Utformningen av jordbruksstödet

Skriftlig fråga 2015/16:755 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-02-05
Överlämnad
2016-02-06
Anmäld
2016-02-09
Svarsdatum
2016-02-17
Sista svarsdatum
2016-02-17
Besvarad
2016-02-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

 

I samband med EU:s reform av den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, har förändringar av jordbruksstödets olika delar genomförts. Inför 2016 ska stödområdena för kompensationsstödet och det nationella stödet ritas om. Syftet med kompensationsstödet är att ge ersättning till områden där det är svårare att driva jordbruk, medan det nationella stödet ska gottgöra för långa avstånd och för att klimatet påverkar produktionen.

På grund av ett EU-direktiv måste den geografiska indelningen av stödområden för dessa två stöd ritas om inför nästa år. Den nya indelningen, som ska spegla landets olika odlingsförutsättningar, bygger på statistik över temperaturdata under vegetationssäsongen och använder landets församlingar som indelning. Indelningen tar därmed inte hänsyn till jordmån, struktur och arrondering.

Det innebär att lantbrukare i vissa fall kan hamna på olika sidor av gränsen i den geografiska indelningen, trots att förutsättningarna egentligen är helt likvärdiga. Det betyder att lantbrukarnas stöd, jämfört med om de hamnat på samma sida gränsen, blir olika. Det upplevs självklart som djupt orättvist av den som hamnar på fel sida om gränsen.

Det är lätt att känna sympati för de lantbrukare som här blir offer för ett system och fast i en situation som de har ytterst små möjligheter att påverka.

Problemet understryker behovet av långsiktig politik som syftar till att stärka det svenska jordbruket och göra det mer konkurrenskraftigt och lönsamt och därmed på sikt mindre beroende av jordbruksstöd.

Där är vi dock inte ännu. Så länge jordbruksstöden finns måste utformningen av dem göras på ett sätt så att inte lantbrukare kommer i kläm till följd av att gränserna på en karta ritats utan hänsyn till relevanta parametrar.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:

 

På vilket sätt är statsrådet beredd att agera för att jordbruksstöden framöver ska fungera mer neutralt och bättre ta hänsyn till relevanta parametrar?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:755 besvarad av Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Dnr N2016/01114/HL

Näringsdepartementet

Landsbygdsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:755 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M) Utformningen av jordbruksstödet

Jonas Jacobsson Gjörtler har frågat mig på vilket sätt jag är beredd att agera för att jordbruksstöden framöver ska fungera mer neutralt och bättre ta hänsyn till relevanta parametrar.

Den gemensamma jordbrukspolitiken har flera olika mål, bland annat att främja ett konkurrenskraftigt jordbruk och att uppnå en territoriellt balanserad utveckling.

Viktiga redskap för detta är de två stödformer som Jonas Jacobsson Gjörtler nämner i sin fråga, kompensationsstödet inom ramen för landsbygdsprogrammet och det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige.

De effekter av gränsdragningar som Jonas Jacobsson Gjörtler pekar på, dvs. att två grannar med likadana odlingsbetingelser hamnar på var sin sida om en gräns, är kända för mig och jag kan försäkra att jag gör allt som är möjligt för att minimera negativa effekter av gränsdragningar, utan att för den skull gå utanför de tillåtna legala ramarna.

Stockholm den 17 februari 2016

Sven-Erik Bucht

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.