Det kommunala avfallsmonopolet
Skriftlig fråga 2015/16:53 av Sofia Arkelsten (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-09-30
- Överlämnad
- 2015-09-30
- Anmäld
- 2015-10-01
- Svarsdatum
- 2015-10-07
- Sista svarsdatum
- 2015-10-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)
Det är oklart var följden egentligen blir av att den rödgröna regeringen svajar när det gäller gränserna för det kommunala avfallsmonopolet och hur de ser på råvaran avfall. I regeringsförklaringen 2014 aviserades att avfallet behöver minska och återvinningen öka – vilket är rimligt – men åtgärden som nämndes då för att uppnå detta är att ansvaret för insamlingen läggs på kommunerna.
I regeringsförklaringen 2015 blev otydligheten värre. Grunden läggs för en cirkulär och biobaserad ekonomi som bidrar till att miljömålen nås. Det som i dag är avfall blir istället en resurs som driver fram nya affärsmöjligheter. Farliga gifter ska fasas ur kretsloppen. Material ska i högre grad återanvändas. Det finns dock inget i propositionslistan, den listan över förslag som ska behandlas under riksmötet 2015/16, som adresserar detta.
Det är flera som undrar vad som pågår. Oklarheterna och oron påverkar exempelvis viljan att investera i anläggningar med hög miljönytta eftersom tillgången till, och ansvaret för, råvaran avfall är osäker. Här finns i dag en otydlighet. Regeringen behöver förklara hur den långsiktigt ser på avfallsbranschen och hur förhållandet till kommunerna ska vara. En start är att förklara vad meningarna i regeringsförklaringen betyder och hur de påverkar marknadens aktörer och kommunerna.
En välvillig tolkning är ändå att den rödgröna regeringen trots allt vill ha en marknad för avfallshantering och återvinning som en del i den cirkulära ekonomin.
Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga klimat- och miljöminister Åsa Romson vilka nya affärsmöjligheter hon ser vad gäller avfallshantering, och för vilka aktörer.
Svar på skriftlig fråga 2015/16:53 besvarad av Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)
Dnr M2015/03385/Ke | ||
Miljö- och energidepartementet |
Klimat- och miljöministern samt vice statsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:53 av Sofia Arkelsten (M) Det kommunala avfallsmonopolet
Sofia Arkelsten har frågat mig vilka nya affärsmöjligheter som jag ser vad gäller avfallshantering och för vilka aktörer.
Avfall kan ses både som en resurs och ett miljöproblem. Precis som titeln på den svenska nationella avfallsplanen är vi nu inne i en fas då vi håller på att ställa om samhället från avfallshantering till resurshushåll-ning. Utvecklingen mot ett mer kretsloppsinriktat samhälle och en cirkulär ekonomi är central för genomförandet av den agenda för resurs-effektivitet som upprättats inom Europa 2020-strategin om en smart och hållbar tillväxt för alla samt för att uppnå målen i EU:s Sjunde miljö-handlingsprogram. Avfallshierarkin har en viktig roll i alla dessa strate-gier och synsätt. Målet är att avfall i första hand ska förebyggas. Om avfall ändå uppstår ska det i första hand förberedas för återanvändning. Annars är det materialåtervinning som ska väljas före energiåtervinning eller bortskaffande. För alla dessa hanteringsmetoder finns det en stor potential att utveckla nya, innovativa lösningar och affärsmodeller för att bidra till en lösning med minsta möjliga miljö- och hälsopåverkan.
Inför EU-kommissionens beslut om åtgärder för att främja en cirkulär ekonomi har Sverige bidragit aktivt med inspel på konkreta åtgärder som skulle kunna genomföras på EU-nivå för att främja giftfria och resurs-effektiva kretslopp. En inriktning som överensstämmer med ett av de svenska etappmålen och som också kommer att kräva innovativa lös-ningar. Här har Sverige i många avseende kommit långt och svenska företag kan därmed ha goda affärsmöjligheter även på en större marknad. Här finns också många spännande idéer och tankar om åtgärder för att främja en delningsekonomi av varor och tjänster.
Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö preciseras bla genom skrivningen om att avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Det är således inte bara miljönytta och affärsmöjligheter som är intressanta. För regeringen är det också särskilt viktigt att infrastrukturen för hushållen att delta i avfallsinsamlingen är enkel och lättillgänglig. Regeringens övertygelse är att detta bäst uppnås genom att kommunerna ges ansvaret för insam-lingen av förpackningsavfall och returpapper från hushållen. Om insam-lingssystemen är enkla att delta i så ges förutsättningar för att mer avfall kan samlas in för att i nästa skede materialåtervinnas. Även detta arbete kan generera nya affärsmöjligheter i nya insamlingslösningar. Att kom-munen ges ansvaret för insamlingen behöver nödvändigtvis inte heller betyda att insamlingen också kommer att utföras i kommunal regi. Vidare är det producenterna som har ansvaret för återvinningen av förpackningsavfallet och returpapperet.
Avfallsområdet är dock större än den svenska marknaden. Svenska insamlingslösningar, återvinnings- och behandlingsteknik, planerings-frågor och satsningar på hållbara städer är områden som regeringen anser är viktiga för att stärka den svenska miljöteknikexporten. Här finns sär-skilda satsningar i regeringens senaste budgetproposition. Det finns också en förstärkning med 20 miljoner kronor på det pågående projektet på Vinnova för att främja återvinning och resurseffektivitet.
Ett annat aktuellt område är det regeringsuppdrag som Naturvårdsverket har för att föreslå åtgärder för att främja återvinningen av främst metall-avfall i gamla deponier genom att se över möjligheterna att införa undan-tag i skatten på avfall som deponeras. Uppdraget ska redovisas till regeringen i november i år.
Förutom de områden som redovisas ovan så pågår det även andra projekt både inom Regeringskansliet och i regeringsuppdrag på olika myndig-heter som också kommer att innebära möjligheter till en ytterligare omställning till ett resurseffektivt samhälle med goda möjligheter för olika aktörer inom avfallsområdet.
Stockholm den 7 oktober 2015
Åsa Romson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.