRHR - under förra året riktades omkring 69 procent av det bilaterala hälsostödet till SRHR. Prognosen säger att vi under 2015 kommer att ligga kvar på ungefär samma nivå. Två huvudområden för svenskt hälsobistånd är mödra- och barnhälsa,
samt SRHR. Några av de frågor som Sverige särskilt driver i detta sammanhang är ungdomars tillgång till sexualundervisning, säkra och lagliga aborter och barnmorskans roll. Att de bilaterala landstrategierna får ökade resurser är ett målmedvetet steg i regeringens satsning på SRHR.
Dessutom antog regeringen så sent som i juni en ny regional strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Afrika söder om Sahara. Strategin omfattar 350 miljoner kronor per år och gäller perioden 2015-2019. Den nya strategin stärker fokus på ungdomar och lägger ytterligare tonvikt på preventivt arbete. Barnäktenskap och tvångsäktenskap är nya element i jämförelse med tidigare strategi. Stärkta rättigheter för hbtq-personer prioriteras fortsatt.
Regeringen har i budgetpropositionen också indikerat en vilja att öka kärnstödet till UNFPA, som är den mest framträdande multilaterala organisationen i arbetet för att stärka SRHR globalt. Sverige var 2014 därtill största givare till UN Women, en annan viktig organisation i sammanhanget. Regeringen överväger möjligheten att öka även detta stöd.
Prioriteringar handlar dock som bekant inte bara om finansiering. Det handlar om engagemang och vilja att lyfta fram frågan i väsentliga sammanhang. Sverige spelar i det avseendet en viktig roll i att ständigt påtala sambandet mellan SRHR, jämställdhet, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling. Regeringen, med stöd av ett starkt svenskt civil-samhälle, har inte minst aktivt verkat för och bidragit till att SRHR inkluderats i den nyligen antagna 2030-agendan för hållbar utveckling, samt i Europeiska unionens rådsslutsatser om jämställdhet i utvecklingssamarbetet.
Att skapa medvetenhet om och förståelse för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är att lägga en grund för framsteg. Sedan februari har UD inom ramen för den offentliga- och digitala diplomatin bedrivit kampanjen Midwives4all, tillsammans med en rad olika organisationer, bland dem det Internationella Barnmorskeförbundet ICM, för att lyfta vikten av barnmorskor och deras roll för att stärka kvinnors rättigheter samt Sveriges arbete för SRHR. Kravet på att alla kvinnor som föder ska ha stöd av en sakkunnig barnmorska har fått stort genomslag i flera länder.
Jag kan försäkra Sofia Arkelsten att Sverige inte duckar för motvinds-frågorna. Regeringen bedriver en feministisk utrikes- och utvecklings-politik, inom vilken SRHR är ett fokusområde. Vi driver dessa frågor med full kraft i internationella förhandlingar, inom ramen för humanitära insatser och i vårt bilaterala och multilaterala utvecklingssamarbete i alla sammanhang där så är relevant. Den breda parlamentariska samsynen i dessa frågor är en styrka i vårt internationella arbete. SRHR är en av regeringens högst prioriterade frågor – och kommer så fortsätta vara.
Stockholm den 5 oktober 2015
Isabella Lövin
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.