Till innehåll på sidan

Svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i norra Irak

Skriftlig fråga 2015/16:676 av Kerstin Lundgren (C)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-01-22
Överlämnad
2016-01-25
Anmäld
2016-01-26
Svarsdatum
2016-02-03
Sista svarsdatum
2016-02-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Amnesty International hävdar i en ny rapport att peshmergastyrkor från Kurdistans regionala regering (KRG) och kurdisk milis i norra Irak har schaktat bort, sprängt och bränt ned tusentals hem i vad som verkar vara ett försök att rycka upp arabiska samhällen med rötterna som hämnd för deras upplevda stöd för den så kallade Islamiska staten (IS), eller Daish.

Det är viktigt att det internationella samfundet och andra som stöder pershmergastyrkorna offentligt fördömer alla sådana brott mot internationell humanitär rätt. Länder som stöder pershmergastyrkorna har också ett ansvar att försäkra sig om att ingen hjälp de bistår med till KRG på något sätt underblåser övergreppen.

Under hösten sa Centerpartiet och riksdagen ja till ett fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i norra Irak. Enligt regeringens förslag ska svensk väpnad styrka fortsatt ställas till förfogande till utgången av december månad 2016 för att delta i den militära utbildningsinsatsen som genomförs av koalitionen mot Daish i norra Irak på inbjudan av den irakiska regeringen. Det svenska bidraget utgörs av en styrka om högst 35 personer med uppgift att utbilda det irakiska försvaret i syfte att bidra till dess förmåga att stå emot Daishs framryckning.

Propositionen om ett fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i norra Irak beskriver att samstämmiga rapporter vittnar om en fortsatt exempellös brutalitet från Daishs sida, med grova, systematiska och omfattande övergrepp mot de mänskliga rättigheterna och överträdelser av internationell humanitär rätt. Liksom tidigare är det främst etniska och religiösa minoritetsgrupper samt kvinnor och barn som drabbas. Dessa övergrepp möts kontinuerligt av starka internationella fördömanden.

I propositionen uppmärksammar regeringen också att i takt med att områden befrias från Isil förekommer rapporter om att även de väpnade milisgrupper som strider på regeringssidan ska ha begått övergrepp och repressalier mot civila i de befriade områdena.

Vi är många som är måna om att det internationella samfundet framgångsrikt ska kunna bekämpa Daish och bidra till ett demokratiskt, sammanhållet och stabilt Irak. Samtidigt måste kampen mot Daish föras med metoder som är förenliga med internationell rätt. Sverige måste ta sitt ansvar för att så sker, och att vi inte indirekt medverkar till etnisk rensning.

Min fråga till utrikesminister Margot Wallström är därför:

 

Hur avser utrikesministern att försäkra sig om att ingen hjälp som Sverige bistår med till KRG på något sätt underblåser liknande övergrepp så som nu rapporterats av Amnesty International?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:676 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)

Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:664 av Hans Linde (V) Anklagelser om övergrepp av peshmerga i Irak och 2015/16:676 av Kerstin Lundgren (C) Svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i norra Irak

Hans Linde har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att säkerställa att de styrkor som Sverige utbildar i Irak respekterar krigets lagar och de mänskliga rättigheterna. Vidare har Kerstin Lundgren frågat mig hur jag avser att försäkra mig om att ingen hjälp som Sverige bistår med till KRG på något sätt underblåser liknande övergrepp så som nu rapporterats av Amnesty International. Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.

Först och främst vill jag betona med vilket allvar regeringen ser på de observationer rapporten från Amnesty gör och att Sverige följer upp dessa. Kampen mot terrorism måste utan undantag respektera folkrätten och de mänskliga rättigheterna. En rapport från FN-missionen i Irak (UNAMI) som publicerades den 19 januari pekar på att övergrepp begås av många parter i konflikten. För att kunna få till stånd en varaktig fred och eliminera grogrund för misstro och hat samt möjliggöra långsiktig utveckling i regionen är det viktigt att påstådda övergrepp utreds och att förövarna ställs inför rätta.

Debatten i riksdagen den 26 januari visade att det råder bred enighet kring vilket hot Isil/Daesh utgör och att denna terroristorganisation måste bekämpas. Sverige tar sitt ansvar i denna kamp. Det svenska stödet till kampen mot Daesh i Irak vilar på tre ben; stöd till en långsiktig politisk lösning, humanitärt och utvecklingsbistånd samt militärt stöd till den internationella koalitionen mot Daesh.

Det politiska stödet inkluderar en dialog med företrädare för den irakiska regeringen i Bagdad såväl som företrädare för det kurdiska självstyret i Erbil. I denna dialog är budskapet tydligt avseende de förväntningar som Sverige har vad gäller efterlevnad av skyddet av mänskliga rättigheter och av internationell humanitär rätt och att det inom kampen mot Daesh är en förutsättning för det svenska militära stödet. Sverige tolererar inte att allvarliga övergrepp begås i kampen mot Daesh!

Sverige är – och ska fortsätta att vara - en aktiv part i den internationella koalitionen mot Daesh. Sedan augusti 2015 finns svenska militära utbildare på plats i norra Irak för att utbilda lokala förband. Vid min och försvarsministerns gemensamma resa till Irak i höstas besökte vi bland annat den svenska militära kontingenten. Det svenska förbandet har ett viktigt uppdrag i att träna de lokala försvarsstyrkorna. Förbandet har som en av sina uppgifter att utbilda de lokala försvarsstyrkorna i internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter. Vidare finns tydliga rutiner för att rapportera eventuella övergrepp såväl inom koalitionen som till Försvarsmakten i Sverige skulle sådana bevittnas. De svenska militära utbildarna är väl förberedda för den svåra uppgift de av regering och riksdag är satta att utföra.

Stockholm den 3 februari 2016

Margot Wallström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.