Till innehåll på sidan

Kommunernas mottagande av ensamkommande barn och unga

Skriftlig fråga 2015/16:733 av Gunilla Nordgren (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-02-02
Överlämnad
2016-02-03
Anmäld
2016-02-04
Svarsdatum
2016-02-10
Sista svarsdatum
2016-02-10
Besvarad
2016-02-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Den 28 januari ger justitie-och migrationsminister Morgan Johansson ett uppdrag till Migrationsverket att en ny modell ska styra fördelningen av ensamkommande barn och unga mellan kommunerna.  Den nya modellen ska vara i kraft den 1 april, det vill säga redan om två månader.

Nu råder oro ute i kommunerna som redan i dag arbetar hårt för att bereda platser i boenden och planera för såväl skola som socialtjänst som i dag är hårt ansträngda.

Många överenskommelser med Migrationsverket är på gång att skrivas och ska sedan antas i respektive kommunfullmäktige. Nu pausar enligt uppgift Migrationsverket och avvaktar med att skriva fler nya överenskommelser tills man vet mer om hur den nya modellen påverkar de olika kommunerna.

I dag sker de utjämnande faktorerna i Migrationsverkets anvisningssystem utifrån länsstyrelsernas fördelningstal och omfattar anvisningar i steg 2, 3 och 4.

I steg 1 anvisar Migrationsverket till en kommun som barnet har eller anses ha en viss anknytning till. Det kan till exempel vara att barnet har släktingar som bor i kommunen. Den nya modellen ska ta mer hänsyn till hur många barn som tagits emot av det skälet att de har en sådan anknytning till en kommun.

Förändringen ska innebära att kommuner som tar emot barn med anknytningsskäl får motsvarande antal färre anvisningar i övriga steg.  Om kompensationen varit i funktion under 2015 hade det inneburit att ca 9 300 anvisningar hade fördelats annorlunda med fler anvisningar till kommuner utan eller med få barn och unga som har anknytning som skäl för sin kommunanvisning.

Denna förändring kanske är bra för landet i sin helhet, men skapar ännu större planeringssvårigheter för kommunerna, då man nu inte vet hur det påverkar respektive kommun.

Eftersom den nya modellen ska gälla redan från den 1 april får kommunerna nu ännu större problem med planeringen av antalet mottagande av ensamkommande barn och ungdomar som de ska ta emot 2016. Även Migrationsverket anser tydligen att hela planeringen och fördelningen måste göras om och därför pausar man i skrivandet av överenskommelser med kommunerna. Man kan befara att de kommuner som har redan skrivit överenskommelser kanske kommer att fundera på att säga upp dem för att kunna anpassa sig till den nya modellen.

Mot denna bakgrund vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson följande:

Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att säkerställa att den nya modellen inte ska försvåra kommunernas arbete med mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:733 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Dnr Ju2016/01002/POL

Justitiedepartementet

Justitie- och migrationsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:733 av Gunilla Nordgren (M) Kommunernas mottagande av ensamkommande barn och unga

Gunilla Nordgren har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att den nya modellen inte ska försvåra kommunernas arbete med mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar.

Regeringen gav den 28 januari Migrationsverket i uppdrag att ta fram en ny modell för anvisning av ensamkommande barn och unga. Modellen ska vara i kraft den 1 april.

Skälen för att regeringen gav detta uppdrag till Migrationsverket är att den nuvarande anvisningsmodellen har lett till en ojämn fördelning mellan kommunerna. Till exempel har anvisning baserad på anknytning utgjort mellan 30 och 40 procent av alla anvisningar de senaste tre åren. Bakom dessa siffror döljer sig en stor variation mellan kommunerna som har fått till följd att vissa kommuner har fått ta emot oproportionerligt många barn.

Regeringen vill att den nya anvisningsmodellen ska bygga på en fastställd andel som baseras på kommunens storlek, förutsättningar och tidigare mottagande av asylsökande, nyanlända och ensamkommande barn. Alla kommuner kommer därmed kunna få en bättre uppfattning om hur många barn som kommer att anvisas mot bakgrund av Migrationsverkets prognoser för antalet asylsökande ensamkommande barn. Dessa prognoser publiceras av myndigheten fyra gånger per år. Mer hänsyn kommer också att tas till tidigare mottagande. Det skapar bättre förutsättningar än dagens modell som i stället bygger på en kombination av fördelningstal på länsnivå, frivilliga överenskommelser med kommunerna samt en lagstadgad möjlighet för Migrationsverket att anvisa fler barn än vad kommunerna tecknat överenskommelser om.

Ett enkelt, tydligt och rättvist system för anvisning av ensamkommande barn ger kommunerna bättre förutsättningar att klara sitt uppdrag, vilket i sin tur gagnar barnen. Det kan även bidra till en ökad acceptans för mottagandet av ensamkommande barn i kommunerna.

Som framgår av beslutet ska Migrationsverket löpande informera regeringen när myndigheten tar fram den nya anvisningsmodellen.

Stockholm den 10 februari 2016

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.