Polisens möjlighet att avhysa illegala läger
Skriftlig fråga 2015/16:40 av Roger Haddad (FP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-09-25
- Överlämnad
- 2015-09-28
- Anmäld
- 2015-09-29
- Svarsdatum
- 2015-10-07
- Sista svarsdatum
- 2015-10-07
- Besvarad
- 2015-10-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Under våren har vi i olika kommuner men också i medierna, senast i programmet Uppdrag granskning den 23 september 2015, erfarit att vissa läger som fattiga EU-medborgare ställer upp är svåra att avhysa. Åtminstone uppfattas och tolkas regelverket olika i olika kommuner, eftersom flytt av läger eller avhysning av illegala läger eller läger som bedöms vara lagstridiga utifrån miljö- eller hälsoaspekter i vissa kommuner inte bedöms vara möjlig att genomföra. Så var fallet bland annat i Malmö där länsstyrelsen, polisen och andra myndigheter förklarat att hinder finns mot att agera. Det finns kommuner som tillsammans med det civila samhället, med campingägare eller med fattiga EU-medborgare direkt hittat lösningar som kan anses acceptabla. Men ännu finns situationer där kommunerna känner sig förhindrade att agera.
Folkpartiet ställde en liknande fråga av mer generell karaktär i våras till justitieministern om det finns legala hinder för svensk polis att agera om det finns inslag av kriminalitet som är knuten till vissa EU-migranter. Svaret då var att hinder inte finns.
Mot bakgrund av situationen i Malmö och eftersom regeringen muntligt kommenterat den här typen av frågor under våren, men ännu inte lagt något förslag till riksdagen, blir frågan:
Vilka åtgärder avser justitie- och migrationsministern att vidta konkret för att polisen ska kunna avhysa läger som strider mot regelverk och samtidigt är utdömda av till exempel miljö- eller hälsoskäl?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:40 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)
Dnr Ju2015/07203/POL | ||
Justitiedepartementet |
Inrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:40 av Roger Haddad (FP) Polisens möjlighet att avhysa illegala läger
Roger Haddad har frågat justitie- och migrationsministern vilka konkreta åtgärder han avser att vidta för att polisen ska kunna avhysa läger som strider mot regelverk och samtidigt är utdömda av till exempel miljö- eller hälsoskäl. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Inledningsvis är det viktigt att slå fast att vi inte kan tillåta att människor utan lov bosätter sig på andras tomter eller flyttar in i andra människors bostäder. Polisen har ett ansvar att beivra denna typ av brott och har redan i gällande lagstiftning och praxis befogenhet att använda tvång för att avlägsna personer vid ordningsstörning eller för att hindra brott. I vilken mån detta är tillämpligt i enskilda fall är naturligtvis upp till myndigheten att bedöma och domstol att pröva.
Frågan om otillåtna bosättningar och hur dessa ska hanteras är en prioriterad fråga för regeringen. För markägare kan en sådan bosättning innebära olägenheter i form av t.ex. skadegörelse, nedskräpning och brandrisk. Som enskild markägare kan det vara svårt och kostsamt att ta till vara sin rätt genom särskild handräckning för att få personer i en otillåten bosättning att lämna platsen.
En utredare fick därför i förra veckan i uppdrag att analysera och ge förslag på hur markägares möjligheter att få hjälp med handräckning vid otillåtna bosättningar kan förbättras. I det arbetet kommer problematiken med identifikation av den som ska avlägsnas att belysas. Uppdraget ska redovisas senast den 30 maj 2016 och ingår som en del av det åtgärdspaket kring utsatta EU-medborgare som vistas tillfälligt i Sverige som regeringen presenterade i juni.
Regeringen tillsatte i januari en nationell samordnare för arbetet med utsatta EES-medborgare som vistas tillfälligt i Sverige. Samordnaren har i uppdrag att stödja det arbete som utförs av myndigheter, kommuner, landsting och organisationer som möter utsatta EES-medborgare som vistas tillfälligt i Sverige och som inte har uppehållsrätt. I samordnarens uppdrag ingår bl.a. att främja en aktiv samverkan mellan berörda aktörer, vilket kan vara särskilt viktigt i de fall då det sker ett avlägsnande från tillfälliga boplatser. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 februari 2016.
I båda dessa uppdrag ska barnets rättigheter enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) särskilt beaktas. Vidare ska det skydd som följer av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna beaktas i arbetet.
Regeringen kommer även fortsättningsvis att intensivt arbeta med dessa frågor och jag följer givetvis utvecklingen på området noga.
Stockholm den 7 oktober 2015
Anders Ygeman
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.