Arbetslösheten bland utrikes födda

Skriftlig fråga 2015/16:658 av Lars-Arne Staxäng (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-01-20
Överlämnad
2016-01-21
Anmäld
2016-01-22
Svarsdatum
2016-01-27
Sista svarsdatum
2016-01-27
Besvarad
2016-01-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)

 

Före valet fick väljarna ofta höra att Socialdemokraterna hade en bättre medicin för jobben. Bara man kom till makten skulle man fixa jobben. Sakta men säkert ser vi nu att detta bara var fagra ord.

Nya beräkningar från riksdagens utredningstjänst visar att om regeringen inte tar tag i integrationen och jobbskapandet kan Sverige vänta sig 90 000 fler varaktigt arbetslösa bland utrikes födda.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknadsminister Ylva Johansson:

 

Vilka konkreta åtgärder avser ministern att vidta för att gruppen utrikes födda inte ska hamna i utanförskap?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:658 besvarad av Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)

Dnr A2016/00120/A

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmarknadsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:658 av Lars-Arne Staxäng (M) Arbetslösheten bland utrikes födda

Lars-Arne Staxäng har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att gruppen utrikes födda inte ska hamna i utanförskap.

Bakgrunden till frågan är riksdagens utredningstjänsts beräkningar om antalet arbetslösa bland de nyanlända som förväntas bli kommun-mottagna åren 2014-2019. Som Lars-Arne Staxäng vet, och som även RUT själva skriver, är beräkningen behäftad med stor osäkerhet. Naturligtvis innebär en så snabb befolkningstillväxt som dagens flyktingsituation en stor utmaning.

Att varaktigt minska arbetslösheten och att öka sysselsättningen är en av regeringens viktigaste uppgifter. För att nå målsättningen görs investeringar i jobben genom regeringens jobbagenda som består av tre delar: investeringar i bostäder, klimatomställning och infrastruktur; en aktiv närings- och innovationspolitik för fler och växande företag; samt investeringar i kompetens och matchning.

Flera åtgärder med relevans för frågan föreslogs i budgetpropositionen för 2016, som riksdagen beslutade om den 17 december. Regeringens satsningar på bl.a. kunskapslyftet innebär både en kraftig utökning av antalet utbildningsplatser och högre kvalitet inom utbildning för vuxna. Målgrupper kan vara såväl nyanlända som unga vuxna som avbrutit gymnasiestudierna som individer som behöver utbilda sig i en omställningsfas eller fortbilda sig.

För att korta tiden från nyanländas ankomst till arbete reformeras arbetet för nyanländas etablering. I budgetpropositionen föreslog regeringen ett antal investeringar som ska leda till en snabbare etablering på arbetsmarknaden, däribland förstärkta arbetsmarknadsinriktade insatser, validering och en rejäl höjning av ersättningen till kommunerna för mottagande av nyanlända. Regeringen är inställd på att det kommer att krävas ytterligare insatser för att skapa snabbare etablering på arbetsmarknaden.

I det här sammanhanget vill jag också framhålla betydelsen av att regeringen och Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna har enats kring nödvändiga insatser dels för att säkra förmågan i det svenska mottagandet av asylsökande, dels insatser för att stärka etableringen av nyanlända. I överenskommelsen föreslås bl.a. åtgärder för snabbare och bättre etablering på arbetsmarknaden för nyanlända invandare.

Regeringens samtal med arbetsmarknadens parter, Arbetsförmedlingen och andra berörda myndigheter för att skapa så kallade snabbspår in på arbetsmarknaden för nyanlända inom etableringsuppdraget har lett till att flera snabbspår redan har presenterats. I februari påbörjas snabbspår för kockar, slaktare/styckare samt hälso- och sjukvårdsyrken. Genom initiativet 100-klubben mobiliseras nu i ännu större utsträckning arbetsgivare som vill erbjuda nyanlända arbetslivserfarenheter på svensk arbetsmarknad.

Stockholm den 27 januari 2016

Ylva Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.