Skolgång för barn till EU-migranter
Skriftlig fråga 2015/16:34 av Erik Bengtzboe (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-09-24
- Överlämnad
- 2015-09-24
- Anmäld
- 2015-09-25
- Svarsdatum
- 2015-09-30
- Sista svarsdatum
- 2015-09-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
De senaste årens rörlighet för inte minst den romska minoriteten i Europa har vållat mycket debatt. Ett alltför ofta bortglömt perspektiv i diskussionen är dock utbildning för EU-migranternas barn.
Utanförskap bryts bäst av kunskap, och ingenting bygger livsmöjligheter så väl som utbildning. Många EU-migranters barn blir dock kraftigt lidande av sönderhackad eller bristfällig utbildning.
De senaste dagarna har det uppmärksammats att synen på skolgång för EU-migranters barn i svenska kommuner ser väldigt olika ut.
Med anledning av ovanstående undrar jag hur utbildningsdepartementet ser på frågan, och jag vill därför ställa följande fråga till utbildningsminister Gustav Fridolin:
Hur stor andel av EU-migranternas barn får utbildning, hur ser det ut i Sveriges olika kommuner, och vilka åtgärder anser utbildningsministern behöver vidtas för att hantera situationen?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:34 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Dnr U2015/04594/S | ||
Utbildningsdepartementet |
Utbildningsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:34 av Erik Bengtzboe (M) Skolgång för barn till EU-migranter
Erik Bengtzboe har frågat mig hur stor andel av EU-migranternas barn som får utbildning, hur det ser ut i Sveriges olika kommuner och vilka åtgärder som jag anser bör vidtas för att hantera situationen.
Som bekant arbetar regeringen aktivt med frågan om utsatta EES-medborgare som vistas tillfälligt i Sverige.
Grundregeln är att medborgare i ett EU-land har rätt att vistas i ett annat EU-land under en uppehållstillståndsfri tid om högst tre månader. Eftersom det inte krävs tillstånd att vistas här, finns det heller inga uppgifter som anger hur många EU-medborgare som för närvarande vistas i landet.
Enligt skollagen (2010:800) har den som anses bosatt i landet rätt till utbildning. Barn som tillfälligt vistas här med stöd av tremånadersregeln har däremot inte rätt till utbildning. Av 4 kap. 2 § skolförordningen (2011:185) och 12 kap. 11–13 § gymnasieförordningen (2010:2039) framgår att en huvudman på frivillig väg får erbjuda utbildning. För barn som varaktigt vistas i Sverige ger dock skollagen rätt till skolgång om de vistas här utan stöd av myndighetsbeslut eller författning.
Det är viktigt att alla EU:s medlemsländer säkerställer att alla barn har både rätt och möjlighet till skola där man bor. Diskriminering får inte accepteras. För de barn som har följt med till Sverige får kommunen bedöma om skolgång ska erbjudas. Från regeringens sida arbetar vi långsiktigt för att en god skolgång för alla barn ska vara verklighet i hela EU. Om det finns realistiska förutsättningar för det är skolgång i hemlandet generellt att föredra. Regeringen har bland annat slutit ett avtal med Rumänien som rör barn-, jämställdhet- och välfärdsfrågor och planerar att göra detsamma med Bulgarien. Barns skolgång är också prioriterat i EU:s arbete med romsk inkludering.
Regeringen har gett en nationell samordnare i uppdrag att stödja bl.a. landets kommuner i arbetet med utsatta EES-medborgare som vistas tillfälligt i Sverige. Samordnarens uppdrag ska slutredovisas senast den 1 februari 2016.
Stockholm den 30 september 2015
Gustav Fridolin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.