Organisationsbidrag

Skriftlig fråga 2015/16:617 av Cecilia Widegren (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2016-01-12
Överlämnad
2016-01-12
Anmäld
2016-01-13
Sista svarsdatum
2016-01-20
Svarsdatum
2016-01-27
Besvarad
2016-01-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Gabriel Wikström (S)

 

Staten, via regeringen, beviljar årligen stöd till exempel patient-, forsknings- och diagnos-organisationer som fullgör ett viktigt engagemang för att driva frågor för att till exempel stärka patientens ställning, stärka empiri, beprövad erfarenhet och forskning samt intressefrågor. Nyligen uppmärksammades att vetenskap och forskning inte är ett av kriterierna för att vikta storleken på stödet. Detta gör att till exempel väl kända diagnoser och sjukdomar som organiseras i till exempel förbundet Riksförbundet för hivpositiva, Ung Cancer och Blodcancerförbundet, ges mindre stöd än exempelvis Elöverkänsligas riksförbund.

Trots att Socialstyrelsen anser att det saknas bevis för att de upplevda symtomen vid elöverkänslighet kan kallas för sjukdom och att det inte är en medicinsk diagnos fick Elöverkänsligas riksförbund, 2015, ta del av mer än till exempel cancer- och hiv-organisationer, drygt 1,7 miljoner kronor i bidrag.

Socialstyrelsen bedömer att Elöverkänsligas riksförbund uppfyller kraven för att få statsbidrag, för i kraven framgår inte att det måste finnas någon vetenskaplig bevisning, vilket regeringen skyndsamt bör se över för att kunna ändra i kravspecifikationen.

Det som benämns som elöverkänslighet, elkänslighet eller elallergi avser en upplevd extra känslighet för exponering av elektromagnetiska fält (EMF). Socialstyrelsen anser att det i dag, med hänvisning till forskningsläget, saknas bevis för att elöverkänslighet är en sjukdom. Enligt Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen finns det inte, trots omfattande forskning, vetenskapligt underlag som styrker att elöverkänsligas symtom kan kopplas till elektromagnetiska fält.

Folkhälsomyndigheten skriver i experimentella studier har varken friska eller elöverkänsliga personer kunnat avgöra bättre än slumpen om de varit exponerade för EMF eller inte. Det finns därför för närvarande inte något vetenskapligt stöd för att det föreligger något orsakssamband mellan exponering för EMF och symtom.

Vidare går det att läsa att Socialstyrelsens beslutsstöd, råd till läkare som medverkar i sjukskrivningsprocessen, innehåller inte råd om sjukskrivning på grund av upplevda symtom vid exponering för elektromagnetiska fält. Elöverkänslighet är därmed inte en medicinsk diagnos.

Så enligt Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen finns det inte, trots omfattande forskning, vetenskapligt underlag som styrker att elöverkänsligas symtom kan kopplas till elektromagnetiska fält. Trots detta ger regeringen större bidrag för ovetenskapliga symtom än för forskningsbaserade diagnoser som till exempel cancer.

Med anledning av det anförda vill jag därför fråga statsrådet Gabriel Wikström:

 

Avser regeringen och ansvarigt statsråd att se över en ändring i kravspecifikationen samt viktning till företräde för forskning och vetenskap, vid fördelning av statens bidrag till viktiga patient-, forsknings- och diagnos-organisationer?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:617 besvarad av Statsrådet Åsa Regnér (S)

Dnr S2016/00188/FST

Socialdepartementet

Barn-, äldre- och jämställdhetsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:617 av Cecilia Widegren (M) angående organisationsbidrag

Cecilia Widegren har frågat folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern om han och regeringen avser att se över en ändring i kravspecifikationen samt viktning till företräde för forskning och vetenskap, vid fördelning av statens bidrag till viktiga patient-, forsknings- och diagnosorganisationer. Frågan refererar till det faktum att det finns funktionshinderorganisationer som får statligt stöd utan vetenskaplig bevisning om sjukdom eller medicinsk diagnos.

Arbetet i regeringen är så fördelat att det är jag som kommer att besvara frågan.

Enligt förordningen (SFS nr: 2000:7) har Socialstyrelsen uppdraget att fördela statsbidrag till funktionshinderorganisationer som ansöker om statsbidrag och som uppfyller kriterierna. Ett av kriterierna avser definitionen av funktionshinderorganisation. Enligt förordningen definieras handikapporganisation som ”en organisation vars medlemmar till övervägande del är personer som till följd av varaktiga funktionshinder möter stora svårigheter i det dagliga livet, och vars ändamål är att förbättra livsvillkoren för personer med funktionshinder och bevaka deras intressen”. Definitionen av funktionsnedsättning har sin grund i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som Sverige ratificerade 2009. Enligt konventionen definieras personer med funktionsnedsättning som ”bl.a. personer med varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktionsnedsättningar, vilka i samspel med olika hinder kan motverka deras fulla och verkliga deltagande i samhället på samma villkor som andra”.

Det finns behov att genomföra en översyn av förordningen om stöd till handikapporganisationer. Översynen behöver undersöka ett antal olika perspektiv såsom komplexiteten i behoven hos medlemmarna, målgruppens specifika behov och organisationens inriktning. En översyn kan resultera i ändringar i förordningens kravspecifikation men inte vad gäller definitionen av funktionsnedsättning. Att utgå från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är en självklarhet för regeringen.

Stockholm den 27 januari 2016

Åsa Regnér

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.