Bluffuniversitet i Sverige
Skriftlig fråga 2015/16:373 av Hans Rothenberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-11-25
- Överlämnad
- 2015-11-25
- Anmäld
- 2015-11-26
- Svarsdatum
- 2015-12-02
- Sista svarsdatum
- 2015-12-02
- Besvarad
- 2015-12-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Ett universitet är per definition ett högre lärosäte med forskning och utbildning. I Sverige har det administrativt motsvarats av att lärosätet tilldelats minst två vetenskapsområden (fakulteter). Ett högre lärosäte i Sverige med utbildning och forskning inom endast ett område har brukat benämnas högskola. Sedan 2010 är vetenskapsområdena avskaffade, och det är numera regeringen som föreslår riksdagen att bestämma vilka statliga universitet och högskolor som ska finnas.
Orden universitet och högskola är dock inte namnskyddade utan vem som helst kan använda dem. Däremot måste dessa ha ett examenstillstånd för att få ge examen på universitets- eller högskolenivå. Så kallade bluffuniversitet är organisationer eller individer som utfärdar falska eller värdelösa betyg eller examensbevis utan att ställa egentliga krav på studier och utan att någon erkänd myndighet eller organisation utövar tillsyn över universitetens verksamhet. Via digital marknadsföring har dessa bluffuniversitet nått en global spridning, och har även nått Sverige vilket också uppmärksammats medialt.
Min fråga till statsrådet Helene Hellmark Knutsson är:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att begränsa möjligheterna för bluffuniversitet i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:373 besvarad av Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Dnr U2015/05563/UH | ||
Utbildningsdepartementet |
Ministern för högre utbildning och forskning |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:373 av Hans Rothenberg (M) Bluffuniversitet i Sverige
Hans Rothenberg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att begränsa möjligheterna för bluffuniversitet i Sverige.
De problem med så kallade bluffuniversitet som har uppmärksammats är allvarliga. Liksom Hans Rothenberg påtalar har förekomsten av bluffuniversitet och falska examina nått en global spridning och ökat såväl i Sverige som i andra länder, bl.a. via digital marknadsföring.
Beteckningarna universitet och högskola är inte skyddade. Huvudproblemet, dvs. förekomsten av oriktiga eller falska dokument, löses emellertid inte genom att beteckningen universitet skyddas i lag. Liksom Hans Rothenberg själv påtalar finns redan regler som begränsar vilka examina som får utfärdas och vilka utbildningsanordnare som har rätt att utfärda dessa examina. Problemet med de s.k. bluffuniversiteten är att dessa utfärdar utbildningsbevis utan sådant tillstånd och utan att någon myndighet eller organisation utövar kvalitetsgranskning eller tillsyn över verksamheten, vare sig i Sverige eller i något annat land.
Den enskilda individen har ett stort ansvar för att inte medvetet använda falska dokument och det är viktigt att det finns god information om förekomsten av s.k. bluffuniversitet för att undvika att personer gör detta i god tro. Det är även viktigt att arbetsgivare har tillgång till information om förekomsten av s.k. bluffuniversitet och oriktiga dokument och att de görs medvetna om problemen.
För att komma till rätta med problemen krävs i första hand tillförlitliga nationella system för kvalitetsutvärdering och för bedömning av svenska och utländska kvalifikationer. I Sverige sker det bl.a. genom de regelbundna nationella kvalitetsutvärderingar som Universitetskanslersämbetet genomför och den tillsyn som myndigheten utövar. Universitetskanslersämbetet tillhandahåller även en förteckning över utbildningsanordnare i Sverige som har tillstånd att utfärda examina. Om en enskild utbildningsanordnare utfärdar en examen som kräver tillstånd för att få utfärdas, kan anordnaren vid vite föreläggas att upphöra med det.
Universitets- och högskolerådet som har i uppgift att bedöma utländska gymnasiala och eftergymnasiala utbildningar granskar såväl att utbildningen är erkänd i enlighet med utbildningslandets regler som dokumentens äkthet så långt det är möjligt. I de fall myndigheten har fått bekräftelse från utfärdande myndighet om att det rör sig om en förfalskning polisanmäls dessa. När det gäller erkännande av utländska kvalifikationer för att utöva ett yrke som är reglerat i Sverige ansvarar den behöriga myndigheten för yrket i fråga för bedömningen och för att kontrollera handlingarnas äkthet.
Arbetet mot bluffuniversitet och oriktiga eller falska examina är emellertid inte bara en nationell utmaning. Falska examina erbjuds oftast via utländska hemsidor som nationell lagstiftning har svårt att rå på. Internationella samarbeten är därför en förutsättning för att nå framgång. Inom såväl EU som inom den s.k. Bolognaprocessen, där Sverige deltar aktivt, diskuteras frågor om både kvalitetssäkring och erkännande. Inom OECD och Unesco har riktlinjer tagits fram för kvalitetssäkring av högre utbildning för att motverka spridningen av oriktiga eller falska examensbevis och bluffuniversitet. För att säkerställa att deltagande länder följer de gemensamma regler och riktlinjer som har satts upp i fråga om arbetet med erkännande av kvalifikationer finns dessutom samarbeten som har inrättats av EU och Europarådet i samarbete med Unesco. För att stävja utvecklingen är det viktigt att Sverige även fortsättningsvis deltar i dessa samarbeten.
För regeringen är det mycket viktigt att människors förtroende för högre utbildning upprätthålls. Arbetsgivare och enskilda individer ska kunna vara förvissade om att de examina som utfärdas är kvalitetsgranskade och att de utfärdas i enlighet med gällande regelverk.
Stockholm den 2 december 2015
Helene Hellmark Knutsson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.