Våld vid fotbollsmatcher
Skriftlig fråga 2015/16:304 av Thomas Finnborg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-11-11
- Överlämnad
- 2015-11-12
- Anmäld
- 2015-11-13
- Svarsdatum
- 2015-11-18
- Sista svarsdatum
- 2015-11-18
- Besvarad
- 2015-11-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Under de senaste decennierna har våld vid fotbollsmatcher mellan olika supportergrupper i både klubb- och landslag blivit ett allt värre problem. Samtidigt jobbar politiker ständigt med att hitta lösningar för att förhindra och förebygga våld vid fotbollsmatcher. Dessutom är fotbollsevenemang en familjeaktivitet, och därför är det extra viktigt att läktarvåld förebyggs och förhindras, eftersom det är en barnfamiljs rättighet att kunna känna sig trygg under en match.
Den tidigare alliansregeringen gjorde mycket för att motverka våldsbrott vid fotbollsmatcher, till exempel genom att lagstadga fotoregister över portade huliganer för att lättare kunna avvisa dem enligt lagen samt tillträdesförbudet som gör att huliganer kan stängas av upp till tre år. Dock kvarstår mer arbete i frågan.
För att på allvar ta itu med våldet vid fotbollsmatcher behövs fler förebyggande åtgärder för att minska våldet i samband med matcherna, till exempel att öka tillträdesförbudet till fem år (om man bryter mot förbudet omvandlas det till fängelse), förbjuda maskering, visitera alla besökare (för att förhindra insmugglandet av pyroteknik, så kallade bengaler, på arenan), ta bort ståläktare för att förhindra upptrappande till våldsprovokationer, arbeta för en bättre samverkan mellan polis, supportrar, fotbollsföreningar, kommuner och Svenska fotbollsförbundet samt genomföra ändringar i ordningslagen så att polisen kan påverka tillstånden och datumen för högriskmatcher.
Jag vill därför fråga justitie- och migrationsministern:
Vad kommer ministern och regeringen att göra för att minska våldet i samband med fotbollsmatcher?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:304 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)
Dnr Ju2015/08667 | ||
Justitiedepartementet |
Inrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:304 av Thomas Finnborg (M) Våld vid
fotbollsmatcher
Thomas Finnborg har frågat justitie- och migrationsministern vad han och regeringen kommer att göra för att minska våldet i samband med fotbollsmatcher. Frågan har överlämnats till mig.
Våld och andra ordningsstörningar i samband med fotbollsmatcher är något som upprör oss alla och det finns naturligtvis alltid anledning att överväga om ytterligare insatser är nödvändiga. Det krävs att alla inblandade gör ansträngningar. Ansvaret för att ett idrottsarrangemang kan anordnas på ett tryggt sätt vilar i första hand på de arrangerande idrottsorganisationerna.
Den nationella samordningen för att stärka den positiva supporterkulturen och motverka idrottsrelaterad brottslighet har pågått under flera år och fortsätter. Lagstiftningen i fråga om bl.a. tillträdesförbud har skärpts och insatser för att få berörda aktörer att samverka har genomförts. Polismyndigheten har tillsammans med samverkansrådet mot idrottsrelaterad brottslighet utarbetat en gemensam nationell strategi för att minska otrygghet, brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang. Strategin avser tiden 2014–2017. Det är första gången en gemensam strategi tagits fram och arbetet med att genomföra strategin pågår nu. Regeringen följer arbetet genom den nationella samordnaren som främst har till uppgift att verka för att den nationella strategin genomförs.
Det finns inte någon anledning att vara maskerad på fotbollsmatcher. Regeringen arbetar därför för att införa ett maskeringsförbud vid idrottsarrangemang. En utredare har föreslagit att ett straffansvar för maskering i vissa fall bör införas inne på arenorna vid idrottsarrangemang. Förslaget har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Frågan om ett maskeringsförbud medför dock svåra gränsdragningar och ett förbud får inte komma i konflikt med grundläggande rättigheter.
Förstärkta möjligheter att besluta om tillträdesförbud infördes från den 1 april 2014, då den längsta tiden för tillträdesförbud förlängdes till tre år. Om behov finns och förutsättningar finns får ett beslutat tillträdesförbud därefter förlängas med ytterligare ett år i taget. Den 1 april 2015 trädde lagen om register över tillträdesförbud vid idrottsarrangemang i kraft. Polismyndigheten fick därmed möjlighet att föra ett register med uppgifter om personer som har meddelats tillträdesförbud. Polismyndigheten har dessutom redan möjlighet enligt ordningslagen att meddela de villkor som behövs för att upprätthålla ordning och säkerhet vid idrottsarrangemang.
Stockholm den 18 november 2015
Anders Ygeman
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.